Samäganderättsavtal

Sambor som köper fritidshus med olika insats – så undviker ni en dyr konflikt

1 maj 2026 | Av Robin Forslöv | 5 min läsning

Sambor som köper fritidshus med olika insats – så undviker ni en dyr konflikt

När sambor köper fritidshus tillsammans men betalar olika mycket uppstår ofta frågor som många inte tänker på från början: vem äger egentligen vad, ska den som betalat mer få tillbaka pengar – och vad händer om relationen tar slut, huset ska säljas eller någon avlider?

Det svåra är sällan själva köpet – utan att skilja på ägande, lån, kontantinsats och vad ni faktiskt har avtalat innan problemet uppstår.

Alternativt ännu mer slagkraftigt:

Fritidshuset köps ofta med känsla – men bör skyddas med tydliga avtal innan pengar, ägande och relation blandas ihop.

Ska du och din sambo köpa fritidshus men betala olika mycket? Läs om ägarandelar, skuldebrev, samäganderättsavtal, samboavtal och varför sambolagen ofta inte räcker.

Ni har hittat drömstugan. Ni är kära. Ni betalar olika mycket.

Och ingen av er tror att det kan bli problem.

Förrän det blir det.

Ett fritidshus köps ofta med känsla. Man ser framför sig somrar, långhelger, familjemiddagar och en plats som ska vara trygg för båda.

Men när sambor går in med olika mycket pengar kan fritidshuset snabbt bli en juridisk konflikt.

Inte för att någon planerar att vara orättvis.

Utan för att ni aldrig skrev ner vad ni faktiskt menade.

Den stora fällan är enkel:
Ni kan äga fritidshuset 50/50 – trots att bara en av er har betalat mest.

Och när relationen väl spricker kan det vara för sent att säga:

“Men vi var ju överens om att jag skulle få tillbaka pengarna.”

Ett muntligt löfte räcker sällan när relationen redan har blivit konflikt.

Sammanfattning – 5 saker att komma ihåg

FrågaKort svar
Ingår fritidshus i sambolagen?Normalt nej, om det används huvudsakligen för fritidsändamål.
Kan vi äga 50/50 även om vi betalar olika?Ja, men då bör mellanskillnaden ofta regleras med skuldebrev.
Är skuldebrev och ägarandel samma sak?Nej. Skuldebrev är oftast ett fast belopp. Ägarandel ger del av värdeökning och värdeminskning.
Behövs samäganderättsavtal?Ja, om båda ska äga fritidshuset. Det reglerar användning, kostnader, utköp och försäljning.
Behövs testamente?Ofta ja. Sambor ärver inte varandra automatiskt.

Sambolagen omfattar sambors gemensamma bostad och bohag. Men egendom som används huvudsakligen för fritidsändamål räknas inte som sambors gemensamma bostad eller bohag.

Det innebär att ett vanligt fritidshus normalt hamnar utanför sambolagens vanliga bodelningsskydd.

Därför behöver ni ofta reglera fritidshuset själva.

Exempel: Anna betalar 800 000 kr – Erik betalar 200 000 kr

Anna och Erik är sambor.

De köper ett fritidshus för 3 000 000 kr.

De tar ett gemensamt lån på 2 000 000 kr.

Kontantinsatsen är 1 000 000 kr.

Anna betalar 800 000 kr.
Erik betalar 200 000 kr.

Trots det skrivs båda som ägare till 50 procent var.

På pappret ser det enkelt ut.

Men ekonomiskt har Anna betalat 300 000 kr mer än sin halva av kontantinsatsen. Erik har betalat 300 000 kr mindre än sin halva.

Om tanken är att de ändå ska äga 50/50 bör mellanskillnaden normalt regleras med ett skuldebrev.

Annars kan det senare uppstå en svår fråga:

Var Annas extra betalning ett lån, en gåva eller bara ett bidrag till deras gemensamma liv?

Det är precis den typen av oklarhet som skapar dyra tvister.

Fritidshus är inte samma sak som permanent bostad

Många sambor tror att sambolagen automatiskt skyddar dem när de köper något tillsammans.

Det stämmer bara delvis.

Samboegendom är i huvudsak gemensam bostad och gemensamt bohag som har köpts för gemensam användning.

Men sambolagen gör ett tydligt undantag för egendom som används huvudsakligen för fritidsändamål.

Det betyder att frågan inte bara är:

“Är vi sambor?”

Den verkliga frågan är:

“Vad är det för egendom, vem äger den, vem har betalat och vad har vi avtalat?”

För ett fritidshus behöver ni därför ofta tänka mer avtalsrättsligt än samborättsligt.

Tre vanliga upplägg när sambor köper fritidshus

ModellÄgandeSkuldebrev?FördelRisk
1. Äga enligt faktisk insatsExempelvis 70/30Ofta nejÄgandet speglar betalningenKan bli fel om ni senare betalar kostnader lika
2. Äga 50/50 + skuldebrev50/50JaKänns gemensamt men skyddar den som betalat merSkuldebrevet måste reglera belopp, ränta, återbetalning och försäljning
3. En äger, båda använder100/0IblandEnkelt på pappretStor risk om den andra betalar renovering, lån eller drift

Den som förvärvar en fastighet ska normalt ansöka om lagfart. Lagfarten visar vem som är registrerad ägare till fastigheten.

Men lagfarten berättar inte alltid hela historien om hur ni har tänkt ekonomiskt mellan er.

Därför behöver ägande, lån och intern betalningsfördelning regleras tydligt.

Viktig skillnad: skuldebrev eller större ägarandel?

Det här är en av de vanligaste sakerna sambor missar.

Ett skuldebrev ger normalt rätt till ett bestämt belopp.
En ägarandel ger rätt till en procentuell del av värdeutvecklingen.

Det kan få stor betydelse.

Exempel 1: Anna och Erik äger 50/50 med skuldebrev

Anna har betalat 300 000 kr mer än Erik.

De skriver ett skuldebrev på 300 000 kr.

Om fritidshuset senare säljs med vinst får de i grunden dela vinsten 50/50, men Erik ska också betala tillbaka skulden till Anna enligt skuldebrevet.

Anna får alltså tillbaka sitt fasta belopp.

Men hon får inte automatiskt större del av värdeökningen.

Exempel 2: Anna äger 70 procent och Erik 30 procent

Om de i stället bestämmer att Anna ska äga 70 procent och Erik 30 procent får Anna också 70 procent av framtida värdeökning.

Det kan vara mer rättvist om Anna tar större ekonomisk risk.

Men det fungerar åt båda håll.

En högre ägarandel innebär normalt också att Anna bär en större del av en eventuell framtida värdeminskning.

Det finns alltså inte ett rätt svar för alla.

Det viktiga är att ni väljer modell medvetet.

Vilka dokument behövs?

Många tror att ett enda avtal räcker.

I praktiken behövs ofta flera dokument som löser olika problem.

DokumentVad det löserVarför det behövs vid fritidshus
SamboavtalReglerar om sambolagens bodelningsregler ska gälla för samboegendomViktigt om ni även har permanent bostad eller vill undvika missförstånd kring annan samboegendom
SkuldebrevReglerar pengar som den ena lagt ut mer än den andraSkyddar den som betalat större kontantinsats eller löst mer av lånet
SamäganderättsavtalReglerar själva samägandetStyr användning, kostnader, renovering, utköp och försäljning
TestamenteReglerar vad som händer vid dödsfallSambor ärver inte varandra automatiskt

Det största misstaget är att tro att ett dokument automatiskt löser allt.

Ett samboavtal är inte samma sak som ett skuldebrev.

Ett skuldebrev är inte samma sak som ett samäganderättsavtal.

Och ett samäganderättsavtal ersätter inte ett testamente.

Rätt lösning handlar ofta om att dokumenten ska samspela.

Därför är samäganderättsavtalet så viktigt

Om ni båda står som ägare till fritidshuset gäller samäganderättslagen, om ni inte har avtalat annat.

Den lagen kan få stora praktiska konsekvenser.

Om flera äger egendom tillsammans räknas andelarna som lika, om inget annat kan visas. Beslut om hela egendomen eller förvaltningen kräver som huvudregel samtliga delägares samtycke.

En delägare kan också ansöka om att egendomen säljs på offentlig auktion, om ni inte har avtalat bort eller begränsat den möjligheten.

Därför bör ett samäganderättsavtal framför allt reglera:

  • vem som äger hur stor andel,
  • hur kostnader ska delas,
  • hur renoveringar ska beslutas,
  • vem som får använda huset och när,
  • vad som händer om en vill sälja,
  • hur värdering och utköp ska gå till,
  • vad som händer vid separation eller dödsfall.

Andra frågor som ofta kan behöva regleras är uthyrning, nya partners, släktingars användning, större investeringar, försäkring och praktisk skötsel.

Ett bra samäganderättsavtal gör inte fritidshuset mindre gemensamt.
Det gör det tryggare att äga tillsammans.

Varning: Dold samäganderätt kan uppstå

Även om bara en sambo står på lagfarten kan det i vissa fall uppstå en diskussion om dold samäganderätt.

Det är en viktig varningsflagga.

Dold samäganderätt kan förenklat bli aktuell om:

  • fritidshuset köptes för gemensamt bruk,
  • den sambo som inte står som ägare bidrog ekonomiskt vid köpet,
  • omständigheterna visar att tanken var att ägandet skulle vara gemensamt.

Det betyder inte att varje betalning ger äganderätt.

Men det betyder att stora betalningar utan avtal kan skapa en farlig gråzon.

Särskilt om den ena sambon:

  • betalar del av kontantinsatsen,
  • amorterar på lånet,
  • finansierar stora renoveringar,
  • eller gör betalningar i tron att fritidshuset är “vårt”.

Vid senare renoveringar av en fastighet som redan ägs av den andra sambon är läget ofta mer begränsat. Då kan frågan i stället handla om ersättning, fordran eller bevisning kring vad betalningen faktiskt var.

Poängen är enkel:
Låt inte stora betalningar bygga på antaganden.

Skriv vad betalningen betyder.

Gemensamt lån betyder inte automatiskt rättvist ansvar

Om ni båda står på lånet kan banken se saken på ett annat sätt än ni gör internt.

Medlåntagare är normalt solidariskt ansvariga gentemot banken.

Det innebär att banken kan kräva betalning av en av er, även om ni internt har kommit överens om att den andra egentligen ska betala mer.

Därför behöver ni skilja på två frågor:

  1. Vad kan banken kräva av oss?
  2. Vad har vi rätt att kräva av varandra?

Ert interna avtal binder inte automatiskt banken.

Men det kan vara avgörande mellan er.

Vill ni veta vilken modell som passar er?

Om ni redan nu märker att frågorna blir svåra – stanna upp innan ni skriver på.

Det är mycket enklare att göra rätt före köpet än att försöka reda ut allt efter en separation.

På Justiflex hjälper vi sambor att välja rätt juridiskt upplägg från början.

Det kan handla om:

  • ägarandelar,
  • skuldebrev,
  • samäganderättsavtal,
  • samboavtal,
  • testamente,
  • och hur allt ska fungera tillsammans.

Skicka era siffror, hur ni tänkt äga fritidshuset och vem som betalar vad, så hjälper vi er att se vilket upplägg som passar bäst.

Fyra vanliga misstag

1. Ni skriver 50/50 utan att reglera olika insatser

Det kan fungera.

Men om den ena har betalat mycket mer måste ni dokumentera varför.

Var det ett lån?
En gåva?
En större ägarandel?
Ett tillfälligt utlägg?

Om svaret inte finns skriftligt finns konflikten redan inbyggd.

2. Ni tror att sambolagen löser fritidshuset

Det gör den normalt inte om fritidshuset används för fritidsändamål.

Sambolagen är viktig, men den är inte ett heltäckande skydd för alla sambors tillgångar.

3. Ni blandar ihop lån, ägande och betalning

Att båda står på lånet betyder inte automatiskt att båda äger lika.

Att båda äger lika betyder inte automatiskt att båda har betalat lika.

Och att den ena betalat mer betyder inte automatiskt att den personen får tillbaka pengar.

Det måste regleras.

4. Ni väntar tills relationen redan är dålig

Avtal är lättast att skriva när ni fortfarande är överens.

När konflikten redan har börjat blir varje formulering känslig.

Det är då gamla sms, minnesbilder och muntliga löften plötsligt ska bevisa hundratusentals kronor.

När bör ni kontakta en jurist?

Ni bör ta juridisk hjälp särskilt om:

  • den ena betalar en klart större del av kontantinsatsen,
  • ni ska äga 50/50 men betalar olika mycket,
  • bara en av er ska stå på lagfarten,
  • båda ska stå på lån men inte betala lika mycket,
  • någon har barn sedan tidigare,
  • fritidshuset ska kunna behållas vid dödsfall,
  • ni vill minska risken för framtida tvångsförsäljning,
  • ni planerar större renoveringar efter köpet.

Ju större värde fritidshuset har, desto farligare är det att bygga upplägget på muntliga löften.

Checklista innan ni köper fritidshus som sambor

Innan ni skriver på bör ni kunna svara på detta:

  • Ska ni äga lika eller olika stora andelar?
  • Vem betalar kontantinsatsen?
  • Ska den som betalar mer få en fordran?
  • Ska fordran vara fast eller kopplas till värdeutvecklingen?
  • Behövs skuldebrev?
  • Vem står på lånet?
  • Hur ska ränta och amortering delas?
  • Hur ska driftkostnader betalas?
  • Vem bestämmer om renoveringar?
  • Får någon hyra ut huset?
  • Vad händer om en vill sälja?
  • Hur ska ett utköp värderas?
  • Vad händer vid separation?
  • Vad händer vid dödsfall?
  • Behöver ni testamente?

Det här är inte frågor som gör relationen mindre trygg.

Det är frågor som gör fritidshuset tryggare att äga tillsammans.

Slutsats: rätt avtal gör fritidshuset tryggare

Ett fritidshus ska vara en plats för lugn, inte en framtida konflikt.

Men om sambor köper fritidshus med olika ekonomiska insatser behöver upplägget vara tydligt från början.

Det handlar inte om att planera för separation.

Det handlar om att skydda båda.

Rätt avtal gör att ni vet:

  • vem som äger vad,
  • vem som har betalat vad,
  • vem som ska få tillbaka vad,
  • hur värdeökning och värdeminskning ska hanteras,
  • vad som händer om en vill sälja,
  • och vad som händer om någon avlider.

Bygg inte fritidshuset på otydlighet.
Skriv rätt avtal innan det blir konflikt.

Behöver ni hjälp?

Justiflex hjälper sambor att skapa juridiskt trygga upplägg vid köp av fritidshus.

Vi kan hjälpa er med:

  • samäganderättsavtal,
  • skuldebrev,
  • samboavtal,
  • testamente,
  • och ett komplett avtalspaket anpassat till hur ni faktiskt betalar och äger.

Vill ni undvika missförstånd, framtida tvist och orättvis fördelning?

Kontakta Justiflex så hjälper vi er att skriva rätt från början.

FAQ – sambor och fritidshus med olika insats

Ingår fritidshus i sambolagen?

Normalt nej, om det används huvudsakligen för fritidsändamål. Då räknas det normalt inte som sambors gemensamma bostad enligt sambolagen.

Kan vi äga fritidshuset 50/50 även om vi betalar olika mycket?

Ja. Men då bör ni ofta skriva skuldebrev så att den som betalat mer kan få tillbaka rätt belopp.

Vad är skillnaden mellan skuldebrev och ägarandel?

Ett skuldebrev ger normalt rätt till ett bestämt belopp. En ägarandel ger rätt till en procentuell del av värdeökning eller värdeminskning.

Behöver vi samäganderättsavtal?

Ja, om båda ska äga fritidshuset. Det reglerar användning, kostnader, renovering, utköp och försäljning.

Vad händer om en vill sälja men inte den andra?

Om inget annat är avtalat kan samäganderättslagen bli aktuell. I vissa fall kan en delägare ansöka om att fastigheten säljs på offentlig auktion.

Ärver sambor varandra?

Nej, sambor ärver inte varandra automatiskt. Om ni vill skydda varandra vid dödsfall behöver ni normalt skriva testamente.

Räcker det med samboavtal?

Ofta nej. Vid fritidshus behövs ofta samäganderättsavtal och ibland skuldebrev. Samboavtalet löser inte alla frågor kring ägande, lån och framtida försäljning.

Källor och vidare läsning

  • Sambolag (2003:376), Riksdagen
  • Lag (1904:48 s.1) om samäganderätt
  • Lantmäteriet – lagfart och registrering av ägande
  • Konsumenternas – medlåntagare och solidariskt betalningsansvar
  • Regeringen – information om samboförhållanden och arv
  • Högsta domstolens praxis om dold samäganderätt

Disclaimer

Denna artikel är allmän juridisk information och ersätter inte personlig juridisk rådgivning. Regler om äldreomsorg, avgifter, bostadstillägg och behörighet kan påverkas av individuella omständigheter, kommunala beslut och familjens situation. Kontakta kommunen, Pensionsmyndigheten eller jurist vid osäkerhet.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Sambor som köper fritidshus med olika insats – så undviker ni en dyr konflikt Läs mer »

Köpa bostad ihop med vänner eller syskon – så skriver ni rätt avtal (2026)

12 januari 2026 | Av Robin Forslöv | 5 min läsning

Köpa bostad ihop med vänner eller syskon – så skriver ni rätt avtal (2026)

När en bostad köps gemensamt utan tydliga avtal uppstår ofta oklarhet kring ägande, ansvar och rätten att fatta beslut.

I praktiken blir problemen synliga först vid konflikt – när någon vill sälja, flytta eller gå ur ägandet.

Att köpa bostad ihop med vänner eller syskon innebär samägande enligt Samäganderättslagen (1904:48 s.1). Utan avtal kan en delägare tvinga fram försäljning via domstol. Med samäganderättsavtal och skuldebrev reglerar ni ägarandelar, kostnader och utträde – vilket skyddar både ekonomi och relation.

Risk – det de flesta underskattar

Ni har hittat rätt bostad. Priset är högt, men tillsammans går det.
Ekonomiskt känns det smart – juridiskt är det riskfyllt.

I praktiken ser vi på Justiflex att konflikter nästan aldrig uppstår vid köpet.
De uppstår när:

  • någon vill sälja
  • någon betalat mer
  • någon får ny partner
  • någon går bort

Utan rätt avtal räcker en enda oenighet för att bostaden ska säljas via domstol.
Resultatet blir ofta ekonomisk förlust och förstörda relationer.

👉 Det här är inte ett hypotetiskt problem – det är ett återkommande mönster.

Skapa ditt avtal digitalt – klart på 5 minuter
Pris från 695 kr
✔ BankID ✔ Juristgranskat ✔ Säker hantering

Vad du får av guiden

  • En prioriterad juridisk checklista baserad på verkliga klientärenden
  • En egen jämförelsemodell: samägande med vs utan avtal
  • Vanliga missförstånd vi ser – och deras konsekvenser i pengar och relation
  • En steg-för-steg-process för att göra rätt från början
  • Beslutsstöd med scenarier: “Vad händer om…”

Innehållsförteckning

  1. Juridiken bakom samägande
  2. Varför köpekontrakt och bank inte räcker
  3. Samäganderättsavtal – grunden
  4. Skuldebrev – när insatserna skiljer sig
  5. Beslutsstöd: Vad behöver ni egentligen?
  6. Experience: Så ser det ut i verkligheten
  7. Vanliga & dyra misstag
  8. Steg-för-steg: Så gör ni rätt
  9. Konsekvenser om det blir fel
  10. FAQ
  11. Slut-CTA

Juridiken förklarad – kort och begripligt

När flera personer köper en bostad uppstår samägande.
Det regleras av Samäganderättslagen (1904:48 s.1).

Lagen innebär bland annat:

  • varje delägare äger en ideell andel
  • alla större beslut kräver enighet
  • varje delägare kan begära tvångsförsäljning via domstol (6 §)

Lagen tar ingen hänsyn till vänskap, syskonrelationer eller muntliga löften.
Den är neutral – och därför ofta brutal i praktiken.

Vid dödsfall träder Ärvdabalken (1958:637) in. Andelen går till arvingar – inte automatiskt till övriga delägare.
Olika kontantinsatser regleras inte alls av lagen.

👉 Det är därför avtalen är avgörande.

Varför bank och köpekontrakt inte skyddar er

Bankens handlingar reglerar:

  • vem som ansvarar för lånet utåt

De reglerar inte:

  • hur ni äger internt
  • vem som betalat mest
  • hur ni löser ut varandra
  • vad som händer vid konflikt

Detta måste ni själva avtala om.

Samäganderättsavtal – grunden ni inte kan hoppa över

Ett samäganderättsavtal ersätter lagens standardregler med era egna.

Det bör reglera:

  • ägarandelar
  • hur beslut fattas
  • om försäljning får ske och när
  • hur utköp ska gå till
  • hur tvister löses
Experience-signal (Justiflex)

I rådgivning ser vi att utträdesklausulen är viktigare än kostnadsfördelningen.
Konflikter handlar nästan alltid om att komma ur – inte om vem som betalade Netflix.

Skuldebrev – när pengarna är ojämna

Om en part betalar mer:

  • kontantinsats
  • amortering
  • löpande kostnader

…ska detta inte lösas med minne eller god vilja.

Ett skuldebrev enligt Skuldebrevslagen (1936:81) gör att:

  • ägandet kan vara lika
  • men ekonomin ändå blir rättvis
  • återbetalning sker vid försäljning eller löpande

Utan skuldebrev delas vinsten lika – även om insatsen inte varit det.

Beslutsstöd – vad behöver ni egentligen?

SituationRekommenderat uppläggVarför
Vänner, lika insatsSamäganderättsavtalSkyddar mot tvångsförsäljning
Syskon, olika insatsAvtal + skuldebrevFörhindrar ekonomisk orättvisa
En bor, en investerarAvtal + nyttjandereglerKlargör boende & ersättning
Osäker framtidStark utträdesklausulGör separation möjlig utan konflikt

👉 Detta är Justiflex egen modell, baserad på faktiska ärenden.

Experience – så ser det ut i verkligheten

Anonymiserat klientcase:
Två vänner köpte bostad utan avtal. När en ville sälja gick ärendet till domstol.
Bostaden såldes på auktion – 200 000 kr under marknadsvärde.

Vår bedömning:
Med rätt prioritering (utträde först, kostnader sen) hade konflikten aldrig uppstått.

Vanliga & dyra misstag

  1. “Vi litar på varandra” → lagen gör inte det
  2. Ingen utträdesklausul → tvångsförsäljning
  3. Olika insatser utan skuldebrev → ekonomisk förlust
  4. Muntliga överenskommelser → värdelösa i domstol
  5. Ingen plan vid dödsfall → oväntade delägare
  6. Tror köpekontrakt räcker → det gör det inte

Varje misstag kostar – i pengar eller relation.

Steg-för-steg: Så gör ni rätt

  • Kartlägg insatser och lån
  • Bestäm ägarandelar juridiskt
  • Skriv samäganderättsavtal
  • Lägg till skuldebrev vid behov
  • Reglera utträde och värdering
  • Planera för dödsfall (testamente)
  • Signera digitalt med BankID
  • Förvara och se över vid förändring

Konsekvenser om det blir fel

Pengar: Förlust vid tvångsförsäljning, rättegångskostnader
Relation: Vänskap och syskonband bryts permanent
Framtid: Långvariga tvister, stress och låsning i livet

Förebyggande juridik är nästan alltid billigare än konflikt.

FAQ – vanliga frågor

Måste man skriva avtal?
Nej – men då bestämmer lagen.

Kan man skriva avtalet efter köpet?
Ja, men riskerna finns direkt.

Gäller detta även syskon?
Ja, lagen skiljer inte på relationer.

Räcker skuldebrev utan avtal?
Nej – de fyller olika funktioner.

Behöver vi testamente också?
Ja, om ni vill styra vad som händer vid dödsfall.

Slut-CTA – tryggt, utan stress

Att köpa bostad ihop ska stärka er – inte sätta er på kollisionskurs.

Skapa samäganderättsavtal och skuldebrev digitalt – klart på 5 minuter
Pris från 695 kr
✔ BankID ✔ Juristgranskat ✔ Säker hantering

Senaste avtalet skapades nyligen.

Juridisk notis

Detta är generell information och ersätter inte personlig rådgivning.
Granskat av Justiflex juridiska avdelning.
Baserat på gällande svensk rätt och praktisk erfarenhet från klientärenden.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Köpa bostad ihop med vänner eller syskon – så skriver ni rätt avtal (2026) Läs mer »

Delad sommarstuga – delad glädje? Så undviker ni tvångsförsäljning och syskonbråk

21 december 2025 | Av Robin Forslöv | 5 min läsning

Delad sommarstuga – delad glädje? Så undviker ni tvångsförsäljning och syskonbråk

Det är inte känslorna som avgör hur en delad sommarstuga ska hanteras – utan lagen som träder in när viljor krockar eller någon vill lämna ägandet.

Utan ett samäganderättsavtal riskerar beslut om försäljning, kostnader och användning att fattas enligt lagens standardlösningar – inte familjens vilja.

Många familjer tror att konflikter kring sommarstugan handlar om personlighet.
I verkligheten handlar de nästan alltid om avsaknad av regler.

Det börjar ofta så här:

  • Stugan är ett arv.
  • Alla är överens om att ”bevara den i familjen”.
  • Ingen vill vara den som ”krånglar” med avtal.

Men när livet förändras – skilsmässa, ekonomi, nya partners eller arv – uppstår frågor som lagen ger hårda och ibland brutala svar på.

Det här får du av guiden

  • En tydlig förklaring av vad lagen faktiskt säger
  • Varför samäganderättslagen ofta förvärrar familjekonflikter
  • De vanligaste misstagen Justiflex ser i verkliga ärenden
  • Ett beslutsstöd: behöver ni avtal nu eller senare?
  • En konkret steg-för-steg-modell för ett hållbart samägande

Vad säger lagen om delad sommarstuga?

När två eller fler äger en fastighet tillsammans gäller samäganderättslagen.

De viktigaste punkterna är:

  • Enhällighet krävs (2 §): Alla beslut om förvaltning kräver samtycke från samtliga delägare.
  • God man (3 §): Vid oenighet kan domstol utse en god man som tar över – på delägarnas bekostnad.
  • Tvångsförsäljning (6 §): Varje delägare har rätt att begära försäljning på offentlig auktion.
  • Anstånd är ovanligt: ”Synnerliga skäl” tolkas mycket restriktivt.

👉 Lagen skyddar individens rätt att lämna ägandet, inte familjefriden.

Varför ”vi är ju överens” nästan alltid misslyckas

Justiflex ser samma mönster gång på gång:

  • Överenskommelser är muntliga
  • Förväntningar skiljer sig
  • Ingen har tänkt på framtida scenarier

Det är inte ond vilja som skapar konflikt – det är otydlighet.

Beslutsstöd: Behöver ni ett samäganderättsavtal?

Använd tabellen som snabb självtest:

SituationJuridisk risk utan avtal
Flera syskon äger stuganHög
Olika ekonomi eller användningMycket hög
Stugan ska gå i arvKritisk
Någon kan vilja sälja i framtidenKritisk
Små konflikter redan idagAkut

➡️ Om du känner igen er i mer än en punkt bör avtal upprättas nu.

De vanligaste (och dyraste) misstagen

Baserat på faktisk rådgivning hos Justiflex:

  1. Ingen reglering av försäljning
    → Leder ofta till tvångsauktion under marknadspris.
  2. Oklara kostnadsregler
    → Ett syskon betalar mer, ett annat slutar betala helt.
  3. Ingen nyttjandeplan
    → Återkommande bråk kring midsommar och semesterveckor.
  4. Ingen lösning vid dödsfall
    → Arvingar träder in som nya delägare.
  5. Avtal utan juridisk kvalitet
    → Klausuler som inte håller vid tvist.

Steg-för-steg: Så skyddar ni stugan och relationen

Steg 1 – Avtala bort tvångsförsäljning

Reglera uttryckligen att 6 § samäganderättslagen inte ska tillämpas.

Steg 2 – Bestäm hur värde fastställs

Exempel: snitt av två oberoende värderingar, med avdrag för latent skatt och försäljningskostnader.

Steg 3 – Reglera kostnader och underhåll
  • Drift
  • Reparationer
  • Större investeringar
  • Eventuell underhållsfond
Steg 4 – Sätt tydliga regler för användning
  • Schema
  • Högsäsong
  • Gäster och uthyrning
Steg 5 – Bestäm hur tvister ska lösas

Medling först – domstol sist.

Konsekvenser om ni inte gör något

Att avstå från avtal är också ett beslut.

Vanliga följder:

  • Försäljning via domstol
  • Lägre försäljningspris
  • Juridiska kostnader på tiotusentals kronor
  • Syskonrelationer som aldrig repareras

Många säger i efterhand: ”Vi trodde inte att det skulle gå så här långt.”

Vanliga frågor (FAQ)

Kan ett syskon verkligen sälja mot min vilja?
Ja, enligt lag – om inget avtal finns.

Gäller detta även vid arv?
Ja, efter att dödsboet skiftats gäller samäganderättslagen fullt ut.

Räcker muntlig överenskommelse?
Nej, den är svår att bevisa och skyddar inte vid tvist.

Behöver avtalet bevittnas?
Nej, men skriftlighet och säker signering är avgörande.

Kan avtalet ändras senare?
Ja, genom ny överenskommelse mellan delägarna.

Skapa samäganderättsavtal – tryggt och enkelt

Med Justiflex skapar ni ett juristgranskat samäganderättsavtal som är anpassat för just familjeägda sommarstugor.

✔ Digitalt – klart på 5 minuter
✔ Signering med BankID
✔ Anpassat för arv, försäljning och användning

Pris från 695 kr

👉 Skapa ert samäganderättsavtal nu – innan konflikterna uppstår

Juristgranskat av Justiflex juridiska avdelning

Informationen är generell och ersätter inte personlig juridisk rådgivning.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Delad sommarstuga – delad glädje? Så undviker ni tvångsförsäljning och syskonbråk Läs mer »

Försäljning av samägd egendom: Enkel guide för dig som delägare

Försäljning av samägd egendom: Enkel guide för dig som delägare

Att äga egendom tillsammans med andra kan vara praktiskt, men vad händer när ni inte kommer överens? Kanske vill du sälja hela egendomen, men de andra delägarna säger nej? Eller kanske vill du skydda din andel utan att förlora den? Samäganderättslagen och 1989 års lag om jordbruksfastigheter ger dig rättigheter – och vi på Justiflex är här för att guida dig. I den här artikeln förklarar vi hur försäljning av samägd egendom fungerar, vad du kan göra om det blir konflikter och hur vi kan hjälpa dig. Vårt mål är att göra juridiken enkel och hjälpa dig fatta trygga beslut.

Vad är samägd egendom?

Samägd egendom är något du äger tillsammans med andra, till exempel en fastighet, bostadsrätt, bil eller aktier. Varje delägare har en andel, och enligt Samäganderättslagen kan ni gemensamt bestämma att sälja hela egendomen. Men vad händer om ni inte är överens? Lagen ger varje delägare rätt att begära att egendomen säljs på offentlig auktion för att lösa upp samägandet (6 § Samäganderättslagen). Detta gäller även jordbruksfastigheter med minst tre delägare (13 § 1989 års lag), om inget annat avtalats.

Exempel: Anna, Björn och Clara

Anna, Björn och Clara äger en stuga tillsammans, var och en med en tredjedel. Anna vill sälja stugan eftersom hon behöver pengarna, men Björn och Clara vill behålla den. Anna kan enligt lagen ansöka hos tingsrätten om att stugan ska säljas på auktion. Om försäljningen godkänns, delas köpeskillingen mellan dem efter avdrag för kostnader. Men det finns undantag och möjligheter att stoppa eller skjuta upp försäljningen – mer om det nedan!

Dina alternativ vid konflikter om samägd egendom

Om ni som delägare inte kan enas om hur egendomen ska hanteras, har du två huvudsakliga alternativ enligt Samäganderättslagen:
 
  • Ansöka om en god man: En god man kan förvalta egendomen tillfälligt (3 §). Detta löser inte konflikten långsiktigt, men kan ge tid att hitta en lösning.
  • Begära försäljning: Du kan ansöka om att hela egendomen säljs på offentlig auktion (6 §). Detta är en kraftfull rättighet – du behöver inte ange något skäl, och andra delägare kan inte stoppa det bara för att de tycker samägandet fungerar bra.
För jordbruksfastigheter gäller liknande regler (13 § 1989 års lag), men delägare kan avtala bort rätten till försäljning, till skillnad från vanlig samägd egendom.

Vad händer vid försäljning?

  • Ansökan: Du lämnar in en ansökan till tingsrätten där egendomen finns.
  • God man utses: Tingsrätten utser en god man som ansvarar för auktionen, förberedelser och fördelning av pengarna (8 §).
  • Auktion: Egendomen bjuds ut offentligt, och högsta bud vinner, om det inte finns ett lägsta pris (9 §).
  • Köpeskillingen: Efter försäljningen fördelas pengarna mellan delägarna enligt deras andelar, minus kostnader som gode mannens arvode (15 §).

Undantag och skydd mot försäljning

  • Avtal om förbud: Delägare kan ha avtalat att ingen får begära försäljning (6 § Samäganderättslagen). För jordbruksfastigheter är sådana avtal ogiltiga enligt 1989 års lag, eftersom lagen är tvingande (1 §).
  • Gåva eller testamente: Om egendomen fåtts genom gåva eller testamente med villkor om att den inte får säljas, gäller det villkoret. Men om andelen säljs vidare, binds inte den nya ägaren av villkoret (NJA 2017 s. 289).
  • Synnerliga skäl för anstånd: En delägare kan begära att försäljningen skjuts upp om det finns starka skäl, t.ex. sjukdom, barns situation eller dålig marknad (6 §). Exempel: I NJA 1979 s. 562 ville en mamma skjuta upp försäljning av en bostad eftersom hennes barn riskerade psykiska problem vid en flytt. HD sa nej, eftersom skälen inte var tillräckligt starka och tillfälliga.
  • Klyvning av fastighet: Om det är en fastighet kan en delägare begära klyvning istället för försäljning (7 §). Klyvning delar upp fastigheten i separata delar, så varje delägare får sin egen lott (11 kap. FBL). Detta fungerar inte för lös egendom, som aktier eller bilar, eftersom delning ofta är opraktisk.

Tillbaka till Anna, Björn och Clara

Om Clara visar att en försäljning nu skulle ge ett väldigt lågt pris på grund av en svag marknad, kan hon begära anstånd. Alternativt, om stugan är en fastighet, kan Björn ansöka om klyvning för att få en egen del istället för att förlora hela stugan. Vi på Justiflex kan hjälpa dig bedöma om sådana undantag gäller i ditt fall.

Särskilda fall: Utmätning och konkurs

Om en delägares andel utmätts (t.ex. för skulder), kan hela egendomen säljas exekutivt enligt 8 kap. 8 § Utsökningsbalken. Detta ger ofta ett lägre pris än en vanlig försäljning, så det är viktigt att agera snabbt. I konkurs kan konkursförvaltaren begära försäljning, men gode mannen får inte sälja så länge andelen är i konkursen utan förvaltarens medgivande (10 § Samäganderättslagen).

Exempel: Utmätning

Björns andel i stugan utmätts för en skuld. Hans borgenärer begär att hela stugan säljs. Clara och Anna kan försöka stoppa detta genom att visa synnerliga skäl, som att en försäljning skulle skada deras barns boendesituation. Våra jurister kan hjälpa dig argumentera för sådana skäl.

Praktiska detaljer vid försäljning

När en försäljning godkänns, sker den oftast via offentlig auktion. Här är vad som händer:
 
  • Förberedelser: Gode mannen ordnar visning, kungör auktionen (t.ex. i tidningar) och sätter försäljningsvillkor (11 §). För fastigheter anges inteckningar och panträtter.
  • Lägsta pris: Tingsrätten kan sätta ett lägsta pris för att skydda mot underpris, särskilt om en omyndig äger en andel (9 §). Exempel: I NJA 2012 s. 757 sattes lägsta priset till cirka 75 % av marknadsvärdet för en fastighet.
  • Kostnader: Gode mannens arvode och andra kostnader (t.ex. lokalhyra) delas mellan delägarna efter deras andelar (15 §). Alla delägare har också ett solidariskt ansvar gentemot gode mannen (NJA 2011 s. 300).
  • Efter försäljning: Gode mannen fördelar köpeskillingen och redovisar till delägarna. Om du inte är nöjd med redovisningen, kan du klandra den inom ett år (18 kap. HB).

Hur kan Justiflex hjälpa dig?

Att hantera samägd egendom kan vara krångligt, särskilt vid konflikter, utmätning eller arv. På Justiflex gör vi processen enkel och trygg. Vi erbjuder:
 
  • Rådgivning: Vi förklarar dina rättigheter och alternativ, t.ex. försäljning, klyvning eller anstånd.
  • Ansökningar: Vi hjälper dig ansöka om försäljning eller god man hos tingsrätten.
  • Avtal: Vi upprättar avtal om förbud mot försäljning eller andra överenskommelser.
Kontakta oss idag för en kostnadsfri första konsultation!  Vi finns här för att skydda dina intressen och lösa dina juridiska frågor.
© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Försäljning av samägd egendom: Enkel guide för dig som delägare Läs mer »

Vad innebär samäganderätt? Så fungerar andelar när ni äger tillsammans

Vad innebär samäganderätt? Så fungerar andelar när ni äger tillsammans

Att dela ägande av en stuga, bostadsrätt eller kanske en båt kan vara både praktiskt och roligt. Men vad händer om ni inte är överens om vem som äger hur mycket? Kanske har du ärvt en fastighet med syskon, eller köpt en bil tillsammans med en vän, utan att tydligt bestämma era andelar. Hur avgörs då vem som äger vad? Samäganderättslagen ger svar, och på Justiflex hjälper vi dig att förstå reglerna och lösa eventuella problem. Låt oss guida dig genom hur andelar fungerar när ni är flera ägare – och hur vi kan göra processen trygg och enkel.

Vad är samäganderätt och varför är andelar viktiga?

Samäganderätt betyder att två eller fler personer äger något tillsammans, som en fastighet, en bil eller aktier. Ni äger inte varsin specifik del av egendomen, utan var och en har en andel i hela. Till exempel, om du och en vän äger en båt tillsammans, kanske du har 50 % och vännen 50 %, eller en annan fördelning. Andelarna avgör hur mycket inflytande du har, vem som betalar vad för kostnader och hur vinsten delas om egendomen säljs.
 
Men vad händer om det inte är tydligt hur stora era andelar är? Kanske har ni inte skrivit något avtal, eller så ärvde ni en stuga utan att testamentet specificerade fördelningen. Det är här samäganderättslagen kommer in, och vi på Justiflex kan hjälpa dig reda ut vad som gäller. Oavsett om det är en enkel fråga eller en tvist, ser vi till att du får klarhet.

När är andelarna tydliga?

Ibland är det glasklart hur stora andelarna är. Om du och dina två syskon ärver en fastighet och testamentet säger att ni får en tredjedel var, är det den fördelningen som gäller. Samma sak om du och en partner köper en bostadsrätt och skriver i köpeavtalet att du betalar 60 % och partnern 40 % – då äger ni enligt de andelarna.
 
Problemen uppstår när det inte finns något skrivet. Kanske köpte du och en vän en bil tillsammans, men ni pratade aldrig om vem som äger hur mycket. Eller så fick du och dina kusiner en stuga i gåva, men givaren sa inget om fördelningen. Utan tydliga avtal eller instruktioner kan det bli osäkert – och det är där många konflikter börjar.

Principen om lika stora andelar – vad betyder det?

Om ingen har sagt något om hur andelarna ska delas, säger samäganderättslagen att de ska vara lika stora. Det kallas principen om lika stora andelar, och den är en grundregel för att göra ägandet rättvist. Tänk dig att du och två syskon ärver en stuga utan att testamentet nämner andelar. Lagen förutsätter då att ni äger en tredjedel var. Samma sak om du och en vän köper en båt utan att ange något annat – ni äger 50/50.
 
Denna regel gäller för de flesta typer av egendom, som fastigheter, bilar eller till och med bankkonton som ägs tillsammans. Till exempel, om ett par köper en bostadsrätt utan att specificera andelar, antas de äga hälften var. Det är en praktisk utgångspunkt, men ibland stämmer det inte med vad ni egentligen menade.

När gäller inte lika andelar?

Ibland finns det skäl att frångå principen om lika andelar. Men för att göra det måste det finnas bevis – eller i alla fall sannolika skäl – för att ni avsåg en annan fördelning. Här är några situationer där det kan hända:
 
  • Olika ekonomiska bidrag: Om du och en vän köper en fastighet och du betalade 75 % av priset medan vännen betalade 25 %, kan det vara underförstått att ni äger i proportion till era insatser. Men det måste vara tydligt att ni menade så – annars gäller lika andelar.
  • Avtal eller överenskommelse: Om ni muntligt eller skriftligt kom överens om en annan fördelning vid köpet, gäller det. Till exempel, om ni skrev att en av er äger 70 % av en bil, är det den fördelningen som räknas.
  • Gåva eller testamente: Om någon ger eller testamenterar egendom och antyder att andelarna ska vara olika, kan det påverka fördelningen. Men det är ofta svårt att bevisa om givaren inte längre finns.
Att bevisa en annan fördelning kan vara knepigt, särskilt om det inte finns skriftliga bevis. Domstolar kräver inte alltid starka bevis, men det måste vara troligt att ni avsåg något annat än lika andelar.

Vad händer om en ägare betalar mer senare?

En vanlig fråga är vad som händer om en av er lägger ner extra pengar på egendomen efter att ni köpt den. Säg att du och en släkting äger en stuga, och du betalar för en renovering eller amorterar på ett gemensamt lån. Blir din andel större då? Svaret är nej – inte automatiskt.
 
Andelarna ändras bara om ni tydligt kom överens om att extrainsatserna ska påverka ägandet. Annars förblir andelarna desamma, men du kan ha rätt att få kompensation för dina kostnader.
 
Detta är en källa till många missförstånd. Utan ett avtal kan det bli konflikter om vem som äger vad. Vi på Justiflex kan hjälpa dig att skriva avtal som förebygger såna problem eller reda ut vad som gäller om det redan är otydligt.

Varför är det viktigt att veta sina andelar?

Att förstå era andelar är avgörande för flera saker:
 
  • Användning: Den som har en större andel kan ha rätt att använda egendomen mer, som att få fler veckor i stugan.
  • Kostnader: Större andelar innebär ofta större ansvar för kostnader, som reparationer eller skatter.
  • Försäljning: Om egendomen säljs delas vinsten efter andelarna.
  • Tvister: Tydliga andelar minskar risken för konflikter, särskilt om någon vill sälja eller om ägandet ändras, t.ex. vid arv eller separation.
Utan klarhet kan det bli dyra och känsliga tvister.

Hur kan vi på Justiflex hjälpa dig?

Om du äger något tillsammans med andra och är osäker på andelarna, är du inte ensam. På Justiflex är vi experter på samäganderätt och kan stötta dig på flera sätt:
 
  • Rådgivning: Vi går igenom din situation och förklarar vad lagen säger om era andelar.
  • Avtal: Vi skriver tydliga samäganderättsavtal som säkerställer att alla vet vad som gäller – perfekt för att förebygga konflikter.
  • Planering: Vi ger råd om hur du skyddar dina intressen, t.ex. vid arv, separation eller försäljning.
Vårt mål är att göra samäganderätt enkelt och tryggt. Vi vet att gemensamt ägande kan vara känsligt, och vi arbetar med respekt för alla inblandade.

Ta första steget mot trygghet

Att dela ägande ska vara en möjlighet, inte en källa till oro. Oavsett om du vill förstå dina andelar, skriva ett avtal eller lösa en konflikt, är vi här för dig. Kontakta oss idag för ett första samtal – vi lyssnar på din situation och ger dig en tydlig plan framåt. Skicka ett mejl till info@justiflex.se. Låt oss hjälpa dig att göra gemensamt ägande till en styrka!
© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Vad innebär samäganderätt? Så fungerar andelar när ni äger tillsammans Läs mer »

Från samägande till försäljning: Vad du behöver veta

Från samägande till försäljning: Vad du behöver veta

Den som äger en andel i en samägd egendom kan sälja sin andel om inte förbehåll om annat har gjorts vid gåva eller testamente. Enligt samäganderättslagen har en andelsägare som har kommit i konflikt med övriga delägare två möjligheter att ta hjälp av. Den ena möjligheten innebär rätten att åstadkomma en förvaltning av egendomen av en god man under viss tid. Det andra alternativet är att få samägandet upplöst genom försäljning av egendomen. 

Delägares rätt till försäljning av egendomen

Rätten att få den samägda egendomen såld är det enklaste sättet att bli av med egendomen när det uppstått konflikter mellan delägarna om förvaltningen av egendomen. När man säger att varje delägare har rätt att få egendomen såld innebär det att delägarna har rätt till att egendomen ska bjudas ut till försäljning. Huruvida egendomen faktiskt blir såld beror givetvis på om det finns någon köpare.  

Det finns dock vissa undantag till att få egendomen såld. 

Avtal om att delägare inte har rätt att begära försäljning av egendomen

Delägare kan avstå från sin rättighet att få egendomen såld genom avtal med andra delägare (gäller inte jordbruksfastigheter). Vad som sägs i samäganderättslagen angående avtal om att delägare inte har rätt att kräva försäljning av egendomen avser i huvudsak ett avtal mellan samtliga delägare. 

När det finns avtal om förbud mot att kräva försäljning som ingås endast mellan vissa delägare är även sådana avtal giltiga med den begränsande verkan det kan få. 

Förbud att begära försäljning av egendom genom gåva och testamente

Förbud för delägare i samägd egendom att begära försäljning av egendomen i dess helhet kan också uppstå i samband med gåva eller testamente av andel i egendom eller av hela egendomen till flera personer som blir samägare.  

Om det vid gåvan eller testamentet anges att mottagande delägare inte får begära försäljning av hela egendomen får egendomen inte säljas. Genom mottagandet av gåvan eller testamentet kan man säga att mottagaren får acceptera villkoren. 

Delägare som inte själva är begränsade av villkor genom gåva eller testamente kan naturligtvis fortfarande begära att få till stånd en försäljning av egendomen, även om en annan delägare omfattas av ett förbud som baseras på villkor i gåva eller testamente. 

Synnerliga skäl till att skjuta upp försäljningen

Omständigheter som utgör skäl för anstånd är huvudsakligen sådana som kan hänföras till personliga förhållanden hos den eller dem som har besittningen till egendomen. Exempelvis den eller de som bor på en fastighet eller i en bostadsrättslägenhet som är föremål för samäganderätten.  

Som exempel kan nämnas sjukdom eller sociala missförhållanden som skulle förvärras vid en försäljning för närvarande eller att en försäljning skulle inverka på barn i deras nuvarande situation.  

En annan situation som kan tänkas innebära skäl för anstånd är att försäljningen vid tiden för ansökningen på grund av förhållandena på marknaden kan beräknas ge ett mycket dåligt pris. 

Ett annat exempel kan vara åldern på en delägare som är bosatt på en samägd fastighet i kombination med att det dröjer en viss tid innan delägaren kan få ett boende på annat ställe eller att en delägare driver verksamhet på den samägda fastigheten och det beräknas ta viss tid innan verksamheten kan flyttas till ett annat ställe. 

Klyvning av fastighet, delning av lös egendom

När det gäller samägd fastighet finns ytterligare ett undantag från principen att andelsägare har rätt till försäljning av egendomen i dess helhet, nämligen om gemenskapen i stället kan upplösas genom att fastigheten blir föremål för delning genom klyvning.  

När det gäller lös egendom är inte delning av egendomen i de flesta fall möjlig av praktiska eller tekniska skäl. Men det finns vissa typer av egendom där en delning i och för sig är möjlig. 

Som exempel på egendomstyper som kan tänkas bli föremål för delning mellan delägarna kan nämnas ett större antal aktier, en samling antika matbestick av silver, ett antal antika stolar eller en samling målningar av kända konstnärer.  

En förutsättning för att samäganderätt till lös egendom, oavsett vilken typ av egendom det handlar om, ska upplösas genom delning av egendomen mellan delägarna är att dessa är överens om att egendomen ska delas. De måste dessutom vara överens om hur delningen ska ske. Om en delägare ansöker om att egendomen i dess helhet ska säljas har domstolen inte möjlighet att besluta att egendomen i stället sak delas.  

Samtycke från make eller sambo

En make får inte utan andra makens samtycke sälja fast egendom eller annan egendom som utgör makarnas gemensamma bostad. En make kan dock sälja egendom som är enskild egendom. En make får inte heller utan den andra makens samtycke sälja fast egendom om den utgör giftorättsgods. 

Samtycke behövs dock inte om maken inte kan lämna giltigt samtycke eller om dennes samtycke inte kan lämnas inom rimlig tid. Sådant samtycke behövs inte heller sedan bodelning har skett med anledning av äktenskapsskillnad. Om samtycke saknas när ett sådant krävs får domstol tillåta försäljning på ansökan av den som vill sälja egendomen. 

Dessa bestämmelser gäller i huvudsak även för sambor. 

Samtycke krävs även när en delägare i samägd egendom avseende gemensam bostad med mera som är gift eller sambo begär att hela egendomen ska säljas. 

Försäljning

Om delägarna inte kan komma överens om hur de ska sälja egendomen kan en delägare begära att samäganderätten upplöses. Försäljningen ska ske på offentlig auktion. Auktionen sågs förr i tiden som en garanti för att kunna sälja egendomen till det bästa möjliga pris och var i praktiken det enda möjliga försäljningssättet.  

Numera skulle det vara tänkbart att i stället sälja egendomen genom att lägga ut försäljningen på exempelvis blocket eller tradera eller annat eftersökande av spekulanter, vilket troligtvis skulle kunna ge bättre resultat. 

Eftersom 6 § i samäganderättslagen är dispositiv kan delägare på förhand genom ett samäganderättsavtal komma överens om att försäljning ska ske på annat sätt än auktion. 

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Från samägande till försäljning: Vad du behöver veta Läs mer »

Vad är samäganderätt? En enkel guide till delat ägande

Vad är samäganderätt? En enkel guide till delat ägande

Samäganderätt innebär att två eller flera personer (även bolag eller andra juridiska personer) gemensamt äger ett visst objekt. När personer tillsammans exempelvis äger en båt eller en sommarstuga har de samäganderätt som regleras i samäganderättslagen. Varje delägare har en ideell andel (en lott) i egendomen som delägaren kan bestämma över.

Exempel

Malin och Hampus har köpt en båt tillsammans. De äger hälften var av båten. Malin kan inte sälja hela båten till Erik. Malin kan sälja sin hälftenandel i båten till Erik. I så fall blir Hampus och Erik tillsammans ägare till båten.

Enligt samäganderättslagen måste delägarna vara ense om varje åtgärd som rör egendomen.

Exempel

Elin och Martin äger en båt tillsammans. Elin äger 75 % och Martin 25 %. Båtens motor har gått sönder och Elin vill reparera den till en kostnad av 30 000 kr.

Martin vägrar gå med på reparationen. Eftersom Elin och Martin inte kan enas blir det ingen motorreparation.

Varaktig oenighet

Två delägare kan inte överrösta en tredje delägare (med undantag för akuta nödvändiga situationer). Om det uppstår oenighet mellan delägarna kan en domstol på begäran av någon av delägarna utse en god man som tar hand om egendomen.

En delägare som inte vill vara kvar i delägarskapet kan kräva att egendomen säljs på offentlig auktion.

Exempel

Eftersom Elin och Martin inte kan komma överens om hur de ska göra med den trasiga båtmotorn i exemplet ovan, begär Elin att domstolen utser en god man och att båten ska säljas. 

Den gode mannen säljer båten på offentlig auktion för 300 000 kr. Den gode mannen begär arvode för sitt arbete på 50 000 kr.

Elin och Martin får dela på resterande 250 000 kr varav Elin får 75 % och Martin 25 %.

Samäganderättsavtal

Den som äger andel i samägd egendom har rätt att fritt överlåta sina andel till vem som helst. Personer som äger egendom kan dock skriva ett avtal som helt eller delvis ersätter reglerna i samäganderättslagen.

Exempel

När Elin och Martin köpte båten tillsammans kom de överens om att Elin skulle ha rätt att köpa Martins 25-procentiga andel för samma pris som Martin betalat om Elin begär det.

Eftersom Elin och Martin inte kan enas om hur de ska hantera den trasiga motorn, kan Elin välja att köpa ut Martin från samägandet genom att betala honom det belopp han ursprungligen betalade för sin del, förutsatt att Elin är beredd att göra det.

Enkelt bolag

Samäganderättslagen är inriktad på att delägarna inte har något annat intresse än att äga och använda egendomen tillsammans. Skulle de ha kommit överens om att driva verksamhet och exempelvis hyra ut egendomen förvandlas samägandet till ett enkelt bolag enligt handelsbolagslagen.

Gåva eller testamente

En delägare som har fått sin andel i den samägda egendomen genom gåva eller testamente kan på grund av villkor som uppställts av gåvogivaren eller testatorn vara förhindrad att överlåta eller i vart fall fritt överlåta sin andel.

Ett sådant villkor ska respekteras vilket innebär att överlåtelse i strid med villkoret i princip är ogiltig. Godtrosförvärv kan dock ske enligt vad som i allmänhet gäller om förvärv av andel i aktuell samägd egendom.

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Vad är samäganderätt? En enkel guide till delat ägande Läs mer »