TjÀnster

Avtal

Avtal Àr den grund som mycket i affÀrslivet och privatlivet vilar pÄ. Som utgÄngspunkt Àr var och en fri att ingÄ avtal med vem som helst och med vilken innebörd som helst.

Avtal

Avtal kan ingÄs pÄ mÄnga sÀtt. Ofta rÀcker det att parterna kommer överens muntligen för att ett avtal ska vara giltigt. Endast nÄgra fÄ typer av avtal krÀver skriftlig form.

Avtalslagen frÄn 1915

Hur avtal trÀffas regleras i avtalslagen frÄn 1915 och gÀller för alla kommersiella avtal som inte krÀver viss form (t.ex. fastighetsköp). Fr.o.m. den 1 december 2012 gÀller avtalslagen inte heller för internationella köp dÀr internationella köplagen Àr tillÀmplig. Avtalslagen anses idag förÄldrad och innehÄller en grundmodell för avtals ingÄende som Àr skriven för tiden dÄ skriftliga avtal i allmÀnhet tillkom genom brevvÀxling. 

Modellen utgÄr frÄn att den ena parten avger ett anbud som Àr bindande under den s.k. acceptsfristen. Vill motparten ingÄ avtalet mÄste han meddela anbudsgivaren om detta före acceptfristens utgÄng. FöreslÄr anbudstagaren förÀndringar i anbudet (oren accept) anses detta som avslag i förening med nytt anbud. Den ursprungliga anbudsgivaren blir alltsÄ anbudstagare och mÄste för att ett avtal ska komma till stÄnd acceptera anbudet före (den nya) acceptsfristen utgÄng. 

Avtalets innehÄll och tolkning

RÀttsordningen i Sverige liksom rÀttsordningarna i de flesta lÀnder med marknadsekonomi bygger pÄ tanken om avtalssfrihet. Fysiska och juridiska personer har rÀtt att sjÀlva vÀlja avtalspartner och att fritt (tillsammans med motparten) bestÀmma avtalets innehÄll. Knappast nÄgon rÀttsordning erkÀnner dock den totala avtalsfriheten utan tyglar marknadskrafterna med inskrÀnkande rÀttsregler av olika slag. Ofta tas social hÀnsyn, men Àven andra politiska motiv spelar in. 

Ett av de praktiskt viktigaste undantagen frÄn avtalsfriheten Àr tvingande rÀttsregler. Dessa tar alltid över vad parterna sjÀlva överenskommit. I allmÀnhet (men inte alltid) Àr tvingande lagstiftning tillkommen för att skydda svagare part. Som exempel pÄ lagar som innehÄller tvingande regler kan nÀmnas

  • Konsumentköplagen och konsumenttjĂ€nstlagen
  • Agent- och kommissionslagarna
  • Lagarna om avbetalningsköp
  • RĂ€ntelagen
  • Hyreslagstiftningen i jordabalken
För frĂ„gor som inte sĂ€rskilt reglerats av parterna trĂ€der dispositiva rĂ€ttsregler in. Dessa, som utgörs av lagregler och rĂ€ttspraxis, fyller ut “luckor” i avtalet. Ett avtals innehĂ„ll bestĂ€ms alltsĂ„ i första hand av avtalsbestĂ€mmelser och utfyllande dispositiva rĂ€ttsregler med eventuell justering av avtalsbestĂ€mmelserna som strider mot tvingande lagstiftning. HĂ€rtill kan hĂ€nsyn behöva tas till handelsbruk, sedvĂ€nja och s.k. partsbruk. Mot denna bakgrund kan man stĂ€lla upp en schematisk rangordning av rĂ€ttsregler och avtalsbestĂ€mmelser m.m. i ett skriftligt avtal. 

  1. Tvingande bestÀmmelser
  2. Det skriftliga avtalets bestÀmmelser
  3. Partsbruk (dvs. parterna har sjÀlva genom tidigare affÀrer utbildat praxis)
  4. Handelsbruk och sedvÀnja (se t.ex. 1 § avtalslagen och 3 § köplagen)
  5. Dispositiv (dvs. utfyllande) rÀtt.
Det skriftliga avtalets bestĂ€mmelser kan dessutom behöva rangordnas. Detta sker ofta genom en sĂ€rskild klausul hĂ€rom. Generellt kan sĂ€gas att bilagor brukar rangordnas efter “huvudavtalet” och att indivudellt avfattade regler ges företrĂ€de framför standardiserade. 

Vanliga frÄgor om avtal

Ett avtal Àr en överenskommelse mellan tvÄ eller flera parter.

Grundmodellen för hur ett avtal sluts ingÄs finns reglerat i avtalslagen. För att ett avtal ska ingÄs krÀvs tre saker.

  • Ett anbud (ett erbjudande, en offert),
  • En accept (ett svar), och
  • Att det Ă€r exakt samma innehĂ„ll i anbudet och accepten.

Ett anbud Àr bindande för den som lÀmnar det i samma ögonblick som det kommer fram till mottagaren. Mottagaren blir inte bunden av det eventuell kommande avtalet förrÀn han eller hon har lÀmnat ett antagande svar pÄ anbudet (en accept).

Bundenheten för anbudslÀmnar gÀller tills vidare, men det kan tidsbegrÀnsas dels genom de tidsfrister som gÀller enligt avtalslagen, dels genom att anbudslÀmnaren kan sÀtta en tidsfrist inom vilken han eller hon vill ha ett svar pÄ anbudet.

Om avtalet Àr skriftligt eller muntligt Àr en avvÀgningsfrÄga. Det beror pÄ avtalets juridiska och ekonomiska omfattning. Viktiga avtal bör dock vara skriftliga. 

Om man kommer överens om att avtalet ska vara skriftligt bör man klargöra om det ska vara ett avtal med traditionell namnteckning eller ett avtal med elektronisk signatur av nÄgot slag.

Om du din motpart kommer överens om att ni ska upprÀtta ett avtal skriftligt bör ni ocksÄ klargöra om skriftligt avtal Àr en förutsÀttning för avtalsbundenhet eller om kontraktet bara Àr en sammanstÀllning av det muntliga ni avtalat om.

 

 

Det finns avtal som varken Ă€r skriftliga eller muntliga, utan underförtĂ„dda. Det kan bero pĂ„ att en part genom sitt handlande visar att han eller hon vill ingĂ„ avtal. Detta brukar kallas konkludent handlande. Även en oavsiktlig handling kan i vissa fall uppfattas som att man vill ingĂ„ ett avtal och leda till avtalsbundenhet.

 

Det Àr en princip om att avtal ska hÄllas och Àr en sjÀlvklarhet vid de flesta avtal.

Att avtal ska hÄllas (pacta sunt servanda) framgÄr inte i svensk lagstiftning, men om avtalet Àr giltigt och inte strider mot tvingande regler, eller Àr grund för jÀmkning eller ÄsidosÀttande, tillÀmpas vad som Àr avtalat.

 

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

MÄndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

VÄra digitala tjÀnster kan anvÀndas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.