Den efterlevande maken gifter om sig – vad händer med mitt efterarv?

Din mamma gick bort och din pappa ärvde henne. Du och dina syskon fick vänta på ert arv. Nu berättar din pappa att han ska gifta om sig.

Betyder det att den nya maken får del av det som kommer från din mamma? Måste du vänta ytterligare en generation? Och vad händer om det nya paret får barn eller senare skiljer sig?

Efterarvet försvinner inte för att familjen förändras. Men beräkningen måste göras i rätt ordning. Annars riskerar den första makens arv, den nya bodelningen och den efterlevandes eget arv att blandas ihop.

Guiden utgår från att efterarvsrätt finns. Fri förfoganderätt och full äganderätt är olika saker. Testamentet och vad som hände vid det första dödsfallet behöver därför kontrolleras innan beloppen räknas fram.

Det här får du av guiden

• Hur efterarvskvoten bestäms och varför den inte alltid är 50 procent.
• Ett räkneexempel där efterarv, ny bodelning och nytt arv hålls isär.
• Vad som förändras när det finns ett nytt gemensamt barn.
• Hur ny skilsmässa, senare arv och gåvor kan påverka beräkningen.
• Vilka handlingar du behöver innan du godtar en fördelning.

Vill du veta hur omgiftet påverkar ditt efterarv?

3 900 kr inklusive moms · skriftlig bedömning

• Genomgång av handlingarna från det första dödsfallet.
• Bedömning av efterarvskvoten och den nya bodelningen.
• Tydlig rekommendation om nästa steg.

Få efterarvet bedömt

Läs kundernas omdömen på Reco

Börja med frågan: efter vem ska du ärva?

När en förälder har gift om sig kan du ha två olika arvsrättigheter:

• Efterarv efter den först avlidna föräldern. Det arv som den efterlevande tog emot med fri förfoganderätt.
• Arv efter den efterlevande föräldern. Den del som är förälderns egen kvarlåtenskap när också den föräldern dör.

Samma barn kan få pengar från båda delarna. Men den nya maken och eventuella nya barn kan ha olika rättigheter i respektive del.

Att någon säger ”alla barn ska dela lika” besvarar därför inte frågan. Vilken förälders arv är det som ska delas?

Ett testamente måste läsas i sitt sammanhang. Om den efterlevande fick egendomen med full äganderätt kan det förändra om efterarv finns. Har ett särkullbarn redan fått ut hela sitt arv efter den första föräldern finns normalt inte samma arv kvar att få en gång till.

Måste efterarvet betalas ut när föräldern gifter om sig?

Nej. Vigseln är inte en förfallodag för efterarvet.

Du kan vilja reda ut ekonomin före omgiftet, och familjen kan diskutera en frivillig lösning. Men du kan inte kräva utbetalning enbart med hänvisning till att den efterlevande ska gifta sig.

Om pengar ska betalas ut frivilligt behöver ni först bestämma vad betalningen innebär. Är det en gåva, ett förskott på ett senare arv eller en överenskommelse som gäller efterarvet? En överföring märkt ”arv efter mamma” ger ett osäkert underlag för framtida beräkningar.

En slutlig uppgörelse behöver granskas särskilt. Det går inte att utgå från att det ursprungliga arvsbeloppet också är rätt belopp att reglera många år senare.

Efterarvet är en kvot – inte ett låst belopp

3 kap. 2 § ärvdabalken styr kvoten. Om arvet efter den första maken utgjorde hälften av arvet och den efterlevandes egen egendom efter bodelningen, är utgångspunkten hälften. Utgjorde arvet en annan andel används i stället den andelen.

Formeln i sin grundform är:

Arvet från den första maken ÷ (arvet + den efterlevandes egen egendom efter bodelningen) = efterarvskvoten.

Samma arv, olika kvot

I båda fallen ärvdes en miljon kronor. Ändå blir kvoten olika.

Den första bodelningen, enskild egendom, testamenten och tidigare utbetalt arv kan påverka utgångsläget. Därför behöver beräkningen börja i handlingarna från det första dödsfallet.

Läs också om efterlevande makes möjlighet att behålla sitt giftorättsgods. Ett sådant val vid det första dödsfallet kan påverka efterarvskvoten.

Räkneexempel: två äktenskap och två olika arv

Anna och Erik har två gemensamma barn. Anna dör.

Efter bodelningen har Erik 1 000 000 kronor i egen egendom och ärver 1 000 000 kronor efter Anna. Barnens efterarvskvot efter Anna är därför 50 procent.

Erik gifter senare om sig med Cecilia. När Erik dör äger han 3 000 000 kronor och Cecilia 900 000 kronor.

Förutsättningar: Beloppen är skuldfria nettovärden och all egendom är giftorättsgods. Det finns inga testamenten, arvsavståenden, tidigare arvsutbetalningar eller särskilda justeringar för gåvor och förmögenhetsökning. Cecilia begär inte att vardera sidan ska behålla sitt giftorättsgods.

Cecilia får här egendom genom bodelningen. Hon ärver inte Annas efterarvsandel. Hennes bodelningsandel är också så stor att basbeloppsregeln inte behöver ge någon utfyllnad.

Beräkna inte barnens efterarv som hälften av Erik och Cecilias sammanlagda tillgångar. Cecilias egna 900 000 kronor ska inte först läggas in i underlaget för Annas efterarv.

Ordningen följer av 3 kap. 6 § ärvdabalken: efterarvet skiljs ut före den nya bodelningen. Siffrorna visar ett avgränsat exempel, inte ett löfte om ett visst arv i en annan familj.

Vad förändras om det nya paret får ett gemensamt barn?

Behåll samma siffror men lägg till ett gemensamt barn till Erik och Cecilia.

Efterarvet efter Anna är fortfarande 1 500 000 kronor, fördelat mellan Annas två barn. Det nya barnet är inte Annas barn och får ingen del av hennes efterarv enbart genom att vara Eriks barn.

Eriks egen kvarlåtenskap på 1 200 000 kronor delas däremot i tre arvslotter:

1 200 000 ÷ 3 = 400 000 kronor per barn.

• Annas och Eriks två barn får vardera 750 000 kronor efter Anna och 400 000 kronor efter Erik: totalt 1 150 000 kronor var direkt.
• Cecilia ärver det gemensamma barnets arvslott på 400 000 kronor, med efterarvsrätt för barnet.
• Cecilia behåller dessutom sina 1 200 000 kronor från bodelningen.

Det nya barnet påverkar fördelningen av arvet efter Erik. Det minskar inte automatiskt de äldre barnens efterarv efter Anna.

Den nya bodelningen: dödsfall eller skilsmässa?

Om den nya maken vill behålla sitt giftorättsgods

Vid dödsfall kan den efterlevande maken begära att vardera sidan behåller sitt giftorättsgods enligt 12 kap. 2 § äktenskapsbalken. Det kan förändra den nya bodelningen och därmed storleken på arvet efter den sist avlidne.

Det ändrar inte ordningen att efterarvet från det första äktenskapet ska skiljas ut först. Rätten att begära regeln är inte begränsad till den rikare maken, men utfallet bör räknas igenom innan valet görs.

I vårt exempel skulle Cecilia vid en fullständig sådan begäran behålla sina 900 000 kronor i stället för att få 1 200 000 kronor genom likadelning. Annas efterarv på 1 500 000 kronor påverkas inte av just det valet.

Om det nya äktenskapet slutar med skilsmässa

Även då behöver det första efterarvet hanteras före bodelningen. Men den ursprungligen efterlevande maken lever fortfarande.

Egendom motsvarande det första efterarvet undantas från den nya bodelningen. Den betalas inte automatiskt ut till barnen.

Om den nya maken dör först

Motsvarande värde undantas också om Cecilia dör före Erik och bodelning ska göras med hennes dödsbo. Det följer av 3 kap. 6 § andra stycket ärvdabalken.

Erik kan dessutom ärva Cecilia. Då kan det senare finnas efterarv efter både Anna och Cecilia. Spara därför handlingarna även från det andra äktenskapets bodelning och dödsfall. En enda anteckning om att ”barnen har rätt till hälften” kan bli missvisande när flera arvsförvärv ska hållas isär.

Får barnen del av senare lön, arv och gåvor?

Inte automatiskt.

3 kap. 4 § ärvdabalken innehåller en särskild regel om förmögenhetsökning, ofta kallad förkovran. Senare arv, gåvor, testamenten och ökning genom eget förvärvsarbete kan under regelns förutsättningar hänföras till den efterlevandes sida.

Det räcker alltså inte alltid att ta den gamla kvoten gånger dagens saldo. Men det är också fel att utan utredning dra bort varje senare insättning. Det måste finnas relevant värdeökning och underlag för den särskilda behandlingen.

Ett avgränsat exempel på förkovran

Anta att efterarvskvoten är 50 procent, att förmögenheten efter det första dödsfallet var 2 000 000 kronor och att den senare vuxit till 3 000 000 kronor. Förutsättningarna är uppfyllda för att hänföra 500 000 kronor till den efterlevandes sida enligt förkovransregeln.

Efterarvet beräknas då i exemplet på:

50 procent × (3 000 000 − 500 000) = 1 250 000 kronor.

Det blir inte 1 500 000 kronor.

Vanlig marknadsvärdeökning på exempelvis en bostad är inte automatiskt ett sådant undantag. Vinst genom bodelning i det nya äktenskapet har också en särskild koppling till förkovransregeln genom 3 kap. 6 § tredje stycket.

Efterarv är inte en garanti om ett visst belopp. Förbrukning, förluster, skulder och relevanta justeringar kan förändra vad som senare finns att fördela.

Enskild egendom, nytt testamente och större gåvor

Enskild egendom är inte automatiskt undantagen från efterarvet

Att egendom är enskild i det nya äktenskapet avgör om den ska delas i bodelningen. Det betyder inte i sig att den står utanför beräkningen av efterarv.

Efterarvet enligt 3 kap. 6 § beräknas ur den efterlevandes behållna giftorättsgods och enskilda egendom, med de justeringar som kan följa av reglerna. Ett nytt äktenskapsförord raderar därför inte i sig en redan uppkommen efterarvsrätt.

Ett nytt testamente får inte fördela bort den första makens efterarv

Den efterlevande får använda, sälja och placera om egendom som innehas med fri förfoganderätt. Efterarvet innebär inte att ett visst bankkonto måste lämnas orört.

Men den efterlevande får inte genom ett eget testamente bestämma över den andel som ska tillfalla den första makens efterarvingar. Ett nytt testamente till den nya maken måste därför bedömas mot efterarvsrätten.

En större gåva behöver en egen bedömning

Det finns ett skydd mot gåvor och liknande dispositioner som utan tillbörlig hänsyn till efterarvingarna orsakar en väsentlig minskning av egendomen. Det innebär inte att varje gåva är förbjuden eller automatiskt ogiltig.

Prövningen av ersättning och eventuellt återkrav utvecklas i guiden om den efterlevande som har gett bort arvet och efterarvingarnas möjligheter att agera. Omgiftet i sig är inte en sådan gåva.

Underlaget som gör beräkningen möjlig

Börja med en tidslinje: första dödsfallet, omgiftet och senare ekonomiska förändringar.

Be om en beräkning där det går att följa utgångsvärden, kvot, justeringar och slutlig fördelning. Ett slutbelopp utan mellanled gör det svårt att upptäcka om efterarvet räknats på fel persons egendom eller om samma värde har fördelats två gånger.

För själva genomförandet finns guiden om arvskifte steg för steg efter bouppteckningen.

Sex vanliga och dyra misstag

Snabbtest: vad behöver redas ut i din familj?

Fem frågor hjälper dig att sortera underlaget. Testet fastställer inte arvets storlek eller någon rättslig frist.

Saknas handlingarna som visar vad den efterlevande faktiskt ärvde första gången?

JaNejOsäker

Finns barn från flera relationer?

JaNejOsäker

Har den efterlevande fått ett större arv, en gåva eller egendom genom en senare bodelning?

JaNejOsäker

Har egendom förts över till den nya maken eller dennes barn?

JaNejOsäker

Ska du skriva under en fördelning där efterarvet inte redovisas separat?

JaNejOsäker

Visa nästa kontrollBörja om

Svaren stannar i din webbläsare. De sparas inte och skickas inte in.

Vanliga frågor om efterarv vid omgifte

Förlorar jag efterarvet när min förälder gifter om sig?

Nej, omgiftet upphäver inte i sig en befintlig efterarvsrätt. Däremot behöver den framtida fördelningen ta hänsyn till både efterarvet och det nya äktenskapet.

Kan jag kräva ut arvet före bröllopet?

Inte enbart därför att ett omgifte planeras. En frivillig lösning behöver tydliga villkor om vad som betalas och hur efterarvet påverkas.

Får den nya maken hälften av min avlidna förälders arv?

Efterarvet ska skiljas ut före den nya bodelningen. Den nya makens rätt i bodelningen ska därför inte beräknas som om det värdet fritt ingick.

Kan jag få både efterarv och ett vanligt arv vid samma dödsfall?

Ja. Du kan få efterarv efter den första föräldern och samtidigt arv efter den andra. Delarna behöver beräknas var för sig och påverkas av de handlingar och familjeförhållanden som gäller.

Får ett nytt halvsyskon del av efterarvet efter min mamma?

Inte bara genom att vara din pappas barn. Halvsyskonets arvsrätt efter pappan är en annan fråga än ditt efterarv efter mamman.

Vad händer om den nya maken dör först?

Det första efterarvets värde behöver hanteras före bodelningen. Den ursprungligen efterlevande kan dessutom få nya arvsförvärv, vilket gör dokumentationen särskilt viktig.

Finns efterarvsrätten kvar om pengarna används till en ny bostad?

Ett bostadsköp tar inte i sig bort efterarvsrätten. Men ägarandelar, finansiering och eventuella överföringar till den nya maken behöver utredas. Efterarvet är ingen garanti för ett visst belopp.

Gäller samma sak om efterarvet kommer från ett testamente?

Testamentets innehåll måste granskas. Formuleringar om full äganderätt, fri förfoganderätt och efterföljande mottagare kan ge olika resultat. Guiden utgår från att efterarvsrätt finns.

Få efterarvet beräknat innan fördelningen bestäms

Det svåraste är ofta inte att multiplicera med en procentsats. Det är att fastställa vilken procentsats som gäller, vilket underlag den ska användas på och vad som därefter ska ingå i den nya bodelningen.

3 900 kr inklusive moms · skriftlig bedömning

• Genomgång av handlingarna från det första dödsfallet.
• Bedömning av efterarvskvoten och relevanta justeringar.
• Förklaring av hur det nya äktenskapet påverkar beräkningen.
• Tydlig rekommendation om nästa steg.

Bedömningen är ett avgränsat uppdrag till fast pris. Upprättande av avtal, arvskifte eller fortsatt arbete i en tvist avtalas separat.

Få efterarvet bedömt – 3 900 kr inklusive moms

Läs kundernas omdömen på Reco

Rättskällor och fördjupning

• Ärvdabalken (1958:637): 3 kap. 1–2 §§ om makes arvsrätt och efterarvskvot, 3 § om gåvor, 4 § om förkovran och 6 § om ordningen vid omgifte. Se även 12 kap. 1 § om testamentariskt efterarv.
• Äktenskapsbalken (1987:230): 10–11 kap. om bodelning och 12 kap. 2 § om efterlevande makes möjlighet att behålla sitt giftorättsgods.

Räkneexemplen är pedagogiska tillämpningar under de angivna förutsättningarna. En faktisk fördelning kräver kontroll av handlingar, skulder, värden och eventuella justeringar.