29 april 2025

Efterarvsrätt: Så tryggar du arvet för din familj

När en älskad make går bort, väcks inte bara sorg utan också frågor om arv och framtid. Efterarvsrätten är en viktig del av svensk arvsrätt som säkerställer att den först avlidna makens arvingar får sin rättmätiga del – även långt efter dennes död. På Justiflex förstår vi att efterarvsrätt kan verka komplicerat, men med rätt vägledning blir det en trygghet för dig och din familj. I detta blogginlägg guidar vi dig genom efterarvsrättens värld, förklarar hur den fungerar, vem som har rätt till efterarv och hur vi kan hjälpa dig att planera för framtiden. Låt oss skapa klarhet i detta viktiga ämne och visa hur du kan skydda dina nära och kära.

Vad är efterarvsrätt och varför spelar den roll?

Efterarvsrätten träder i kraft när en make avlider och den efterlevande maken ärver hela eller delar av kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt enligt ärvdabalken (ÄB). Detta innebär att den efterlevande maken kan använda egendomen under sin livstid, men inte testamentera bort den del som ska gå till den först avlidna makens arvingar – så kallade efterarvingar. Vid den efterlevande makens död realiseras efterarvet genom en särskild delning, som liknar en bodelning, där arvet fördelas mellan båda makarnas arvingar.
 
Tänk dig att Anna och Bojan är gifta. När Anna dör ärver Bojan allt med fri förfoganderätt, eftersom de har gemensamma barn. Vid Bojans död har Annas arvingar rätt till efterarv, vilket säkerställer att hennes del av förmögenheten når hennes barn eller andra arvingar. Efterarvsrätten skyddar alltså den först avlidna makens vilja och skapar balans mellan båda makarnas familjer. På Justiflex hjälper vi dig att förstå hur detta påverkar din familjs arv och planera för en rättvis fördelning.

När uppstår rätt till efterarv?

Efterarvsrätt uppstår i flera situationer, oftast när den efterlevande maken ärver enligt ÄB 3:1 framför gemensamma barn eller andra arvingar. Här är de vanligaste scenarierna:
 
  • Arv till efterlevande make: Om den först avlidna maken har gemensamma barn med den efterlevande maken, ärver maken före barnen, som får rätt till efterarv vid makens död.
  • Särkullbarns arvsavstående: Särkullbarn (barn från tidigare relationer) kan avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken enligt ÄB 3:9, vilket ger dem efterarvsrätt istället.
  • Testamente: Ett testamente kan skapa efterarvsrätt, t.ex. genom ett inbördes testamente där makarna förordnar att arvet ska fördelas mellan bådas arvingar vid den sistes död. Om testamentet ger maken egendom med fri förfoganderätt, gäller efterarvsrätt enligt ÄB 12:1, såvida inte full äganderätt uttryckligen anges.
  • Basbeloppsregeln: Om efterlevande make ärver genom basbeloppsregeln (ÄB 3:1 st. 2), som ger rätt till ett minimibelopp, kan särkullbarn eller testamentstagare få efterarvsrätt istället för direkt arv.
  • Förmånstagarförordnande: Försäkringsbelopp som tillfaller efterlevande make via ett förmånstagarförordnande kan också ge efterarvsrätt, enligt NJA 1975 s. 302, om inte full äganderätt anges.
Vem som får efterarvet beror på den först avlidna makens arvingar vid den efterlevande makens död. Barn, barnbarn eller, i avsaknad av bröstarvingar, syskon och deras avkomlingar kan ärva enligt ÄB 3:2. Arvingar i tredje arvsklassen (t.ex. far- och morföräldrar) har dock ingen efterarvsrätt.

Hur beräknas efterarvets storlek?

Efterarvets storlek bestäms som en kvotdel av den efterlevande makens totala förmögenhet vid dödsfallet, baserat på hur mycket maken ärvde vid den första makens död i förhållande till den totala förmögenhetsmassan. Detta kallas likadelningsprincipen. Låt oss ta ett exempel:
Anna och Bojan har ett sammanlagt giftorättsgods värt 1,6 miljoner kronor när Anna dör.
 
Bojan får 800 000 kronor genom bodelning och ärver 800 000 kronor med fri förfoganderätt. Efterarvsandelen är då 800 000 / 1 600 000 = 50 %. När Bojan dör är hans förmögenhet 1,5 miljoner kronor. Annas arvingar får 50 % av detta, alltså 750 000 kronor, medan Bojans egna arvingar delar på resten.
 
Kvotdelen kan påverkas av flera faktorer:
 
  • Enskild egendom: Om Anna hade enskild egendom, t.ex. ett fritidshus värt 400 000 kronor, ökar efterarvsandelen (t.ex. till 60 % i exemplet ovan).
  • Skulder: Om Bojan hade stora skulder vid Annas död, kan efterarvet omfatta hela hans förmögenhet.
  • Förmånstagarförordnande: Försäkringsbelopp räknas som giftorättsgods eller enskild egendom vid kvotberäkningen, beroende på försäkringens natur.
  • Testamente eller laglott: Om särkullbarn tar ut sin laglott vid första makens död, minskar efterarvsandelen proportionellt.

Vilken egendom ingår i efterarvet?

Efterarvet omfattar inte specifika föremål utan en andel av värdet i den efterlevande makens bo, enligt ÄB 3:5. Om en tavla eller fastighet från den först avlidna maken finns kvar, kan efterarvingarna begära att få den på sin lott, men värdet måste balanseras med kompensation till den efterlevande makens arvingar. Om egendomen sålts eller testamenterats bort, gäller fortfarande kvotandelen, men efterarvingarna får värdet i pengar istället.
 
Den efterlevande makens testationsrätt är begränsad till den del av förmögenheten som innehas med full äganderätt, enligt NJA 1995 s. 303. Detta innebär att Bojan kan testamentera sin egen del (t.ex. 40 % av boet), men inte Annas efterarvsandel (t.ex. 60 %). Vi på Justiflex ser till att dina testamenten är juridiskt korrekta och respekterar efterarvsrätten.

Undantag: När påverkas efterarvet?

Efterarvsrätten är inte huggen i sten. Här är några undantag som kan ändra fördelningen:
 
  • Väsentlig minskning: Om den efterlevande maken missbrukar sin fria förfoganderätt, t.ex. genom stora gåvor till egna arvingar, kan efterarvingarna kräva vederlag enligt ÄB 3:3. Gåvan måste minska boet väsentligt (minst 25 %, enligt NJA 2013 s. 736) och ske utan hänsyn till efterarvingarna. Om vederlag inte räcker, kan gåvan återkrävas inom fem år.
  • Värdeökning: Om boet ökar i värde p.g.a. den efterlevande makens arbete, arv eller gåva, kan denna förkovran tillgodoräknas dennes arvingar enligt ÄB 3:4. Värdeökningar från vanlig förvaltning delas dock lika.
  • Inga egna arvingar: Om den efterlevande maken saknar egna arvingar, får den först avlidna makens arvingar hela boet enligt ÄB 3:8, även om de redan fått arv tidigare.

Varför välja Justiflex?

Efterarvsrätten är en trygghet, men också en juridisk labyrint. På Justiflex gör vi det enkelt för dig att förstå och planera. Vi erbjuder:
 
  • Testamentsrådgivning: Vi skapar testamenten som balanserar efterarvsrätt och dina önskemål.
  • Personlig vägledning: Vi tar oss tid att lyssna och skräddarsy lösningar för din familj.
Vår mission är att ge dig frid i sinnet, så att du kan fokusera på det som betyder mest – din familj och dess framtid.

Så planerar du för efterarvsrätt: Våra bästa tips

  • Skriv ett testamente: Ett tydligt testamente kan styra hur efterarvet fördelas och minimera tvister. Vi hjälper dig att formulera det rätt.
  • Håll koll på egendom: Dokumentera giftorättsgods och enskild egendom för att underlätta kvotberäkningar.
  • Undvik otillbörliga gåvor: Ge inte bort stora summor utan att konsultera en jurist, för att skydda efterarvingarnas rätt.
  • Sök juridisk hjälp: Efterarvsrätt är komplext – låt oss guida dig för att undvika misstag.

Kontakta oss för juridisk trygghet

Oavsett om du vill planera för din familjs arv, förstå efterarvsrättens konsekvenser eller lösa en arvsrelaterad tvist, är Justiflex din partner. Med djup expertis och en varm, personlig approach gör vi juridiken enkel och trygg. Kontakta oss för en kostnadsfri konsultation. Låt oss hjälpa dig att säkra din familjs framtid med elegans och precision.

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.