Sambor med särkullbarn. Därför bör ni skriva testamente

7 maj 2024

Om sambor har särkullbarn från ett tidigare äktenskap, ett samboförhållande eller en mera tillfällig relation kan behovet av testamente i hög grad skifta med hänsyn till hur relationen med särkullbarnet ser ut. Ett sådant barn kan ha levt i en nära social gemenskap med föräldern, vilket motiverar att barnets arvsrätt inte begränsas genom testamente, utan att barnet vid förälderns död antingen får ut hela sin arvslott eller att barnet då får ut endast sin laglott och det som återstår av arvslotten som efterarv vid den efterlevande sambons död.

Det kan givetvis förhålla sig så att den sociala relationen med särkullbarnet varit begränsad eller obefintlig och att föräldern av den anledningen genom testamente önskar prioritera efterlevande sambo och deras gemensamma barn. Samtidigt kan en sådan prioritering lätt komma att gynna den efterlevandes särkullbarn samt eventuellt ny make eller sambo.

Oavsett vilket önskemål som samborna har i fråga om fördelningen av deras kvarlåtenskap kompliceras bilden av att särkullbarnen har en ovillkorlig rätt till laglott och att samborna vanligtvis inte kan veta vem av dem som kommer att dö först.

Sambo med god relation till särkullbarn

Låt oss anta att en sambo, som har särkullbarn från ett tidigare äktenskap och ett gemensamt barn med sin sambo, önskar att särkullbarnet, med vilket han eller hon haft en god relation, ska på samma sätt som makars särkullbarn få ut hela sitt arv vid förälderns död och att efterlevande sambo ska med undantag av det gemensamma barnets laglott ärva det som återstår av kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt, medan det gemensamma barnet ska få vänta på det som återstår av sin arvslott till dess att den efterlevande sambon har avlidit.

Ett testamente kan då utformas enligt följande:

Exempel: sambo med god relation till särkullbarn

“Den av oss undertecknade sambor som överlever den andra ska med undantag av särkullbarns arvslott och bröstarvinges laglott få hela den avlidna sambons kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Den efterlevande sambon har därmed inte rätt att genom testamente förfoga över kvarlåtenskapen.”

“Lever vid den sist avlidna sambons död bröstarvinge till den först avlidna sambon som ej är särkullbarn, ska den av dem som då har den bästa arvsrätten efter den först avlidna sambon få en andel av den sist avlidna sambons bo som motsvarar förhållandet mellan det som den efterlevande sambon erhöll i testamente av kvarlåtenskapen efter den först avlidna sambon och summan av detta testamentsförvärv och den efterlevandes egendom efter bodelningen. Det som återstår av boet efter den sist avlidna sambon ska fördelas mellan dennes arvingar enligt lag.”

“Detta förordnande ska tolkas med stöd av 3 kap. Ärvdabalken”.

Exempel 1

A dör och efterlämnar sin sambo B, särkullbarnet C och det gemensamma barnet D. Samborna har upprättat ett inbördes testamente enligt ovan. A:s samboegendom uppgår till 300 000 kr och B:s till 100 000 kr. A:s övriga tillgångar uppgår till 200 000 kr och B:s till 400 000 kr. Vid bodelningen får B (300 000 + 100 000) /2 = 200 000 kr. B får dessutom sin övriga egendom på 400 000 kr.

Den avlidnes bodelningslott på 200 000 kr och dennes övriga tillgångar på 200 000 kr, totalt 400 000 kr, utgör dennes kvarlåtenskap. Därav får C sin arvslott på 200 000 kr och D sin laglott motsvarande ¼, det vill säga 100 000 kr, medan det som återstår på 100 000 kr enligt testamentet tillfaller B med fri förfoganderätt.

B dör och efterlämnar, förutom det gemensamma barnet D också särkullbarnet E. Kvarlåtenskapen uppgår nu till 700 000 kr. Kvotdelen för efterarvsrätten blir enligt testamentet 100 000 / (100 000 + 200 000 + 400 000) = 1/7. D erhåller alltså som arv efter A 1/7 av 700 000 = 100 000 kr.

Eftersom behållningen inte ökat efter A:s död har C och D totalt sett som arv efter A fått vardera 200 000 kr. Det som återstår av boet vid B:s död, det vill säga 600 000 kr, delas enligt lag mellan B:s bröstarvingar, det vill säga det gemensamma barnet D och särkullbarnet E, vilket vardera får 300 000 kr.

Gemensamma barn och särkullbarn har alltså fått lika mycket var i arv efter respektive förälder, låt vara att det gemensamma barnet D på grund av testamente till B fick vänta på en del av arvet efter A.

Sambo som varken vill prioritera särkullbarn eller gemensamma barn

Låt oss anta att en sambo i syfte att prioritera sin efterlevande sambo önskar att varken dennes särkullbarn eller gemensamma barn vid dennes död ska få ut mer än sina laglotter, medan kvarlåtenskapen i övrigt ska tillfalla den efterlevande sambon med fri förfoganderätt.

Eftersom relationen till särkullbarnet varit god önskar sambon att särkullbarnet på samma sätt som det gemensamma barnet ska ha rätt att vid den efterlevande sambons död få det som återstår av sin arvslott efter den först avlidna sambon.

Samborna anser också att den efterlevandes särkullbarn ska ärva enligt lag på samma sätt som ett gemensamt barn. Testamentet kan då utformas enligt följande:

Exempel: sambo som varken vill prioritera särkullbarn eller gemensamma barn

“Den av oss undertecknade sambor som överlever den andra ska med undantag av bröstarvinges laglott erhålla hela den avlidna sambons kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Den efterlevande sambon har alltså inte rätt att testamentera bort kvarlåtenskapen.”

“Lever vid den sist avlidna sambons död någon bröstarvinge till den först avlidna sambon, ska den av dem som då har den bästa arvsrätten efter den först avlidna sambon få en andel av den sist avlidna sambons bo som motsvarar förhållandet mellan det som den efterlevande sambon fick i testamente av kvarlåtenskapen efter den först avlidna sambon och summan av detta testamentsförvärv och den efterlevandes egendom efter bodelning. Det som återstår av boet efter den sist avlidna sambon ska fördelas mellan dennes arvingar enligt lag.”

“Detta förordnande ska tolkas med stöd av 3 kap. Ärvdabalken.”

Exempel 2

Den avlidnes bodelningslott på 200 000 kr och dennes övriga tillgångar på 200 000 kr, totalt 400 000 kr, utgör dennes kvarlåtenskap. Därav får C och D sina laglotter motsvarande ¼, det vill säga 100 000 vardera, medan det som återstår på 200 000 kr enligt testamentet tillfaller B med fri förfoganderätt.

B dör och efterlämnar, förutom det gemensamma barnet D också särkullbarnet E. Kvarlåtenskapen uppgår nu till 800 000 kr. Kvotdelen för efterarvsrätt blir enligt testamentet 200 000 / (200 000 + 200 000 + 400 000) = ¼. C och D får alltså som arv efter A ¼ av 800 000 = 200 000 kr, det vill säga 100 000 kr vardera.

Det som återstår av boet vid B:s död, det vill säga 600 000 kr, delas enligt lag mellan B:s bröstarvingar, det vill säga det gemensamma barnet D och särkullbarnet E, vilka får 300 000 kr vardera.

Sambo med bristfällig relation till sitt särkullbarn

Låt oss anta att en sambo haft en bristfällig relation till sitt särkullbarn och att han eller hon önskar prioritera sin nya familj och begränsa särkullbarnets arv genom att i testamente bestämma att den efterlevande sambon ska med undantag av bröstarvingarnas laglotter få hela kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt och att det gemensamma barnet, men inte särkullbarnet, vid den efterlevande sambons död ska få det som återstår av arvet efter den först avlidne sambon.

Samborna anser också att det gemensamma barnet vid den efterlevande sambons död ska få hela kvarlåtenskapen efter denne, medan också dennes särkullbarn får hålla till godo med sin laglott. Testamentet kan då utformas enligt följande:

Exempel: sambo med bristfällig relation till sitt särkullbarn

“Den av oss undertecknande sambor som överlever den andra ska med undantag av bröstarvinges laglott få hela den avlidnes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Den efterlevande sambon har alltså inte rätt att genom testamente bestämma över kvarlåtenskapen.”

“Lever vid den sist avlidna sambons död någon bröstarvinge som inte är särkullbarn till den först avlidna sambon, ska den av dem som då har den bästa arvsrätten efter den först avlidna sambon få en andel av den sist avlidna sambons bo som motsvarar förhållandet mellan det som den efterlevande sambon fick i testamente av kvarlåtenskapen efter den först avlidna sambon och summan av detta testamentsförvärv och den efterlevandes egendom efter bodelning. Det som återstår av boet efter den sist avlidna sambon ska tillfalla dennes barn som är gemensamma med den först avlidne, medan den sist avlidnes särkullbarn ska få sin laglott.”

“Detta förordnande ska tolkas med stöd av 3 kap. Ärvdabalken.”

Exempel 3

A dör och efterlämnar sin sambo B, särkullbarnet C och det gemensamma barnet D. Samborna har upprättat ett inbördes testamente enligt ovan. A:s samboegendom uppgår till 300 000 kr och B:s till 100 000 kr. A:s övriga tillgångar uppgår till 200 000 kr och B:s till 400 000 kr. Vid bodelningen får B (300 000 + 100 000) / 2 = 200 000 kr. B får dessutom sin övriga egendom på 400 000 kr.

Den avlidnes bodelningslott på 200 000 kr och dennes övriga tillgångar på 200 000 kr, totalt 400 000 kr, utgör dennes kvarlåtenskap. Därav får C och D sina laglotter motsvarande ¼, det vill säga 100 000 vardera, medan det som återstår av 200 000 kr enligt testamentet tillfaller B med fri förfoganderätt.

B dör och efterlämnar, förutom det gemensamma barnet D också särkullbarnet E. Kvarlåtenskapen uppgår till 800 000 kr. Kvotdelen för efterarvsrätten blir enligt testamentet 200 000 / (200 000 + 200 000 + 400 000) = ¼. D får alltså som arv efter A ¼ av 800 000 = 200 000 kr. I fråga av det som återstår av boet, det vill säga 600 000 kr, har särkullbarnet E en rätt till laglott på 150 000 kr, medan det som återstår på 450 000 kr enligt testamentet tillfaller det gemensamma barnet D.

Behöver du hjälp?