Varför behövs avtal? Viktig information vid slutande av avtal

4 maj 2024

Avtal är en överenskommelse mellan två parter om deras rättigheter och skyldigheter gentemot varandra. Formerna för att ingå avtal kan skilja sig åt beroende på vad avtalet handlar om. Avtal är den grund som mycket i affärslivet och privatlivet vilar på. Varje gång du handlar i en livsmedelsbutik, åker tåg, eller betalar för en parkeringsplats ingår du ett avtal. Inom varje affärsverksamhet sluts avtal dagligen. Det kan handla om stora och viktiga samarbetsavtal eller om mindre betydande avtal som rutinmässiga inköp av varor.

Avtal ska hållas (pacta sunt servanda)

Huvudregeln är att det är fritt för var och en att ingå avtal och att avtal ska hållas. Detta är en grundläggande princip inom avtalsrätten även om principen inte går att utläsa ur någon specifik paragraf i avtalslagen. Av den anledningen kan man ställas till ansvar om man inte håller ett avtal. Det finns dock vissa undantag om att avtal ska hållas. Ett avtal kan vara ogiltigt enligt punkterna nedan:

I 3 kap. avtalslagen finns bestämmelser om rättshandlingars ogiltighet.
Om en part är omyndig eller har förvaltare.
Om en part lider av psykisk störning .
Vid formfel, om det krävs en form för giltighet, exempelvis vid köp av fast egendom.
Om rättshandlingen strider mot ett legalt förbud.
Om rättshandlingen strider mot goda seder (pactum turpe).
Om rättshandlingen är förfalskad.
Om det rör sig om ett konkurrensbegränsande avtal enligt konkurrenslagens 7 §.

Hur ett avtal träffas

Den som förhandlar och träffar avtal bör vara medveten om de grundläggande reglerna i avtalslagen om ingående av avtal för att inte råka ut för obehagliga överraskningar.

Anbud + accept = avtal

Grundmodellen för hur ett avtal ingås finns reglerat i avtalslagen. För att ett avtal ska ingås krävs tre saker.

Ett anbud (ett erbjudande, offert)
En accept (ett svar) och
Att det är exakt samma innehåll i anbudet och accepten.

Om samtliga tre punkter är uppfyllda har ett avtal ingåtts.

Exempel 1 § avtalslagen

Peter skickar en offert på en båt för 500 000 kr till Mats. Erbjudandet gäller till och med 1 juli 2024.

Mats svarar den 25 juni att han vill köpa båten. Ett bindande avtal har uppstått och ingen av parterna kan dra sig ur.

Om accepten inte har samma innehåll som anbudet är accepten “oren”. Då räknas accepten som ett nytt anbud.

Anbud är bindande

Ett anbud blir bindande för den som lämnar det i samma ögonblick som det kommer fram till mottagaren vilket innebär att det inte kan förändras eller återkallas under acceptfristen. Denna bundenhet är ensidig på det sättet att mottagaren inte blir bunden av det eventuellt kommande avtalet förrän han eller hon lämnat ett antagande svar på anbudet (en accept).

Bundenheten för anbudslämnaren gäller tills vidare, men den kan begränsas dels genom de tidsfrister som gäller enligt avtalslagen, dels genom att anbudslämnaren kan sätta en tidsfrist inom vilken han eller hon vill ha ett svar på anbudet.

Exempel 2–3 §§ avtalslagen

Peter i exemplet ovan är bunden av sitt erbjudande till och med 1 juli 2024. Peter är bunden att sälja båten till Mats om Mats inom tidsfristen svarar att han vill köpa båten enligt villkoren i anbudet.

Svarar inte Mats ja på offerten före 2 juli 2024 kan Peter sälja båten till någon annan, eftersom tidsfristen för svaret har gått ut.

Om mottagaren av ett anbud säger att han inte vill anta anbudet förfaller detta. Anbudslämnaren är då inte längre bunden av sitt anbud.

Anbud utan förbindelse

Den som gör affärer gör klokt i att alltid i korrespondens/mejl med andra klargöra om ett erbjudande är bindande eller inte. Anbud som inte är bindande bör enligt 9 § avtalslagen anges med texten “utan förbindelse”, “utan obligo” eller liknande uttryck. Sådana anbud är endast en uppmaning till mottagaren att lämna anbud till avsändaren med det innehåll som avsändaren bestämt. Den ursprunglige anbudsgivaren är då inte bunden av sitt anbud.

Om mottagaren svarar på meddelandet anses detta svar vara ett “nytt” anbud. Nu är det den ursprunglige avsändaren som kan acceptera (9 § avtalslagen).

Alla villkor måste vara med

Eftersom anbud är bindande är det viktigt att tänka igenom vilka villkor som ska gälla innan man skickar iväg ett anbud. Det är lika viktigt att den som skickar en accept på ett anbud förklarar vad han eller hon vill ha med i avtalet. Accepten är ju bindande för honom eller henne så snart den kommit fram till mottagaren. När avtalet är klart gäller endast de delar som båda parterna känner till.

Exempel

En säljare vill ha högre räntesats för dröjsmålsränta än vad som gäller i räntelagen.

Säljaren måste därför se till att få med villkoret om dröjsmålsränta i det anbud som köparen tar del av innan avtalet sluts, annars gäller inte den högre räntesatsen.

Passivitet

Även om det i svensk rätt inte finns någon allmän regel om passivitet bör avtalshandlaren alltid se till att rätta till eventuella misstag och missförstånd och inte låta motpartens ståndpunkter och antaganden stå oemotsagda. I avtalslagen finns regler om passivitet i bland annat följande avseenden:

Om avsändaren av en oren accept i själva verket trodde att accepten var ren, alltså överensstämde med anbudet blir motparten, som måste insett detta, bunden av accepten om han inte reagerar utan oskäligt uppehåll (6 § 2 st. avtalslagen).
Enligt 32 § avtalslagen är part inte bunden av misstag som motparten insåg eller borde ha insett.

Part bör också vara medveten om att underlåtenhet att svara kan tolkas som en tyst accept, särskilt om en sådan tolkning styrks av parts handlande (exempelvis utförande av prestationer enligt avtalet).

För sen accept

Om svaret når motparten för sent uppkommer inget avtal. Om det finns en tidsfrist i anbudet gäller den tiden. Om det inte finns någon tidsfrist i anbudet gäller avtalslagens regler om tidsfrister. Enligt avtalslagen påverkas tidsfristen av hur anbudet har lämnats. Muntliga anbud måste exempelvis antas omedelbart. Skickas anbud med sms, brev, e-post eller fax ska mottagaren lämna svar inom rimlig tid.

Vad som är rimlig tid kan variera beroende på anbudets omfattning. Om anbudet inte är omfattande är tidsfristen normalt inte mer än en eller ett par dagar. Accepten ska ha kommit fram till anbudsgivaren inom tidsfristen. Han eller hon behöver dock inte ha öppnat accepten.

En sen accept anses i stället vara ett nytt anbud från den som har skickat den. Den som har skickat den sena accepten blir då bunden av innehållet i den om mottagaren svarar i tid.

Exempel 4 § avtalslagen

Om Mats i exemplen ovan svarar att han vill köpa båten men svarar den 5 juli 2024 lämnar han accepten för sent.

Detta innebär att Mats accept i stället blir ett nytt anbud som Peter ska svara på. Mats är bunden av innehållet i den sena accepten om Peter svarar att han godtar detta.

Oren accept

Om en som skickar en accept på en offert ändrar något i offerten på ett sådan sätt att det påverkar innehållet i offerten är det fråga om en oren accept. En oren accept är en ny offert från den som gjorde accepten. Den orena accepten är alltså ett avslag på den första offerten, men det finns inget som hindrar att den ursprunglige offertlämnaren accepterar den “nya” offerten.

Exempel 6 § avtalslagen

Svarar Mats i exemplen ovan att han vill köpa båten men till priset 450 000 kr lämnar han en oren accept. Detta innebär att hans accept blir ett nytt anbud som Peter ska svara på.

Mats är bunden av innehållet i den orena accepten om Peter svarar och godtar detta.

Återkallande av anbud eller accept

Det händer givetvis att man gör fel eller ångrar sig. Det kan vara att en bättre offert har kommit från någon annan eller att man upptäcker att man inte har råd med en så stor beställning. Man kan återkalla eller ändra innehållet i en offert eller en oren accept fram till dess att mottagare har hunnit ta del av del, alltså läst, offerten eller accepten. Det har ingen betydelse hur återkallelsen görs. Den kan exempelvis göras via e-post eller telefon.

Exempel 7 § avtalslagen

Sport AB har den 30 juli 2024 per brev svarat på ett anbud från Klädgrossisten AB att man vill köpa 10 jackor till ett pris om 3 000 kr/st. Accepten är ren och har lämnats i tid.

Brevet skrevs och postades av Sport AB:s vd på morgonen. På eftermiddagen träffar Sport AB:s VD en representant för en annan klädleverantör som säljer samma jackor för endast 2750 kr/st.

Sport AB ringer därför till Klädgrossisten AB omedelbart på eftermiddagen och berättar att man svarat på Klädgrossisten AB:s anbud via brev men att detta är fel och att man återkallar sitt svar.

Sport AB bekräftar även sin återkallelse av accepten per fax. Sport AB är nu inte längre bundet av det svar man skickade till Klädgrossisten AB via brev och är nu fria att beställa kläder från den andra klädleverantören eller att fortsätta förhandla med Klädgrossisten AB om ett lägre pris.

Andra sätt att ingå avtal

Avtalslagens bestämmelser om hur ett avtal ingås är dispositiva vilket innebär att avtalsparterna har möjlighet att bestämma att reglerna i avtalslagen inte ska gälla deras avtal. Detta innebär att avtal kan träffas på flera sätt.

Behöver du hjälp?