För sambor utan barn är arvsordningen enkel: om ingen avlidnes arvingar (föräldrar, syskon eller deras avkomlingar) finns, går arvet till Allmänna arvsfonden. Genom ett testamente kan sambor säkerställa att den efterlevande partnern ärver hela eller delar av kvarlåtenskapen.
Testamente med full äganderätt
Ett testamente kan ge den efterlevande sambon full äganderätt, vilket innebär att de kan förfoga över egendomen fritt, inklusive att testamentera den till någon annan. Men detta kan leda till att den först avlidnes arvingar (t.ex. syskon) blir utan arv.
Exempel: Anna och Björn, barnlösa sambor, upprättar ett inbördes testamente där den efterlevande får allt med full äganderätt. Anna dör, och Björn ärver hennes kvarlåtenskap (600 000 kr efter bodelning). När Björn dör, går hela boet (1,5 miljoner kr p.g.a. värdestegring) till Björns syskon, medan Annas syskon blir utan arv.
Testamente med fri förfoganderätt
Alternativt kan testamentet ge fri förfoganderätt, vilket innebär att den efterlevande sambon kan använda egendomen men inte testamentera bort den. Vid den efterlevandes död delas arvet mellan bådas arvingar genom så kallad sekundosuccession.
Exempel: Anna och Björn skriver ett testamente med fri förfoganderätt. Anna dör, och Björn får hennes kvarlåtenskap (600 000 kr) med fri förfoganderätt. Vid Björns död (boet nu 1,2 miljoner kr) får Annas syskon 3/5 (900 000 kr) och Björns syskon 2/5 (600 000 kr), baserat på en kvotdel beräknad på egendomsförhållandena vid Annas död.