De grundläggande reglerna om sambors inbördes förhållanden finns i sambolagen (2003:376). Lagen innehåller – förutom allmänna bestämmelser om sambor – bestämmelser om dels bodelning vid upplösning av ett samboförhållande, dels en sambos rätt att i vissa fall överta en bostad som inte ingår i bodelning och dels inskränkningar i rätten att förfoga över det gemensamma hemmet (s.k. rådighetsinskränkningar).

Det skydd sambolagen ger är begränsat i förhållande till vad som gäller för gifta och registrerade partner. Sambolagens bodelningsregler omfattar endast bostad och bohag. Bankmedel, bilar och sommarstugor m.m. faller utanför bodelningen och behålls efter en separation av den sambo som äger egendomen. Sambor har inte någon underhållsskyldighet mot varandra. Inte heller har sambor någon rätt att ärva efter varandra. 

Med sambo avses två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll.

Den första förutsättningen är alltså att personerna stadigvarande bor tillsammans. Mer eller mindre tillfälliga förbindelser utgör normalt inte ett samboförhållande.

Den andra förutsättningen för ett samboförhållande är att parterna bor tillsammans i ett parförhållande. Härmed avses att de ska bo tillsammans i ett förhållande vari normalt ingår ett sexuellt samliv.

Den tredje förutsättningen för ett samboförhållande är att parterna har ett gemensamt hushåll. Med gemensamt hushåll avses att de som bor ihop delar på sysslor och utgifter, alltså samarbetar om vardagliga göromål i hemmet och har gemensam ekonomi eller i vart fall ett sådant ekonomiskt samarbete att man kan tala om en hushållsgemenskap.

Det innebär att syskon och kompisar inte är sambor. En person som är gift och som bor tillsammans med en annan är inte heller sambo i det andra förhållandet. Ett äktenskap har alltid företräde. 

Man kan också fråga sig när ett samboförhållande anses ha inletts. Kortvariga förhållanden anses inte vara samboförhållanden. Det vanligaste är att man har folkbokföringen som utgångspunkt för bedömningen. Så länge samboparet är folkbokfört på samma adress anses de vara sambor och förhållandet inleddes när de folkbokförde sig på denna adress, eller möjligtvis något tidigare.

Samboegendom är gemensam bostad och gemensamt bohag som har anskaffats för att användas gemensamt och inte är enskild egendom. Att egendomen är samboegendom innebär i princip att egendomen ska delas lika mellan samborna genom bodelning när samboförhållandet upphör. 

Allt annat vid sidan om bostaden och bohaget som var och en av samborna äger ligger alltså utanför definitionen samboegendom. Här är en av de stora skillnaderna mot äktenskap där makarna i princip har giftorätt i all egendom. 

Eftersom fritidshus, bilar, båtar, motorcyklar, bankmedel, aktier, fondandelar m.m. ligger utanför det som räknas som samboegendom blir det extra viktigt för sambor att tänka på vem som äger vad. Det kan annars bli riktigt orättvist om den ena äger bostaden och den andre sambon äger fritidshuset, båten och sparpengarna. Bostadsägaren får dela med sig vid en eventuell separation, men det behöver inte den andre sambon göra. Dessutom är det viktigare för sambor än för makar att tänka på att på ett rättvist sätt stå som ägare till bilen m.m. och att båda samborna ska ha en rättvis chans att lägga undan pengar i ett eget sparande. 

Om sambor bidar på ett “skevt” sätt med pengar till egendom som köps in eller delar skevt på olika utgifter kan en lösning vara att skriva skuldebrev. Den sambo som bidragit med mindre pengar får då en skuld till den andre. 

Enskild egendom som begrepp finns egentligen bara i äktenskap. Men i de fall där sambo får egendom i gåva eller på grund av arv eller testamente där givaren/arvlåtaren/testator satt upp som villkor att egendomen ska vara mottagarens enskilda egendom får det till följd att bostad och bohag som köps för sådana pengar inte blir samboegendom. 

Effekten blir alltså densamma som för enskild egendom i äktenskap, sambon får hålla undan egendomen från bodelning. Och sådan egendom som kommer i stället för den ursprungliga egendomen blir också enskild. 

Det ska dock inte tolkas så att om en sambo får en bostad i gåva eller arv utan villkor om enskild egendom så blir bostaden samboegendom. Här gäller den vanliga regeln att bostaden måste ha anskaffats i syfte att bli gemensam bostad för samborna för att den över huvud taget ska kunna bli samboegendom. 

Däremot om en sambo får en fastighet som gåva och avsikten från såväl givaren som gåvomottagaren/sambon är att fastigheten ska bli gemensam permanentbostad för gåvomottagaren och hans eller hennes sambo är situationen en annan. Här skulle man kunna säga att sambon förvärvat fastigheten med avsikten att den ska bli gemensam bostad. 

Viktigt att tänka på är att om en sambo ärver en bostad utan villkor om enskild egendom och som inte blir samboegendom och senare säljer den och köper en ny bostad dit samborna flyttar permanent så blir denna nya bostad samboegendom.

Gemensamt bohag är möbler, hushållsmaskiner och “annat inre lösöre som är avsett för det gemensamma hemmet”. Hemelektronik, prydnasföremål och tavlor räknas som bohag. Om egendom som i och för sig faller under definitionen bohag bara används av den ena sambon, räknas den inte som samboegendom. 

Sambor som köper egendom tillsammans, de kanske köper en bostad, båt, bil eller fritidshus och är båda med och betalar, blir samägare till egendom i proportion till hur mycket var och en har betalat. Det har ingenting med sambolagen och bodelningsreglerna att göra. Samägare blir vilka som helst som gemensamt äger någonting. 

När en bostad eller annan tillgång som ägs av ena sambon inte är samboegendom kan frågan om dold samäganderätt komma upp. Den part som inte står med som ägare kanske har varit med och bidragit och vill i samband med separationen få rätt till del av värdet.  För att det ska kunna vara fråga om dold samäganderätt måste följande förutsättningar vara uppfyllda. 

• egendomen har köpts in för att användas gemensamt av samborna,
• den sambo som inte står med som ägare har lämnat ett ekonomiskt tillskott i samband med köpet med den underförstådda avsikten att bli delägare i egendomen,
• den andre sambon, som står som ägare, har insett den avsikten. 

Sambor som inte vill göra någon hälftendelning av egendom när de separerar väljer att skriva ett samboavtal. Ett samboavtal är alltså motsvarigheten till att makar skriver äktenskapsförord och bestämer att allt eller delar av deras ägodelar ska vara enskild egendom. 

I samboavtalet kommer samborna överens om att sambolagens bodelningsregler inte ska gälla för deras permanentbostad eller bohag. Numera behöver samboavtalet inte gälla all egendom som faller under definitionen samboegendom. Samborna kan välja exempelvis att bodelningsreglerna inte ska gälla för bostaden, men användas för bohaget och vice versa. 

Samboavtalet ska vara skriftligt och undertecknas av samborna. Någon bevittning krävs inte. 

Om villkoret i ett samboavtal är oskäligt så kan det jämkas. Innehållet och hur det gick till när avtalet skrevs är faktorer som gör att avtalet helt eller delvis kan bortses ifrån. Men som alltid vid jämkning av avtalet gäller en restriktiv hållning. Det ska alltså mycket till för att få ett samboavtal jämkat. 

Enligt lagens ordalydelse är samboavtal negativt bestämda, dvs avtalet ska gå ut på att avtala bort bodelningsreglerna i sambolagen. Därför kan sambor inte genom ett samboavtal dra in ytterligare egendom i bodelningen. Sådan egendom kan alltså inte delas via en bodelning, utan får delas genom andra typer av avtal, exempelvis köp eller gåva. 

Avtalet kan dock ändå anses vara giltigt mellan samborna, fast då som gåvobrev. När en sambo får överta egendom genom samboavtalet utan att betala något klassas äganderättsövergången som gåva. Den sambo som får egendomen har nämligen inte fått egendomen genom bodelning utan genom gåvo(avtalet) mellan samborna.