Makes Arvsrätt: Så skyddar du din framtid och dina nära

7 maj 2025

Vill du säkerställa att din efterlevande make eller partner får ta del av ditt arv på det sätt du önskar? Eller undrar du hur arvsreglerna fungerar om det finns särkullbarn? På Justiflex hjälper vi dig att navigera i arvsrätten och skapa juridiska lösningar som skyddar dig och dina nära. I den här artikeln går vi igenom makes arvsrätt, särkullbarn, efterarv och andra viktiga regler – allt på ett enkelt sätt så att du kan fatta välgrundade beslut.

Vad är makes arvsrätt?

Makes arvsrätt regleras i 3 kap. Ärvdabalken (ÄB) och innebär att en efterlevande make har rätt att ärva före andra arvingar, som gemensamma barn eller syskon, när den första maken avlider. Detta gäller sedan 1988 och är en viktig regel för att skydda den efterlevande maken ekonomiskt. Men det finns undantag, särskilt när det gäller särkullbarn – barn som inte är gemensamma med den efterlevande maken. Dessa har rätt att få ut sitt arv direkt.

På Justiflex kan vi hjälpa dig att planera ditt arv så att det passar din familjesituation, oavsett om du har särkullbarn eller inte. Genom att förstå arvsreglerna kan du skapa trygghet för dig och dina nära.

Självbestämmande och trygghet

Arvsrätten för makar är utformad för att ge den efterlevande maken trygghet och möjlighet att fortsätta leva i den gemensamma bostaden. Reglerna gör det möjligt för maken att ärva hela kvarlåtenskapen (med vissa undantag) och skjuta upp arvet till gemensamma arvingar till senare, så kallat efterarv. Detta ger den efterlevande maken frihet att leva vidare utan att behöva sälja exempelvis bostaden för att betala ut arv till andra.

Hur fungerar makes arvsrätt utan särkullbarn?

När det inte finns särkullbarn är arvsprocessen relativt enkel. Här är hur det fungerar:

Bodelning först: Vid dödsfall görs en bodelning enligt Äktenskapsbalken. Makarnas giftorättsgods (gemensamma tillgångar) delas lika. Den efterlevande maken får hälften av giftorättsgodset, och den avlidnes del (inklusive eventuell enskild egendom) blir kvarlåtenskapen.
Arv till maken: Den efterlevande maken ärver hela kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt, vilket innebär att de kan använda egendomen men inte testamentera bort den del som ska gå till efterarv.
Efterarv: När den efterlevande maken dör går en andel av deras egendom tillbaka till den först avlidnes arvingar (t.ex. gemensamma barn eller syskon). Detta kallas efterarv och beräknas med en efterarvskvot.

Exempel: Om Anna dör och efterlämnar maken Bengt samt 600 000 kr i giftorättsgods (varav Anna äger 400 000 kr och Bengt 200 000 kr), delas giftorättsgodset lika i bodelningen. Bengt får 300 000 kr genom bodelningen och ärver Annas kvarlåtenskap (300 000 kr). När Bengt dör får Annas arvingar efterarv baserat på kvoten 300 000/600 000, alltså hälften av Bengts egendom.

Särkullbarn – ett viktigt undantag

Om den avlidne har särkullbarn (barn från ett tidigare förhållande) har dessa rätt att få ut sitt arv direkt, enligt 3 kap. 1 § ÄB. Detta innebär att den efterlevande maken inte alltid ärver hela kvarlåtenskapen. Men det finns sätt att skydda den efterlevande maken:

Fyra prisbasbelopp: En skyddsregel i 3 kap. 1 § andra stycket ÄB garanterar att den efterlevande maken alltid får minst fyra prisbasbelopp (ca 240 000 kr 2024, avrundat för enkelhet) genom bodelning och arv. Detta kan tas från särkullbarnens arv om det behövs.
Arvsavstående: Ett särkullbarn kan välja att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken, enligt 3 kap. 9 § ÄB. I så fall får de sitt arv som efterarv när den efterlevande maken dör.

Exempel: Anders dör och efterlämnar makan Beatrice och särkullbarnet Clara. Anders har 250 000 kr och Beatrice 150 000 kr i giftorättsgods. Efter bodelningen får de 200 000 kr var. Anders kvarlåtenskap (200 000 kr) ska ärvas av Clara, men Beatrice har rätt till 240 000 kr totalt. Därför får Beatrice 40 000 kr från Claras arv, och Clara ärver 160 000 kr. Beatrice får då 200 000 kr (bodelning) + 40 000 kr (arv) = 240 000 kr.

Vi på Justiflex kan hjälpa dig att skapa lösningar, som testamente eller arvsavstående, för att balansera intressen mellan särkullbarn och efterlevande make.

Stora prisbasbeloppsregeln – ett skydd för maken

Stora prisbasbeloppsregeln är en viktig skyddsregel som säkerställer att den efterlevande maken får minst fyra prisbasbelopp. Detta är särskilt viktigt om den avlidne har särkullbarn eller om egendomen testamenterats till någon annan. Prisbasbeloppet justeras årligen (57 300 kr 2024, ca 60 000 kr i våra exempel för enkelhet), och fyra prisbasbelopp motsvarar ungefär 240 000 kr.

Denna regel innebär att den efterlevande maken alltid får minst detta belopp genom bodelning och arv, även om det innebär att särkullbarnens arv minskas. Detta skyddar den efterlevande maken från att stå utan tillräckliga medel.

Efterarv och efterarvskvoten

När den efterlevande maken ärver gör de det med fri förfoganderätt, vilket innebär att de kan använda egendomen men inte testamentera bort den del som ska gå till efterarv. Efterarvet är den andel av den efterlevande makens egendom som går tillbaka till den först avlidnes arvingar när den efterlevande dör.

Denna andel beräknas med en efterarvskvot, som baseras på hur mycket den efterlevande maken ärvde i förhållande till vad de totalt fick (bodelning + arv + eventuell enskild egendom).

Exempel: Om Bengt ärver 200 000 kr av Anna och får 400 000 kr totalt (bodelning + arv), blir efterarvskvoten 200 000/400 000 = 1/2. När Bengt dör går hälften av hans egendom till Annas arvingar som efterarv.

Vederlag och förkovran – balansera arvet

Ibland kan den efterlevande maken påverka arvet genom gåvor eller värdeökningar. Två viktiga regler hanterar detta:

Vederlag (3 kap. 3 § ÄB): Om den efterlevande maken ger en gåva till sina egna arvingar som minskar efterarvet med minst 25 %, kan den först avlidnes arvingar kräva kompensation.
Förkovran (3 kap. 4 § ÄB): Om den efterlevande maken ökar egendomens värde genom eget arbete (t.ex. sparande eller investeringar), kan denna ökning tillföras deras egna arvingar.

Exempel: Om Beatrice efter Annas död har 800 000 kr och ger en gåva på 200 000 kr till sin syster, minskar efterarvet. Annas arvingar kan kräva vederlag. Om Beatrice istället ökar egendomen till 900 000 kr genom eget arbete, kan denna ökning (100 000 kr) gå till hennes arvingar.

Nytt äktenskap – vad händer?

Om den efterlevande maken gifter om sig och det nya äktenskapet upplöses, måste efterarvsandelen tas ut före bodelning med den nya maken. Detta säkerställer att den först avlidnes arvingar får sitt arv.

Exempel: Anna dör, och Bengt ärver 400 000 kr (efterarvskvot 400 000/800 000). Bengt gifter om sig med Doris. Vid skilsmässa har Bengt 1 000 000 kr. Efterarvsandelen (500 000 kr) tas ut först, och resten bodelas med Doris.

Varför anlita Justiflex?

Arvsrätt kan vara komplext, särskilt med särkullbarn eller flera äktenskap. På Justiflex erbjuder vi:

Personlig rådgivning: Vi lyssnar på din situation och skapar lösningar som passar dig.
Juridisk expertis: Våra jurister säkerställer att bodelning, arv och testamente är korrekta.
Trygghet: Vi hjälper dig att planera så att din make och arvingar är skyddade.