Så fungerar gåvovillkor enligt svensk lag

26 mars 2025

Det är relativt vanligt att en givare önskar att ett eller flera villkor ska kopplas till en gåva, exempelvis för att säkerställa att egendomen hålls kvar inom familjen eller för att givaren själv ska kunna fortsätta använda egendomen även efter att gåvan har överlämnats.

Villkor i samband med gåvan

Som utgångspunkt kan villkoren för en gåva inte ändras i efterhand. Därför är det viktigt att alla villkor fastställs redan när gåvan ges. Endast villkor som är utformade i givarens eget intresse kan givaren senare ändra ensidigt. Enligt rättspraxis kan ett förbehåll om givarens rätt att använda gåvan tas bort.

Däremot har ett villkor om förbud mot försäljning, enligt samäganderättslagen, i ett rättsfall inte kunnat ändras. Inte heller kan ett villkor om att egendomen ska vara enskild egendom läggas till efteråt.

Villkor vid blandade fång

Ibland överlåts en gåva mot en ersättning som är lägre än gåvans marknadsvärde. En sådan överlåtelse, som har inslag av både köp och gåva, benämns blandat fång. Det uppstår då frågan om köpeinslaget påverkar villkorens giltighet och tillämpning, eller om det blandade fånget ska lyda under samma regler som en ren gåva (alltså en gåva utan ersättning).

En annan fråga är om villkoret ska omfatta hela egendomen eller endast skillnaden mellan gåvans värde och den erlagda ersättningen.

Enligt juridisk litteratur och flera rättsfall har det ansetts rimligt att ett blandat fång behandlas enligt samma regler som en ren gåva, förutsatt att överlåtelsen som helhet har karaktär av gåva. Vid bedömningen av överlåtelsens natur ska alla omständigheter beaktas, särskilt ersättningens storlek och typ samt huruvida en gåvoavsikt föreligger.

Ogiltliga villkor

Vissa villkor (föreskrifter) kan anses vara för långtgående och därmed leda till att gåvan inte blir giltig (eller att gåvan är giltig men själva föreskriften inte är det). Huvudprincipen är dock att en föreskrift är giltig om gåvotagaren godkänner den. Ett villkor får dock inte stå i strid med god sed, ett något vagt begrepp som är svårt att konkretisera med exempel.

Föreskriften får under alla omständigheter inte begränsa gåvotagarens handlingsfrihet i alltför hög grad. Dessutom kan en föreskrift bli ogiltig på grund av regler som gäller för den egendom som överlåts, exempelvis bestämmelser i aktiebolagslagen eller immaterialrättsliga regler.

Giltliga villkor

Det finns flera villkor som kan tillämpas och som ändå säkerställer att gåvan förblir giltig. Nedan följer några exempel på vanliga villkor.

Enskild egendom

Gåvan kan anges vara gåvotagarens enskilda egendom, vilket innebär att den inte ska ingå i en bodelning vid skilsmässa eller dödsfall. Ett vanligt tillägg är att även avkastningen från egendomen ska vara enskild egendom, eftersom avkastningen annars klassas som giftorättsgods.

Ett annat frekvent tillägg är att surrogat, det vill säga egendom som ersätter den ursprungliga gåvoegendomen (t.ex. om en fastighet säljs och en ny fastighet köps i dess ställe), också ska vara enskild egendom – även om detta egentligen inte behöver anges, eftersom surrogat enligt huvudregeln redan betraktas som enskild egendom.

För att gåvotagaren ska kunna omvandla egendomen till giftorättsgods krävs att givaren tydligt anger detta i gåvobrevet (eller senare godkänner det genom ett skriftligt tillägg). Notera att vid gåva mellan makar är det inte möjligt att direkt göra gåvan till enskild egendom; detta kan endast ske genom ett äktenskapsförord.

Överlåtelse- och pantsättningsförbud

Ett villkor för en gåva kan vara att gåvan inte får överlåtas eller pantsättas, antingen under en bestämd period eller permanent. Genom detta kan givaren exempelvis garantera att egendomen förblir inom familjen.

Det är också vanligt att egendomen endast får överlåtas om givaren ger sitt samtycke, vilket innebär att givaren behåller en viss kontroll över egendomen så länge han eller hon lever. För att ett sådant villkor om begränsad förfoganderätt ska vara giltigt vid gåva av en fastighet måste det tydligt anges i gåvohandlingen. En muntlig överenskommelse mellan givaren och gåvotagaren om ett förfogandeförbud är inte tillräcklig.

Det går heller inte att i efterhand skriftligen avtala om ett sådant förbud. Ett överlåtelseförbud medför samtidigt att egendomen inte kan utmätas eller ingå i gåvotagarens konkurs. Dessutom innebär ett överlåtelseförbud även ett förbud mot att pantsätta egendomen.

Utmätnings- och konkursförbud

Det är möjligt att ange att gåvan inte får utmätas eller inkluderas i gåvotagarens konkurs. Om gåvotagaren hamnar i ekonomiskt trångmål kan fordringsägare därmed inte göra anspråk på egendomen.

För att detta ska gälla krävs att fastigheten inte får säljas, vilket innebär att ett överlåtelseförbud måste vara inskrivet i gåvobrevet. Utmätning kan dock alltid ske för en skuld som fastigheten specifikt har pantsatts för.

Förköpsrätt

Vid samägande har varje delägare rätt att sälja sin andel av egendomen till valfri köpare. Om givaren vill säkerställa att egendomen stannar inom delägarkretsen kan han eller hon inkludera en förköpsklausul i gåvobrevet. Detta innebär att den delägare som vill sälja först måste erbjuda de andra delägarna att köpa andelen.

För att förköpsklausulen ska vara giltig måste den anges i gåvohandlingen. En muntlig överenskommelse mellan givaren och gåvotagaren om förköpsrätt är inte tillräcklig, och det går heller inte att i efterhand skriftligen avtala om förköpsrätten.

Samäganderättslagen

Om det finns flera gåvotagare kan en av delägarna enligt samäganderättslagen kräva att gåvoegendomen säljs på offentlig auktion. För att förhindra detta kan givaren i gåvobrevet ange att gåvotagarna inte har rätt att begära försäljning av den överlåtna fastigheten enligt samäganderättslagen.

Förskott på arv

Gåvan kan anges inte vara ett förskott på arv. Normalt sett betraktas en gåva till en bröstarvinge (t.ex. barn eller barnbarn) som ett förskott på arv, vilket innebär att den dras av från det framtida arvet. För att denna regel inte ska tillämpas måste givaren tydligt inkludera ett villkor om detta i gåvobrevet.

För gåvor till andra än bröstarvingar är det motsatt: för att gåvan ska anses vara ett förskott på arv krävs att givaren uttryckligen anger det i gåvobrevet. Däremot kan man inte genom ett villkor i gåvobrevet kringgå det förstärkta laglottskyddet, en regel som säkerställer att bröstarvingars laglott inte inskränks genom gåvor som kan likställas med ett testamente.

Givarens önskan att gåvan inte ska räknas som förskott på arv behöver inte anges vid gåvotillfället utan kan framkomma senare, exempelvis i ett testamente, så länge denna avsikt uttrycks på ett klart och tydligt sätt.

Villkor om nyttjanderätt

Den som skänker en fastighet vill ofta fortsätta bo kvar där antingen livet ut eller så länge han eller hon själv önskar. Givaren kan senare ta bort detta förbehåll genom att lägga till ett skriftligt tillägg i gåvobrevet. Det är vanligt att inkludera ett förbehåll om livstids nyttjanderätt till fastigheten, till exempel när föräldrar överlåter sin fastighet till ett barn.

Ersättning

Gåva mot vederlag förekommer ofta, särskilt vid överlåtelse av fastigheter och bostadsrätter. Ersättningen kan bestå av kontant betalning, men även övertagande av lån eller en vederlagsrevers räknas som betalning för gåvan.

Det enklaste sättet att visa att betalningsvillkoret är uppfyllt är att bifoga en kvittens till gåvoavtalet eller att kvitta betalningen direkt i dokumentet. En gåva mot ersättning kan medföra skattekonsekvenser.

Övertagande av lån

Fastigheter och bostadsrätter är ofta belånade, och därför är det vanligt att gåvotagaren som en del av gåvan övertar de lån som är kopplade till egendomen. Om gåvan är villkorad så att gåvotagaren tar över en skuld, kan hela skuldbeloppet dras av från gåvans värde.

Detta förutsätter dock att skulden är räntebärande och att det tydligt framgår att gåvotagaren faktiskt övertar ansvaret för betalningen.

Vederlagsrevers

Givaren kan ställa som villkor att gåvotagaren utfärdar en revers (skuldebrev) som en motprestation för gåvan. Detta är särskilt vanligt vid gåvor av fastigheter, men kan även tillämpas för andra typer av egendom. Reversbeloppet dras av från gåvans värde.

Användningen av en vederlagsrevers beror ofta på att givaren inte vill överlåta hela egendomens marknadsvärde till gåvotagaren, samtidigt som gåvotagaren kanske inte har möjlighet att betala givaren direkt vid gåvotillfället. Givaren kan exempelvis vilja att gåvotagaren blir ägare till egendomen, såsom en fastighet, utan att överföra ett alltför stort värde som gåva.

Pengarna från vederlaget kan givaren behöva för att köpa en ersättningsbostad, förverkliga drömmar som resor eller andra projekt, eller för att skapa rättvisa mellan syskon genom att ge motsvarande värden till andra barn. Förr, innan arvs- och gåvoskatten avskaffades, användes vederlagsreverser som ett verktyg för skatteplanering för att minska gåvoskatten.

I många fall kvarstod dessa reverser trots att avsikten kanske aldrig var att de skulle betalas. Numera kan sådana vederlagsreverser efterskänkas utan skattekonsekvenser, eftersom gåvoskatten inte längre finns.

När gåvotagaren avlider

Givaren kan välja att inkludera ett villkor i gåvobrevet om vad som ska hända med gåvan när gåvotagaren går bort. Vanligtvis ärvs gåvan av gåvotagarens bröstarvingar. Om givaren vill förhindra att gåvan övergår på detta sätt, eller om det inte finns några bröstarvingar, kan givaren specificera ett villkor om detta i gåvobrevet.

Exempel

Om en gåvotagare avlider utan att lämna några bröstarvingar ska gåvan överlåtas till den andra gåvotagaren. Om även denne har avlidit ska gåvan istället återgå till givaren.

Resultatet av ett sådant villkor är att gåvotagaren inte får full äganderätt över egendomen. Detta villkor kan i vissa fall kombineras med ett förbud mot överlåtelse.

Gåva till ofödd gåvotagare

Endast en person som är född eller avlad vid tidpunkten för gåvan kan vara gåvotagare. Det är dock möjligt att ange ett villkor om att gåvotagarens framtida barn kan ta över gåvan när gåvotagaren går bort, under förutsättning att givaren inte gör skillnad mellan ofödda syskon.

Exempel

Maria har två barn, Elin och Erik, och hon överlåter sin fastighet Gävle Olsbacka 1:12 till dem. I gåvobrevet anger hon att alla hennes barnbarn ska dela på fastigheten när gåvotagaren går bort.

Det spelar ingen roll om alla barnbarn inte är födda eller avlade vid gåvotillfället. Hon får dock inte behandla barnbarnen olika utifrån deras syskonskap.

Särskild förvaltare av gåvan

Givaren kan utse en specifik förvaltare för en gåva som ges till ett omyndigt barn. Detta innebär vanligtvis att förmyndarens och överförmyndarens rätt att medbestämma över gåvans förvaltning upphävs.

Återgångsvillkor

Ett återgångsvillkor är en bestämmelse i gåvobrevet som innebär att gåvan återgår till givaren om vissa specificerade villkor inte uppfylls. Villkoret kan vara tidsbegränsat eller gälla utan tidsgräns. Vid gåva av en fastighet gäller ett återgångsvillkor som sträcker sig längre än två år enbart mot gåvotagaren. Om gåvotagaren har överlåtit fastigheten till en tredje part kan givaren inte göra villkoret gällande mot denne, såvida inte givaren har inlett en rättslig process om återgång innan överlåtelsen skedde. Den som har köpt fastigheten av gåvotagaren får alltså behålla den, även om gåvotagaren inte uppfyller villkoret. I sådana fall kan givaren istället kräva ersättning från gåvotagaren.

Det är viktigt att notera att inte varje liten avvikelse från villkoret automatiskt leder till återgång av gåvan. För att återgång ska bli aktuell krävs att gåvotagaren har brutit mot villkoret på ett väsentligt sätt. En återgång av gåvan får betydande konsekvenser för gåvotagaren. För att ett återgångsvillkor ska vara giltigt måste det tydligt anges i gåvohandlingen. En muntlig överenskommelse mellan givaren och gåvotagaren om ett återgångsvillkor är inte tillräcklig, och det går heller inte att i efterhand skriftligen avtala om ett sådant villkor.

Om en fastighetsgåva är kopplad till ett återgångsvillkor som gäller i högst två år beviljas gåvotagaren vilande lagfart på sitt förvärv. En vilandeförklaring innebär att ingen annan kan ansöka om lagfart under denna period. Detta förhindrar att en ny förvärvare kan göra ett godtrosförvärv av fastigheten. Om återgångsvillkoret däremot sträcker sig över mer än två år erhåller gåvotagaren full lagfart.

Ändamålsbestämmelse

Genom en så kallad ändamålsbestämmelse kan givaren fastställa att gåvan eller dess avkastning ska användas för ett specifikt syfte. Det kan till exempel handla om att avkastningen från en viss egendom ska delas ut som stipendier eller att en mottagen fritidsfastighet ska hyras ut till släktingar under ett visst antal veckor per år. Om gåvotagaren inte uppfyller denna skyldighet kan givaren troligen vända sig till domstol för att begära att bestämmelsen efterlevs.

Brott mot villkor

Om gåvotagaren inte följer villkoren i gåvobrevet varierar konsekvenserna beroende på vilket villkor det gäller.

Återgång av gåva

Om gåvan är kopplad till ett så kallat återgångsvillkor kan givaren begära att gåvan återlämnas om gåvotagaren inte uppfyller det specifika villkoret. Detta innebär att gåvotagaren blir skyldig att överlämna gåvoobjektet tillbaka till givaren.

Fullgörelse av villkoret

Om givaren har överlåtit gåvan med villkoret att den ska användas för ett specifikt ändamål, kan givaren sannolikt vända sig till domstol och begära att detta villkor efterlevs.

Skadestånd

Givaren kan ha rätt att kräva ersättning från gåvotagaren om denne bryter mot de fastställda gåvovillkoren. Det kan dock vara svårt att bevisa att en faktisk skada har uppstått, vilket gör att en skadeståndstalan sannolikt inte skulle vara effektiv.

Otillåten överlåtelse

Vid fastighetsöverföringar registreras överlåtelseförbud och andra förfogandeinskränkningar i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Detta innebär att en förvärvare inte kan göra ett godtrosförvärv, eftersom det som är inskrivet i registret anses vara allmänt känt.

Om gåvotagaren överlåter fastigheten i strid med exempelvis ett överlåtelseförbud eller ett förköpsförbehåll, blir förvärvet ogiltigt.