Framtidsfullmakt – alternativ till god man och förvaltare - Justiflex

16 april 2024

Framtidsfullmakt – alternativ till god man och förvaltare

Genom lagen (2017:310) om framtidsfullmakter har en helt ny fullmakt införts i svensk rätt. Lagen innebär att det numera finns en möjlighet att välja ett privat sätt att tillgodose sina framtida behov i stället för det stöd som samhället kan erbjuda. En framtidsfullmakt är en typ av fullmakt som till skillnad från vanliga fullmakter verkar när fullmaktsgivaren på grund av sjukdom inte längre kan fatta egna beslut.

Vad krävs för att en framtidsfullmakt ska bli aktuell?

Det finns två omständigheter som måste vara uppfyllda för att en framtidsfullmakt ska bli aktuell. Den första omständigheten är att det finns ett medicinskt tillstånd som fullmaktsgivaren ska befinna sig i för att en framtidsfullmakt ska få verkan. I lagtexten anges detta med orden “sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller något liknande förhållande”.

De angivna medicinska tillstånden är samma som för anordnande av godmanskap enligt 11 kap. 4 § föräldrabalken och som för förvaltarskap enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Det är också avsikten. En framtidsfullmakt ska således kunna vara ett alternativ till godmanskap och förvaltarskap.

Den andra omständigheten består i att fullmaktsgivaren har kommit i ett sådant tillstånd att han eller hon inte längre kan ha hand om de angelägenheter som fullmakten omfattar. Att fullmaktsgivaren inte kan ta hand om sina angelägenheter är detsamma som att han eller hon inte har förmåga att fatta beslut (beslutsoförmåga).

Fullmaktsgivarens tillstånd av beslutsoförmåga måste vara varaktigt och huvudsakligt. Med varaktighet menas att tillståndet inte är tillfälligt och med huvudsakligt menas att fullmaktsgivaren ska bedömas vara beslutsoförmögen vad gäller de flesta av de angelägenheter som fullmakten omfattar.

Omfattningen av en framtidsfullmakt

I 2 § i lagen om framtidsfullmakter framgår vad en fullmakt får omfatta, det vill säga hur långt den kan sträcka sig. Eftersom framtidsfullmakter är ett privat alternativ till godmanskap och förvaltarskap är det möjligt för fullmaktsgivaren att bestämma mycket vida ramar för fullmakten. Fullmaktsgivaren ska kunna lägga så gott som allt beslutsfattande i en framtid på fullmaktshavaren.

Framtidsfullmakten ska handla om fullmaktsgivarens angelägenheter. Endast den enskilda fullmaktsgivarens frågor är tänkta att innefattas i en framtidsfullmakt. Någon annans angelägenheter, antingen en fysisk person eller juridisk person kan inte omfattas av fullmaktsgivarens utnämning i en framtidsfullmakt.

Det är viktigt att en framtidsfullmakt utformas så att det framgår om den gäller såväl ekonomiska som personliga angelägenheter eller endast en av dem. Fullmakten kan vara generell så att den omfattar alla fullmaktsgivarens ekonomiska och personliga angelägenheter. Eftersom en framtidsfullmakt är en privat handling kan fullmaktsgivaren bestämma att den får omfatta endast ekonomiska eller personliga angelägenheter. Fullmaktsgivaren kan också bestämma att fullmakten endast ska omfatta vissa angelägenheter eller till och med en viss rättshandling.

Ekonomiska angelägenheter

En framtidsfullmakt får omfatta ekonomiska angelägenheter. Ekonomiska angelägenheter är alla slags frågor av ekonomisk betydelse, stora som små. Till ekonomiska angelägenheter hör huvudsakligen sådana frågor som har att göra med förvaltning av egendom, t.ex. placering av medel på konton eller i värdepapper. Hit hör också frågor som rör förvaltning av fast egendom.

Uttrycket ekonomiska angelägenheter kan ses som ungefär likvärdig med uttrycket förvalta egendom i fråga om godmanskap och förvaltarskap enligt 11 kap. 4 § föräldrabalken. Ekonomiska angelägenheter kan också beskrivas som angelägenheter på förmögenhetsrättens område. På så sätt svarar en framtidsfullmakt i den delen mot en vanlig fullmakt enligt avtalslagen.

Personliga angelägenheter

En framtidsfullmakt kan också omfatta personliga angelägenheter. Med personliga angelägenheter aves angelägenheter som gäller fullmaktsgivarens personliga förhållanden. Personliga angelägenheter är ungefär likvärdigt med vad som avses med sörja för person i fråga om godmanskap och förvaltarskap enligt 11 kap. 4 § föräldrabalken.

Vissa frågor innehåller både ekonomiska och personliga angelägenheter. Ett anordnande av äldreboende för fullmaktsgivaren är en personlig angelägenhet såvitt avser ansökan om ett boende och ekonomisk angelägenhet såvitt gäller tecknande av hyreskontrakt för boendet.

Valet av person

Fullmaktsgivarens val av fullmaktshavare är helt individuell. Fullmaktsgivaren har rätt att välja den person han eller hon känner förtroende för. I detta ligger en av grundtankarna med framtidsfullmakter jämfört med hjälp i form av god man eller förvaltare. Den enskilde (fullmaktsgivaren) kan genom ett genomtänkt val av fullmaktshavare känna sig så säker som möjligt på att just den personen ska ta hand om hans eller hennes angelägenheter. Av den anledningen är det mycket viktigt att valet av rätt person förberedes och att fullmaktsgivaren ges möjlighet till tillräcklig eftertanke på den punkten.

Det är viktigt att fullmaktsgivaren känner förtroende för den som utses till fullmaktshavare, vare sig det är fråga om en person som står fullmaktsgivaren nära eller en person som fullmaktsgivaren väljer av skäl som har att göra med att han eller hon vill att en viss kompetens ska finnas hos fullmaktshavaren.

En eller flera fullmaktshavare

Det är oftast lämpligt att utse fler än en fullmaktshavare om den första fullmaktshavaren inte kan fullgöra uppdraget. I en sådan situation bör det vara tillräckligt att den första fullmaktshavaren namnges och att det för nästa fullmaktshavare anges t.ex. “eller den hon sätter i sitt ställe” eller liknande. Fullmaktsgivaren bör vid upprättandet av framtidsfullmakten förebygga framtida oklarheter om vem som ska vara fullmaktshavare genom att sätta in flera namngivna personer med angivande att nummer två ska inträda först om nummer ett har förhinder osv.

Fullmaktshavarens lämplighet och kapacitet

Fullmaktsgivaren behöver lita på att fullmaktshavaren är lämplig för sitt uppdrag. Lämpligheten behöver föreligga på det personliga planet, dvs. det ska vara fråga om en rättrådig person (jfr det krav som ställs på en förmyndare i 10 kap. 6 § föräldrabalken, eller på en god man och förvaltare enligt 11 kap. 12 § föräldrabalken).

Inget hindrar att fullmaktsgivaren på ett tydligt sätt anger detta i fullmakten genom att t.ex. ställa som villkor för att en viss fullmaktshavare ska anförtros uppdraget att han eller hon ska visa sin lämplighet i samband med att hans eller hennes uppdrag ska ta sin början, t.ex. genom att uppvisa utdrag ur belastningsregistret eller på annat sätt intyga sin hederlighet.

En framtidsfullmaktshavare måste också ha tillräcklig kapacitet för att kunna sköta uppdraget. Det handlar om både konkreta kvalifikationer och om rättslig kapacitet. I de fall då fullmaktsgivarens angelägenheter består av sedvanlig ekonomisk förvaltning och personliga angelägenheter kan man utgå från att fullmaktshavaren har tillräckliga kvalifikationer i och med att han eller hon står fullmaktsgivaren nära.

Om framtidsfullmakten omfattar mer specialiserad förvaltning, särskilda slag av rättshandlingar etc. kan det däremot finnas anledning att fullmaktsgivaren i samband med upprättandet av fullmakten noga överväger de kvalifikationer som fullmaktshavaren behöver besitta. Fullmaktshavare får inte vara omyndig, ha förvaltare enligt föräldrabalken eller vara försatt i konkurs.

När blir fullmaktshavaren fullmaktshavare?

Enligt 4 § i lagen om framtidsfullmakter kan fullmaktshavaren ha vissa befogenheter och ett visst ansvar innan framtidsfullmakten har trätt ikraft. Fullmaktshavaren har en central roll när det gäller frågan om en framtidsfullmakt ska anses ha trätt ikraft. Det är enligt huvudregeln fullmaktshavaren som ska bedöma om fullmakten har trätt ikraft och i samband med detta underrätta den krets som framgår av 10 § i lagen om framtidsfullmakter.

Den som utsett till fullmaktshavare har därmed en särskild befogenhet i fråga om fullmakten trätt ikraft, trots att fullmaktshavaren ännu inte är fullmaktshavare i betydelse att han eller hon agerar i den egenskapen. Den utsedda fullmaktshavaren kan dock inte rättshandla i fullmaktsgivarens namn innan framtidsfullmakten har trätt ikraft. Den fullmaktsrättsliga behörigheten inträder först när framtidsfullmakten har trätt ikraft

Om fullmaktshavaren bedömer att fullmaktsgivaren inte skulle bli tillräckligt hjälpt genom framtidsfullmakten kan han eller hon yttra sig i ett anordnande av godmanskap eller förvaltarskap. En framtidsfullmaktshavare har också rätt att ansöka hos rätten om entledigande av en god man respektive förvaltare eller om upphörande av godmanskap respektive förvaltarskap.

Behöver du hjälp?