Bodelning vid äktenskapsskillnad: En översikt av regler och utmaningar

22 april 2025

Bodelning är en central juridisk process vid ett äktenskaps upplösning, där makarnas giftorättsgods fördelas enligt reglerna i Äktenskapsbalken (ÄktB). Syftet är att realisera giftorätten – makarnas rätt till hälften av varandras nettoförmögenhet i giftorättsgodset – och säkerställa en rättvis ekonomisk uppdelning. Denna artikel utforskar tre nyckelområden inom bodelning: de grundläggande principerna för delning, hanteringen av hyresrätter och reglerna för skuldavräkning. Genom att belysa dessa aspekter, inklusive praktiska exempel och rättsliga utmaningar, ges en djupare förståelse av processen och dess komplexitet.

1. Grundprinciper för bodelning

Bodelning är det verktyg som används för att fördela makarnas giftorättsgods, det vill säga all egendom som inte är enskild genom äktenskapsförord eller andra undantag (ÄktB 7:2, 10:1). Enligt ÄktB 9:1 är bodelning obligatorisk vid äktenskapsskillnad, såvida makarna inte enbart har enskild egendom och ingen begär att överta den andres bostad eller bohag.

Bodelningen kan också ske under äktenskapet, men då krävs makarnas enighet och en skriftlig anmälan till Skatteverket (ÄktB 9:1 st. 2, 16:1). Bodelningsprocessen består av två huvudsakliga steg: andelsberäkning och lottläggning, som tydligt framgår av ÄktB kapitel 11.

Andelsberäkning: Här beräknas makarnas nettoförmögenhet i giftorättsgodset efter avdrag för skulder (ÄktB 11:2). Det sammanlagda värdet delas lika mellan makarna enligt likadelningsprincipen (ÄktB 11:3). Till exempel, om make A har tillgångar på 700 000 kr och skulder på 400 000 kr (netto 410 000 kr) och make B har tillgångar på 540 000 kr utan skulder, blir det totala värdet 950 000 kr. Varje make tilldelas 475 000 kr, vilket innebär att make B måste överföra 65 000 kr i värde till make A.
Lottläggning: Efter andelsberäkningen fördelas tillgångarna på lotter. Huvudregeln är att varje make har rätt att behålla sin egen egendom (ÄktB 11:7), men den make som har ett överskott kan behöva avstå egendom eller betala en skifteslikvid i pengar (ÄktB 11:9). Särskilda regler gäller för bostad och bohag, där behovsprincipen kan ge företräde till den make som har vårdnad om gemensamma barn (ÄktB 11:8). Om exempelvis make B i ovanstående exempel överlåter en fastighet värd mer än 65 000 kr, kan en ersättningsskyldighet uppstå för överskottet (ÄktB 11:10).

En viktig aspekt är den kritiska tidpunkten, som avgör vilka tillgångar och skulder som ingår i bodelningen. Vid äktenskapsskillnad är detta dagen då talan om skilsmässa väcktes (ÄktB 9:2), medan det vid dödsfall är dödsdagen. Tillgångar eller skulder som tillkommer efter denna tidpunkt inkluderas inte, vilket säkerställer att bodelningen baseras på makarnas ekonomiska förhållanden vid den relevanta tidpunkten. Vid bodelning under äktenskapet är tidpunkten ofta nära anmälan till Skatteverket, vilket minimerar tidsgapet.

Bodelning kan också vara partiell, det vill säga begränsad till vissa tillgångar, vilket bekräftats i rättsfallet NJA 1991 s. 284. Detta ger makarna flexibilitet att lösa specifika äganderättsfrågor utan att omfatta hela giftorättsgodset.

2. Hyresrättens hantering i bodelning

Hyresrätter är en särskilt komplex fråga vid bodelning, eftersom de inte betraktas som en tillgång med ett direkt marknadsvärde som kan säljas. Principen om pactum turpe – att det är otillåtet att handla med hyresrätter för vinst – innebär att hyresrätten generellt inte kan tas upp som en säljbar tillgång i bodelningen.

Trots detta kan hyresrätten i vissa fall åsättas ett värde för att uppnå en rättvis likadelning, särskilt om en make skulle behöva betala betydligt högre kostnader för en likvärdig bostad eller om närheten till den tidigare bostaden är viktig, exempelvis för barns växelvisa boende.

Värdering av hyresrätt: Rättsläget är oklart, och det saknas publicerade rättsfall som tydligt vägleder. Ett värde kan dock baseras på bruksvärderingsprincipen, liknande den för bohag, där hyresrättens nytta för maken beaktas. Detta är särskilt relevant om en make riskerar att få betydligt högre boendekostnader efter bodelningen. Att fastställa ett exakt värde är dock svårt, och rättsliga bedömningar varierar. I NJA 2001 s. 75 framkom att en hyresrätt som ombildas till bostadsrätt kan åsättas ett värde baserat på skillnaden mellan den ekonomiska insatsen för ombildningen och bostadsrättens marknadsvärde. Detta gäller särskilt om ombildningsprocessen är långt framskriden vid den kritiska tidpunkten, vilket ökar sannolikheten för att hyresrätten får ett realiserbart ekonomiskt värde.
Praktiska utmaningar: Att inkludera hyresrätten i bodelningen kan vara motiverat om den representerar ett betydande ekonomiskt värde, men det kräver noggrann bedömning för att harmonisera med likadelningsprincipen. Om ombildning inte är aktuell, kan värderingen bli spekulativ, vilket komplicerar processen. Litteraturen, såsom Tottie & Teleman, betonar att hyresrättens värde bör övervägas i undantagsfall, särskilt när likadelning annars skulle leda till orimliga resultat.

3. Skuldavräkning vid bodelning

Skuldavräkning är en kritisk del av bodelningen och regleras i ÄktB 11:2. Principen är att skulder som fanns vid den kritiska tidpunkten avräknas från makens giftorättsgods innan delning sker, vilket skyddar den andra makens giftorättsanspråk mot senare tillkomna skulder. Detta säkerställer att bodelningen baseras på makarnas ekonomiska förhållanden vid den relevanta tidpunkten.

Skuldhantering: Om en makes skulder överstiger tillgångarna, sätts nettotillgångarna till noll (ÄktB 1:3). Detta innebär att den skuldsatta maken inte kan kräva att den andra maken täcker underskottet. Till exempel, om make A har tillgångar på 410 000 kr och skulder på 900 000 kr, blir nettotillgångarna 0 kr, och delningen baseras enbart på make B:s tillgångar (540 000 kr), där varje make tilldelas 270 000 kr. Detta skyddar make B från att behöva kompensera för make A:s skulder.
Särskilda skulder: Skatteskulder och borgensåtaganden kan påverka bodelningen, även om de inte är slutgiltigt fastställda vid den kritiska tidpunkten. I NJA 1971 s. 85 fastslogs att en skatteskuld, som hänförde sig till tiden före den kritiska tidpunkten, skulle beaktas trots att beloppet inte var fastställt. Borgensåtaganden kan också inkluderas som skuld om det är sannolikt att de kommer att infrias, och eventuella regresskrav mot huvudgäldenären tas upp som tillgång (ÄktB 11:2). Skulder kopplade till enskild egendom, såsom lån för förbättring av sådan egendom, avräknas i första hand mot denna (ÄktB 11:2 st. 2).
Studieskulder: Studieskulder har diskuterats särskilt, eftersom de kan vara betydande och ses som en investering i framtida inkomster. Inga särregler finns, men om resultatet blir oskäligt kan jämkning enligt ÄktB 12:1 tillämpas, särskilt om den make med minst giftorättsgods har studieskulder.
Redovisningsplikt: Efter den kritiska tidpunkten har makarna en redovisningsplikt för sin egendomsförvaltning (ÄktB 9:3). Om en make minskar sitt giftorättsgods, exempelvis genom att sälja aktier värda 100 000 kr och köpa en bil värd 80 000 kr, kan detta kompenseras genom en redovisningsfordran på 100 000 kr, eftersom bilen inte ingår i bodelningen (ÄktB 9:3). Detta säkerställer att den andra makens rättigheter skyddas.

Sammanfattning

Bodelning är en komplex process som kräver noggrann tillämpning av ÄktB:s regler för att säkerställa en rättvis fördelning av makarnas giftorättsgods. De grundläggande principerna om likadelning, hanteringen av hyresrätter och skuldavräkning visar på vikten av att beakta både ekonomiska och praktiska aspekter.

Hyresrätter, med sin osäkra värdering, och skuldavräkning, särskilt vid stora skulder som studieskulder, innebär särskilda utmaningar som kan kräva juridisk expertis. Makar kan underlätta processen genom att vara väl informerade och, vid behov, ta hjälp av en bodelningsförrättare (ÄktB 17:1). Genom att förstå dessa regler och deras praktiska tillämpning kan makar bättre förbereda sig för bodelningen, minimera tvister och säkerställa ett rättvist resultat.