Så delas sambors egendom - Allt du behöver veta - Justiflex

16 mars 2025

Så delas sambors egendom - Allt du behöver veta

Under samboförhållandet äger varje sambo det han eller hon hade innan samboförhållandet inleddes. Den sambo som köper (betalar), byter till sig eller får något under förhållandet blir ensam ägare till det som köps. Motsvarande gäller för skulder. Om samboförhållandet upphör ska dock samborna dela på all egendom som är samboegendom oavsett vem som äger den egendomen.

Samtycke i vissa fall

Normalt får den som ägare till en sak bestämma helt fritt om hur saken ska användas och om den ska säljas eller inte. En sambo får dock inte utan den andra sambons samtycke sälja, hyra ut eller upplåta parets gemensamma bostad eller sådant bohag som ska ingå i bodelningen om paret skulle separera.

Samäganderätt

Då ett sambopar delar på kostnaden för ett inköp blir de samägare till det köpta. En sambo får däremot inte någon automatisk samäganderätt till saker som den andra köper. Om samborna inte kan avgöra vem som har köpt en sak när de ska bodela, kan de anses ha samäganderätt till saken.

Dold samäganderätt

Sambor kan ha dold samäganderätt till en fastighet som den andra ensam har lagfart på. För detta krävs bland annat att fastigheten köptes för att paret skulle använda den tillsammans.

Dold samäganderätt är något annat än vanlig samäganderätt. Den dolda samäganderätten är endast en rätt för maken att få bli betraktad som samägare till fastigheten.

Dold samäganderätt är svagare än både vanlig äganderätt och samäganderätt eftersom den inte gäller mot den öppna ägarens fordringsägare. Innan den dolda ägaren har blivit insatt som ägare till egendomen kan den öppna ägarens borgenärer begära utmätning i egendomen.

Samboegendom

Vid en bodelning ska samborna dela på all samboegendom. Med samboegendom menas gemensam bostad och gemensamt bohag som paret skaffat för gemensam användning. Sambolagen gäller alltså inte all egendom som tillhör samborna.

Gemensam bostad

Definitionen av sambors gemensamma bostad bygger på bestämmelsen om makarnas gemensamma hem i äktenskapsbalken och motsvarande regler för registrerade partner.

Vad som är gemensam bostad för samborna har stor betydelse eftersom den gemensamma bostaden ingår i en bodelning mellan samborna. En sambo har dessutom rätt att under vissa omständigheter överta den gemensamma bostaden även om den inte skulle ingå i bodelningen.

Olika bostäder

Bostäder av olika slag kan anses vara gemensam bostad i sambolagens mening. Hit hör

Villor
Bostadsrättslägenheter
Hyreslägenheter

Endast byggnad

En obebyggd tomt kan inte betraktas som en gemensam bostad för samborna. Det krävs att det finns en byggnad på tomten och att den används som permanentbostad för paret. Byggnanden kan ligga på en ägd tomt eller på en tomt som innehas med tomträtt eller arrenderas.

Inte fritidsbostad

Enligt en specialbestämmelse i sambolagen ska reglerna om den gemensamma bostaden inte praktiseras på byggnader som huvudsakligen används för fritidsändamål.

Sommarstugor och andelslägenheter i fjällen räknas därför inte som gemensam bostad. Det medför bland annat att de inte ingår i bodelningen mellan samborna.

Anmälan om gemensam bostad

Samborna kan enligt sambolagen anmäla att en fastighet som någon av dem har lagfart på utnyttjas som gemensam bostad. Detta gäller även tomträtter. Anmälan ska vara skriftlig och undertecknad av båda samborna. Den lämnas in till inskrivningsmyndigheten som för in uppgiften i fastighetesregistrets inskrivningsdel.

En sådan anmälan gäller vid en senare bodelning mellan paret som bevis för att fastigehten ska räknas som deras gemensamma bostad. Däremot är registreringen endast en av flera faktorer som beaktas när en borgenär kräver betalt för en fordran mot den sambo som äger fastigheten.

Finns det en amälan om gemensam bostad kan en ny ägare av fastigheten bara få lagfart om den andre sambon samtyckt.

Rätt att överta

Vid bodelningen efter att paret har separerat har den sambo som har störst behöv av den gemensamma bostaden rätt att få den på sin lott. Det gäller även om det är den andra sambon som äger bostaden.

Även när bostaden inte ingår i bodelningen (exempelvis för att den ena sambon har ärvt den) kan sambon ha rätt att överta den. Detta gäller dock endast ägarlägenheter eller bostadsrätter med hyres- eller bostadsrätt.

Renovering av sambons villa

När en sambo renoverar en villa som tillhör den andra sambon är det viktigt att känna till reglerna om byggnadstillbehör. Byggnadstillbehör är fast inredning och annat som fästs på byggnaden, exempelvis markiser och vattenledningar.

Byggnadstillbehör hör alltid till fastigheten. Renoveringar på en fastighet innebär ofta investeringar i byggnadstillbehör. Det kan därför komma som en överraskning att sambon vid en bodelning inte kan ta med sig saker som han eller hon köpt och monterat fast på byggnaden.

Även om det kan vara relativt enkelt att ta loss saken blir egendomen byggnadstillbehör och tillhör därför fastighetsägaren.

Gemensamt bohag

Sambors gemensamma bohag omfattas av sambolagens bestämmelser. Med gemensamt bohag menas bohag som har skaffats för att användas av samborna tillsammans i det gemensamma hemmet. Möbler, hushållsmaskiner och annat som normalt finns i ett hem är därför bohag.

Sakerna behöver inte vara nödvändiga för hemmets skötsel för att vara gemensamt bohag. Konst som har köpts för att finnas i hemmet kan därför räknas som gemensamt bohag.

Samborna kan ha bohag som faller utanför sambolagens definition. Sådant bohag brukar kallas övrigt bohag.

Bohag för fritiden

Enligt en specialregel omfattar sambolagens regler inte bohag som huvudsakligen används för fritidsändamål. Det innebär att möbler med mera som köps gemensamt för att stå året runt i en fritidsbostad inte räknas som gemensamt bohag.

Hushållsmaskiner med mera som normalt finns i gemensamma hemmet är däremot gemensamt bohag även om de skulle användas i sommarstugan under semestern. Detta beror på att bohaget sannolikt huvudsakligen används i hemmet.

Företaget ingår inte

Ett företag är inte bohag och kan därför aldrig dras in i en bodelning när sambor separerar. Detta gäller oberoende av i vilken företagsform bolaget bedrivs.

Förtaget kan vara en juridisk person (exempelvis aktiebolag) eller en fysisk person (enskild näringsverksamhet). Om samborna har bolaget tillsammans äger de sina respektive andelar av bolaget efter separationen.

Bilar ingår inte

En bil är inte bohag. Den ingår alltså inte i en bodelning enligt sambolagen även om den har köpts av en sambo för att användas gemensamt.

Gemensam användning

För att bostaden och bohaget ska ingå i bodelningen krävs att dessa har förvärvats för gemensam användning. För att avgöra om bostaden och bohaget skaffats för gemensam användning och därför ska ingå i en bodelning måste man ta hänsyn till vid vilken tidpunkt en sambo blev ägare till egendomen.

Tidpunkten för köpet

Tidpunkten för köpet är inte ensamt avgörande för om bostaden eller bohaget ska ingå i bodelningen. Däremot har tidpunkten stor betydelse för om syftet med ett köp är att bostaden och bohag ska användas privat (för enskild användning) eller för gemensam användning.

Det finns fyra viktiga punkter som har betydelse för om ett köp av gemensam bostad elller bohag ska anses vara för gemensam användning.

Det är om köpet gjordes

Långt innan paret flyttade ihop
Strax innan paret flyttade ihop
Under sambotiden
Efter att samboförhålladet upplösts

Köpt långt innan

Saker som en av samborna har skaffat långt innan de flytade ihop ska normalt inte ingå i en bodelning. I dessa fall har ju egendomen knappast köpts för att den skulle komma till användning gemensamt med den blivande sambon.

Det har inte någon avgörande betydelse om paret hade ett förhållande när bostaden eller bohaget köptes. Om det inte var aktuellt att flytta ihop vid tiden för köpet räknas bostaden eller bohaget inte som köpt för gemensam användning.

Köp i nära anslutning till hopflyttningen

Sådant som har skaffats i nära anslutning till att samborna flyttade ihop kan ingå i bodelningen. Det gäller om paret hade ett förhållande men ännu inte hunnit flytta ihop. I dessa fall kan egendomen anses vara skaffat för gemensam användning om paret hade långt framskridna planer på att flytta ihop och inköpet var ett led i förberedelserna för det gemensamma boendet.

Samma sak gäller bostäder som köps innan paret flyttar ihop. Om botaden är köpt med tanke på att paret ska flytta ihop är den köpt för gemensam användning och ska därför ingå i en kommande bodelning. Det gäller även om paret bodde isär vid tiden för köpet.

Köp under sambotiden

Bostad och bohag som köps under sambotiden ska normalt användas gemensamt och kan därför ingå i bodelningen. Detta gäller naturligtvis inte bohag som inte kan anses vara gemensamt, exempevis för att det uteslutande används för den ena sambons personliga bruk.

Surrogat

Om en sambo ägde den bostad eller det bohag som paret använt tillsammans långt innan de flyttade ihop kan tillgången inte anses skaffad för gemensam användning.

I de fall ägarsambon säljer bostaden under tiden förhållandet varar för att köpa en ny bostad åt paret anses dock den nya bostaden vara köpt för gemensam användning.

Exempel

Emma flyttar in hos Jimmy i hans bostadsrätt. Jimmys lägenhet blir parets gemensamma permanentbostad. Bostaden tillhörde Jimmy långt innan han träffade Emma och kan därför inte vara köpt för att vara parets gemensamma bostad. Den ingår därför inte vid en eventuell bodelningen mellan parterna.

När Emma och Jimmy ska ha barn bestämmer de sig för att flytta till en större bostad. Jimmy säljer därför bostadsrätten för att köpa en större bostadsrätt i samma hus. Den nya bostadsrätten ingår vid en kommande bodelning mellan Emma och Jimmy eftersom den skaffats under sambotiden.

Köp efter separationen

Sådant som någon av samborna har köpt efter att förhållandet har upplösts antas inte ha köpts för gemensam användning.

Gåva eller arv

Sådant som har tillfallit en sambo genom en gåva under sambotiden kan anses skaffat för gemensam använding. Däremot är det mer tveksamt om egendom som ena sambon har fått genom arv eller testamente kan anses skaffats för gemensam användning.

Det räcker inte med att givaren eller testator hade tänkt att egendomen skulle användas gemensamt för att den ska anses vara införskaffad av mottagaren för gemensam användning.

Sannolikt bör dock det som ärvs kunna vara skaffat för gemensam användning om den arvsberättigade sambon väljer ut egendom ur kvarlåtenskapen för att samborna behöver den gemensamt.

Exempel

David och Erika är sambor. Under sambotiden avled Erikas mamma som var änka. Paret gjorde upp om att Erika skulle försöka få dubbelsängen när syskonen skulle göra upp om vem som skulle ha vad efter föräldrarna. Detta var egentligen det enda paret hade behov av bland kvarlåtenskapen.

Vid arvsskiftet såg Erika till att få sängen på sin lott. När de andra syskonen valt vad de ville ha fick Erika dessutom en gammal byrå.

Sängen kan anses vara skaffad för gemensam anvädning eftersom Erika valt att få den med tanke på parets behov. Byrån fick Erika för att ingen annan ville ha den. Det är därför möjligt att byrån inte ska anses ha skaffats för gemensam användning.

Både sängen och byrån är bohag, men det blir endast sängen som kommer att ingå i en bodelning mellan David och Erika.

Föreskrift om enskild egendom

Egendom som den ena sambon har fått genom arv, testamente eller gåva med förbehåll om att den ska vara enskild egendom, ska inte ingå i en bodelning mellan paret. I normalfallet ingår arvet eller gåvan ändå inte för att det inte är bostad eller bohag skaffat för gemensam användning.

Samtycke

Normalt får den som är ägare till en sak helt fritt bestämma om hur saken ska användas och om den ska säljas eller inte. Det finns dock ett undantag från huvudregeln, nämligen bestämmelserna om kravet på samtycke från den andra sambon i vissa fall.

Reglerna om samtycke innebär att en sambo som äger egendom måste ha den andra sambons samtycke för att få

Sälja, ge bort, byta bort, låta inteckna, hyra ut eller på något annat sätt upplåta en fastighet som samboegendom
Sälja, ge bort, byta bort, pantsätta, hyra ut eller på något annat sätt upplåta en gemensam bostad som inte är fastighet, exempevis en bostadsrätt eller hyrerätt, som är samboegendom eller som den andra sambon kan få rätt att överta
Sälja, ge bort, byta bort eller pantsätta bohag som är samboegendom

Vissa bostäder

Enligt sambolagen gäller samtyckeskravet bostäder som ska ingå i en bodelning. Bestämmelsen gäller dock också beslut om vissa bostäder som inte ingår i bodelningen. Det är när den andra sambon kan få rätt att överta bostaden trots att den inte har skaffats för gemensam användning.

Domstolen kan ge sitt samtycke

Om det inte går att få ett samtycke frår den andra sambon kan ägarsambon vända sig till domstol för att få tillstånd att göra sig av med egendomen eller pantsätta den. Det kan vara för att sambon är allvarligt sjuk. Tingsrätten kan avgöra om den andra sambon har godtagbara skäl för att vägra ge sitt samtycke.

Återgång om inte samtycke inhämtats

En sambo som upptäcker att den andra sambon har sålt eller hyrt ut sin egendom utan hans eller hennes samtycke kan vända sig till domstol. Domstolen kan då förklara att parternas prestationer ska återgå.

En sambo som vill att en försäljning med mera ska återgå har tre månader på sig att gå till domstol. Vid pantsättning eller försäljning med mera av lös egendom räknas tiden från det att sambon fick reda på att saken överlämnats till köparen.

När det gäller fast egendom räknas tiden från det sambon fick reda på att hennes sambo och köparen skrivit ett köpekontrakt.

Gäller inte godtrosförvärv av lös egendom

När en sambo utan den andra sambons samtycke har sålt egendom som hör till sambornas gemensamma bohag kan den andra sambon kräva att köpet ska återgå om den sålda egendomen omfattas av kravet på samtycke.

Den andra sambon kan dock inte kräva att köpet ska återgå om köparen gjort ett godtrosförvärv. Det innebär att avtalet om försäljning är giltigt och bindande om köparen varken insåg eller borde ha insett att säljarens familjestatus innebar ett hinder mot affären.

För att det ska vara ett godtrosförvärv krävs dessutom att objektet ska ha kommit i köparens besittning och att ägarsambon inte längre kan förfoga över tillgången.