Vad räknas som gåva enligt svensk lag? Experten förklarar

27 mars 2025

I de flesta situationer är det lätt att fastställa om en specifik egendom har överlåtits som en gåva eller förvärvats genom ett köp. I vissa fall kan det dock vara svårt att skilja mellan köp och gåva, särskilt vid överlåtelser mellan nära anhöriga. Att tydliggöra om det handlar om en gåva eller inte är viktigt, eftersom det har både rättsliga och skattemässiga följder.

Onerösa eller benefika fång

Det finns olika typer av fång som inte bara visar att en person har blivit ägare till egendom, utan även på vilket sätt detta har skett. Uppdelningen i olika fång har stor betydelse för skattehanteringen, eftersom den avgör vilka regler som ska tillämpas, exempelvis vid kapitalvinstbeskattning när egendomen säljs.

De mest förekommande överlåtelseformerna är onerösa och benefika fång. Ett oneröst fång uppstår när någon köper eller byter till sig egendom, medan ett benefikt fång innebär att äganderätten har erhållits genom gåva, arv, bodelning eller testamente.

Blandade fång

I vissa fall kan en överlåtelse bestå av en kombination av olika fång, och den som då har tagit över egendomen har erhållit den genom ett blandat fång. Vanligtvis tillämpas då delningsprincipen, vilket innebär att överlåtelsen delvis betraktas som ett köp (oneröst fång) och delvis som en gåva (benefikt fång).

För fastigheter gäller dock huvudsaklighetsprincipen, vilket innebär att överlåtelsen inte klassas som ett blandat fång – den bedöms istället som antingen helt benefik eller helt onerös.

Remuneratorisk gåva

En remuneratorisk gåva är en ersättning som ges som tack för en utförd tjänst. Detta innebär att ersättningen ska beskattas som inkomst av tjänst. Om det är tydligt att kompensationen överstiger vad som kan anses vara en rimlig betalning för tjänsten, kan en del av ersättningen betraktas som en gåva och därmed vara befriad från skatt.

Speciella gåvoregler

Här är några särskilda regler som enbart gäller vid gåva:

Möjligheten att bestämma att den överlåtna egendomen ska vara gåvomottagarens enskilda egendom.
Regeln om förskott på arv, som innebär att värdet av egendom som en bröstarvinge fått under arvlåtarens eller testatorns livstid normalt ska beaktas vid beräkningen av bröstarvingens arvslott.
Krav på att makar måste registrera en egendomsöverföring mellan sig för att den ska vara giltig gentemot den överlåtande makens borgenärer.
Bestämmelsen att egendom som en make har gett bort kan återkrävas vid en bodelning mellan makarna.
Flera regler som syftar till att skydda överlåtarens fordringsägare (borgenärer), exempelvis möjligheten att återvinna gåvor vid konkurs.

Definition av gåva

För att en överlåtelse ska betraktas som en gåva måste följande villkor vara uppfyllda:

En förmögenhetsöverföring ska ha ägt rum, vilket innebär att gåvotagarens förmögenhet har ökat samtidigt som givarens förmögenhet har minskat, och att gåvotagaren därmed har berikats.
Överföringen ska ha skett frivilligt.
Det ska finnas en benefik avsikt, det vill säga en tydlig gåvoavsikt från givarens sida.

Samtliga av dessa villkor måste vara uppfyllda för att det ska klassas som en gåva.

Benefik avsikt

En överlåtelse som benämns som ett köp kan ändå betraktas som en gåva om köpeskillingen avviker från köpeobjektets marknadsvärde, antingen genom att vara högre eller lägre. För att detta ska ske krävs dock att det avvikande priset har fastställts med avsikten att antingen säljaren eller köparen ska berikas.

Exempel

När en pappa säljer något till sin dotter för ett pris under marknadsvärdet betraktas det vanligtvis som en gåva från pappan till dottern. Detsamma gäller om pappan köper något av dottern till ett pris över marknadsvärdet.

I båda situationerna minskar pappans förmögenhet medan dotterns förmögenhet ökar. Avsikten är typiskt sett att pappan vill ge dottern en ekonomisk fördel genom transaktionen.

Enligt huvudregeln bestäms gåvans värde av skillnaden mellan det betalade priset och marknadsvärdet. Det finns dock undantag från denna regel när det gäller fastigheter.

Ofrivilligt under- eller överpris är ingen gåva

För att en transaktion ska klassas som en gåva krävs att det finns ett benefikt inslag, det vill säga en gåvoavsikt. En försäljning till underpris räknas därför inte som en gåva om säljaren enbart gör en olönsam affär utan avsikt att gynna köparen. På samma sätt är en köptransaktion där köparen betalar ett överpris inte en gåva om köparens avsikt inte är att berika säljaren.

Gåva genom bodelning

Det finns bestämmelser som reglerar hur en bodelning mellan makar eller sambor ska genomföras och hur mycket varje part har rätt att få. Om en förmögenhetsöverföring sker som överstiger vad bodelningsreglerna medger, betraktas detta som en gåva.

En make eller sambo kan frivilligt välja att avstå från mer egendom än vad som krävs enligt bodelningsreglerna. Det finns också specifika regler som syftar till att skydda borgenärer från att en skuldsatt make eller sambo gör eftergifter i samband med bodelningen.

Gåvogivare

En gåvogivare kan vara en eller flera privatpersoner, men även företag har möjlighet att skänka egendom. Eftersom ett företags huvudsakliga syfte är att skapa vinster som ska fördelas till ägarna finns det dock bestämmelser som begränsar dess möjligheter att ge gåvor.

Gåvomottagare

Det är mest vanligt att en eller flera privatpersoner är mottagare av en gåva, såsom familjemedlemmar, vänner eller andra personer utanför den närmaste kretsen. När det gäller gåvor till omyndiga barn eller gåvor mellan makar och sambor finns särskilda formella regler som måste beaktas.

Även juridiska personer, till exempel aktiebolag, kan ta emot gåvor. Om gåvan är riktad till ett företag kan det dock uppstå osäkerhet kring huruvida det är bolaget självt som ska betraktas som mottagare eller om gåvan ska anses ha tillfallit de fysiska personer som äger företaget.

Flera gåvomottagare

Om det finns flera gåvotagare kan en av delägarna, enligt samäganderättslagen, kräva att gåvoegendomen säljs på offentlig auktion. Om givaren vill förhindra detta kan han eller hon i gåvobrevet ange att gåvotagarna inte har rätt att begära försäljning av egendomen enligt samäganderättslagen.

Varje delägare har dock rätt att sälja sin egen andel i egendomen, vilket innebär att de kan överlåta den till valfri köpare. För att säkerställa att egendomen behålls inom delägarkretsen kan givaren inkludera en hembudsklausul i gåvobrevet, som innebär att en delägare som vill sälja först måste erbjuda de andra delägarna att köpa andelen.

När blir gåvomottagaren ägare?

När en gåva fullbordas blir den bindande, och gåvomottagaren blir ägare till egendomen. För lös egendom fullbordas gåvan genom att egendomen överlämnas till gåvomottagaren, vilket innebär att den hamnar i mottagarens besittning. Därmed förlorar givaren all kontroll över gåvan.

Bostadsrätter, som också räknas som lös egendom, kan dock inte överlämnas på samma sätt som annan lös egendom, och därför finns särskilda regler för att fullborda en gåva av en bostadsrätt. En sådan gåva anses fullbordad när bostadsrättsföreningen informeras om överlåtelsen.

Fastigheter kan inte heller fysiskt överlämnas till gåvomottagaren, och en gåva av fastighet fullbordas istället genom att både givaren och gåvomottagaren undertecknar gåvobrevet.

När gåvan är fullbordad förlorar givaren rätten att bestämma över egendomen, såvida inte gåvan har villkorats på något sätt. Genom fullbordandet skyddas också gåvomottagaren mot givarens borgenärer, vilket innebär att borgenärerna inte längre kan begära utmätning av egendomen.

Gåvolöfte

I vissa situationer kan ett löfte om en gåva av lös egendom, så kallad gåvoutfästelse, vara bindande. Ett sådant löfte är dock aldrig bindande när det gäller fastigheter, medan det kan vara bindande för bostadsrätter om bostadsrättsföreningen har informerats.

Det är viktigt att notera att även om ett gåvolöfte är bindande, får gåvomottagaren inte skydd mot givarens borgenärer förrän gåvan har fullbordats.

Gåvor mellan makar

I grunden gäller samma gåvoregler för makar som för andra personer. Det innebär att det inte räknas som en gåva om en make överlämnar egendom till den andra maken utan att tydligt ange att det är en gåva.

Att fullborda en gåva mellan makar kan dock vara komplicerat, eftersom givarmaken vanligtvis fortfarande har kontroll över egendomen om makarna bor tillsammans och därmed kan fortsätta använda den även efter överlämnandet. För att skydda givarmakens borgenärer finns en bestämmelse som gör det möjligt för makar att registrera gåvor hos Skatteverket.

Gåva till barn

I de flesta fall kan ett omyndigt barn ta emot gåvor, som födelsedagspresenter och julklappar, utan särskilda formkrav, och gåvan fullbordas då enligt de vanliga reglerna. Om det däremot handlar om att barnet ska få en fastighet, bostadsrätt, aktier eller liknande från en förälder, krävs att en god man utses för att företräda det omyndiga barnet och ta emot gåvan å dess vägnar.

Anledningen är att en förälder inte samtidigt kan agera både som gåvogivare och gåvomottagare, eftersom föräldern i sin roll som förmyndare normalt företräder barnet. Utan en god man blir det svårt att genomföra och fullborda gåvan.

Gåva eller köp?

Vanligtvis betraktas det som en gåva om egendom överlåts utan att någon ersättning ges. Värdet på gåvan motsvarar då i regel egendomens marknadsvärde.

Gåva mot vederlag

Ibland överlåts en gåva mot en ersättning som är lägre än gåvans marknadsvärde. En sådan överlåtelse, som har inslag av både köp och gåva, benämns som ett blandat fång. Vid blandade fång varierar gåvans värde beroende på om det rör sig om lös egendom eller fast egendom. När det gäller gåvor av näringsverksamhet tillämpas särskilda regler för inkomstskatt.

Lös egendom

För lös egendom, såsom aktier, bostadsrätter, bilar och all annan egendom förutom fastigheter, tillämpas delningsprincipen. Detta innebär att vid ett blandat fång, där en viss betalning har gjorts för gåvan, ska skillnaden mellan det betalade beloppet och marknadsvärdet betraktas som en gåva, medan den återstående delen räknas som ett köp.

Exempel

Malin “får” en post börsaktier värderade till 20 000 kronor som födelsedagspresent från sin bror. För att ta emot presenten kräver brodern att Malin betalar 8 000 kronor. Detta innebär att 8 000 av 20 000, alltså 40 %, anses ha förvärvats genom köp, medan resterande del betraktas som en gåva.

Fast egendom

För fast egendom tillämpas huvudsaklighetsprincipen enligt rättspraxis. Detta innebär att en transaktion klassificeras som antingen en gåva (benefikt fång) eller ett köp (oneröst fång), oavsett om överlåtelsen kallas för ett köp eller en gåva – benämningen saknar alltså skattemässig betydelse. Om ersättningen understiger taxeringsvärdet betraktas hela transaktionen som en gåva.

Om gåvoavsikt saknas

Om det saknas en gåvoavsikt betraktas överlåtelsen som ett köp i sin helhet, även om ersättningen är lägre än marknadsvärdet. Vid en överlåtelse till närstående kan man dock vanligtvis förutsätta att en gåvoavsikt alltid föreligger.

Kan vederlaget innebära ett byte?

Ibland förekommer korsvisa gåvor, till exempel när syskon äger hälften var av två fastigheter och genom korsvisa gåvor avser att bli ensamägare till varsin fastighet. Det är också vanligt att givaren vid en fastighetsgåva begär ett vederlag som inte består av kontanter, övertagande av skulder eller en vederlagsrevers, utan istället av annan egendom, såsom en annan fastighet, en bostadsrätt eller värdepapper.

I sådana fall finns en risk att överlåtelsen, helt eller delvis, skattemässigt kan klassas som ett byte. Om så sker utlöser det kapitalvinstbeskattning för båda parterna, eftersom både givaren och gåvomottagaren då anses ha avyttrat egendom – ett byte betraktas som ett oneröst fång och likställs med en försäljning.

Exakt när detta inträffar är svårt att fastställa, eftersom det beror på överlåtelsens verkliga innebörd, det vill säga om den i praktiken är en onerös eller benefik rättshandling. Bedömningen kan leda till att hela överlåtelsen klassas som ett oneröst byte, trots att den kallas en gåva, eller att den anses vara delvis onerös och delvis benefik (gåva). Detta kan alltså resultera i kapitalvinstbeskattning för både givaren och gåvomottagaren.