Hoppa till artikeln
JUSTIFLEX
JUSTIFLEX GUIDERARV & FAMILJARV NU · EFTERARV SENARE

EN FAMILJ. TVÅ TIDPUNKTER.

Arvskifte när det finns både särkullbarn och gemensamma barn

Vem får arv nu och vem får vänta? Så håller ni isär bodelningen, särkullbarnets arv och de gemensamma barnens efterarv – med en beräkning som går att följa även vid nästa dödsfall.

40 % i vårt exempelVarför inte hälften?
Illustrerat familjeträd i papper med vuxna familjemedlemmar på olika grenar och ett hus vid rötterna.
EN FAMILJS ARVOlika grenar. Gemensam historia.AI-genererad symbolisk illustration, inte ett juridiskt släktschema.

SNABBSVAR

Arv nu.
Efterarv senare.

Den avlidnes särkullbarn har normalt rätt till sin arvslott vid det första dödsfallet. Den efterlevande maken ärver vanligtvis före de gemensamma barnen, som får rätt till efterarv.

Bodelningen kommer normalt före arvsfördelningen. Testamente, basbeloppsskydd och arvsavstående kan påverka utfallet. Efterarvet är inte automatiskt hälften.

Hitta rätt i guiden

00 / GUIDEN

Snabbsvar

01

Får särkullbarn ut sitt arv direkt?

Den avlidnes särkullbarn har normalt rätt till sin arvslott vid det första dödsfallet. Testamente, basbeloppsskydd och arvsavstående kan påverka.

02

Får gemensamma barn pengar samtidigt?

Normalt inte. Den efterlevande maken ärver före dem, och de får i stället rätt till efterarv.

03

Ärver barnen lika mycket efter samma förälder?

Utgångspunkten är lika arvslotter, men tidpunkten och det slutliga beloppet kan skilja sig.

04

Är efterarvet alltid hälften?

Nej. När ett särkullbarn får ut arv direkt kan de övrigas efterarv motsvara en annan andel.

05

Ska alla barn skriva under arvskiftet?

Inte automatiskt. Skilj mellan dödsbodelägare och den som enbart är efterarvinge.

Reglerna bygger bland annat på 2 och 3 kap. ärvdabalken. Guiden gäller gifta makar enligt svensk rätt. Sambor ärver inte varandra enligt lag, och ett pågående mål om äktenskapsskillnad eller internationella förhållanden kan ändra förutsättningarna. [1] [2]

01 / GUIDEN

Börja med vem som är barn till vem

Särkullbarn är inte en särskild kategori som gäller likadant vid båda makarnas dödsfall. Frågan är vems barn personen är.

Om Anna avlider är hennes barn från en tidigare relation särkullbarn i förhållande till hennes make Erik. Ett barn som enbart är Eriks barn ärver däremot inte Anna enligt lag.

Gör därför en enkel familjeförteckning:

01 / ANNAS BARN

Lisa

Barn till Anna sedan tidigare. Har normalt rätt till arv vid Annas död.

02 / GEMENSAMMA BARN

Oskar & Maja

Barn till både Anna och Erik. Erik ärver normalt före dem.

03 / ERIKS BARN

Viktor

Barn enbart till Erik. Ärver inte Anna enligt lag.

Ta också med avlidna barn och deras eventuella avkomlingar i familjeförteckningen. Familjekorten illustrerar huvudexemplet med oförändrade förutsättningar.

Ett testamente kan ge någon en rätt som inte följer av släktskapet. Det behöver läsas innan ni bestämmer vilka som ska få arv eller delta i skiftet. [1] [2]

02 / GUIDEN

Bodelningen bestämmer vad det finns att ärva

Den avlidnes bankkonton är inte alltid samma sak som kvarlåtenskapen. När en gift person dör behöver bodelningsfrågan normalt hanteras först.

Vid en vanlig bodelning räknas makarnas giftorättsgods samman efter relevanta skuldavdrag och nettot delas som huvudregel lika. Den avlidnes enskilda egendom ligger normalt utanför bodelningen men hör ändå till den avlidnes kvarlåtenskap.

TVÅ OLIKA LEDEnskild egendom är alltså inte automatiskt undantagen från makens arvsrätt. Bodelning och arv är olika led. [1] [3]

Den efterlevande kan begära att vardera sidan behåller sitt

Enligt 12 kap. 2 § äktenskapsbalken kan den efterlevande maken begära att vardera sidan behåller sitt giftorättsgods. Det kan ändra hur mycket som hamnar i den avlidnes dödsbo.

Rätten tillkommer den efterlevande maken. Barnen kan inte utgå från att en vanlig likadelning alltid ska genomföras. En sådan begäran behöver också dokumenteras, eftersom den kan påverka efterarvet. [3]

Skulder och skatt kommer före utbetalning

Kontrollera skulder, kostnader för dödsboet och kommande skatt innan ni fördelar pengarna. En bostadsförsäljning kan exempelvis ge skatt som ska betalas senare. Ett skifte som görs för tidigt kan behöva gå åter. [1] [4]

03 / GUIDEN

Räkneexempel: ett särkullbarn och två gemensamma barn

Anna är gift med Erik. Anna har dottern Lisa sedan tidigare. Oskar och Maja är Annas och Eriks gemensamma barn.

Vi antar att:

  • Annas kvarlåtenskap är 1 200 000 kr, efter bodelning och relevanta skulder och kostnader.
  • Erik har 1 200 000 kr i egen egendom efter bodelningen.
  • Det saknas testamente, förskott på arv och andra omständigheter som ändrar beräkningen.
  • Lisa tar ut hela sin arvslott.

Annas tre barn har som utgångspunkt var sin arvslott på 400 000 kr. Men alla tre får inte pengarna nu.

Person Vad händer vid Annas död?
Lisa, Annas särkullbarn Får 400 000 kr ur dödsboet.
Oskar, gemensamt barn Får normalt inget utbetalat nu. Har rätt till efterarv efter Anna.
Maja, gemensamt barn Får normalt inget utbetalat nu. Har rätt till efterarv efter Anna.
Erik, efterlevande make Ärver återstående 800 000 kr med fri förfoganderätt.

Erik har därefter 2 000 000 kr: sina egna 1 200 000 kr och arvet på 800 000 kr.

Han ärver egendomen. Han förvarar alltså inte två separata kuvert med 400 000 kr som Oskar och Maja kan kräva att få ut när de vill. Deras rätt är i stället en efterarvsrätt. [1] [2]

04 / GUIDEN

Efterarvet är 40 procent i exemplet – inte hälften

Vid vanlig lagstadgad efterarvsberäkning jämförs det arv maken fick med summan av arvet och makens egen egendom efter bodelningen.

Efterarvskvot = ärvt belopp ÷ (egen egendom efter bodelningen + ärvt belopp).

Oskar och Maja har tillsammans efterarv motsvarande 40 procent av det bo som ska ligga till grund för den senare fördelningen. Med oförändrade förutsättningar motsvarar det 20 procent var. Regeln om annan kvot än hälften finns i 3 kap. 2 § ärvdabalken. [1]

Vad händer när Erik senare dör?

Anta att Erik då efterlämnar ett nettobo på 2 500 000 kr. Anta dessutom att Erik har ett eget barn sedan tidigare, Viktor, utöver Oskar och Maja.

Vi förutsätter oförändrad arvingekrets, inget testamente, inget nytt äktenskap och inga särskilda omständigheter som kräver att efterarvsberäkningen justeras.

Först skiljs efterarvet efter Anna ut: 40 procent av 2 500 000 kr = 1 000 000 kr. Oskar och Maja får 500 000 kr var.

Därefter fördelas Eriks egen del, 1 500 000 kr, mellan hans tre barn: Oskar, Maja och Viktor.

Barn Efterarv efter Anna Arv efter Erik Totalt vid Eriks död
Oskar 500 000 kr 500 000 kr 1 000 000 kr
Maja 500 000 kr 500 000 kr 1 000 000 kr
Viktor 0 kr 500 000 kr 500 000 kr
Lisa 0 kr 0 kr 0 kr

Lisa har i detta exempel redan fått hela sitt arv efter Anna. Hon är inte Eriks barn och ärver honom inte enligt lag. Viktor ärver sin pappa Erik men får ingen del av efterarvet efter Anna.

TVÅ ARV I SAMMA DÖDSBODet senare dödsboet kan innehålla två olika arv. De behöver fördelas till rätt arvingekrets i rätt ordning.

Efterarv är ingen garanti om ett visst belopp

Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande kan använda egendomen och att värdet kan öka eller minska. Efterarvingarna är inte delägare i varje tillgång under den efterlevandes livstid. Maken får däremot inte testamentera bort den del som ska tillfalla den först avlidnes efterarvingar. [5]

Stora gåvor som skadar efterarvingarna, vissa senare förvärv och ändrade familjeförhållanden kan kräva särskild prövning. Använd därför inte procentformeln mekaniskt när någon av dessa omständigheter finns. [1]

05 / GUIDEN

Om särkullbarnet avstår från hela eller en del av arvet

Ett särkullbarn kan enligt 3 kap. 9 § ärvdabalken avstå från arv till förmån för den efterlevande maken och i stället få rätt till efterarv. Det är ett frivilligt ställningstagande. [6]

I Annas familj får Lisas val följande betydelse:

SAMMA FAMILJ · TRE VAL

Hur påverkar Lisas val efterarvet?

Antaganden: Annas kvarlåtenskap är 1 200 000 kr och Eriks egen egendom efter bodelningen 1 200 000 kr. Lisa, Oskar och Maja är Annas tre barn. Inget testamente, förskott på arv eller annan justering påverkar exemplet. Ett avstående sker till Erik enligt 3 kap. 9 § ärvdabalken.

SAMMANLAGT EFTERARV EFTER ANNA

2/5 · 40 %

LISA FÅR NU400 000 kr
ERIK ÄRVER800 000 kr
ERIK HAR EFTERÅT2 000 000 kr

Andelar av Eriks relevanta framtida bo:
Oskar: 1/5 · Maja: 1/5

Lisa har fått hela sin arvslott. Med oförändrade förutsättningar finns inget efterarv kvar för henne efter Anna.

SAMMANLAGT EFTERARV EFTER ANNA

5/11 · ≈ 45,45 %

LISA FÅR NU200 000 kr
ERIK ÄRVER1 000 000 kr
ERIK HAR EFTERÅT2 200 000 kr

Andelar av Eriks relevanta framtida bo:
Lisa: 1/11 · Oskar: 2/11 · Maja: 2/11

Lisa avstår 200 000 kr och får 200 000 kr nu. Efterarvet ska därför inte senare delas lika mellan Annas tre barn.

SAMMANLAGT EFTERARV EFTER ANNA

1/2 · 50 %

LISA FÅR NU0 kr
ERIK ÄRVER1 200 000 kr
ERIK HAR EFTERÅT2 400 000 kr

Andelar av Eriks relevanta framtida bo:
Lisa: 1/6 · Oskar: 1/6 · Maja: 1/6

Alla tre har efterarvsrätt efter Anna. Oskar och Maja kan dessutom ärva Erik eftersom de är hans barn.

Vid delavståendet ska efterarvet inte senare delas lika mellan alla tre barn efter Anna. Under exemplets förutsättningar motsvarar Lisas kvarstående rätt 1/11 av Eriks relevanta bo, medan Oskar och Maja har 2/11 var. Lisa har redan fått en del utbetald.

Att vänta med betalningen är inte alltid ett arvsavstående

Ett avstående enligt 3 kap. 9 §, en överenskommelse om senare betalning och ett fortsatt oskiftat dödsbo kan ge olika rättigheter.

Skriv därför inte bara ”Lisa väntar på sina pengar”. Det behöver framgå vad hon avstår från, till vems förmån och hur mycket hon redan fått. Om avsikten i stället är en skuld med bestämd betalningstid behöver det upplägget bedömas och dokumenteras för sig.

06 / GUIDEN

Testamente och laglott kan ändra fördelningen

Ett vanligt missförstånd är att särkullbarn alltid bara har rätt till halva sin andel. Utan ett begränsande testamente är utgångspunkten hela arvslotten. Laglotten är hälften av arvslotten och aktualiseras bland annat när ett testamente inskränker barnets rätt. [7]

I huvudexemplet är Lisas arvslott 400 000 kr och laglott 200 000 kr. Ett testamente till Erik kan påverka vad hon får, men det måste tolkas och laglottsskyddet måste hanteras. Basbeloppsregeln kan dessutom gå före omedelbar utbetalning.

Även gemensamma barn kan behöva bevaka laglotten, exempelvis om testamentet ger maken full äganderätt. Det innebär inte automatiskt rätt till pengar vid det första dödsfallet. Ett testamente till någon annan än maken kan ge ett annat resultat. [2]

Två sexmånadersfrister – olika åtgärder

Fråga Vad behöver göras?
Testamentet inkräktar på laglotten Påkalla jämkning inom sex månader från korrekt delgivning. Anspråket kan tillkännages testamentstagaren eller föras genom talan.
Testamentet ska angripas som ogiltigt Väcka klandertalan vid domstol inom sex månader från korrekt delgivning.

Ett kravbrev kan alltså ha betydelse för laglotten men ersätter inte en klandertalan. Förhandlingar eller en beställd juridisk bedömning stoppar inte i sig fristerna. Skilj också mellan att bekräfta mottagandet av testamentet och att godkänna det. [7] [8]

07 / GUIDEN

Basbeloppsskyddet kan skjuta upp särkullbarnets arv

Den efterlevande maken har ett minimiskydd om fyra prisbasbelopp, så långt den avlidnes kvarlåtenskap räcker. Vid beräkningen räknas även makens bodelningsandel och enskilda egendom med. [1]

För dödsfall under 2026 är prisbasbeloppet 59 200 kr. Fyra prisbasbelopp är därmed 236 800 kr. Det är dödsfallsårets belopp som ska användas. [9]

Har den efterlevande exempelvis 150 000 kr i sådan egen egendom blir skillnaden upp till skyddsnivån 86 800 kr. Maken kan då behöva få detta ur kvarlåtenskapen innan barnens omedelbara arvsrätt får fullt genomslag.

Det arv maken ändå får enligt den vanliga fördelningen ska räknas in innan någon ytterligare utfyllnad på särkullbarnets bekostnad beräknas. Skyddet innebär inte att maken alltid får 236 800 kr extra. I den mån regeln skjuter upp ett särkullbarns arv kan barnet få rätt till efterarv i stället. [2]

08 / GUIDEN

Vilka ska skriva under arvskiftet?

Vid ett avtalat arvskifte ska dödsbodelägarna, eller deras behöriga företrädare, skriva under. Alla som är namngivna i bouppteckningen är inte automatiskt dödsbodelägare. [10] [11]

I huvudexemplet är Erik och Lisa normalt delägare i Annas dödsbo. Oskar och Maja är enbart efterarvingar efter Anna. De ska kallas till bouppteckningen men behöver inte enbart därför skriva under arvskiftet efter henne. [10] [12]

Ett testamente, ett arvsavstående eller någon annan särskild rätt kan förändra delägarkretsen. Kontrollera ställningen innan underskrifter samlas in.

Om maken blir ensam delägare

Om Lisa avstår hela sitt arv till Erik och inga andra delägare finns kan Erik bli ensam dödsbodelägare. Då behövs ingen särskild arvskifteshandling. Det betyder inte att bodelningen, avståendet eller underlaget för efterarvet kan lämnas odokumenterade. Tillgångar kan också behöva föras över och registreras. [11]

Om ett barn är minderårigt

Kontrollera först om barnet är delägare eller enbart efterarvinge och vem som får företräda barnet. När barnet och förmyndaren har del i samma dödsbo ska en god man förordnas. Enbart kombinationen efterarvinge och förälder som dödsbodelägare innebär däremot inte automatiskt detta. [12] [13]

Vid ett skifte för barnets räkning ska ställföreträdaren inhämta överförmyndarens samtycke till fördelningen. Ett arvsavstående enligt 3 kap. 9 § kräver också sådant samtycke. Vuxnas enighet ersätter inte dessa krav. [13]

09 / GUIDEN

Vad behöver handlingarna visa?

Ett användbart underlag ska gå att följa även om efterarvet ska räknas först om tjugo år.

Del Vad behöver framgå?
Personerna Vem som avlidit, vilka som är delägare och vilka som är efterarvingar.
Bodelningen Vad som tillhörde respektive make och hur bodelningsresultatet räknats fram.
Det som fördelas Tillgångar, använda värden, skulder, kostnader och reserver för exempelvis skatt.
Arvet nu Arvslotter, eventuellt testamente, avståenden och redan gjorda utbetalningar.
Efterarvet Hur stor del maken ärver med fri förfoganderätt och hur efterarvskvoten har beräknats.
Genomförandet Vem som får vilka tillgångar, betalningsvillkor, fullmakter och nödvändiga samtycken.

Bouppteckningsvärden är inte automatiskt de värden som ska användas vid skiftet. Aktuella värderingar och överenskomna förutsättningar behöver vara tydliga. Arvskifteshandlingen skickas inte till Skatteverket för registrering. [11]

Om någon får en fastighet behöver handlingen identifiera fastigheten och den tilldelade andelen. Lagfart hanteras separat. Finns lån behöver finansieringen och bankens krav också klarläggas före överföringen. [14]

Om den efterlevande vill bo kvar

Rätten att bo kvar och möjligheten att betala ut arv behöver lösas tillsammans. Undersök bostadens värde, lånen och hur särkullbarnets lott kan tillgodoses.

En överenskommelse om senare betalning behöver tydliga villkor. Utgå inte från att barnet måste avstå sitt arv för att bevara familjefriden, eller att en fastighetsförsäljning alltid är den enda lösningen.

10 / GUIDEN

Sex vanliga och dyra misstag

Misstag Risk Gör så här
Dela makarnas samlade pengar mellan alla barn Bodelning och arvingekrets blir fel. Bestäm först vilken kvarlåtenskap som ska fördelas.
Ge särkullbarnet bara laglotten utan att läsa testamentet Barnet kan få mindre än sin rätta arvslott. Skilj lagens utgångspunkt från ett testamentes begränsning.
Sätta efterarvet till 50 procent av gammal vana Fel belopp fördelas vid nästa dödsfall. Räkna kvoten utifrån det faktiska arvet och makens egen egendom.
Skriva ”jag väntar” utan att precisera innebörden Efterarv och betalningsfordran blandas ihop. Dokumentera vilket upplägg och vilket belopp som avses.
Låta alla barn skriva under oavsett ställning Fel personer behandlas som avtalsparter. Kontrollera delägare, efterarvingar och företrädare.
Betala ut allt och spara bara kontoutdraget Skatt, efterarv och tidigare avstående blir svåra att reda ut. Spara beräkningen och lämna medel för kvarstående skyldigheter.

11 / GUIDEN

Dokumentlista och snabbtest

Samla handlingarna i följande ordning:

Bocka av det ni har. Listan sparas bara på enheten om ni väljer det.

Tidigare gåvor kan ändra fördelningen. Läs mer i Förskott på arv – hur räknas gåvan av när föräldern dör?.

Bara bockarna sparas, efter ditt aktiva val. Inga dokument eller testsvar skickas. Andra som använder samma webbläsare kan se bockarna.

12 / DITT NÄSTA STEG

Vad behöver ni kontrollera först?

Fem frågor i tre steg hjälper er att prioritera. Resultatet är en vägledning till rätt kontrollfråga – inte ett juridiskt godkännande av ert arvskifte.

Svara ja, nej eller osäker:

  • Har någon fått ett testamente eller blivit ombedd att godkänna det utan att fristen har kontrollerats?
  • Har fördelningen räknats innan bodelningen och egendomens karaktär klarlagts?
  • Saknas en beräkning av efterarvskvoten, eller har den satts till hälften utan förklaring?
  • Vill ett särkullbarn avstå från arv eller vänta med betalningen?
  • Finns ett minderårigt barn, en omtvistad underskrift eller en bostad som ska finansieras?

Ja eller osäker på första frågan: kontrollera delgivning, rättsgrund och frist först. Att boka hjälp bevarar inte i sig någon tidsfrist.

Ja eller osäker på någon annan fråga: red ut beräkningen och rättigheterna innan avtalet undertecknas. Testet avgör inte om ett visst arvskifte är korrekt.

Om ni inte kan enas om fördelningen kan en skiftesman bli aktuell. Gäller problemet förvaltningen eller utredningen av dödsboet kan en boutredningsman behövas. Det är olika uppdrag. [15]

13 / GUIDEN

Vanliga frågor

Har särkullbarn större arvsrätt än gemensamma barn?

Inte som generell regel. Barnen har som utgångspunkt lika arvslotter efter samma förälder. Skillnaden gäller främst när arvet får tas ut. Värdeutveckling, testamente och andra omständigheter kan ge olika slutliga belopp.

Ärver den efterlevandes egna barn den avlidne?

Inte enligt lag enbart för att deras förälder var gift med den avlidne. Ett testamente kan däremot ge dem rätt till arv.

Kan gemensamma barn kräva pengar när den första föräldern dör?

Normalt inte när den efterlevande maken ärver enligt lag. Testamente och laglott kan dock göra att situationen behöver bedömas särskilt.

Får ett särkullbarn både arv nu och efterarv senare?

Det kan bli så vid exempelvis ett delavstående eller om basbeloppsregeln skjuter upp en del av arvet. Redan utbetalt arv ska beaktas. Barnet får inte automatiskt samma andel en gång till.

Måste efterarvet sparas på ett särskilt konto?

Normalt inte vid lagstadgat efterarv med fri förfoganderätt. Det är därför viktigt att dokumentera beräkningsunderlaget och kvoten, även när pengarna senare används eller placeras om.

Behöver de gemensamma barnen skriva under arvskiftet?

Inte enbart för att de är efterarvingar. Underskrifterna ska anpassas till vilka som faktiskt är delägare eller behöriga företrädare i det aktuella dödsboet.

Betyder ”arv direkt” att pengarna ska betalas ut genast?

Nej. Det betyder att arvsrätten gäller vid det första dödsfallet. Dödsboets utredning, skulder, bodelning och övriga förutsättningar behöver fortfarande hanteras före utbetalningen.

Är fördelningen godkänd när bouppteckningen registrerats?

Nej. Registreringen innebär inte att Skatteverket har godkänt ett senare arvskiftesavtal eller efterarvsberäkningen. Arvskiftet är delägarnas avtal.

RÄTTSLIG GRUND

Rättskällor och vägledning

15 källor · lagtext och myndighetsvägledning
  1. Ärvdabalken (1958:637)

    Särskilt 2 kap. 1 §; 3 kap. 1–5 och 9–10 §§; 7 kap. 1 och 3 §§; 14 kap. 4–5 §§; 18 kap. 1 §; 20 kap. 2 §; 21 kap. 4 §; 23 kap. 1–4 §§. Arv, efterarv, avstående, frister, delägare och skifte.

  2. Skatteverket · Vilka ärver enligt lag?

    Barnens arvsrätt, efterlevande make, laglott och basbeloppsregel.

  3. Äktenskapsbalken (1987:230)

    Särskilt 7 kap. 1–2 §§; 9 kap. 1 och 5 §§; 11 kap. 2–3 §§; 12 kap. 2 §. Bodelning och efterlevande makes begäran att vardera sidan behåller sitt giftorättsgods.

  4. Skatteverket · Dödsbo och skatt

    Dödsboets skatter och medel som behöver användas innan överskott delas ut.

  5. Regeringen · Dödsfall och arv

    Fri förfoganderätt, bodelning och arvskifte.

  6. Skatteverket · Överlåtelse av arv

    Arvsavstående till efterlevande make enligt 3 kap. 9 § ärvdabalken.

  7. Sveriges Domstolar · Testamente

    Laglottsjämkning och testamentsklander: skilda åtgärder inom sexmånadersfrister.

  8. Skatteverket · Hur ett testamente kan få laga kraft

    Delgivning, godkännande och laga kraft i förhållande till respektive arvinge.

  9. Förordning (2025:872) · Prisbasbelopp för år 2026

    Prisbasbelopp 59 200 kr för 2026. Fyra prisbasbelopp är 236 800 kr.

  10. Skatteverket · Dödsbodelägare och efterarvingar

    Dödsbodelägare respektive efterarvinge och hur delägarkretsen kan förändras.

  11. Skatteverket · Arvskifte

    Arvskifteshandling, värdering och enmansdödsbo.

  12. Skatteverket · Kallelse till bouppteckningsförrättningen

    Kallelse av delägare och efterarvingar, inklusive företrädare för minderåriga.

  13. Föräldrabalken (1949:381)

    Särskilt 11 kap. 2 §; 12 kap. 8 §; 15 kap. 5–6 §§. Intressekonflikt, god man och överförmyndarens samtycke.

  14. Lantmäteriet · Ansökan vid arv

    Arvskifteshandlingens innehåll och underlag för lagfart vid arv.

  15. Sveriges Domstolar · Boutredningsman och skiftesman

    Skillnaden mellan boutredningsman och skiftesman.

Källkontroll: 9 november 2026. Guiden beskriver svenska utgångspunkter. Familjebilden, bodelningen och handlingarnas innehåll styr bedömningen i det enskilda fallet.

Robin Forslöv

OM FÖRFATTAREN

Robin Forslöv

Jurist och grundare av Justiflex AB

Robin Forslöv är jurist och grundare av Justiflex AB. Han arbetar med familjerätt, arvsrätt och avtal mellan privatpersoner.

Få juridisk hjälp