Den som ska ärva enligt testamentet har redan dött – vem får pengarna?

1. Börja med två dödsdatum

Den som skriver testamentet kallas testator. Den som ska få något kallas testamentstagare.

Den första kontrollen är när var och en avled.

Utbetalningsdagen avgör inte ensam

Anta att Estrid testamenterat 300 000 kronor till Maria. Estrid dör i juni. Maria lever då men avlider i augusti, innan dödsboet hunnit betala.

Om Marias rätt var ovillkorad och inträdde vid Estrids död, ingår den normalt i Marias dödsbo. Det är inte samma sak som att Marias barn automatiskt får 150 000 kronor var direkt från Estrid.

Marias egna arvsförhållanden, eventuella testamente och skulder kan då påverka vad som slutligen når hennes närstående.

Lagens regel om inträde tar sikte på att mottagaren dör innan rätten har inträtt, inte bara innan pengarna betalats.

2. Finns en ersättare i testamentet?

Läs hela testamentet innan ni tillämpar lagens standardregler. En bestämmelse längre ned kan ange vad som ska hända om en mottagare avlider.

Utgångspunkten är testatorns vilja. Lagens särskilda tolkningsregler används när testamentets innehåll, syfte och omständigheterna inte ger ett annat svar. Se rättskällorna om testamentstolkning.

Exempelvis kan testamentet ange att:

• mottagarens barn ska träda in,
• en annan namngiven person ska få beloppet,
• de övriga testamentstagarnas andelar ska öka,
• förordnandet bara gäller om mottagaren lever vid testatorns död.

”Barn”, ”arvingar” och ”dödsbo” betyder olika saker

Att byta ut ett av orden mot ett annat kan ändra resultatet betydligt.

3. När får barn träda in i en avliden mottagares ställe?

Lagens regel om inträde innebär att testamentstagarens avkomlingar kan träda in om mottagaren dör innan rätten har inträtt. Med avkomlingar avses barn och senare generationer.

Det räcker inte att vara barn till den som står i testamentet. Avkomlingarna måste också tillhöra den arvsberättigade kretsen efter testatorn.

Ställ därför två frågor:

1. Är personen en avkomling till den avlidna mottagaren?
2. Är släktskapet med testatorn sådant att lagens regel om inträde omfattar personen?

Testamentets innehåll kan leda till ett annat resultat. Tabellen beskriver lagens utgångspunkt när ingen annan avsikt framgår.

Ett syskonbarn kan träda in även om testatorn har egna barn

Att tillhöra den arvsberättigade kretsen är inte samma sak som att stå först i tur att ärva utan testamente. Ett testamente kan ge ett belopp till testatorns syster trots att testatorn har ett eget barn. Om systern dör först kan hennes barn ändå omfattas av inträdesregeln.

Syskonbarnet får då rätt genom testamentet och inträdesregeln. Det innebär inte att syskonbarn normalt ärver före testatorns egna barn.

5. Om mottagaren var en vän – är pengarna förlorade för barnen?

Inte nödvändigtvis. Vännens barn omfattas inte automatiskt av lagens inträdesregel. Testamentet kan uttryckligen ge dem rätt. En tolkning kan i vissa fall också visa att de var avsedda att träda in. Det kräver mer än påståendet att det vore rättvist.

Högsta domstolen godtog inträde genom tolkning

I ett avgörande hade en man testamenterat en fastighet till en tidigare partner som inte var släkt med honom. Hon var redan avliden.

Bevisningen visade att han vid upprättandet ville att hennes släktingar skulle få fastigheten om hon var död. Högsta domstolen godtog den tolkningen. Läs avgörandet om Tomten på Värmdö.

Avgörandet visar att en avliden mottagares närstående kan få rätt genom testamentstolkning även när lagens vanliga inträdesregel inte passar. Det skapar ingen automatisk arvsrätt för alla vänners eller partners familjemedlemmar.

Tolkningen måste ha anknytning till testamentet. För att frångå ordalydelsen krävs klara belägg för en annan avsikt, och det är den som påstår den avvikande innebörden som måste styrka den.

Vilken bevisning kan hjälpa?

Relevant underlag kan vara:

• testamentets samtliga bestämmelser,
• utkast och instruktioner inför upprättandet,
• anteckningar från den som hjälpte till att skriva,
• vittnesuppgifter om vad testatorn sade i samband med upprättandet,
• omständigheter som förklarar varför just mottagaren valdes.

Högsta domstolen har betonat beviskravet när någon vill frångå ordalydelsen. Läs avgörandet om De fem fastigheterna.

6. Vem får andelen om ingen träder in?

Då behöver ni läsa hur resten av kvarlåtenskapen har fördelats.

Om testamentet omfattar hela kvarlåtenskapen, eller allt utöver bröstarvinges laglott, kan de kvarvarande universella testamentstagarnas andelar öka enligt lagens tolkningsregel. En universell testamentstagare får hela kvarlåtenskapen, en andel av den eller återstoden. Den som bara ska få ett bestämt belopp är normalt legatarie.

Ett bortfallet belopp delas därför inte automatiskt lika mellan alla namn i testamentet. Ett annat penninglegat på 50 000 kronor blir inte automatiskt större. Om testamentets övriga bestämmelser och tolkningsreglerna inte ger någon mottagare kan egendomen i stället fördelas enligt den vanliga arvsordningen.

Räkneexempel: andelarna ökar proportionellt

Anta att hela den fördelningsbara kvarlåtenskapen är 900 000 kronor. Testamentet anger:

• Anna: 50 procent.
• Bo: 30 procent.
• Clara: 20 procent.

Anna har dött före testatorn. Ingen träder in i hennes ställe och inget i testamentet anger en annan fördelning. Vi antar också att inga skyddade arvsanspråk begränsar förordnandena.

Bo och Clara behåller då förhållandet 30 till 20, alltså 3 till 2.

Annas 450 000 kronor delas alltså inte med 225 000 kronor till vardera. Ökningen följer deras inbördes andelar i detta exempel.

7. Ett penningbelopp är inte samma sak som en andel av dödsboet

Skillnaden påverkar även vem som får delta i dödsboets förvaltning.

En universell testamentstagare är dödsbodelägare. En legatarie blir inte delägare enbart genom legatet. Om du träder in i rätten till ett visst penningbelopp får du därför inte automatiskt rätt att bestämma över försäljningen av dödsboets bostad. Rollerna utvecklas i vem som är dödsbodelägare.

När det är klarlagt vem som ska få beloppet återstår frågan om när det ska betalas. Det behandlas i utbetalning av penninglegat.

8. Efterarv och boenderätt kräver en separat kontroll

Alla testamenten ger inte mottagaren en omedelbar och obegränsad rätt. Ett testamente kan ange att partnern först får egendomen med fri förfoganderätt och att någon annan får del först när partnern avlider.

Om den senare mottagaren dör under väntetiden räcker det inte att konstatera att personen överlevde testatorn. Ni måste utreda när rätten skulle inträda och vilka ersättningsbestämmelser som gäller. En personlig rätt att bo i en bostad livet ut kan inte heller behandlas som ett vanligt penningbelopp som går vidare på samma villkor. Den frågan ligger i nyttjanderätt till bostad genom testamente.

9. Är oenigheten en tolkningsfråga eller ett klander?

Det är skillnad mellan att säga:

• ”Testamentet gäller, men jag ska träda i min mammas ställe.”
• ”Testamentet är ogiltigt eftersom det upprättades under otillbörlig påverkan.”

Den första invändningen gäller normalt testamentets innebörd. Den andra gäller dess giltighet.

Klander på ogiltighetsgrund har en sexmånadersfrist från delgivningen. En ren tolkningstalan har inte samma lagstadgade frist. Skillnaden berörs i Högsta domstolens resonemang i ett mål vars huvudfråga var vilka parter som måste delta tillsammans i ett klandermål. Läs avgörandet Brödernas testamente.

Det betyder inte att det är riskfritt att vänta. Regler om att bevaka arvs- eller testamentsrätt och frister kopplade till ett genomfört skifte kan behöva kontrolleras separat.

Om egendomen redan har fördelats, läs också guiden om att ändra eller angripa ett undertecknat arvskifte.

Underlaget som gör frågan möjlig att bedöma

Samla i första hand:

1. Hela testamentet, inklusive tillägg och senare versioner.
2. Dödsdatum för båda personerna, med tillgängliga intyg.
3. Släktutredning som visar relationen mellan testatorn, mottagaren och den som vill träda in.
4. Bouppteckningar och eventuellt arvskifte i berörda dödsbon.
5. Skriftliga besked från dödsboet om den tänkta fördelningen.
6. Underlag om testatorns avsikt, exempelvis instruktioner eller uppgifter från den som upprättade testamentet.

Skriv gärna ned ditt anspråk kort:

Jag begär att ni utreder min rätt att träda i [namn]s ställe enligt testamentet daterat [datum]. Innan den berörda delen fördelas vill jag få er skriftliga bedömning av testamentets innebörd och vem ni anser ska få egendomen.

Ett sådant meddelande tydliggör frågan. Det ersätter inte en processåtgärd om en särskild frist gäller.

Om dödsboets förvaltning har låst sig kan boutredningsman eller skiftesman bli aktuellt. Vilken åtgärd som hjälper beror på vad oenigheten gäller.

Så förebygger du problemet i ditt eget testamente

En tydlig plan bör besvara mer än vem som får egendomen i första hand. Bestäm också:

• vem som får träda in om mottagaren dör före dig,
• om mottagarens barn ska få dela på andelen,
• vad som händer om även ett av barnen har avlidit,
• vem som får andelen om inga avkomlingar finns,
• om övriga mottagares andelar ska öka och i vilka proportioner,
• om rätten ska vara beroende av att mottagaren lever vid en senare tidpunkt.

Detta är särskilt viktigt när du vill gynna en vän, ett bonusbarn eller någon annan som inte omfattas av den vanliga arvsordningen.

Vill du ändra vem som får egendomen behöver det nya förordnandet uppfylla testamentets formkrav. För ett vanligt skriftligt testamente krävs bland annat två samtidigt närvarande vittnen.

Att själv stryka ett namn och skriva dit ett nytt är inte en säker lösning. En återkallelse och ett nytt förordnande är olika frågor; en ändring med penna gör inte automatiskt hela testamentet ogiltigt. Även tillägg omfattas av reglerna om hur testamenten upprättas.