När ett minderårigt barn ärver – vem förvaltar pengarna?

När ett barn står som arvinge uppstår ofta en missuppfattning redan vid bankkontakten: att den efterlevande föräldern har ”fått pengarna för barnets räkning”. Juridiskt är det tvärtom. Barnets rätt i dödsboet och den egendom som därefter tillskiftas barnet tillhör barnet. Föräldern kan ha rätt och skyldighet att förvalta egendomen, men blir inte ägare till den.

I vår rådgivning ser vi att de svåraste situationerna sällan handlar om ett vanligt sparkonto. Problemen kommer när den efterlevande föräldern också är dödsbodelägare, när barnet ärver en del av bostaden, när ett testamente nämner en släkting som förvaltare eller när familjen vill använda arvet för löpande hushållsutgifter.

En felaktig underskrift kan stoppa arvskiftet. Ett felaktigt uttag kan leda till återbetalnings- eller skadeståndsansvar. Och ett otydligt testamente kan skapa precis den konflikt som arvlåtaren ville undvika.

Det här får du av guiden

Vem förvaltar pengarna när ett minderårigt barn ärver?

Huvudregeln finns i 12 kap. 1 § föräldrabalken: barnets förmyndare förvaltar barnets tillgångar och företräder barnet i frågor som rör egendomen. Förmyndare är normalt barnets vårdnadshavare, ofta båda föräldrarna gemensamt eller den kvarvarande föräldern efter ett dödsfall.

Det betyder däremot inte att förmyndaren får använda arvet som sitt eget. Förvaltningen ska ske för barnets bästa. Pengar och värdepapper ska hållas åtskilda från förmyndarens egna tillgångar, och de pengar som inte används för barnets skäliga behov ska placeras tryggt och med skälig avkastning.

Huvudregeln bryts i tre vanliga situationer:

1. Jäv eller intressekonflikt: en god man måste företräda barnet i den aktuella frågan.
2. Särskild förvaltning: ett testamente eller annat förordnande har utsett någon annan än förmyndaren att förvalta just den egendomen.
3. Egendom som barnet själv får råda över: exempelvis vissa arbetsinkomster efter 16 års ålder eller egendom som uttryckligen har getts med ett giltigt sådant villkor.

Att barnet har fyllt 16 år gör alltså inte att barnet automatiskt får bestämma över ett vanligt arv. Däremot ska ett barn som har fyllt 16 år, när det är lämpligt, höras i viktiga förvaltningsfrågor.

Fyra roller – fyra helt olika uppgifter

Skillnaden är praktiskt viktig. En god man utses för att lösa ett representantproblem. En särskild förvaltare utses av arvlåtaren för att styra vem som ska sköta egendomen. Överförmyndaren är i sin tur en tillsyns- och beslutsmyndighet – inte barnets kapitalförvaltare.

Två beloppsgränser som inte får blandas ihop

Prisbasbeloppet för 2026 är 59 200 kr. Därför är åtta prisbasbelopp 473 600 kr. Gränserna utlöser olika skyddssystem.

Regeln gäller inte bara utbetalningar från ett dödsbo. Under förutsättningarna i 16 kap. 11 § föräldrabalken gäller samma insättnings- och anmälningsordning även för försäkringsbelopp, individuellt pensionssparande och PEPP, brottsskadeersättning från Brottsoffermyndigheten, skadestånd enligt 6 kap. 12 § skollagen samt ersättning med anledning av skadeståndsanspråk mot staten. Sedan den 1 september 2026 omfattas även Kronofogdemyndighetens utbetalning av influtna medel i utmätningsmål. Vid en periodisk förmån gäller insättningsskyldigheten endast den första utbetalningen.

När barnet genom arv eller testamente får värdehandlingar över ett prisbasbelopp ska förmyndaren och överförmyndaren underrättas, även om bestämmelsen inte innebär att värdehandlingarna sätts in på ett bankkonto.

Exempel: ett arv på 300 000 kr

Ett barn får 300 000 kr kontant. Beloppet är mer än ett prisbasbelopp men mindre än åtta prisbasbelopp.

Pengarna ska normalt betalas till ett spärrat konto. Uttag kräver överförmyndarens samtycke. Men arvet innebär inte ensamt att barnets samtliga föräldraförvaltade tillgångar automatiskt omfattas av hela systemet för kontrollerad förvaltning över åtta prisbasbelopp.

Det är här många blandar ihop spärren på den konkreta utbetalningen med kontrollen av hela förvaltningen.

Exempel: ett arv på 600 000 kr

Om barnet i stället får 600 000 kr och tillgångarna förvaltas av föräldern passeras även åttaprisbasbeloppsgränsen. Då ska föräldern normalt lämna en förteckning över barnets egendom till överförmyndaren inom en månad. För den kontrollerade egendomen ska årsräkning normalt lämnas före den 1 mars varje år.

Justiflex VAKTA-kontroll

VAKTA är vår kontrollordning för att avgöra vem som får företräda barnet och hur arvet ska skyddas.

VAKTA-kontrollen ska göras innan dödsboet betalar ut pengar, säljer en bostad, låter barnet överta en fastighet eller skriver ett arvskifte.

När behövs en god man för barnet?

En förälder kan inte företräda både sig själv och barnet när deras intressen kan kollidera.

Det tydligaste fallet finns i 11 kap. 2 § föräldrabalken: om förmyndaren, förmyndarens make eller sambo och barnet har del i samma oskiftade dödsbo ska överförmyndaren förordna en god man för att bevaka barnets rätt vid boutredning, bodelning och arvskifte.

Arvskiftet behöver dessutom samtycke

När en förmyndare eller god man deltar i ett arvskifte för barnets räkning ska överförmyndarens samtycke till fördelningen inhämtas enligt 15 kap. 5 § föräldrabalken. Barnets företrädare kan inte heller fritt avstå från arv eller testamente för barnet.

Om dödsboet inte har skiftats inom sex månader från bouppteckningsförrättningen ska barnets ställföreträdare normalt redogöra för dröjsmålet för överförmyndaren. Därefter kan nya redogörelser behöva lämnas var sjätte månad.

Vad betyder särskild förvaltning i ett testamente?

Ett testamente kan föreskriva att egendom som ett barn får ska förvaltas av någon annan än barnets förmyndare. För att det ska vara särskild förvaltning enligt 12 kap. 1 § föräldrabalken måste villkoret ange vem som ska förvalta egendomen och lämna förmyndaren utan bestämmanderätt över den.

Det kan vara relevant när testatorn

• inte vill att barnets andra förälder ska förvalta arvet,
• vill att en person med kunskap om familjeföretaget ska förvalta aktier,
• vill skilja kapitalförvaltningen från vårdnaden,
• vill ange hur och när utbetalningar får göras,
• vill skapa kontinuitet om den först utsedda förvaltaren avlider eller avböjer.

Den särskilda förvaltaren ska årligen redovisa förvaltningen till förmyndaren. Däremot ligger den särskilda förvaltningen inte automatiskt under överförmyndarens löpande kontroll på samma sätt som vanlig kontrollerad föräldraförvaltning. Det gör valet av person, reservlösning, placeringsramar, arvode, redovisning och kontrollmekanismer särskilt viktigt.

Särskild förvaltning är inte särskild överförmyndarkontroll

Kan särskild förvaltning fortsätta efter 18 år?

Ett testamente kan innehålla ett villkor som är avsett att fortsätta efter myndighetsdagen, exempelvis till en angiven ålder. Ett sådant upplägg måste dock formuleras och bedömas särskilt. En bröstarvinge har enligt 7 kap. 5 § ärvdabalken rätt att få sin laglott fri från föreskrifter som inskränker förfoganderätten.

Det innebär inte att varje åldersvillkor automatiskt är ogiltigt. Det innebär att en standardmening som ”förvaltas till 25 år” kan ge en falsk trygghet om testamentet inte samtidigt hanterar laglotten, vad som händer vid jämkning, förvaltarbyte, utbetalningsgrunder och förvaltarens befogenheter.

Läs även kan man göra sina barn arvslösa?, hur gåvor före dödsfallet kan påverka laglotten, vår guide om laglott och särkullbarn och vår introduktion till testamente.

Fri förvaltning betyder inte fria uttag

När barnets tillgångar ligger under gränsen för kontrollerad förvaltning talar man ofta om fri föräldraförvaltning. Ordet ”fri” beskriver främst att föräldern inte behöver inhämta överförmyndarens samtycke till varje vanlig förvaltningsåtgärd.

Föräldern måste fortfarande

• handla omsorgsfullt och för barnets bästa,
• beakta barnets vilja eller förmodade inställning,
• hålla barnets pengar åtskilda från sina egna,
• föra de anteckningar och räkenskaper som behövs,
• använda medel endast i skälig omfattning för barnets uppehälle, utbildning, nytta och välbefinnande,
• placera övriga medel tryggt med skälig avkastning,
• kunna lämna upplysningar om överförmyndaren begär det.

Överförmyndaren kan dessutom skärpa kontrollen om det behövs för att skydda barnet.

Får föräldern använda arvet till barnets kostnader?

Ja, ibland – men inte därför att pengarna finns.

Föräldrabalken tillåter att barnets medel i skälig omfattning används för barnets uppehälle, utbildning, nytta och välbefinnande. Samtidigt har föräldrar en egen underhållsskyldighet, där barnets egna inkomster och tillgångar visserligen kan beaktas.

Bedömningen blir därför individuell. Ett uttag till en nödvändig hjälpinsats, utbildning eller en kostnad som tydligt ligger i barnets intresse kan bedömas annorlunda än ett uttag till familjens vanliga mat, förälderns bil eller en gemensam semester.

Om pengarna står på ett överförmyndarspärrat konto krävs överförmyndarens samtycke före uttaget. Spara därför alltid

• ansökan och beslut,
• kvitto eller avtal,
• uppgift om vem som fick betalningen,
• förklaring till hur utgiften gagnade barnet,
• kontoutdrag före och efter uttaget.

Arvet ska aldrig flyttas till förälderns privata konto ”så länge”. Sammanblandning gör både bevisningen och redovisningen betydligt svårare.

Fem juridiska lägen när ett barn ärver

Fyra verklighetsnära typfall

Följande exempel är sammansatta och anonymiserade för att visa återkommande mönster. De är inte en bedömning av ett visst ärende.

Snabbtest: vilket skydd behöver barnets arv?

Svara ja eller nej:

Quizet är vägledning och ersätter inte en individuell rättslig bedömning.

Gör detta först – inte detta

Åtta vanliga och kostsamma misstag

Steg för steg när ett minderårigt barn har ärvt

Konsekvenser om det blir fel

Vanliga frågor

Barnets arv är barnets egendom – inte en reserv för den vuxnes ekonomi. Företrädarskap, jäv, beloppsgränser och testamentsvillkor behöver därför vara utredda innan arvskiftet skrivs under eller pengar betalas ut. Då kan rätt person agera, rätt konto användas och barnets rätt dokumenteras från början.

Relaterade guider

• Testamente – tjänst och vägledning
• Testamente för sambor
• Testamente för nybörjare
• Laglott och särkullbarn
• Bouppteckning
• När en delägare vägrar skriva under arvskiftet
• Kan man göra sina barn arvslösa?
• Gåva före dödsfall och laglott
• Originaltestamentet är borta – kopia och bevisbörda
• Tilläggsbouppteckning
• Ogiltigt testamente och klander

Källor

• Föräldrabalk (1949:381), Regeringskansliets rättsdatabaser – särskilt 7 kap. 1 §, 9 kap. 1–4 §§, 11 kap. 2 §, 12 kap. 1 och 3–14 §§, 13 kap. 2–15 §§, 15 kap. 1–8 §§ samt 16 kap. 11 §.
• Ärvdabalk (1958:637), Regeringskansliets rättsdatabaser – särskilt 2 kap. 1 §, 3 kap. 9 § och 7 kap. 1, 3 och 5 §§.
• Förordning (2025:872) om prisbasbelopp och förhöjt prisbasbelopp för år 2026 – prisbasbeloppet är 59 200 kr.
• Förmynderskapslagstiftningen, prop. 1993/94:251 – bakgrunden till fri och kontrollerad förvaltning, särskild överförmyndarkontroll och särskild förvaltning.
• Enskilda och anhöriga, MFoF – nationell vägledning om bland annat förmyndare, tillfällig god man och vart den enskilde ska vända sig.
• Information om 2026 års lagändringar, MFoF – översikt över de ändringar på ställföreträdarområdet som trädde i kraft den 1 juli 2026.