Regressavtal

Tjänster

Om du tar ett lån tillsammans med en eller flera personer är ni som huvudregel solidariskt ansvariga för lånet. Ett regressavtal gör att den som betalat för lånet kan kräva betalt av övriga låntagare.

Skriv online

Kontakta oss

Boka möte med jurist

Regressavtal skrivet av jurist till fast pris. Gratis första möte med jurist via e-post, telefon eller videosamtal.

Boka gratis möte

2495 kr

Regressavtal

Skapa ett regressavtal på egen hand med vårt digitala verktyg kvalitetssäkrat av jurister och spara 80 % av kostnaden.

Skriv online

795 kr

495 kr

Varför regressavtal?

Du kan skriva ett regressavtal om du exempelvis ska stå som medlåntagare på dina barns bolån eller om du och din partner har belånat er gemensamma bostad för den enes privata bruk.

Regress

Regler om skuldebrevsrättslig regress finns i 2 § andra stycket skuldebrevslagen. Där framgår att den som betalat till borgenären får av sina medgäldenärer kräva ut just deras andel. Med andra ord är ansvaret mellan låntagarna delat. Vad som utgör låntagarnas andel beräknas utifrån lånesumman. Om det finns tre låntagare utgörs varje gäldenärs andel av skulden en tredje av hela summan. Genom avtal mellan låntagarna kan man förstås bestämma annat.

När två eller flera är solidariskt ansvariga för ett skuldebrev är det normala att det slutliga ansvaret ska delas upp mellan dem. Om inte annat har avtalats eller framgår av omständigheterna bör ansvaret delas lika. Den som har betalat mer till borgenären än vad personen i fråga har lånat har rätt att av sina medlåntagare utkräva deras andelar. Han eller hon har med andra ord regressrätt.

Det är givetvis lättast om det finns ett uttryckligt avtal som reglerar hur ansvaret ska fördelas. Har två personer A och B gemensamt tagit ett lån som endast tillkommit A har A ingen regressrätt mot B. För det fall B har betalat hela beloppet har B regressrätt mot A för hela beloppet.

Det ska dock anmärkas att om A ska ha hela lånesumman finns det regelmässigt ingen anledning för B att teckna sig som medlåntagare. Det är lämpligare att A ensam står som huvudlåntagare och att B, om han eller hon vill hjälpa A, tecknar proprieborgen. På det sättet får borgenären samma skydd och det blir klarlagt att B får regressrätt mot A.

Om en gäldenär inte kan betala

Om en medlåntagare har betalat lånet för en annan medlåntagare är huvudregeln att han eller hon får kräva personen på dennes andel. Det finns dock ett flertal undantag till denna regel. Om en medlåntagare har gått i konkurs eller har ekonomiska svårigheter ska lånet fördelas på samtliga övriga medlåntagare.

Om exempelvis tre gäldenärer svarar för skulden med var sin lika stor andel och en av dem faller bort, svarar de två kvarvarande med hälften var. Man fördelar hela skulden mellan de kvarvarande gäldenärerna efter huvudtal. Om alltså tre ursprungligen svarade enligt huvudtal skulle var och en av dem betala en tredjedel.

Faller en bort, är bara två kvar, och då ska var och en av dem betala hälften av skulden. Den som betalat skulden kan alltså i detta fall göra gällande regressrätt till hälfen av skulden mot den kvarvarande gäldenär som inte betalat.

Om gäldenärerna svarar med olika andelar

Det blir lite svårare om gäldenärerna svarar med olika andelar. Låt säga att det finns tre gäldenärer A, B och C. Dessa är solidariskt ansvariga mot borgenären, men gäldenärerna emellan svarar A för hälften av skulden och B och C svarar för var sin fjärdedel. A krävs på hela skulden och betalar.

I regressomgången visar det sig att B inte kan betala. Det är alltså en fjärdedel av skulden som nu ska fördelas mellan A och C. Man tittar då på hur A:s andel av skulden förhåller sig till C:s andel av skulden. A ska som utgångspunkt (alltså när B ännu räknas med) betala hälften, C ska betala en fjärdedel. A ska alltså betala dubbelt så mycket som C.

När B faller bort, bortser man ifrån B och bibehåller proportionerna mellan A:s och C:s andel, det vill säga att A ska betala dubbelt så mycket som C även när B inte längre finns med bland de betalande. Med andra ord ska här alltså A betala två tredjedelar och C en tredjedel av hela skulden när B fallit bort.

Samma sak gäller i alla motsvarande fall och oavsett hur många gäldenärer som svarar gentemot borgenären. I regressomgången ska förhållandet mellan de olika kvarvarande gäldenärernas andel av skulden vara detsamma som skulle gälla om alla ursprungliga gäldenärer fortfarande fanns med i förhållandet.

Några exempel då regressavtal är nödvändigt

När makar eller sambor har belånat sitt boende för att finanisera den ena parterns firma, affärsrörelse, bilköp med mera. I dessa fall kan det också vara nödvändigt att komplettera regressavtalet med ett äktenskapsförord (makar) eller ett samboavtal (sambor).
När familjemedlemmar hjälper en annan familjemedlem med finanisering av bostad genom att stå som medlåntagare. Det vanligaste är att föräldrar står med som medlåntagare men inte avser att betala för lånet.
När syskon köper bostad tillsammans, men det i praktiken är tänkt att endast den ena ska betala.
När en vän eller partner står som medlåntagare för att öka låneutrymmet, men egentligen inte ska bära kostnaden.
När företagare tar lån tillsammans (t.ex. kompanjoner i ett handelsbolag eller aktiebolag med personlig borgen) och vill reglera vem som i slutändan ansvarar för skulden.
När en förälder står på lån för att hjälpa sitt vuxna barn att få bolån, men tanken är att barnet ensam ska betala.
När flera barn står som medlåntagare åt en förälder, men bara en av dem faktiskt ska betala (för att undvika syskontvister i framtiden).
Vid skilsmässa eller separation, om ett lån står kvar gemensamt men bara den ena parten fortsätter att nyttja bostaden och betala av skulden.
När sambor tar gemensamt lån för bil, båt eller renovering, men kostnaden i praktiken är kopplad till bara den ena.
När ett lån tas för investeringar, exempelvis aktier, där bara en part tar hem vinsten men båda står på lånet.
När en privatperson går i borgen för någon annans lån, och vill ha regressrätt om borgensåtagandet faller ut.
När en bostadsrättsförening eller samfällighet tar lån, och vissa medlemmar behöver stå som extra säkerhet.
När syskon ärver en fastighet med lån och bara en av dem faktiskt ska betala lånekostnaden.
När någon står som låntagare för att hjälpa en nyetablerad partner (exempelvis i en relation) men inte vill riskera ekonomisk förlust om relationen tar slut.

Vanliga frågor om regressavtal

Vad menas med regress?

Regler om skuldebrevsrättslig regress finns i 2 § andra stycket skuldebrevslagen. I lagtexten sägs att den som betalat till borgenären får av sina medgäldenärer kräva ut just deras andel.

Begreppet regress förekommer både i skuldebrevslagen och i andra delar av förmögenhetsrätten. Om Exempelvis en säljare i ett köprättsligt förhållande till köparen måste ge ett prisavdrag på grund av fel i varan, och felet beror på en komponent som levererats av en underleverantör till säljaren, får säljaren försöka att föra den förlust som uppstått genom prisavdrag mot underleverantör – genom regress.

Vad är ett regressavtal?

Om flera personer står som låntagare till ett skuldebrev uppkommer frågan hur låntagarna ska reglera sin skuld i förhållande till långivaren. Huvudregeln är att låntagarna är solidariskt betalningsansvariga för lånet.

När flera har en gemensam skuld svarar de alltså solidariskt. Det solidariska ansvaret leder till ett märkligt resultat. Om A och B har ett lån mot X kan X välja att kräva B på hela skulden och A tycks komma undan med sitt betalningsansvar. Så är det förstås inte. Den av gäldenärerna (B i detta fall) som betalat skulden får nämligen rätt till så kallad regress.

Regress innebär att den som fått betala för något som han eller hon inte är slutligt ansvarig för, får återkräva en del av eller i vissa fall hela summan av den som egentligen ska betala. Regressavtalet har alltså ingen betydelse för långivaren utan bevisar endast uppgörelse mellan låntagarna.

Vad är skillnaden mellan ett skuldebrev och ett regressavtal?

Ett skuldebrev är i grunden inget annat än ett bevis om att det finns en skuld. I skuldebrevet framgår vem som ska betala vad till vem, när betalning ska ske och var.

Ett regressavtal används för att omfördela betalningsansvaret mellan låntagare till ett och samma lån.