Samboavtal i Sverige 2025: Skydda din ekonomi vid separation

11 mars 2025

Ungefär en tredjedel av alla par i Sverige är sambor och enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) finns undersökningar som visar att omkring hälften av alla sambopar kommer att separera. Sambor som inte vill göra någon hälftendelning av egendom när de separerar väljer att skriva ett samboavtal. I samboavtalet kommer samborna överens om att sambolagens bodelningsregler inte ska gälla för deras permanentbostad eller bohag. Samborna kan också välja att exempelvis bodelningsreglerna inte ska gälla för bostaden, men användas för bohaget eller tvärtom.

Vad kan hända om du inte skriver något samboavtal?

När sambor ska genomföra bodelning av sin samboegendom får de göra avräkning för skulder. Precis som vid bodelning mellan makar får man först beräkna värdet på var och ens samboegendom.

Sedan får vardera sambon räkna av sådana skulder som hänger samman med samboegendomen och som fanns när samboförhållandet tog slut. Det är alltså i första hand sådana skulder som hänger ihop med samboegendom, som exempelvis ett bolån på den gemensamma permanentbostaden som får räknas av.

Exempel 1

Lisa köpte en bostadsrätt för 2 000 000 kr när hon flyttade ihop med Erik. Lisa finansierade köpet med 400 000 kr i kontantinsats och 1 600 000 kr i lån. Några år senare flyttar Lisa och Erik isär. Då är bostadsrätten värd 2 400 000 kr.

Från vinsten (2 400 000 – 2 000 000 kr = 400 000 kr). Vinstskatten är oftast 22 % av den beskattningsbara vinsten. 400 000 x 0.22 = 88 000 kr. Lånet på 1 600 000 kr plus den latenta skatteskulden på 88 000 kr får Lisa dra av vid bodelningen.

Till fördelning i samboegendom bidrar Lisa med 716 000 kr (2 400 000 – 1 684 000 kr). Erik äger inte någon samboegendom.

Lisa får i bodelningen ge Erik 358 000 kr.

Exempel 2

Hanna och Anders köper en bostadsrätt tillsammans och blir ägare till hälften var. Bostadsrätten ska bli deras gemensamma permanentbostad. Bostadsrätten kostar 2 000 000 kr.

Hanna betalar sin del kontant. Anders lägger 100 000 kr kontant och tar ett lån på 900 000 kr. Senare separerar Hanna och Andersrätt. Bostadsrätten är fortfarande värd 2 000 000 kr.

Så här blir bodelningen:

Anders

Halva bostadsrätten 1 000 000 kr

Lån – 900 000 kr

___________________________________________

Hanna

Halva bostadsrätten 1 000 000 kr

Lån 0 kr

___________________________________________

Till fördelning

Anders 100 000 kr

Hanna 1 000 000 kr

___________________________________________

Anders och Hanna ska ha 550 000 kr vardera.

Hanna får ge 450 000 kr till Anders.

Här borde Anders och Hanna ha skrivit ett samboavtal före lägenhetsköpet där de avtalade bort sambolagens bodelningsregler för bostaden. Då hade de varit vanliga samägare till lägenheten och efter försäljningen hade Hanna fått behålla sin miljon och Anders sina 100 000 kr.

Exempel 3

Maja och Martin är sambor och bor i en bostadsrättslägenhet som de köpt tillsammans. Bostadsrätten är värd 3 000 000 kr och de har tagit ett gemensamt lån på 2 000 000 kr.

Martin har också tagit ett vanligt banklån på 200 000 kr för att köpa en motorcykel. Han amorterar inte på lånet. När han och Maja separerar är motorcykeln bara värd 100 000 kr. Martin har inga andra tillgångar.

Värdet på Majas respektive Martins samboegendom är 1 500 000 kr (halva bostadsrätten var). Från värdet får var och en räkna av halva lånet, 1 000 000 kr. Då har de 500 000 kr var. Men Martin får dessutom räkna av 100 000 kr av sitt motorcykellån, eftersom det bara är halva lånet (100 000 kr) som täcks av motorcykeln.

Martins netto är då 400 000 kr mot Majas netto på 500 000 kr.

Följden blir att Maja får lämna 50 000 kr till Martin.

När det är fråga om lån som inte har något samband med samboegendom så ska sambon i första hand täcka sådana skulder med andra tillgångar än sådant som är samboegendom. Men om det skulle vara så att dessa tillgångar inte räcker till så får sambon räkna av skulden mot sin samboegendom. Det kan bli en obehaglig överraskning för den andra sambon vid en separation.

När sambor har olika mycket pengar att stoppa in i bostaden

Äga hälften var – samborna skriver skuldebrev mellan sig

En lösning när den ena sambon har mer att lägga in i bostaden är att samborna skriver ett skuldebrev (revers) mellan sig. Säg att samborna köper en bostad och ska äga hälften var. Den ena sambon har 1 500 000 kr att lägga kontant och den andre har inte något alls. Då blir den sambo som saknar kontantinsats skyldig den andre sambon 750 000 kr. Det här är nog det vanligaste sättet att reglera att samborna blir samägare till en bostad men med olika förutsättningar. Även här krävs ett samboavtal där bodelningsreglerna i sambolagen avtalas bort.

Finanisiering med både kontanter och lån

I exemplet med Hanna och Anders köpte samborna bostaden med hälften var, men det vara bara Anders som tog ett lån på sin del. Hanna betalade sin del kontant. För att undvika orättvis bodelning får samborna se till att båda samborna tar bolån om inte kontant betalning av hela bostaden kan göras. En annan lösning är att samborna skriver ett samboavtal som innebär att bostaden inte ska ingå i bodelningen.

Äga olika andelar i förhållande till vars och ens insats

När den ena sambon går in med ett större kontantbelopp finns också lösningen att den sambon blir ägare till en större del av bostaden. Det bör då kombineras med att man står för lånen på samma sätt. Och som i de övriga exemplen krävs ett samboavtal.

Äganderättsfrågan har bland annat betydelse för vem av samborna som har bättre rätt till fastigheten vid en bodelning och för vem som ska få del av fastigheten om samborna har avtalat att fastigheten ska hållas utanför bodelningen.