12 mars 2025
I princip gäller samma gåvoregler för makar som för alla andra. Det är alltså inte en gåva om en make endast överlämnar egendom till den andre maken utan att förklara att det verkligen rör sig om en gåva.
Det är dock svårt för makar att fullborda gåvan eftersom givarmaken ju normalt fortfarande har kontroll över egendomen om makarna bor tillsammans. Givaren har ju då möjlighet att använda gåvan även efter gåvotillfället.
Detta är normalt inte något problem mellan makar, de vet ju vad de har gett varandra. Problemet är att det är svårt att skydda egendomen mot givarmakens borgenärer (fordringsägare) vid en eventuell utmätning.
Makar som vill att en gåva mellan dem ska gälla mot givarens borgenärer måste registrera gåvan. Kravet på registrering har endast betydelse för makarnas förhållande till borgenärerna. Mellan makarna är en fullbordad gåva bindande även om den inte har registrerats.
Registreringen görs genom att man vänder sig till Skatteverket med ett gåvobrev där det framgår vad som har lämnats i gåva, vem som är givare, vem som är mottagare och när gåvan har lämnats. Registreringen gäller endast om gåvan verkligen har fullbordats innan registreringen.
Vanliga presenter som makar ger till varandra gäller mot borgenärerna utan att gåvan behöver registreras. Det kan vara födelsedagspresenter och liknande. Presenten får dock inte vara orimligt värdefull.
Regeln om att gåvor mellan makar måste registreras för att gälla mot borgenärerna gäller även gåvor av fast egendom. Det innebär att en make som vill ge fast egendom till sin maka måste se till att både registrera gåvan och att lämna in en lagfartsansökan.
Registreras inte gåvan kan inte gåvotagaren få lagfart på fastigheten. Om lagfart söks först meddelas en vilande lagfart i avvaktan på att gåvan registreras i äktenskapsregistret. Med en vilande lagfart menas att det finns ett formellt hinder för att lagfartsansökan ska beviljas. När det hinder avhjälps beviljas lagfart.
En make som vill ge bort fast egendom till sin maka måste alltså se till att både registrera gåvan och att en lagfartsansökan lämnas in.
Det finns särskilda regler som skyddar borgenärerna från att tillgångar ges bort på ett illojalt sätt. Borgenärerna kan kräva att den make som fått överta tillgångar genom gåva ska betala den andre makens skulder.
Därför fungerar gåva endast som ett skydd mot borgenärerna om den genomförs innan ägarmaken blivit skuldsatt.
Om givarmaken går i konkurs kan gåvan återvinnas, alltså gå åter. Gåvor inom sex månader före konkursansökan kan alltid återvinnas. Gåvor som skett tidigare men inom ett år (tre år när det gäller till närstående) före konkursansökan, återvinns också om det inte kan visas att givarmaken efter gåvan hade kvar utmätningsbar egendom som uppenbart motsvarar hans skulder. När återvinningsfristen passerat kan inte gåvan återvinnas.
Huvudregeln är att varje make/maka själv bestämmer vilka avtal han eller hon vill ingå och hur han eller hon vill använda sina tillgångar. Det finns dock ett undantag från denna huvudregeln, nämligen bestämmelserna om kravet på samtycke från den andra maken.
Reglerna om samtycke innebär att en make/maka som äger egendom i vissa fall måste ha den andra makens samtycke för att få
När det gäller lös egendom som inte är bohag behövs inget samtycke.
Kravet på samtycke gäller inte bara under äktenskapet utan även efter att en dom på äktenskapsskillnad vunnit laga kraft. Det är först när man genom bodelning och lottläggning har bestämt vilken egendom varje make ska ha som kravet på samtycke faller bort.
Kravet på samtycke gäller varken fast egendom eller lös egendom som är ena makens enskilda på grund av en föreskrift i ett testamente eller i ett gåvobrev. Däremot krävs i ovan nämnda fall den andra makens samtycke om egendomen är enskild på grund av äktenskapsförord.
Då en make/maka ger bort fast egendom som är makarnas gemensamma bostad måste han eller hon ha makens samtycke till det. Samtycket måste vara skriftligt. Det räcker med att maken skriver sitt namn på köpekontraktet. Då framgår det ju att maken samtyckt och vilka villkor som gäller för både gåvan och samtycket.
Gemensam bostad kan vara en bostadsrätt, villa- eller radhusfastighet. För att en byggnad ska räknas som gemensam bostad ska den vara avsedd att användas för makarnas gemensamma hem och huvudsakligen innehas för detta ändamål. Det innebär att en villa som makarna har köpt som bostad omfattas av reglerna om gemensam bostad även om paret ännu inte har flyttat in.
Normalt är det enkelt att avgöra vad som räknas som gemensam bostad. Det avgörande kriteriet är i de flesta fall att båda makarna är folkbokförda på bostadens adress. Om makarna bor på en jordbruksfastighet eller om bostaden även används som kontor för ena makens näringsverksamhet betraktas fastigheten eller lägenheten som gemensam bostad så länge företagsdelen inte blir dominerande.
Om gåvan gäller fast egendom som inte är makarnas gemensamma bostad krävs samtycke endast om fastigheten är giftorättsgods. Det innebär att en make inte behöver den andra makens samtycke för att ge bort en tomt eller fritidshus som är hans enskilda egendom. Det innebär också att en make aldrig behöver den andra makens samtycke om han ska ge bort en fritidsbostadsrätt.
Normalt har makar endast en gemensam bostad.
Om det inte går att få ett samtycke från den andra maken kan ägarmaken vända sig till domstol för att få tillstånd att göra sig av med egendomen. Det kan vara för att ägarmaken är allvarligt sjuk. Under äktenskapet ska begäran om tillstånd lämnas in till inskrivningsmyndigheten. Om makarna har lämnat in skilsmässoansökan ska begäran lämnas till den domstol som handlägger skilsmässan.
Tingsrätten ska avgöra om den andra maken har godtagbara skäl att vägra sitt samtycke. Det är endast maken som vill ge bort en tillgång som har rätt att begära att tingsrätten ska ge sitt tillstånd.
Då en make ska ge bort parets bohag krävs den andra makens samtycke. Bohag är möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre som är avsett för det gemensamma hemmet. Till gemensamt bohag räknas inte sådant bohag som används uteslutande för den ena makens bruk och inte heller egendom som används huvudsakligen för fritidsändamål.
Makens samtycke krävs också för beslut som gäller barnens saker. Samtycket behöver inte vara skriftligt.
Normalt fattar makarnas beslut om gåva gemensamt. Eftersom den andra maken då inte kommer att protestera mot överlåtelsen kommer det inte att uppstå några problem. Det är alltså i de flesta fall inte nödvändigt att utfärda fullmakter när en make ska ge bort lös egendom där maken måste samtycka.
Om makarna ligger i skilsmässa, eller om en skilsmässa är nära förstående, är det dock bäst att upprätta en skriftlig fullmakt. På så vis kan den andra maken inte få försäljningen ogiltigförklarad i efterhand.
En make som upptäcker att den andre maken har givit bort egendom utan hennes samtycke kan vända sig till domstol. Domstolen kan då förklara att gåvan ska återgå. Detta gäller både bostad och bohag.
En make som vill att gåvan ska återgå har tre månader på sig att gå till domstol. Vid gåva av lös egendom räknas tiden från det att maken fick reda på att saken överlämnats till gåvotagaren. När det gäller fast egendom räknas tiden från det att maken fick reda på att hennes make och gåvotagaren upprättat gåvobrevet.
Reglerna om samtycke gäller inte om maken saknar rättslig handlingsförmåga. Det innebär att en make får ge bort sin egendom även utan den andra makens samtycke om denne är så svårt sjuk att han inte kan fatta egna beslut. Det spelar ingen roll om maken i ett sådant läge har fått en god man eller förvaltare utsedd. Det är endast maken själv som kan lämna samtycke. Ägarmaken får därför i en sådan situation ge bort sin egendom mot den gode mannens eller förvaltarens vilja.
Telefon:
Info@justiflex.se
Måndag - fredag 10.00 - 18.00
Lördag 12.00 - 16.00
Våra digitala tjänster kan användas 24/7
Telefon:
Info@justiflex.se
Måndag - fredag 10.00 - 18.00
Lördag 12.00 - 16.00
Våra digitala tjänster kan användas 24/7