Avtal

Tjänster

Avtal är den grund som mycket i affärslivet och privatlivet vilar på. Som utgångspunkt är var och en fri att ingå avtal med vem som helst och med vilken innebörd som helst.

Prislista

Kontakta oss

Avtal

Avtal kan ingås på många sätt. Ofta räcker det att parterna kommer överens muntligen för att ett avtal ska vara giltigt. Endast några få typer av avtal kräver skriftlig form.

Avtalslagen från 1915

Hur avtal träffas regleras i avtalslagen från 1915 och gäller för alla kommersiella avtal som inte kräver viss form (t.ex. fastighetsköp). Fr.o.m. den 1 december 2012 gäller avtalslagen inte heller för internationella köp där internationella köplagen är tillämplig. Avtalslagen anses idag föråldrad och innehåller en grundmodell för avtals ingående som är skriven för tiden då skriftliga avtal i allmänhet tillkom genom brevväxling.

Modellen utgår från att den ena parten avger ett anbud som är bindande under den s.k. acceptsfristen. Vill motparten ingå avtalet måste han meddela anbudsgivaren om detta före acceptfristens utgång. Föreslår anbudstagaren förändringar i anbudet (oren accept) anses detta som avslag i förening med nytt anbud. Den ursprungliga anbudsgivaren blir alltså anbudstagare och måste för att ett avtal ska komma till stånd acceptera anbudet före (den nya) acceptsfristen utgång.

Avtalets innehåll och tolkning

Rättsordningen i Sverige liksom rättsordningarna i de flesta länder med marknadsekonomi bygger på tanken om avtalssfrihet. Fysiska och juridiska personer har rätt att själva välja avtalspartner och att fritt (tillsammans med motparten) bestämma avtalets innehåll. Knappast någon rättsordning erkänner dock den totala avtalsfriheten utan tyglar marknadskrafterna med inskränkande rättsregler av olika slag. Ofta tas social hänsyn, men även andra politiska motiv spelar in.

Ett av de praktiskt viktigaste undantagen från avtalsfriheten är tvingande rättsregler. Dessa tar alltid över vad parterna själva överenskommit. I allmänhet (men inte alltid) är tvingande lagstiftning tillkommen för att skydda svagare part. Som exempel på lagar som innehåller tvingande regler kan nämnas

Konsumentköplagen och konsumenttjänstlagen
Agent- och kommissionslagarna
Lagarna om avbetalningsköp
Räntelagen
Hyreslagstiftningen i jordabalken

För frågor som inte särskilt reglerats av parterna träder dispositiva rättsregler in. Dessa, som utgörs av lagregler och rättspraxis, fyller ut “luckor” i avtalet. Ett avtals innehåll bestäms alltså i första hand av avtalsbestämmelser och utfyllande dispositiva rättsregler med eventuell justering av avtalsbestämmelserna som strider mot tvingande lagstiftning. Härtill kan hänsyn behöva tas till handelsbruk, sedvänja och s.k. partsbruk. Mot denna bakgrund kan man ställa upp en schematisk rangordning av rättsregler och avtalsbestämmelser m.m. i ett skriftligt avtal.

Tvingande bestämmelser
Det skriftliga avtalets bestämmelser
Partsbruk (dvs. parterna har själva genom tidigare affärer utbildat praxis)
Handelsbruk och sedvänja (se t.ex. 1 § avtalslagen och 3 § köplagen)
Dispositiv (dvs. utfyllande) rätt.

Det skriftliga avtalets bestämmelser kan dessutom behöva rangordnas. Detta sker ofta genom en särskild klausul härom. Generellt kan sägas att bilagor brukar rangordnas efter “huvudavtalet” och att indivudellt avfattade regler ges företräde framför standardiserade.

Vanliga frågor om avtal

Vad är ett avtal?

Ett avtal är en överenskommelse mellan två eller flera parter.

Hur uppkommer ett avtal?

Grundmodellen för hur ett avtal sluts ingås finns reglerat i avtalslagen. För att ett avtal ska ingås krävs tre saker.

Ett anbud (ett erbjudande, en offert),
En accept (ett svar), och
Att det är exakt samma innehåll i anbudet och accepten.

Är anbud bindande?

Ett anbud är bindande för den som lämnar det i samma ögonblick som det kommer fram till mottagaren. Mottagaren blir inte bunden av det eventuell kommande avtalet förrän han eller hon har lämnat ett antagande svar på anbudet (en accept).

Bundenheten för anbudslämnar gäller tills vidare, men det kan tidsbegränsas dels genom de tidsfrister som gäller enligt avtalslagen, dels genom att anbudslämnaren kan sätta en tidsfrist inom vilken han eller hon vill ha ett svar på anbudet.

När behöver jag ett skriftligt avtal?

Om avtalet är skriftligt eller muntligt är en avvägningsfråga. Det beror på avtalets juridiska och ekonomiska omfattning. Viktiga avtal bör dock vara skriftliga.

Om man kommer överens om att avtalet ska vara skriftligt bör man klargöra om det ska vara ett avtal med traditionell namnteckning eller ett avtal med elektronisk signatur av något slag.

Om du din motpart kommer överens om att ni ska upprätta ett avtal skriftligt bör ni också klargöra om skriftligt avtal är en förutsättning för avtalsbundenhet eller om kontraktet bara är en sammanställning av det muntliga ni avtalat om.

Finns det undersförstådda avtal?

Det finns avtal som varken är skriftliga eller muntliga, utan underförtådda. Det kan bero på att en part genom sitt handlande visar att han eller hon vill ingå avtal. Detta brukar kallas konkludent handlande. Även en oavsiktlig handling kan i vissa fall uppfattas som att man vill ingå ett avtal och leda till avtalsbundenhet.

Vad betyder pacta sunt servanda?

Det är en princip om att avtal ska hållas och är en självklarhet vid de flesta avtal.

Att avtal ska hållas (pacta sunt servanda) framgår inte i svensk lagstiftning, men om avtalet är giltigt och inte strider mot tvingande regler, eller är grund för jämkning eller åsidosättande, tillämpas vad som är avtalat.