Sambor med barn. Därför bör ni skriva testamente

6 maj 2024

Om sambor har barn ska enligt den legala arvsordningen, efter bodelningen har ägt rum mellan efterlevande sambo och den avlidnes arvingar eller universella testamentstagare, arvet fördelas mellan den avlidnes barn, eller om barn har dött dess avkomlingar (2 kap. 1 a § ärvdabalken).

Eftersom efterlevande sambo inte har någon arvsrätt efter sin sambo på samma sätt som efterlevande make, behöver inte sambors gemensamma barn vänta på sitt arv tills den efterlevande sambon har avlidit. Barn får ut sitt arv direkt vid förälderns död oavsett om de är gemensamma eller särkullbarn.

Sambor kan av den anledningen ha ett behov av ett testamente. Testamentsfriheten är dock begränsad på grund av bröstarvingarnas rätt till laglott, vilket utgör halva arvslotten (7 kap. 1 § ärvdabalken).

Behovet av testamente för sambor med barn

Sambor som avser att ändra på arvsordningen och tillgodose varandra genom testamente behöver överväga med vilken rätt den efterlevande sambon ska överta kvarlåtenskapen, med full äganderätt eller fri förfoganderätt. Sambor behöver dessutom överväga om och i vilken mån den först avlidna sambons bröstarvingar vid den efterlevande sambons död ska ha rätt till efterarv.

Kommer barnen att ta ut sin laglott vid den först avlidna sambons död gäller frågan om de vid den efterlevande sambons död ska ha rätt att få ut resten av sin arvslott efter den först avlidna sambon. Det är inte helt ovanligt att vissa sambor här kan vilja göra en skillnad mellan gemensamma barn och särkullbarn på den först avlidna sambons sida.

Har samborna gemensamma barn kan det tyckas spela mindre roll om de erhåller arvet efter den först avlidna eller efter den sist avlidna sambon. Men om det finns särkullbarn på den efterlevandes sida gynnas dessa av att testamentet saknar bestämmelser om efterarv. Även ny make eller sambo till den efterlevande sambon gynnas också.

Testamente med full äganderätt

Liksom behovet av testamente för barnlösa sambor är det för sambor med barn viktigt att man vid utformningen av testamenten inte stannar vid ord som “full äganderätt” och “fri förfoganderätt”, utan närmare anger vilka rättsföljder man önskar uppnå, såväl när det gäller den rätt med vilken efterlevande sambo ska ha innehaft egendomen, som när det gäller fördelningen vid den sist avlidna sambons död.

Om samborna bara har gemensamma barn kan det tyckas spela mindre roll om de erhåller kvarlåtenskapen som arv efter den ena eller den andra föräldern, men om den efterlevande sambon även har särkullbarn på sin sida gynnas dessa av att sekundosuccession (efterarv) är utesluten på grund av testamente om full äganderätt. Även en ny make eller sambo gynnas av ett sådant testamente.

Ett inbördes testamente med full äganderätt mellan sambor som har barn kan utformas enligt följande:

Exempel full äganderätt

“Den av oss undertecknande sambor som överlever den andra ska med undatag av bröstarvingars laglott erhålla det som återstår av kvarlåtenskapen med full äganderätt. Den efterlevande sambon har därmed rätt att genom testamente bestämma över denna del av kvarlåtenskapen.”

“Vid den sist avlidna sambons död ska den först avlidna sambons bröstarvingar inte ha någon rätt till arv efter den sistnämnda sambon. Kvarlåtenskapen efter den sist avlidna sambon ska fördelas mellan dennes arvingar enligt lag.”

Exempel 1

A dör och efterlämnar sin sambo B och det gemensamma barnet C. Samborna har upprättat ett inbördes testamente enligt ovan. A:s samboegendom uppgår till 300 000 kr och B:s till 100 000 kr. A:s övriga tillgångar uppgår till 200 000 kr och B:s till 400 000 kr.

Vid bodelning får B (300 000 + 100 000) /2 = 200 000 kr. B behåller utöver detta sin övriga egendom på 400 000 kr. Den avlidnes bodelningslott på 200 000 kr och dennes övriga tillgångar på 200 000 kr, totalt 400 000 kr, utgör dennes kvarlåtenskap.

Därav utgör ½ C:s laglott, det vill säga 200 000 kr, medan det som återstår på 200 000 kr enligt testamente tillfaller B med full äganderätt.

B dör och efterlämnar, förutom det gemensamma barnet C, särkullbarnet D. Kvarlåtenskapen uppgår nu till 800 000 kr. Eftersom A:s bröstarvingar är uteslutna på grund av testamentet får C nu inget arv efter A. Som bröstarvinge efter B får C dock tillsammans med D hela kvarlåtenskapen efter B enligt lag, vilket innebär att de får 400 000 kr vardera.

Samborna har möjlighet att i sitt testamente vad gäller arvet efter den sist avlidna i stället för en fördelning enligt lag utesluta dennes särkullbarn och endast testamentera till förmån för de gemensamma bröstarvingarna. Ett uteslutet särkullbarn har dock rätt till sin laglott.

Testamente med fri förfoganderätt

Det är ganska vanligt att sambor inte vill utesluta det gemensamma barnet från arv efter den först avlidna sambon eftersom det gynnar den sist avlidnes särkullbarn, särskilt eftersom det kan vara tillfälligheternas spel vem av samborna som dör först. Ett testamente gynnar dessutom, vilket har nämnts, även eventuell ny make eller sambo till den sist avlidna på bekostnad av den först avlidna sambons arvingar.

Även för sambor med barn kan det vara önskvärt att genom testamente åstadkomma en ordning som liknar den som enligt lag gäller för makar, det vill säga fri förfoganderätt för sambo och en rätt till efterarv för i första hand den först avlidna sambons bröstarvingar som är gemensamma med den efterlevande.

Det går dock inte att åstadkomma någon full likhet med vad som gäller för makar. Ett problem är bröstarvingarnas rätt till laglott som innebär att den första avlidna sambons bröstarvingar har rätt att vid dennes död få ut sin laglott, vilket utgör halva arvslotten (7 kap. 1 § ärvdabalken). Denna rätt är tvingande och kan utnyttjas även om den inte står inskrivet i testamentet. Det som återstår sedan laglotterna har utgått kan samborna genom testamente tilldela den efterlevande av dem med fri förfoganderätt.

Ett ytterligare problem är det som aktualiseras i fråga om barnlösa sambor, nämligen rätten till efterarv. Olikheterna mellan sambor och makar när det gäller egendomsordningen och reglerna för bodelningen gör det nödvändigt att även när det gäller sambor med barn testamentariskt konstruera kvotdelen för efterarv.

Ett inbördes tetamente mellan sambor med barn med bestämmelser om fri förfoganderätt till den efterlevande kan utformas enligt följande:

Exempel fri förfoganderätt

“Den av oss undertecknade sambor som överlever den andra ska med undantag av bröstarvinges laglott få hela den avlidna sambons kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Den efterlevande sambon har därmed inte rätt att testamentariskt bestämma över kvarlåtenskapen.”

“Lever vid den sist avlidna sambons död någon bröstarvinge till den först avlidna sambon, ska den av dem som då har den bästa arvsrätten efter den först avlidna sambon erhålla en andel av den sist avlidna sambons bo som motsvarar förhållandet mellan det som den efterlevande sambon erhöll i testamente av kvarlåtenskapen efter den först avlidna sambon och summan av detta testamentesförvärv och den efterlevandes egendom efter bodelning. Det som återstår av boet efter den sist avlidna sambon ska fördelas mellan dennes arvingar enligt lag.”

“Detta förordnande ska tolkas med stöd av 3 kap. Ärvdabalken.”

Exempel 2

Vid bodelningen erhåller B (300 000 + 100 000 kr) /2 = 200 000 kr. B behåller utöver det sin övriga egendom på 400 000 kr. Den avlidnes bodelningslott på 200 000 kr och dennes övriga tillgångar på 200 000 kr, totalt 400 000 kr, utgör dennes kvarlåtenskap. Därav utgör ½ C:s laglott, det vill säga 200 000 kr, medan resterande 200 000 kr enligt testamente tillfaller B med fri förfoganderätt.

B dör och efterlämnar, förutom det gemensamma barnet C också särkullbarnet D. Kvarlåtenskapen uppgår nu till 800 000 kr. Kvotdelen för sekundosuccession blir enligt testamentet 200 000/ (200 000 + 200 000 + 400 000) = 1/5. C får därmed som arv efter A ¼ av 800 000 kr = 200 000 kr.

Det som återstår av boet, det vill säga 600 000 kr, delas enligt lag mellan B:s bröstarvingar C och D vilka vardera får 300 000 kr. Vid B:s död får alltså C 100 000 kr mer och D 100 000 kr mindre än i exempel 1.

Även i fall då sambor har barn kan det tänkas att de önskar sig ett mellanting mellan full äganderätt och fri förfoganderätt på så sätt att de vill ge den efterlevande full äganderätt med möjlighet för denne att genom testamente bestämma över egendomen, men att i den mån som den efterlevande inte gjort någonting med egendomen ska efterarv äga rum vid dennes död.

Behöver du hjälp?