Ska du låna ut pengar till en vän eller släkting?

12 maj 2024

Om du ska låna ut pengar till en vän, släkting, familjemedlem eller vem det nu må vara kan det vara lämpligt att upprätta ett enkelt skuldebrev. Ett enkelt skuldebrev – ett skuldebrev ställt till viss man – är i grunden inget annat än ett skulderkännande. Genom ett särkilt papper erkänner sig gäldenären (låntagaren) att prestera ett penningbelopp. Tanken är att borgenären (långivaren) ska ha ett praktiskt bevismedel i sin hand.

Ett bevismedel har i sig inget större förmögenhetsvärde, utan det är den rätt som bevismedlet ger uttryck för, alltså den rätt att få betalt som framgår av skuldebrevet. Det finns fem grudläggande frågor som måste besvarar vid upprättande av ett skuldebrev, nämligen vem som ska betala vad till vem, när prestation ska ske och var. Här ska frågan om vem som ska betala behandlas.

Vem ska betala?

Den mest grundläggande frågan är förstås vem som ska betala. Det kan givetvis uppkomma frågor som gäller förfalskningar eller misstag. För att inte komplicera frågan för mycket är dock låntagaren skyldig att betala sin skuld till långivaren. Låntagaren får inte överlåta sin skuld utan långivarens samtycke.

När det gäller själva existensen av en skuld mot någon viss person, är det den som påstår att en skuld existerar (alltså i regel borgenären/långivaren) som i normalfallet anses ha bevisbördan för sitt påstående. Det är alltså principiellt borgenärens sak att visa vem som ska svara för en fordran.

Två eller flera låntagare

Man kan tänka sig att flera står som låntagare till ett skuldebrev. Ett praktiskt exempel är par som gemensamt köpt en fastighet för vilket de gemensamt är låntagare. Båda kommer då att vara gäldenärer till samma skuld. Här finns två möjligheter.

Delat ansvar:

Vid delat ansvar är varje gäldenär (låntagare) endast skyldig att betala sin andel av skulden. Om A och B tagit ett lån på 100 000 kr av borgenären X, är vid delat ansvar var och en av dem endast skyldig att betala 50 000 kr till X. X kan inte kräva mer än så av någon av dem.

Har låntagarnas respektive andel i avtalet bestämts på något annat sätt, får långivaren kräva varje låntagare på den bestämda andelen och inget mer. Delat ansvar ligger alltså i låntagarens intresse. Det kan av avtalet exempelvis framgå att A är skyldig att betala 25 000 kr och B skyldig att betala 75 000 kr.

Solidariskt ansvar:

Motsatt regel – alltså regeln som ligger i borgenärens intresse – är regeln om solidariskt intresse. Vid solidariskt ansvar svarar var och en av gäldenärerna gentemot långivaren för hela lånet. X kan alltså fritt välja vem av A och B som X vill vända sig emot och får då kräva in hela beloppet, alltså i exemplet 100 000 kr.

Borgenären slipper med andra ord jaga var och en av gäldenärerna, utan kan vända sig mot den gäldenär som borgenären anser ha störst möjlighet att betala tillbaka skulden.

Skuldebrevslagens huvudregel

Skuldebrevslagen har som dipositiv huvudregel valt det senare alternativet (solidariskt ansvar) vilket framgår av 2 § första stycket skuldebrevslagen. När flera har en gemensam skuld svarar de alltså solidariskt.

Endast när det av skuldebrevet framgår att ansvaret ska vara delat, får gäldenärerna fördelen av ett delat ansvar. Som dispositiv huvudregel får alltså borgenären vända sig mot vilken som helst av gäldenärerna och kräva att denna ska betala hela skulden.

Regress

Det solidariska betalningsansvar leder först till ett märkligt resultat. A och B har en gemensam skuld till X. X väljer att kräva A som måste betala hela skulden och B tycks komma undan sitt betalningsansvar. Så är det förstås inte.

Den av gäldenärerna som betalat skulden får nämligen rätt till så kallad regress. Regress innebär att den som fått betala för något som personen i fråga inte är betalningsansvarig för, får återkräva en del av eller i vissa fall hela summan av den som egentligen ska betala.

Regler om regress finns i 2 § andra stycket skuldebrevslagen. I exemplet kan alltså A, som betalat hela skulden på 100 000 kr till X, nu i regressomgången kräva B på 50 000 kr (B:s andel). Det går givetvis att genom avtal gäldenärerna emellan komma överens om andra andelar.

Det är givetvis tänktbart att någon av gäldenärerna inte kan betala på grund av konkurs, eller för att personen inte går att få tag på eller inte svarar inom två veckor. I skuldebrevslagen regleras denna situation i 2 § andra stycket. Där framgår att om en av gäldenärerna faller bort på detta sätt, svarar de andra för den bortfallnes andel, och det i proportion till sina egna andelar.

I exemplet ovan blir det inte så svårt eftersom det bara finns två gäldenärer. Hade det funnits tre gäldenärer hade gäldenär A och gäldenär C fått betala 25 000 kr vardera då gäldenär B fallit bort, förutsatt att de inte svarar med olika andelar.

Behöver du hjälp?