Det verkliga skyddet kommer inte av hur länge ni har levt tillsammans – utan av att rätt avtal finns på plats innan något händer.
25 mars 2026 | Av Robin Forslöv | 5 min läsning
Många sambor upptäcker först vid en separation eller ett dödsfall att tryggheten de känt i relationen aldrig fanns i juridiken.
Det verkliga skyddet kommer inte av hur länge ni har levt tillsammans – utan av att rätt avtal finns på plats innan något händer.
20 år som sambor ger inte samma skydd som äktenskap. Ni ärver inte varandra, och det är i huvudsak bara gemensam bostad och bohag som kan delas enligt sambolagen. Utan samboavtal och testamente kan skyddet därför vara oväntat svagt.
Ni har kanske delat bostad, barn, renoveringar, vardagsekonomi och ett helt vuxenliv. Ändå kan skyddet vara tunnare än ni någonsin anat. Det är just därför den här situationen träffar så hårt: känslan är att ni byggt allt tillsammans, men juridiken håller inte alltid med.
Det som lurar många är tiden. Man tänker att 15 eller 20 år tillsammans borde ge ungefär samma trygghet som ett äktenskap. Men sambolagen fungerar inte så. Den tittar inte på hur länge ni varit ihop, utan på vilken egendom ni har och hur den förvärvades.
Vill ni få klarhet i vad som faktiskt gäller för just er?
Det brukar vara betydligt billigare att reda ut det nu än efter en separation eller ett dödsfall.
Som jurist på Justiflex ser jag samma mönster om och om igen: problemet kommer sällan första året. Det kommer efter många år, när två personer hunnit bygga upp bostadsvärden, sparande, vardag och en självklar känsla av att “allt är vårt”.
Det är därför sambor ofta blir extra hårt drabbade. Man har levt som familj, men planerat som om lagen redan gav samma skydd som äktenskapet.
Sambolagens kärna är smal. Samboegendom är i huvudsak bara gemensam bostad och bohag som har förvärvats för gemensam användning, se 3 och 5 §§ sambolagen. Egendom som huvudsakligen används för fritid faller normalt utanför, och det gör även arv eller gåva med villkor om enskild egendom.
Det betyder att sparande, aktier, fonder, bil, båt, företag och mycket annat normalt inte ingår i en sambobodelning. Ni kan alltså ha levt ihop i 20 år och ändå sakna skydd i just de tillgångar som betyder mest ekonomiskt.
Huvudregeln ser ut så här enligt sambolagen:
| Egendom | Ingår normalt i bodelning? | Kort kommentar |
|---|---|---|
| Gemensam bostad | Ja | Om den köptes för att ni skulle bo där tillsammans |
| Möbler och hushållssaker | Ja | Om de köptes till det gemensamma hemmet |
| Sparande, aktier och fonder | Nej | Tillhör normalt den som äger tillgången |
| Bil och båt | Nej | Räknas normalt inte som bohag |
| Fritidshus | Nej | Faller normalt utanför om det används huvudsakligen för fritid |
| Eget företag | Nej | Ingår normalt inte i sambobodelning |
| Arv eller gåva med villkor om enskild egendom | Nej | Undantas uttryckligen |
Det här är precis den punkt där många tänker fel. Att ni delat vardagen betyder inte automatiskt att ni juridiskt delar allt.
Vid en separation delas inte “hela livet”. Det är bara samboegendomen som kan bodelas, och det sker bara om någon av er begär det. Begäran måste normalt göras inom ett år från att samboförhållandet upphörde enligt 8 § andra stycket sambolagen.
Högsta domstolen slog 27 mars 2025 fast att en ansökan om bodelningsförrättare i sig räknas som en begäran om bodelning. Det är en viktig praktisk punkt, eftersom många annars tror att de måste ha skickat någon särskild separat skrivelse först.
Osäker på om ni redan ligger i riskzonen?
Har ni bostad, ojämna insatser eller barn sedan tidigare är det ofta klokt att se över upplägget innan något händer.
Det är vid dödsfall som skillnaden mot äktenskap ofta blir som mest brutal. Sambor ärver inte varandra enligt lag. Om det inte finns testamente går arvet i stället enligt arvsordningen, där barn står först. Finns inga barn går arvet vidare till andra släktingar enligt reglerna i ärvdabalken.
Den efterlevande sambon har däremot rätt att begära bodelning när den andra sambon avlider. Vid dödsfall finns också den så kallade lilla basbeloppsregeln i 18 § sambolagen: den efterlevande har rätt att ur den behållna samboegendomen få ut egendom motsvarande två prisbasbelopp, om egendomen räcker. Prisbasbeloppet för 2026 är 59 200 kronor, vilket innebär 118 400 kronor.
Det skyddet är viktigt, men ofta mycket mindre än folk tror. Regeln gäller bara inom ramen för den behållna samboegendomen. Den betyder inte att den efterlevande automatiskt får hela bostaden, hela dödsboet eller rätt till allt sparande.
Svara ärligt:
0–1 ja: låg risk
2–3 ja: förhöjd risk
4–6 ja: röd zon — ni överskattar sannolikt ert juridiska skydd
Börja här:
Börja inte här:
Det är fel. Sambolagen blir inte starkare med åren. Relationens längd kan få betydelse i en jämkningsbedömning enligt 15 §, men den skapar inte automatisk arvsrätt eller en bredare bodelning.
Nej. I en sambobodelning är det i huvudsak bara samboegendomen som kan delas. Det är en mycket mindre krets av tillgångar än många tror.
Begäran om bodelning ska normalt framställas inom ett år. Missas fristen förloras rätten till bodelning. HD-domen från 2025 är därför viktig i praktiken.
Ett samboavtal kan styra bodelningen. Det skapar däremot inte arvsrätt mellan sambor. För det krävs normalt testamente.
När en sambo går in med större kontantinsats eller större betalningar utan tydlig dokumentation kommer tvisten ofta först när relationen redan är över.
SOU 2025:91 innehåller förslag om bland annat stärkt skydd för efterlevande sambor. Men förslagen är fortfarande inte gällande rätt. Regeringen uppgav i januari/mars 2026 att betänkandet hade remitterats, att remisstiden löpt ut i januari 2026 och att regeringen återkommer till riksdagen när beredningen är avslutad.
Börja med att skilja mellan gemensam bostad och bohag å ena sidan, och övriga tillgångar å den andra. Det är den uppdelningen som styr nästan allt senare.
Vill ni att bostaden ska delas lika? Vill ni att den efterlevande ska kunna bo kvar? Vill ni att den ena ska skyddas mer om insatserna varit ojämna? Det måste styras aktivt.
Sambor eller blivande sambor får avtala om att bodelning inte ska ske eller att viss egendom inte ska ingå. Avtalet måste vara skriftligt och undertecknat av båda, enligt 9 § sambolagen.
Det är normalt det enda sättet att skapa arvsrätt mellan sambor. Ett ordinärt testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen enligt 10 kap. 1 § ärvdabalken.
Har en av er gått in med mer pengar i bostaden bör det dokumenteras tydligt, ofta med skuldebrev eller annan genomtänkt lösning.
Kommer ni inte överens kan ni ansöka om bodelningsförrättare hos tingsrätten. Ansökningsavgiften är 900 kronor.
Om samboförhållandet upphör genom dödsfall ska begäran om bodelning framställas senast när bouppteckningen förrättas.
Har ni redan insett att ni ligger i gul eller röd zon?
Då är nästa logiska steg nästan alltid att reda ut samboavtal, testamente och eventuell dokumentation kring bostaden medan ni fortfarande är överens.
Ekonomiskt kan följden bli att du står utan rätt till tillgångar du trodde var gemensamma, eller att du inte kan bo kvar i det hem du i praktiken byggt ditt liv kring. Mänskligt blir konsekvensen ofta ännu tyngre: konflikt mellan efterlevande sambo och barn, konflikt mellan tidigare sambor, pressad försäljning och långdragna tvister i ett redan svårt läge.
Nej. Sambor ärver inte varandra enligt lag. Ska den efterlevande sambon ärva krävs normalt testamente.
Nej. Huvudregeln är att bara samboegendomen delas, alltså gemensam bostad och bohag som förvärvats för gemensam användning.
Ja. Men relationens längd ger inte automatiskt samma skydd som äktenskap. Den kan däremot få betydelse vid jämkning enligt 15 § sambolagen.
Nej. Bodelning sker om någon av samborna begär det, och normalt inom ett år från att samboförhållandet upphörde.
I vissa fall, ja. En sambo kan enligt 22 § sambolagen ha rätt att överta en bostad som inte är samboegendom om den sambon bäst behöver bostaden och det är skäligt. Om samborna inte har eller har haft barn tillsammans krävs synnerliga skäl.
Nej. Ett samboavtal kan styra bodelningen, men det skapar inte arvsrätt. Där behövs normalt också testamente.
Den innebär att den efterlevande sambon vid bodelning efter dödsfall har rätt att få ut egendom motsvarande två prisbasbelopp ur den behållna samboegendomen, om egendomen räcker. År 2026 är det 118 400 kronor.
Nej. Gemensamma barn ger inte i sig sambor arvsrätt mot varandra. Barnens arvsrätt och sambons rättigheter är två olika frågor.
Ja. Sambor eller blivande sambor får ingå samboavtal. Men avtalet måste vara skriftligt och undertecknat av båda för att gälla.
Det är inte alltid ett lagkrav att ta hjälp av jurist, men det är ofta klokt — särskilt om ni har bostad, barn, ojämna insatser eller vill skydda varandra vid dödsfall. Ett otydligt dokument kan skapa exakt den tvist ni försökte undvika.
Det finns ett utredningsförslag om stärkt skydd för efterlevande sambor, men det är fortfarande inte gällande rätt. Regeringen har uttryckligen sagt att den återkommer till riksdagen när beredningen är avslutad.
Vill ni få ordning på det här medan ni fortfarande är överens?
Justiflex hjälper er att skapa samboavtal och testamente digitalt — tydligt, tryggt och juridiskt genomtänkt.
Att ha varit sambor i 20 år är inte problemet. Problemet är att många tror att tiden i sig har skapat ett skydd som lagen aldrig har gett dem.
Det tryggaste är därför nästan alltid att reda ut tre saker i tid:
vad som är samboegendom, vad ni vill ska gälla om ni separerar, och vad som ska gälla om någon av er dör.
Skapa ditt avtal digitalt – klart på 5 minuter
✔ BankID
✔ Juristgranskat
✔ Säker hantering
Pris från 695 kr – 4 995 kr
Disclaimer: Den här artikeln ger allmän information och ersätter inte personlig juridisk rådgivning.
Författare: Robin Forslöv, jurist på Justiflex.
Telefon:
Info@justiflex.se
Måndag - fredag 10.00 - 18.00
Lördag 12.00 - 16.00
Våra digitala tjänster kan användas 24/7
Telefon:
Info@justiflex.se
Måndag - fredag 10.00 - 18.00
Lördag 12.00 - 16.00
Våra digitala tjänster kan användas 24/7