12 mars 2025
Eftersom barn under 18 år är omyndiga kan de normalt inte själva ta emot gåvor. Ett barn kan dock ta emot gåvor som ges utan villkor och förbehåll. Detta beror på att gåvan då enbart är till fördel för barnet. Barnet måste dessutom förstå innebörden av gåvan. Annars ska föräldrarna, det vill säga förmyndarna, företräda barnet vid mottagandet av gåvan. Detta innebär att föräldrarna tar emot gåvan för barnets räkning.
Erik som är sju år gammal får en leksaksbil av sin farbror. Eftersom gåvan enbart är till fördel för Erik och då han rimligtvis måste förstå innebörden av gåvan, kan han själv ta emot den.
Om Erik i stället hade fått en aktiepost värd 100 000 kr är den gåvan också till fördel för Erik men han kan däremot inte förstå innebörden av gåvan. För att Erik ska kunna ta emot gåvan krävs därför att han företräds av sina föräldrar. Föräldrarna får då bestämma om gåvan ska tas emot eller inte.
I vissa fall krävs överförmyndarens samtycke när förädrar ska ta emot en gåva för ett barns räkning. Det gäller om barnet får en fastighet, tomträtt eller bostadsrätt eller om gåvan innebär att barnet tar på sig skuld, exempelvis om givaren har som villkor att ett lån tas över eller att ett skuldbebrev utfärdas.
Föräldrarna kan sedan inte sälja eller inteckna barnets fastighet, tomträtt eller bostadsrätt utan överförmyndarens samtycke.
Föräldrar som vill ge en gåva till sitt omyndiga barn måste ansöka hos överförmyndaren om förordnande av en god man som ska ta emot gåvan för barnets räkning. Detta beror på att föräldrarna inte samtidigt kan vara både givare och mottagare (i egenskap av förmyndare företräder de ju normalt sina barn).
När barnet själv kan ta emot en gåva på grund av att gåvan ges utan villkor och barnet förstår innebörden av gåvan, krävs ingen god man. Föräldrarna är då givare och barnet mottagare, vilket innebär att det inte uppstår någon jävssituation för föräldrarna. Det behövs alltså ingen god man när barnet får normala presenter så som julklappar, födelsedagspresenter eller liknande.
Föräldrar vill ofta föra över pengar till sina barn varje år, det vill säga även när barnen är omyndiga. Men att behöva få en god man förordnad vill säkert de flesta slippa. Om föräldrarna ger pengar som gåva till barnet behövs ingen god man, så länge pengarna sätts in på barnets eget bankkonto och föräldrarna inte bestämmer att de själva får använda konto för sina egna behov.
Föräldrarnas kontroll kan kopplas bort genom ett villkor i gåvobrevet om att gåvan ska stå under särskild förvaltning av någon annan. Det kan exempelvis vara ett villkor om förvaltning av en fastighet till dess att barnet är myndigt eller till dess att barnet fyllt exempelvis 21 år.
“Till dess att Martin fyllt 21 år ska denna gåva av pengar förvaltas av advokat Anders Andersson.”
Gåvor av fastigheter, tomträtt och bostadsrätt samt gåvor som innebär skuldövertaganden kräver dock överförmyndarens samtycke. Men efter att överförmyndaren givit sitt samtycke tar den särskilda förvaltaren över förvaltningen av egendomen.
Den som ger en gåva till ett barn kan begränsa föräldrarnas kontroll genom att sätta in pengar på ett konto med överförmyndarspärr. Då kan föräldrarna inte ta ut pengar från konot utan överförmyndarens samtycke.
Lisa får 30 000 kr av sin mormor. Lisas mormor vill att Lisa ska ha pengarna till sin utbildning och att Lisas föräldrar inte ska kunna bestämma över pengarna. Därför sätter Lisas mormor in pengarna på ett spärrat konto.
När värdet av ett barns tillgångar genom gåva, arv, värdestegring eller på annat sätt överstiger åtta prisbasbelopp (470 400 kr år 2025) ska man lämna en förteckning över den omyndiges egendom till överförmyndaren. Överförmyndaren har då en strängare kontroll över förvaltningen av barnets egendom.
Man ska varje år lämna en redovising över förvaltningen av egendomen, en så kallad årsräkning. Årsräkningen ska visa egendomens värde vid början och slutet av den aktuella tidsperioden samt inkomster och utgifter av egendomen. Årsräkningen ska lämnas senast sista februari.
Ett vanligt villkor i gåvobrevet är att gåvan ska vara enskild egendom. Det betyder att om gåvotagaren är gift, registrerad partner eller sambo så ingår inte egendomen i en bodelning.
Gåvotagaren behöver inte vara gift, registrerad partner eller sambo vid gåvotillfället för att villkoret ska gälla. Om barnet exempelvis gifter sig blir egendomen automatiskt enskild egendom om det finns ett sådant villkor förknippat med egendomen i gåvobrevet.
Vill man att även utbytesegendom (surrogat) för enskild egendom och avkastning från enskild egendom ska vara enskild egendom ska man skriva det i gåvobrevet.
“Fastigheten ska vara min sons enskilda egenom. Detsamma gäller egendom som träder i dess ställe samt avkastning av egendomen”.
Anna har fått en bil i gåva av sin morfar. I gåvobrevet fanns det ett villkor om att gåvan och även utbytesegendom ska vara enskild egendom. Anna säljer efter några år bilen och köper en motorcykel för pengarna. Motorcykeln, som är utbytesegendom för bilen, blir därmed också enskild egendom.
En gåva från föräldrar till barn räknas som förskott på arv. Detta innebär att det barn som har fått gåvan ska få mindre när arvet efter föräldern fördelas. Föräldern kan dock i gåvobrevet uttryckligen förklara att gåvan inte ska ses som förskott på arv. Då ska arvet fördelas som om ingen gåva har givits.
Endast den som är född eller avlad vid gåvotillfället kan vara gåvotagare.
Om barnet är omyndigt kan det inte bestämma över sin egendom. Detta innebär att barnet inte kan ge bort sin egendom i gåva.
Det är barnets föräldrar som normat företräder barnet vid avtal med mera. När det gäller gåva av barnets egendom finns dock en begränsning. Föräldrar får inte ge bort barnets egendom om det inte handlar om personliga presenter som är rimliga med hänsyn till barnets ekonomiska situation.
Telefon:
Info@justiflex.se
Måndag - fredag 10.00 - 18.00
Lördag 12.00 - 16.00
Våra digitala tjänster kan användas 24/7
Telefon:
Info@justiflex.se
Måndag - fredag 10.00 - 18.00
Lördag 12.00 - 16.00
Våra digitala tjänster kan användas 24/7