DÖDSBO · BOUPPTECKNING · GUIDE 2026
Glömd tillgång eller skuld efter bouppteckningen – behövs en tilläggsbouppteckning?
När ett nytt konto, en skuld eller en handling upptäcks efter registreringen
En registrerad bouppteckning kan behöva kompletteras när en relevant uppgift kommer fram senare. Det avgörande är vad som fanns på dödsdagen – och vad fyndet påverkar.
Robin Forslöv
16 min läsning
Snabbsvar
Ja. Om en ny tillgång eller skuld blir känd, eller ett annat fel upptäcks efter förrättningen, ska en tilläggsbouppteckning normalt göras inom en månad. En senare värdeförändring eller ren undervärdering räcker däremot normalt inte. Har arvskifte skett kan även fördelningen behöva rättas.
Börja med F och Y i FYND-kontrollen: fanns posten på dödsdagen och är det en ny post eller bara ett nytt värde?
I den här guiden
Det vanligaste vi möter är inte en bortglömd förmögenhet på miljonbelopp. Det är ett gammalt bankkonto, ett värdepapperskonto, en privat skuld, ett skattebesked eller en handling som kommer fram först när bouppteckningen redan har registrerats.
Då uppstår ofta två motsatta reaktioner: någon vill ändra direkt i den gamla handlingen, medan någon annan menar att registreringen har gjort allt slutligt. Ingen av utgångspunkterna är säker. Görs det fel kan redan utbetalda arv behöva krävas tillbaka av dödsbodelägarna. Börja i stället med en fråga: fanns tillgången, skulden eller felet redan på dödsdagen?
Det här får du av guiden
Efter läsningen vet du:
- när en tilläggsbouppteckning krävs enligt lag
- hur en ny post skiljs från en senare värdeförändring
- vilken tidsfrist som gäller från upptäckten
- vad som händer om arvet redan har skiftats
- vilka handlingar du bör säkra innan dödsboet agerar
- när en juridisk bedömning bör göras omedelbart
Glömd tillgång eller skuld – börja här
Pausa nya utbetalningar och ändra inte i den registrerade bouppteckningen. Säkra först det nya underlaget och fastställ vad som faktiskt har upptäckts.
Bouppteckningen är en ögonblicksbild av den avlidnes och i vissa fall den efterlevande makens tillgångar och skulder så som de såg ut på dödsdagen. Den fungerar också som dödsboets legitimationshandling. Om en relevant uppgift saknades kan bilden behöva kompletteras genom en ny, formell förrättning.
Börja med att ta fram:
- den registrerade bouppteckningen med bilagor
- dokumentet som visar den nya tillgången, skulden eller handlingen
- underlag som visar att posten fanns på dödsdagen
- datumet då uppgiften faktiskt blev känd
- eventuellt arvskifte och bevis på redan gjorda utbetalningar
- namn på samtliga nu kända dödsbodelägare och efterarvingar
För en överblick över hela processen, se vår huvudguide om bouppteckning. Om ni fortfarande arbetar med den första handlingen finns också en separat guide om bouppteckningens tidsfrister, anstånd och vanliga misstag.
När behövs en tilläggsbouppteckning?
En tilläggsbouppteckning ska enligt 20 kap. 10 § ärvdabalken förrättas när en ny tillgång eller skuld blir känd efter bouppteckningsförrättningen eller när en annan felaktighet upptäcks. Förrättningen ska normalt hållas inom en månad från upptäckten.
Det kan exempelvis gälla:
- ett bankkonto, värdepapperskonto eller depå som inte togs upp
- kontanter, lösöre, fastighet eller andel i bolag som saknas
- digitala tillgångar som lätt missas
- en fordran som den avlidne hade mot någon annan
- en privat skuld, skatteskuld, borgensförbindelse eller annan förpliktelse som fanns vid dödsfallet
- ett testamente, äktenskapsförord eller annan handling som påverkar delägarkretsen eller fördelningen
- en arvinge eller annan person som felaktigt inte kallades eller antecknades
Det finns ingen allmän beloppsgräns i bestämmelsen. Att posten är liten innebär därför inte automatiskt att den kan ignoreras. Betydelsen beror även på om posten påverkar skuldtäckning, arvslotter, laglotter eller vilka som är dödsbodelägare.
Två tidsfrister att hålla isär
- Tilläggsförrättningen ska normalt hållas inom en månad från det att den nya uppgiften eller felaktigheten upptäcktes.
- Handlingen ska därefter lämnas in till Skatteverket inom en månad från tilläggsförrättningen.
Det är alltså inte registreringsdatumet för den första bouppteckningen som startar den nya enmånadsfristen. Dokumentera därför när fyndet kom fram, exempelvis genom bankens besked, ett mejl, ett beslut eller ett daterat kontoutdrag.
Har månaden redan gått försvinner inte skyldigheten automatiskt. Förrätta tillägget så snart som möjligt, dokumentera upptäcktsdatumet och kontrollera om Skatteverket eller någon annan behöver en förklaring till dröjsmålet.
Det avgörande: fanns uppgiften på dödsdagen?
En post som existerade på dödsdagen men saknades i bouppteckningen talar för tilläggsbouppteckning. Något som uppkommer först senare hör ofta till den löpande dödsboförvaltningen och ska inte automatiskt föras tillbaka till bouppteckningen.
Skillnaden kan illustreras så här:
| Upptäckt | Talar normalt för | Varför |
|---|---|---|
| Ett bortglömt konto med saldo på dödsdagen | Tilläggsbouppteckning | Tillgången fanns men saknades |
| En verklig skuld som fanns på dödsdagen | Tilläggsbouppteckning | Skuldbilden var ofullständig |
| En fastighet säljs senare för mer än bouppteckningsvärdet | Normalt inte tillägg enbart därför | Det är en senare värdeförändring eller försäljningsutfall |
| Kostnad för städning, mäklare eller förvaltning efter dödsfallet | Dödsboförvaltning | Kostnaden uppkom efter dödsdagen |
| Ett testamente eller äktenskapsförord hittas | Tillägg och omedelbar juridisk kontroll | Delägarkrets och fördelning kan ändras |
| Ett rent namn-, adress- eller skrivfel | Bedöm rättelseformen | Alla fel kräver inte samma åtgärd |
En ren undervärdering av en redan redovisad tillgång är enligt Skatteverkets vägledning normalt inte tillräcklig grund för tilläggsbouppteckning. Skatteverket hänvisar till NJA 1981 s. 300 som stöd för denna huvudlinje. Men om värdefelet egentligen döljer en annan utelämnad tillgång, en felaktig ägarandel eller en bristande klassificering kan bedömningen bli en annan.
Ett skattebesked, en försäkringsutbetalning eller en återbetalning måste därför analyseras utifrån när den bakomliggande rättigheten eller skulden uppkom, inte bara när pengarna betalades.
Fem juridiska lägen efter en registrerad bouppteckning
Det finns fem huvudspår. Tabellen är ett beslutsstöd – inte ett automatiskt juridiskt besked.
| Läget | Kärnfrågan | Normalt nästa steg |
|---|---|---|
| Ny tillgång | Fanns tillgången eller fordran på dödsdagen? | Säkra dödsdagsvärde och pröva tilläggsbouppteckning |
| Ny skuld | Var skulden verklig och hänförlig till dödsfallet? | Kontrollera avtal, motpart och skuldbelopp innan betalning |
| Ny person eller handling | Ändras delägarkretsen, arvsrätten eller bodelningen? | Stoppa fördelning och gör en skyndsam juridisk kontroll |
| Annan felaktighet | Är en relevant uppgift utelämnad eller materiellt fel? | Fastställ om tillägg eller annan rättelse krävs |
| Senare förändring | Uppstod värdet, kostnaden eller händelsen efter dödsfallet? | Hantera inom förvaltningen och redovisningen |
Den mest riskfyllda situationen är sällan den största posten. Det är den som ändrar vem som får företräda dödsboet eller hur arvet ska fördelas.
Få en juridisk första bedömning – 3 900 kr inklusive moms
Vi går igenom den registrerade bouppteckningen och det nya underlaget, bedömer om tilläggsbouppteckning eller annan åtgärd behövs och anger nästa juridiska steg. Bevisinhämtning, kontakt med motparter och ombudsarbete ingår inte om det inte avtalas särskilt. Begär en juridisk bedömning.
Justiflex FYND-kontroll
Börja med F och Y: fanns omständigheten på dödsdagen, och är det en ytterligare post eller bara ett nytt värde? Börja inte med beloppets storlek. Fortsätt därefter genom hela FYND-kontrollen.
F – Fanns omständigheten på dödsdagen?
Ta reda på om tillgången, skulden, rättigheten eller handlingen redan existerade när personen avled. Begär underlag med rätt brytdatum.
Y – Ytterligare post eller bara nytt värde?
Skilj en helt utelämnad post från en tillgång som redan fanns med men senare steg eller sjönk i värde. Skilj också en dödsdagsskuld från en kostnad som dödsboet ådrog sig senare.
N – Netto, personer eller fördelning: vad påverkas?
Bedöm om fyndet påverkar boets nettovärde, borgenärernas betalning, arvslotter, laglotter, efterarv eller vilka som är dödsbodelägare.
D – Dokumentera och välj rätt åtgärd
Spara upptäcktsdatum, dödsdagsunderlag och kommunikationen med bank, fordringsägare eller andra berörda. Välj därefter mellan tilläggsbouppteckning, annan rättelse eller fortsatt dödsboförvaltning.
Hur går en tilläggsbouppteckning till?
En tilläggsbouppteckning är en ny formell förrättning, inte ett mejl till Skatteverket och inte en handskriven ändring i originalet. I övrigt gäller i huvudsak samma regler som för den första bouppteckningen.
Det innebär bland annat att:
- de personer som enligt reglerna ska kallas får kallelse i rätt tid
- en bouppgivare lämnar uppgifter och bekräftar dem på heder och samvete
- två kunniga och trovärdiga förrättningspersoner granskar och intygar uppgifterna
- tillägget tydligt hänvisar till den registrerade bouppteckningen
- den nya posten eller rättelsen redovisas med relevant värde på dödsdagen
- huvudbouppteckningens summor, tillägget och de nya totalsummorna framgår
- kallelsebevis, fullmakter och andra nödvändiga bilagor följer med
- handlingen ges in till Skatteverket inom rätt tid
Skatteverkets blankett SKV 4578 kan användas. Den registrerade bouppteckningen ska inte skrivas över eller ersättas; tilläggshandlingen läses tillsammans med den.
Enligt Skatteverkets information i augusti 2026 finns ännu inget lanserat system för digital ingivning. Handlingarna lämnas därför fortfarande in på det sätt myndigheten anger, även om lagstiftningen numera möjliggör ett framtida elektroniskt system. Läs mer om digital bouppteckning och övergångsreglerna 2026.
Tre situationer som visar skillnaden
Samma mönster återkommer i rådgivningen: det viktiga är inte bara vad som hittats, utan om fyndet fanns på dödsdagen och vad som redan har hunnit göras.
1. Ett värdepapperskonto hittas efter registreringen
Bankens första engagemangsbesked omfattade bara lönekontot. Tre månader senare visar ett gammalt årsbesked att den avlidne även hade en depå med värdepapper på dödsdagen.
Bedömning: Det är en tidigare okänd tillgång. Tilläggsbouppteckning ska normalt förrättas inom en månad från upptäckten. Om arvskifte redan skett måste tillgången dessutom fördelas korrekt.
2. Villan säljs för ett högre pris
Villan antecknades och värderades i bouppteckningen. Sex månader senare säljs den betydligt dyrare än det antecknade värdet.
Bedömning: Den högre köpeskillingen innebär normalt inte ensam att en tilläggsbouppteckning behövs. Tillgången var redan redovisad; utfallet hanteras i boets redovisning och arvskifte. Läs även om försäljning av dödsboets fastighet före arvskiftet.
3. Ett privat skuldebrev kommer fram efter arvskiftet
En släkting visar upp ett skuldebrev och kräver betalning. Arvet har redan delats ut. Några delägare anser att skulden är riktig, andra ifrågasätter både underskrift och belopp.
Bedömning: Betala inte enbart för att någon visar upp ett dokument. Skuldens äkthet, belopp och koppling till dödsdagen måste utredas. Om skulden är verklig och saknades ska tilläggsbouppteckning normalt göras. Arvskiftet kan behöva gå tillbaka till den del som krävs för att skulden ska kunna betalas.
Tilläggsbouppteckning eller annan rättelse?
Allt som ser fel ut i en registrerad bouppteckning löses inte på samma sätt. Klassificeringen måste göras innan någon skickar in en ny handling.
| Fråga | Ofta rätt spår |
|---|---|
| En tillgång eller skuld saknas helt | Tilläggsbouppteckning |
| En arvinge eller relevant handling har utelämnats | Tilläggsbouppteckning och juridisk kontroll |
| Tillgången fanns med men marknadsvärdet har senare ändrats | Normalt redovisning/arvskifte, inte tillägg enbart därför |
| Dödsboet får en ny förvaltningskostnad | Dödsboförvaltning |
| En uppgift är ett rent skriv- eller registreringsfel | Kontakta Skatteverket och bedöm rätt rättelseform |
| Äganderätten eller skulden är tvistig | Dokumentera tvisten; tillägg kan behövas men löser inte själva tvisten |
Skatteverkets registrering avgör inte slutligt vem som civilrättsligt äger en tillgång eller om ett bestridet krav är giltigt. En tvist kan därför behöva hanteras separat även om bouppteckningen kompletteras.
Om upptäckten gäller en nyupptäckt fordran efter misstänkta uttag eller egendom som saknas i dödsboet bör bevisningen säkras innan delägarna tar ställning till värde och åtgärd.
Behöver dödsboet agera? Svara på 10 frågor
Quizet är ett första sorteringsstöd, inte individuell juridisk rådgivning. Inga svar ska lagras automatiskt.
Dina svar behandlas endast i webbläsaren och sparas inte av quizet.
Så tolkas trafikljusresultatet
Rött resultat: Sök omedelbar bedömning om en person eller handling saknas, arvskifte redan gjorts, en skuld hotar boets betalningsförmåga eller en tvist har uppstått.
Gult resultat: Uppgiften måste klassificeras och dokumenteras innan boet fortsätter.
Grönt resultat: Det liknar främst en senare värdeförändring eller förvaltningsfråga. Resultatet är ändå inte ett juridiskt besked.
Gör detta först – inte detta
Rätt ordning skyddar både dödsboets pengar och relationen mellan delägarna.
| Gör detta först | Gör inte detta |
|---|---|
| Spara originalunderlaget och upptäcktsdatumet | Ändra eller stryk i den registrerade bouppteckningen |
| Ta reda på om posten fanns på dödsdagen | Utgå från utbetalningsdagen som enda kriterium |
| Pausa nya arvutbetalningar vid materiell osäkerhet | Dela ut resten för att ”bli klar” |
| Kontrollera ägande, skuldgrund och belopp | Betala ett obestyrkt krav utan granskning |
| Informera berörda sakligt och skriftligt | Försök lösa frågan genom muntliga sidouppgörelser |
| Håll en formell tilläggsförrättning när lagen kräver det | Skicka bara ett förklarande brev och anta att det räcker |
Åtta vanliga och kostsamma misstag
De flesta följdproblemen uppstår inte vid själva upptäckten, utan när dödsboet agerar i fel ordning.
1. Tro att en registrerad bouppteckning inte kan kompletteras
Registreringen gör inte en felaktig eller ofullständig uppgift immun mot rättelse. Följden kan bli att boet fortsätter på ett underlag som alla vet är fel.
2. Blanda ihop en ny tillgång med ett nytt värde
Ett okänt konto är något annat än att en redan upptagen aktieportfölj stiger i värde. Förväxlingen leder lätt till onödiga handlingar eller utebliven komplettering.
3. Vänta efter att felet har upptäckts
Enmånadsfristen räknas normalt från upptäckten. Passivitet kan därför skapa både formella problem och misstankar mellan delägarna.
4. Fortsätta arvskiftet trots förändrat underlag
Om boets ekonomi eller delägarkrets kan ändras bör nya utbetalningar pausas. Annars kan pengar senare behöva krävas tillbaka.
5. Betala en påstådd skuld utan kontroll
Ett krav måste knytas till den avlidne, rätt belopp och rätt tidpunkt. En felaktig utbetalning minskar det arv som rätteligen ska fördelas.
6. Avfärda posten som för liten
Det finns ingen generell bagatellgräns i 20 kap. 10 § ärvdabalken. En liten post kan dessutom avslöja ett större fel eller påverka en delägares rätt.
7. Glömma att rätta det som byggts på bouppteckningen
En tilläggsbouppteckning löser inte automatiskt ett redan undertecknat arvskifte, en lagfartsansökan eller en felaktig utbetalning. Följdhandlingarna måste granskas separat.
8. Göra ett tillägg när det bara finns en dödsboanmälan
Om en dödsboanmälan ersatte bouppteckningen och en ny tillgång gör att förutsättningarna för dödsboanmälan inte längre är uppfyllda är rätt åtgärd en vanlig bouppteckning – inte en tilläggsbouppteckning. Fel spår kan försena registreringen och följande bank- eller arvskiftesåtgärder.
Steg för steg – så hanterar du den nya uppgiften
Arbeta i denna ordning: stoppa, säkra, klassificera och rätta. Då minskar risken att ett ursprungligt fel skapar flera nya.
Steg 1: Pausa nya utbetalningar
Om fyndet kan påverka boets netto, delägarkrets eller fördelning bör ni inte fortsätta skiftet innan frågan är bedömd.
Steg 2: Identifiera exakt vad som upptäckts
Är det en tillgång, skuld, person, handling, värdeförändring, ny kostnad eller ett administrativt fel?
Steg 3: Fastställ kopplingen till dödsdagen
Begär saldo- och värdebesked per dödsdagen. För en skuld behövs underlag för skuldgrund, gäldenär, belopp och förfall.
Steg 4: Dokumentera upptäcktsdatumet
Spara meddelandet eller handlingen som visar när uppgiften blev känd. Det är centralt för enmånadsfristen.
Steg 5: Jämför med den registrerade bouppteckningen
Kontrollera om posten verkligen saknas eller redan finns under ett annat namn, konto eller samlingsvärde. Granska också bilagor och kallade personer.
Steg 6: Använd FYND-kontrollen
Bedöm dödsdagen, typen av fynd, påverkan och dokumentationen. Vid oklar äganderätt eller skuld: skilj kompletteringsfrågan från själva tvisten.
Steg 7: Genomför rätt åtgärd inom fristen
Håll tilläggsförrättningen inom en månad från upptäckten när 20 kap. 10 § ärvdabalken är tillämplig. Ge sedan in handlingen inom en månad från förrättningen.
Steg 8: Rätta följdhandlingar och fördelning
Uppdatera boets redovisning och bedöm om arvskifte, betalningar, bankunderlag eller lagfartsärenden behöver kompletteras. Se guiden om arvskifte efter registrerad bouppteckning och arvskifteshandling för bank och lagfart.
Osäker på vilket spår som är rätt?
En tidig bedömning är särskilt viktig när arv redan har betalats ut, delägarna är oense eller den nya posten kan göra dödsboet skuldsatt. Läs om hur räkningar prioriteras i ett skuldsatt dödsbo.
Vad händer om arvskiftet redan är gjort?
Ett genomfört arvskifte hindrar inte en tilläggsbouppteckning. Men tillägget och den tidigare fördelningen är två skilda frågor som båda kan behöva hanteras.
Om en ny tillgång upptäcks
Tillgången behöver värderas på rätt sätt för bouppteckningen och därefter fördelas enligt arvsrätten, testamentet och det tidigare arvskiftets konstruktion. Ofta behövs ett tillägg till arvskiftet eller en kompletterande överenskommelse.
Om en ny skuld upptäcks
Skulden ska först kontrolleras. Om den är riktig måste boet säkerställa betalning. Enligt 21 kap. 4 § ärvdabalken kan ett arvskifte som gjorts innan kända skulder betalats eller medel reserverats behöva gå tillbaka i den omfattning som krävs. Delägare kan då behöva lämna tillbaka egendom i proportion till vad de fått för mycket.
Om en ny arvinge eller ett testamente upptäcks
Risken är större eftersom hela delägarkretsen eller fördelningen kan vara fel. Stoppa frivilliga dispositioner, säkra handlingen och ta juridisk hjälp. Om en delägare därefter blockerar lösningen kan frågor om boutredningsman eller skiftesman vid ett låst dödsbo bli aktuella.
Om endast en kopia av ett testamente hittas måste kopians bevisvärde och originalets öde bedömas separat; se guiden om originaltestamentet är borta och vem som måste bevisa vad. Om fyndet i stället gäller en tidigare gåva kan frågan röra förskott på arv eller förstärkt laglottsskydd; läs om gåva före dödsfall och laglott.
En viktig varning är att en tilläggsbouppteckning inte automatiskt startar om andra civilrättsliga frister. Om fyndet kan påverka laglott, klander, återbäring eller annan talan måste dessa frister kontrolleras parallellt – vänta inte på att tillägget registreras.
Konsekvenser om det blir fel
En utebliven eller felaktig komplettering kan påverka pengar, relationer och framtida rättshandlingar långt efter att dödsboet uppfattades som avslutat.
Pengar
- borgenärer kan sakna täckning
- arv kan ha betalats ut med fel belopp
- delägare kan behöva återbära egendom
- skatt, ränta och kostnader kan påverkas
- en ny tillgång kan bli låst hos bank eller annan aktör
Relation
- sen information kan uppfattas som att någon undanhållit egendom
- muntliga uppgifter skapar lätt olika minnesbilder
- betalning av en bestridd skuld kan fördjupa konflikten
- en ny arvinge eller handling kan rubba en redan känslig uppgörelse
Framtida tvist
- äganderätt eller skuld kan behöva prövas separat
- arvskiftet kan angripas eller behöva göras om delvis
- bank, inskrivningsmyndighet eller annan mottagare kan kräva kompletterande handlingar
- bristande dokumentation kan göra bevisläget sämre
Bouppgivaren bekräftar på heder och samvete att uppgifterna är riktiga och att inget avsiktligt har utelämnats. Medvetet undanhållande är därför en helt annan situation än ett ärligt fynd som hanteras skyndsamt och öppet.
Särskilt fall: det fanns bara en dödsboanmälan
Om en dödsboanmälan ersatte bouppteckningen och en ny tillgång visar att förutsättningarna för dödsboanmälan inte längre är uppfyllda ska en vanlig bouppteckning, inte en tilläggsbouppteckning, förrättas. Den särskilda fristen är då tre månader från det att tillgången blev känd.
Detta är ett viktigt undantag. Kontrollera därför om det finns en registrerad bouppteckning eller endast en dödsboanmälan innan ni väljer blankett och åtgärd.
Vanliga frågor om tilläggsbouppteckning
Vad är en tilläggsbouppteckning?
Det är en kompletterande, formell bouppteckningsförrättning som görs när en ny tillgång eller skuld blir känd eller en annan felaktighet upptäcks efter den första förrättningen. Den läses tillsammans med den ursprungliga bouppteckningen.
När måste man göra en tilläggsbouppteckning?
Normalt när en ny tillgång eller skuld som hör till dödsdagens ekonomiska bild blir känd, eller när ett annat relevant fel upptäcks. Förrättningen ska som huvudregel hållas inom en månad från upptäckten.
Vad händer om ett bankkonto saknas i bouppteckningen?
Om kontot fanns på dödsdagen och inte redovisades ska en tilläggsbouppteckning normalt göras. Begär saldo- och räntebesked per dödsdagen och dokumentera när kontot upptäcktes.
Behövs en tilläggsbouppteckning för en glömd skuld?
Ja, om skulden verkligen fanns vid dödsfallet och saknades i bouppteckningen. Kontrollera först skuldens grund och belopp. En faktura som avser en kostnad som dödsboet beställde efter dödsfallet är däremot normalt en förvaltningskostnad.
Kan en registrerad bouppteckning rättas?
Ja. Registreringen hindrar inte en tilläggsbouppteckning. Däremot ska man inte själv ändra i den registrerade handlingen. Rätt tillvägagångssätt beror på om det är en ny post, annan materiell felaktighet eller ett rent administrativt fel.
Räcker en ny värdering för att kräva tilläggsbouppteckning?
Normalt inte. En senare värdeförändring eller en ren undervärdering av en redan redovisad tillgång är normalt inte i sig skäl för tilläggsbouppteckning. En utelämnad ägarandel eller tillgång är en annan sak.
Vad händer om tillgången upptäcks efter arvskiftet?
Tilläggsbouppteckning kan fortfarande behövas. Därefter måste tillgången fördelas korrekt, ofta genom ett tillägg till arvskiftet eller annan kompletterande handling.
Hur snabbt måste man agera efter upptäckten?
Tilläggsförrättningen ska normalt hållas inom en månad från upptäckten och handlingen lämnas till Skatteverket inom en månad från förrättningen. Om fristen redan har passerat bör dödsboet agera omgående; skyldigheten försvinner inte bara för att månaden gått.
Kan vi hoppa över tillägget om alla delägare är överens?
Nej, enighet ersätter inte lagens krav. Delägarna kan däremot ofta samarbeta om underlag, förrättning och den efterföljande fördelningen, vilket minskar kostnad och konfliktrisk.
Vad händer om delägarna är oense om tillgången eller skulden?
Anteckna och dokumentera tvisten. En tilläggsbouppteckning kan fortfarande behövas för att redovisa att frågan finns, men registreringen avgör inte automatiskt den civilrättsliga tvisten. Vid låsning kan en delägare som vägrar skriva under arvskiftet behöva hanteras i ett separat spår.
Få rätt åtgärd från början
En glömd tillgång eller skuld behöver inte göra om hela dödsboet från grunden. Men den ska klassificeras snabbt, dokumenteras ordentligt och hanteras genom rätt formell åtgärd.
Juridisk första bedömning – 3 900 kr inklusive moms
Justiflex granskar den registrerade bouppteckningen och det nya underlaget. Du får en skriftlig bedömning av om tilläggsbouppteckning, annan rättelse eller fortsatt dödsboförvaltning är rätt spår samt vilka omedelbara steg som bör tas. Bevisinhämtning, förhandling, förrättning och ombudsarbete ingår endast efter särskild överenskommelse.
Nästa steg: Begär en juridisk bedömning
Källor
Om författaren
Robin Forslöv
Robin Forslöv är jurist och grundare av Justiflex AB. Han arbetar med svensk arvsrätt och dödsbopraktik och hjälper dödsbodelägare att reda ut bouppteckningar, arvskiften, skulder och nyupptäckta tillgångar.