5 maj 2024
Utgångspunkten för barnlösa sambors behov av testamente är den legala arvsordningen som innebär att efter att bodelningen ägt rum mellan efterlevande sambo och den avlidnes arvingar och universella testamentstagare, ska arvet fördelas mellan den avlidnes föräldrar, syskon och syskons avkomlingar (2 kap. 2 § ärvdabalken).
Sambor som genom testamente önskar avvika från den legala arvsordningen och i stället tillgodose varandra har goda möjligheter att göra det eftersom testationsfriheten inte är begränsad av något tvingande laglottsskydd till förmån för arvingarna.
Samborna kan dock inte bortse helt från de ovan nämnda arvingarna om de samtidigt i sitt testamente avser att reglera hur kvarlåtenskapen ska fördelas vid den sist avlidna sambons död. Här kan samborna ta ställning till om den enes eller den andres arvingar ska ha företräde eller om viss fördelning dem emellan är önskvärd när båda samborna har avlidit.
Enligt rättspraxis har testamentsförordnanden som “full äganderätt” och “fri förfoganderätt” inte för alla fall en given och tydlig innebörd. Det hänger samman med att testamente enligt den grundläggande principen ska tolkas med hänsyn till testators individuella och faktiska vilja (11 kap. 1 § ärvdabalken).
Det innebär att en testator med uttrycken “fri förfoganderätt” eller “full äganderätt” kan ha menat en sak, medan en annan testator med samma uttryck kan ha avsett något helt annat. Av den anledningen är det önskvärt att man närmare anger vilka rättsföljder man önskar uppnå, såväl när det gäller den rätt med vilken den efterlevande sambo ska inneha egendom som när det gäller fördelningen vid den sist avlidna sambons död.
Om samborna vid den första sambons död önskar att den efterlevande sambon ska erhålla hela kvarlåtenskapen med full äganderätt i den meningen att denne även ska ha rätt att genom testamente förfoga över egendomen bör detta uttryckligen framgå av testamentet.
När det gäller fördelningen av kvarlåtenskapen vid den efterlevande sambons död innebär ett testamente om full äganderätt att det inte blir något efterarv till förmån för den först avlida sambons arvingar. Det innebär att kvarlåtenskapen ska fördelas mellan den sist avlidnas efterarvingar.
Eftersom ett sådant testamente innebär ett gynnande av den ena sambons släkt framför den andra och det dessutom kan vara tillfälligheternas spel vem av samborna som dör först är det lämpligt att samborna vid upprättandet av testamentet får upplysningar om dessa rättsverkningar. Ett inbördes testamente mellan barnlösa sambor om full äganderätt kan utformas enligt följande:
“Den av oss undertecknade sambor som överlever den andra ska erhålla all den avlidnes kvarlåtenskap med full äganderätt. Den efterlevande ska därmed ha rätt att genom testamente förfoga över egendomen.”
“Vid den efterlevande sambons död ska den först avlidna sambons arvingar inte ha någon rätt till arv efter den sistnämnda sambon. Kvarlåtenskapen efter den sist avlidna sambon ska då fördelas mellan dennes arvingar enligt lag.”
A dör och efterlämnar sin sambo B och två syskon C och D. Samborna har upprättat ett inbördes testamente enligt ovan. Tillgångarna i boet utgörs av A:s samboegendom på 300 000 kr och B:s på 100 000 kr. A:s övriga tillgångar uppgår till 400 000 kr och B:s till 200 000 kr. Vid bodelningen får B (300 000 + 100 000) /2 = 200 000 kr.
B behåller utöver detta sin egendom på 200 000 kr som inte utgör samboegendom. Den avlidnes bodelningslott på 200 000 kr och dennes övriga tillgångar på 400 000 kr, totalt 600 000 kr, utgör dennes kvarlåtenskap som på grund av testamentet tilldelas B med full äganderätt.
B dör och efterlämnar syskon E och F. Boet uppgår då på grund av värdestegring till 1 500 000 kr. Eftersom A:s syskon C och D är uteslutna på grund av testamentet får B:s syskon E och F hela kvarlåtenskapen, det vill säga 750 000 kr vardera.
Det kan tänkas att ett testamente med full äganderätt, som efter bådas död gynnar den sist avlidnes släkt på bekostnad av den först avlidnes släkt inte är önskvärt, särskilt eftersom det kan vara tillfälligheternas spel vem av samborna som dör först. Dessutom gynnar ett testamente med full äganderätt även eventuell ny make eller sambo till den sist avlidna på bekostnad av den först avlidna sambons arvingar.
Det kan därför framstå som mer lockande för sambor att genom testamente försöka åstadkomma en arvsrättslig ordning som liknar den som gäller för makar, alltså att efterlevande make med fri förfoganderätt ärver hela kvarlåtenskapen.
Ett sådan testamente innebär att efterlevande make inte har rätt att genom testamente bestämma över egendomen och att vid den sist avlidna sambons död den först avlidnes arvingar delar på kvarlåtenskapen enligt principerna om efterarv (3 kap. Ärvdabalken).
Problemet att åstadkomma en sådan ordning för sambor ligger i att den legala efterarvsrätten som tillkommer makar bygger på en helt annan egendomsordning och andra bodelningsregler än de som gäller för sambor. Det innebär bland annat att kvotdelen för efterarv måste testamentariskt konstrueras på ett något annorlunda sätt än för makar.
Utgångspunkten är då att egendomsförhållandena vid den först avlidna sambons död, varmed efterlevande sambons testamentslott sätts i relation till dennes totala nettoförmögenhet efter bodelning och arvskifte. Ett inbördes testamente mellan barnlösa sambor med bestämmelse om fri förfoganderätt kan utformas enligt följande:
“Den av oss undertecknade sambor som överlever den andra ska erhålla hela den avlidna sambons kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Den efterlevande sambon har därmed inte rätt att testamentariskt bestämma över kvarlåtenskapen.”
“Lever vid den sist avlidna sambons död den först avlidna sambons far, mor, syskon eller syskons avkomling, ska den av dem som då har den bästa arvsrätten efter den först avlidna sambon erhålla en andel av den sist avlidna sambons bo som motsvarar förhållandet mellan det som den efterlevande sambon erhöll i testamente av kvarlåtenskapen efter den först avlidna sambon och summan av detta testamentsförvärv och den efterlevandes egendom efter bodelningen. Det som återstår av boet efter den sist avlidna sambon ska fördelas mellan dennes arvingar enligt lag.”
“Detta förordnande ska tolkas med stöd av 3 kap. Ärvdabalken.”
Samborna A och B som är barnlösa har upprättat inbördes testamente enligt ovan. Vid A:s död efterlämnar denne, förutom sin sambo B, två syskon C och D. Tillgångarna i boet utgörs av A:s samboegendom på 300 000 kr och B:s på 100 000 kr. A:s övriga tillgångar uppgår till 400 000 kr och B:s till 200 000 kr.
Vid bodelning erhåller B (300 000 + 100 000) /2 = 200 000 kr. B erhåller utöver det sin egendom på 200 000 kr som inte utgör samboegendom. Den avlidnes bodelningslott på 200 000 kr och dennes tillgångar på 400 000kr, totalt 600 00 kr, utgör dennes kvarlåtenskap som på grund av testamente tillfaller B med fri förfoganderätt.
B dör och efterlämnar syskon E och F. Boet uppgår då på grund av värdestegring till 1 200 000 kr. Kvotdelen för sekundosuccessionen (efterarv) blir enligt testamentet 600 000/ (600 000 + 200 000 + 200 000) = 3/5. C och D erhåller därmed som arv efter A 3/5 av 1 500 000 kr = 900 000 kr. Alltså 450 000 kr vardera.
Det som återstår av boet, det vill säga 600 000 kr, delas enligt lag mellan B:s syskon som vardera erhåller 300 000 kr.
Förklaringen till att A:s syskon i exemplen ovan får större lotter än B:s syskon beror på att A vid sin död utanför bodelningen hade egendom som var dubbelt så stor som B:s motsvarande egendom.
Testationsfriheten innebär dock att samborna har möjlighet att i testamentet i stället bestämma att kvotdelen på efterarvet trots egendomsförordningen ska vara hälften eller en annan andel, eller att som i det föregående exemplet den efterlevande sambon ska erhålla hela kvarlåtenskapen med full äganderätt, till följd att den efterlevandes syskon vid dennes död får hela kvarlåtenskapen, medan den först avlidnes syskon blir lottlösa, eller att kvarlåtenskapen efter bådas död ska tillfalla någon helt annan.
Det kan också tänkas att sambor önskar sig ett mellanting mellan full äganderätt och fri förfoganderätt på så sätt att de vill ge den efterlevande full äganderätt med möjlighet för denne att genom testamente bestämma över egendomen, men att i den mån som den efterlevande inte gör sådant förfogande ska efterarv äga rum vid dennes död på motsvarande sätt som anges i exempel 2 ovan.
“Den av oss undertecknade sambor som överlever den andra ska erhålla hela den avlidna sambons kvarlåtenskap med full äganderätt. Den efterlevande sambon har därmed rätt att testamentariskt bestämma över kvarlåtenskapen.”
“I den mån den efterlevande inte utnyttjar denna förfoganderätt ska vid dennes död kvarlåtenskapen fördelas enligt följande: Lever vid den sist avlidna sambons död den först avlidna sambons far, mor, syskon eller syskons avkomling, ska den av dem som då har den bästa arvsrätten efter den först avlidna sambon erhålla en andel av den sist avlidna sambons bo som motsvarar förhållandet mellan det som den efterlevande sambon erhöll i testamente av kvarlåtenskapen efter den först avlidna sambon och summan av detta testamentsförvärv och den efterlevandes egendom efter bodelningen. Det som återstår av boet efter den sist avlidna sambon ska fördelas mellan dennes arvingar enligt lag.”
“Detta förordnande ska tolkas med stöd av 3 kap. Ärvdabalken.”
Våra öppettider
Måndag - fredag 10.00 - 18.00
Lördag 12.00 - 16.00
E-postadress:
Info@justiflex.se
010 – 555 87 49