Förstå fullmakt: Definition, typer och praktiska exempel

12 mars 2025

En fullmakt innebär att någon ges en behörighet att genomföra vissa åtgärder (rättshandlingar) för någon annans räkning. Den som lämnar en fullmakt brukar kallas fullmaktsgivare (eller huvudman) och den som får fullmakten brukar kallas fullmaktshavare (eller fullmäktig).

Olika typer av fullmakter

Det finns flera typer av fullmakter. Här är några exempel

Muntlig eller skriftlig fullmakt
Ställningsfullmakt
Toleransfullmakt

En vanlig muntlig eller skriftlig fullmakt ger någon behörighet att företräda någon annan i en eller flera ärenden. Behörigheten följer av fullmaktens innehåll.

Ställningsfullmakt

En ställningsfullmakt uppkommer när någon kan förväntas ha rätt att företräda någon annan på grund av sin ställning. Det är normalt personer med vissa anställningar som har ställningsfullmakt att fatta beslut. Behörigheten följer då av vad personer med den anställningen brukar ha rätt att besluta om. Butiksanställda har exempelvis rätt att sälja de saker som finns i butiken, och inköpschefen på ett företag kan förväntas ha rätt att köpa in saker till företaget.

Det behövs ingen särskild fullmakt för att den anställde ska ha rätt att företräda arbetsgivaren, utan behörigheten följer av anställningen. Det finns dock vissa gränsfall. Man kan inte säga att expediter generellt har rätt att ge rabatter. Inköpschefens rätt att köpa in saker till företaget kan också vara begränsad.

Om uppgörelsen går utöver vad som följer av ställningsfullmakten, är huvudmannen (arbetsgivaren) inte bunden av den. Därför bör man vända sig till någon högre upp om man är tveksam till om ställningsfullmakten täcker vad man kommit överens om.

Toleransfullmakt

En toleransfullmakt uppkommer när huvudmannen har godtagit att någon har företrätt honom eller henne utan att ha någon fullmakt. Då kan huvudmannen bli bunden av senare uppgörelser av samma slag. Men det krävs att motparten tror att den han har haft att göra med är behörig eftersom han eller hon känner till de tidigare uppgörelserna.

Exempel

Anders har som butiksanställd inte ställningsfullmakt, alltså behörighet att göra några inköp. Trots detta har han gjort regelbundna inköp från en leverantör.

Martin som äger butiken har betalat inköpen utan att protestera. Genom Martins beteende har Anders fått en toleransfullmakt att göra inköp för butikens räkning.

Skriftlig eller muntlig

Det finns i de flesta fall inga krav på att en fullmakt ska vara skriftlig även om det är att rekommendera.

Fullmakten kan lämnas muntligen genom att huvudmannen talar om för fullmaktshavaren eller motparten eller någon utomstående att fullmaktshavaren får företräda huvudmannen i vissa eller alla angelägenheter.

En skriftlig fullmakt lämnas genom att huvudmannen överlämnar ett skriftligt och av honom eller henne undertecknat dokument som innehåller en formulering om vad fullmaktshavaren får göra.

Skriftlig fullmakt vid fastighetsöverlåtelser

En fullmakt att sälja eller köpa fast egendom ska vara skriftlig. Den ska dessutom klart ange att den kan användas vid fastighetsöverlåtelse.

Begränsad eller obegränsad (generalfullmakt)

En fullmakt kan avse i princip vad som helst. Den kan vara begränsad (inskränkt) och avse en enda åtgärd. Exempelvis att hämta ut ett paket eller ta ut 500 kr pengar från huvudmannens bankkonto.

Fullmakten kan också avse alla åtgärder som huvudmannen själv får göra. Den är då obegränsad. En obegränsad fullmakt brukar kallas generalfullmakt.

Exempel på begränsad fullmakt:

Härmed ger jag Anders Andersson, Döbelnsgatan 38 D, 113 52 Stockholm, rätt att under tiden 1 april 2025 till och med 25 april 2025 i mitt namn och för min räkning kvittera alla försändelser som kan komma till mig.

Stockholm den 13 mars 2025.

Erik Eriksson, Birger Jarlsgatan 100, 114 20 Stockholm

Exempel på generalfullmakt

Härmed ger jag Anders Andersson, Döbelnsgatan 38 D, 113 52 Stockholm, att under tiden 1 april 2025 till och med 25 april 2025 i mitt namn och för min räkning företräda mig i alla angelägenheter som angår mig och bevaka min rätt.

Stockholm den 13 mars 2025.

Erik Eriksson, Birger Jarlsgatan 100, 114 20 Stockholm

Behörighet och befogenhet

Två centrala begrepp när det gäller fullmakter är behörighet och befogenhet.

Behörigheten för en fullmakt följer av själva fullmakten, det vill säga vad som står i denna.
Befogenheten är vad fullmaktshavaren verkligen får göra enligt de instruktioner som lämnats av fullmaktsgivaren.

Man kan därför säga att befogenheten är lika med eller mindre än behörigheten. Även om fullmaktshavaren är behörig att genomföra en viss åtgärd är det inte säkert att han eller hon har befogenhet att genomföra den, om fullmaktsgivaren gett honom eller henne särskilda instruktioner som inskräker vad han fullmaktshavaren får göra.

Det är mycket viktigt att komma ihåg att de som träffar fullmaktshavaren kan se vilken behörighet han eller hon har. De kan däremot inte se vilken befogenhet fullmaktshavaren har gentemot fullmaktsgivaren. Därför är det viktigt att man formulerar fullmakter noggrant, och att man känner att man kan lita på den person som man tänker ge en fullmakt till.

Om fullmaktsgivaren är tveksam bör han eller hon lämna en inskränkt fullmakt så att behörigheten inte blir så stor. Detta kan vara lämpligt för att se hur allt fungerar.

Exempel

Maria får av Erik en skriftlig fullmakt att köpa en bil för Eriks räkning. I fullmakten står det bara att Maria för Eriks räkning får köpa en bil. Erik säger till Maria att bilen inte får kosta mer än 100 000 kr.

Maria har därför behörighet att köpa vilken bil som helst till vilket pris som helst eftersom någon beloppsbegränsning inte skrivits in i fullmakten. Hon har dock bara befogenhet att köpa en bil för 100 000 kr.

Fullmaktsgivarens bundenhet

Vad händer då om Maria i exemplet ovan köper en bil för 125 000 kr, alltså överskrider sin befogenhet? Blir Erik bunden av detta köp?

Ja, det blir han om säljaren var i god tro, det vill säga säljaren trodde att Maria hade rätt att köpa bilen för Eriks räkning för 125 000 kr. I normalfallet kan ju säljaren utgå från att fullmakten är korrekt. Om säljaren är osäker bör han eller hon kontrollera med Erik om fullmakten är korrekt och giltig.

Skulle bilsäljaren vid en sådan kontroll få reda på att det finns begränsningar i Marias behörighet, det vill säga att hon bara har befogenhet att köpa en bil för 100 000 kr, men ändå säljer en bil för 1250 000 kr, är Erik inte bunden av köpet, eftersom säljaren var i ond tro.

Hade Erik i fullmakten skrivit att Maria var behörig att köpa en bil för högst 100 00 kr, hade Erik inte blivit bunden av köpet. Maria hade i detta fall överskridit sin behörighet.

Om fullmaktsgivaren lämnar fullmakten muntligen till fullmaktshavaren blir fullmaktsgivaren inte bunden av något avtal som fullmaktshavaren ingått om denne överskridit sin befogenhet, oavsett om avtalsparten var i god tro eller inte.

Det anses att en utomstående avtalspart får stå risken om han eller hon förlitar sig till enbart en muntlig fullmakt och de uppgifter som fullmaktshavaren lämnar vid avtalstillfället.

Tredje man (avtalsparten) bör i dessa fall därför kontrollera fullmaktshavarens behörighet och befogenhet med fullmaktsgivaren.

Om en fullmaktshavare eller någon annan gör upp något i fullmaktsgivarens namn utan att vara behörig att gära det, är fullmaktsgivaren som huvudregel inte bunden av uppgörelsen. Fullmaktsgivaren kan däremot uttryckligen godkänna uppgörelen i efterhand. Detta kallas ratihabation, eller att fullmaktsgivaren ratihaberar uppgörelsen.

Känner fullmaktsgivaren till att någon gjort något för hans eller hennes räkning utan behörighet måste han eller hon förklara för motparten att personen i fråga gick utanför sin behörighet och att fullmaktsgivaren därför inte godkänner uppgörelsen. Annars kan fullmaktsgivaren bli bunden av uppgörelsen genom att hans tystnad ses som ett slags godkännande av uppgörelsen.

Vid dödsfall

Vid fullmakthavarens dödsfall upphör genast fullmakten att gälla.

När fullmaktsgivaren avlider fortsätter fullmakten att gälla, såvida inte något annat har angivits i fullmakten. Dödsboet blir då huvudman. Detta gäller om fullmakten avser någonting generellt, exempelvis att betala fullmaktsgivarens räkningar.

Avser fullmakten någonting mera specifikt och som har betydelse för fullmaktsgivaren enbart så länge denne är i livet, exempelvis inköp av mat, upphör fullmakten att gälla.