FRAMTIDSFULLMAKT · DÖDSFALL · DÖDSBO · GUIDE 2026
Gäller framtidsfullmakten efter dödsfallet?
Giltighet, konkret behörighet och dödsboförvaltning – tre frågor som måste hållas isär
Det vanliga beskedet att en fullmakt alltid slocknar när personen dör är för kategoriskt. En framtidsfullmakt som hade trätt i kraft kan behålla sin externa verkan, men fullmaktshavaren blir inte dödsboets företrädare.
Robin Forslöv
30 min läsning
Snabbsvar
En framtidsfullmakt som hade trätt i kraft före dödsfallet upphör inte automatiskt. Genom 28 § framtidsfullmaktslagen tillämpas 21 § avtalslagen, där huvudregeln är fortsatt giltighet om inte särskilda omständigheter talar emot. Det gör dock inte fullmaktshavaren till dödsboets företrädare.
Förarbetena anger att åtgärderna efter döden bör inriktas på att skydda egendomen, undvika rättsförlust och lämna över till dödsboets förvaltning.
I den här guiden
Ett dödsfall förändrar förutsättningarna på några timmar. Banken kan stoppa en digital åtkomst, räkningar ligger på förfallodag och flera anhöriga kan plötsligt hävda att just de bestämmer. Mitt i detta ligger framtidsfullmakten som redan har använts under den sista tiden i livet.
Det vanliga beskedet är att ”fullmakten slocknar när personen dör”. Det är för kategoriskt. Men den motsatta slutsatsen – att fullmaktshavaren bara kan fortsätta som förut – är lika riskabel.
Tre frågor måste hållas isär:
- Fortsätter fullmakten att gälla trots dödsfallet?
- Omfattar den just den åtgärd som någon vill vidta?
- Vem har nu rätt att företräda dödsboet?
Giltighet är alltså en fråga. Behörigheten för en konkret åtgärd är en annan. Dödsboets representation är en tredje. Den här guiden visar hur de tre lagren kopplas ihop utan att blandas samman.
Det här får du av guiden
- huvudregeln för en framtidsfullmakt efter dödsfall
- varför ikraftträdandet före döden är den första tröskeln
- samspelet mellan 28 § framtidsfullmaktslagen och 21 § avtalslagen
- skillnaden mellan fortsatt giltighet och rätt att förvalta dödsboet
- vilka skyddsåtgärder som kan vara möjliga under övergången
- varför bostadsförsäljning, gåvor och överföringar till sig själv kräver stopp
- bevisningen som visar vad fullmaktshavaren fick och behövde göra
- Justiflex BRYGGAN-modell och åtta steg till ett säkert överlämnande
Myten som behöver rättas
En framtidsfullmakt är skapad för tiden när fullmaktsgivaren lever men varaktigt och i huvudsak inte längre kan ta hand om de angelägenheter som fullmakten avser. Därför låter det intuitivt att uppdraget alltid skulle ta slut vid döden.
Lagstiftaren valde en annan övergångslösning. En framtidsfullmakt som redan har trätt i kraft ska i dödsfallssituationen följa avtalslagens regler om fullmakt. Förarbetena förklarar varför: det kan uppstå ett glapp mellan dödsfallet och den tidpunkt då dödsboets egen förvaltning faktiskt är på plats. Någon kan under det glappet behöva skydda egendom eller hindra att boet förlorar en rätt.
Det betyder att två enkla standardfraser bör undvikas:
- ”Framtidsfullmakten upphör alltid vid dödsfallet.” Det bortser från 28 § framtidsfullmaktslagen och 21 § avtalslagen.
- ”Framtidsfullmakten gäller som vanligt efter dödsfallet.” Det bortser från att uppdragets syfte ändras och att dödsboet har egna företrädare.
Den mer precisa regeln är: en redan ikraftträdd framtidsfullmakt kan behålla sin externa verkan efter dödsfallet. Förarbetena anger samtidigt att fullmaktshavarens åtgärder då bör inriktas på att skydda egendomen, undvika rättsförlust och lämna över till dödsboets förvaltning. Varje åtgärd måste dessutom rymmas inom handlingen och fullmakten får inte ha förfallit på grund av särskilda omständigheter.
Tre frågor som inte får blandas ihop
Har framtidsfullmakten fortsatt verkan?
Vad som avgörOm den hade trätt i kraft före dödsfallet, dess villkor och om särskilda omständigheter talar för att den har förfallit
Rättslig utgångspunkt9 och 28 §§ lagen om framtidsfullmakter samt 21 § avtalslagen
Vanligt tankefel”Det finns ett undertecknat dokument, alltså gäller det”
Får fullmaktshavaren göra just detta?
Vad som avgörFullmaktens omfattning, instruktioner, åtgärdens syfte och eventuell intressekonflikt
Rättslig utgångspunktFullmaktens ordalydelse samt 15–18 §§ lagen om framtidsfullmakter
Vanligt tankefel”Gäller fullmakten, får jag göra allt som står i den”
Vem företräder dödsboet?
Vad som avgörOm boet förvaltas av delägarna gemensamt eller av boutredningsman eller testamentsexekutor
Rättslig utgångspunkt18 kap. 1–2 §§ och 19 kap. ärvdabalken
Vanligt tankefel”Fullmaktshavaren blir automatiskt dödsboets företrädare”
Det är fullt möjligt att svaret på första frågan är ja och svaret på den andra är nej. En fullmakt kan alltså fortfarande ha verkan, samtidigt som en planerad bostadsförsäljning eller överföring ligger utanför det försiktiga övergångsuppdraget.
Det är också möjligt att samma person är både framtidsfullmaktshavare och dödsbodelägare. Roller och behörighetsgrunder måste då hållas isär. Behörigheten i den ena rollen får inte användas för beslut som kräver den andra.
Vad 28 § framtidsfullmaktslagen faktiskt gör
28 § lagen (2017:310) om framtidsfullmakter är en hänvisningsregel. Bestämmelsen lyder:
28 § Om fullmaktsgivaren dör, försätts i konkurs eller får förvaltare efter det att framtidsfullmakten har trätt i kraft, tillämpas 21, 23, 24 och 26 §§ lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område.
Orden om att framtidsfullmakten ska ha trätt i kraft är inte en detalj. De är tröskeln till 28 §. Vid dödsfall är det framför allt hänvisningen till 21 § avtalslagen som styr frågan om fullmaktens fortsatta verkan.
27 § är ett separat spår: den bestämmelsen anger att framtidsfullmakten saknar verkan i den utsträckning godmanskap enligt 11 kap. 4 § föräldrabalken eller förvaltarskap anordnas för fullmaktsgivaren, medan 28 § anger vilka avtalslagsregler som ska tillämpas vid dödsfall, konkurs eller förvaltare efter ikraftträdandet. Bestämmelserna fyller alltså olika funktioner och ska inte blandas samman.
För att en framtidsfullmakt ska träda i kraft kräver 9 § att formkraven är uppfyllda och att fullmaktsgivarens situation är sådan som beskrivs i 1 §: personen kan på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande varaktigt och i huvudsak inte längre ta hand om de angelägenheter som fullmakten omfattar.
Normalt är det fullmaktshavaren som bedömer ikraftträdandet. Fullmakten kan i stället föreskriva att domstol ska pröva frågan, och fullmaktshavaren kan också själv begära en domstolsprövning. När fullmaktshavaren bedömer att fullmakten har trätt i kraft ska fullmaktsgivaren, make eller sambo, närmaste släktingar och en eventuell granskare underrättas enligt 10 §.
Underrättelsen enligt 10 § är viktig bevisning men är inte själva ikraftträdandebeslutet. Enligt förarbetena får fullmaktshavaren behörigheten när han eller hon, efter att ha prövat lagens förutsättningar, bestämmer att fullmakten träder i kraft. Avsaknad av underrättelse visar därför inte ensam att fullmakten var vilande, men det behöver finnas underlag som visar att bedömningen och beslutet faktiskt gjordes före dödsfallet. Ett tillräckligt nedsatt hälsotillstånd kan inte ensamt konstruera ett ikraftträdande i efterhand.
Läs mer om hur ikraftträdandet går till steg för steg. Här fokuserar vi i stället på vad dödsfallet gör med en fullmakt som redan har trätt i kraft.
Hur 21 § avtalslagen tar över
21 § avtalslagen har en tydlig huvudregel: en fullmakt fortsätter att gälla när fullmaktsgivaren dör, om inte särskilda omständigheter innebär att den ska vara förfallen.
Kopplingen ser ut så här:
| Regel | Regelns funktion | Praktisk betydelse efter dödsfallet | Vad regeln inte betyder |
|---|---|---|---|
| 1 och 9 §§ framtidsfullmaktslagen | Bestämmer när en framtidsfullmakt kan träda i kraft | Både lagens förutsättningar och fullmaktshavarens beslut om ikraftträdande måste ha funnits före dödsfallet, eller ett domstolsbeslut om domstolsprövning krävdes | Dödsfallet aktiverar inte i sig en vilande framtidsfullmakt |
| 28 § framtidsfullmaktslagen | Kopplar dödsfall, konkurs och förvaltare efter ikraftträdandet till avtalslagen | 21, 23, 24 och 26 §§ avtalslagen ska tillämpas | Ger ingen obegränsad ny behörighet |
| 21 § avtalslagen | Anger huvudregeln efter fullmaktsgivarens död | Fullmakten kan bestå om inte särskilda omständigheter talar emot | Gör inte fullmaktshavaren till ensam dödsboförvaltare |
| 18 kap. 1 § ärvdabalken | Anger vem som normalt förvaltar och företräder dödsboet | Dödsbodelägarna ska som utgångspunkt agera gemensamt | Upphäver inte behovet av akuta skyddsåtgärder i ett övergångsglapp |
| 18 kap. 2 § ärvdabalken | Reglerar vem som tillfälligt ska vårda egendomen | Vården består tills samtliga dödsbodelägare eller annan behörig förvaltare har tagit över | Ger ingen allmän dispositionsrätt |
I prop. 2016/17:30, s. 52–53 och 130–131 beskriver regeringen framtidsfullmakten som en övergång. Fullmaktshavaren kan vårda egendomen tills den läggs under dödsbodelägarnas samförvaltning eller tas över av boutredningsman eller testamentsexekutor. Åtgärderna bör inriktas på överlämnandet och begränsas till vad som behövs för att dödsboet inte ska drabbas av rättsförlust. Löpande räkningar nämns som exempel.
Det är artikelns viktigaste gränsdragning: fullmakten kan bestå, men dess funktion smalnar av.
Tre rättsliga lager ger tre olika svar
Det räcker inte att fråga om fullmakten ”gäller”. Svensk fullmaktsrätt skiljer mellan fullmaktshavarens behörighet utåt och hur uppdraget får skötas inåt. Efter ett dödsfall tillkommer dessutom reglerna om vem som förvaltar boet.
| Rättsligt lager | Kärnfråga | Regler | Möjlig följd |
|---|---|---|---|
| Behörigheten utåt | Kan rättshandlingen göras gällande mot dödsboet? | 28 § framtidsfullmaktslagen och 21 § avtalslagen | En rättshandling kan binda boet om den ligger inom en fortsatt gällande behörighet |
| Uppdraget inåt | Hade fullmaktshavaren rätt att använda behörigheten på just detta sätt? | 15 och 20 §§ framtidsfullmaktslagen samt 18 kap. handelsbalken | Redovisning, återbetalning eller skadestånd kan aktualiseras även om tredje mans position består |
| Dödsboförvaltningen | Vem ska nu fatta beslut och kontrollera egendomen? | 18–19 kap. ärvdabalken | Delägarna gemensamt, boutredningsman eller testamentsexekutor tar över; rätt företrädare kan återkalla fullmakten |
Det kan därför finnas en skillnad mellan att en transaktion får verkan mot boet och att fullmaktshavaren internt har handlat korrekt. Banken kan exempelvis i vissa fall ha betalat med befriande verkan, samtidigt som fullmaktshavaren kan behöva redovisa åtgärden och möta ett återbetalnings- eller skadeståndskrav från boet.
Den externa verkan står i centrum i NJA 2020 s. 446. Gränsen mot fullmaktshavarens interna uppdrag följer därutöver av framtidsfullmaktslagen, handelsbalken och propositionens uttalanden om överlämnande.
Vad kan ”särskilda omständigheter” vara?
21 § avtalslagen är avsiktligt öppen. Det finns inte en uttömmande lista som löser varje framtidsfullmakt. Högsta domstolen har dock slagit fast att undantaget är snävt. Särskilda omständigheter föreligger typiskt när uppdraget har ett så starkt samband med fullmaktsgivarens person att det förlorar sin mening genom dödsfallet. HD hänvisar till förarbetenas exempel om köp av en personligt lämpad bostad och återger även litteraturexempel som personliga kläder och en resa.
En uttrycklig klausul om att fullmakten ska upphöra vid dödsfallet måste naturligtvis också respekteras. Den frågan följer i första hand av dokumentets egen begränsning. Jäv, brott mot instruktioner och dödsboets rätt att återkalla fullmakten är andra rättsspår och ska inte pressas in i uttrycket ”särskilda omständigheter”.
Det finns ingen automatisk 30-, 90-dagars- eller bouppteckningsfrist för fullmaktens giltighet i 28 § eller 21 §. Avsaknaden av en bestämd slutdag ger ändå inte rätt att förvalta vidare på obestämd tid. Uppdraget ska redovisas och lämnas över, och dödsboet kan återkalla fullmakten.
21 § skyddar också i vissa fall en utomstående avtalspart som varken kände till eller borde ha känt till dödsfallet och dess betydelse för behörigheten. Att tredje man känner till dödsfallet innebär däremot inte i sig att fullmakten saknar verkan när huvudregeln om fortsatt giltighet fortfarande gäller. Godtrosregeln är ett skydd för omsättningen – inte ett råd till fullmaktshavaren att agera när behörigheten är tveksam.
Vad NJA 2020 s. 446 lär oss
NJA 2020 s. 446 gällde en vanlig generalfullmakt, inte en framtidsfullmakt. Domen är ändå direkt relevant eftersom 28 § framtidsfullmaktslagen hänvisar till den 21 § avtalslagen som Högsta domstolen tolkade.
Fullmaktsgivaren hade lämnat en mycket bred skriftlig generalfullmakt och avled ett par månader senare. Efter dödsfallet instruerade fullmaktshavaren banken att betala fakturor på sammanlagt drygt 600 000 kr. Kostnaderna avsåg bland annat packning och bortforsling från bostaden samt skydds- och säkerhetstjänster för värdefulla veteranbilar.
Dödsboet krävde banken på motsvarande belopp och hävdade att fullmakten hade förfallit. Högsta domstolen kom fram till att banken hade kunnat betala med befriande verkan. Fullmakten fortsatte att gälla.
| Fråga i domen | Högsta domstolens besked | Betydelse för framtidsfullmakt |
|---|---|---|
| Är fortsatt giltighet förenlig med ärvdabalkens dödsboförvaltning? | Ja. Lagstiftaren har accepterat att systemen kan verka samtidigt | 28 § hänvisar uttryckligen till den väl etablerade regeln i 21 § avtalslagen |
| Hur brett är undantaget för ”särskilda omständigheter”? | Det ska användas endast i rena undantagsfall | Dödsfallet i sig eller allmän försiktighet gör inte automatiskt fullmakten ogiltig |
| Vilka uppdrag kan förlora sin mening? | Sådana som är starkt knutna till fullmaktsgivarens person och liv | Bedöm uppdragets syfte, inte bara beloppet eller hur länge fullmakten funnits |
| Var stora och ovanliga fakturor tillräckliga? | Nej, inte heller den vida fullmakten, tidpunkten för utfärdandet eller tiden före användningen | Dessa faktorer kan kräva kontroll men bevisar inte ensamma att fullmakten har förfallit |
| Hur kan dödsboet återta kontrollen? | Dödsboet kan återkalla fullmakten; vid oenighet kan en boutredningsman utses, även interimistiskt | Fortsatt giltighet är inte oåterkallelig och ersätter inte ordnad dödsboförvaltning |
Domen ger två lika viktiga lärdomar. För det första får ”särskilda omständigheter” inte användas som ett allmänt skälighetsundantag bara för att en åtgärd är dyr eller ovanlig. För det andra prövade HD bankens betalning och fullmaktens externa verkan – inte någon obegränsad rätt för varje fullmaktshavare att sköta ett dödsbo hur länge som helst.
För en framtidsfullmakt måste domen därför läsas tillsammans med propositionens särskilda uttalanden om skydd, redovisning och överlämnande.
Justiflex BRYGGAN-modell
BRYGGAN sorterar den juridiska analysen i rätt ordning. Börja överst och stanna så snart en fråga inte kan besvaras säkert.
B – Började den gälla?
KontrollfrågaHade framtidsfullmakten trätt i kraft före dödsfallet?
Varför den avgörUtan ett tidigare ikraftträdande öppnar 28 § inte dödsfallsregeln
R – Ryms åtgärden?
KontrollfrågaOmfattar fullmaktens exakta ordalydelse den planerade åtgärden?
Varför den avgörFortsatt giltighet utvidgar inte dokumentets omfattning
Y – Yttersta undantaget
KontrollfrågaFinns en dödsfallsklausul eller sådana personanknutna omständigheter att fullmakten har förfallit enligt 21 §?
Varför den avgörBrott mot instruktioner, jäv och uppdragets avslutande prövas i separata led
G – Gäller det en konkret förlust?
KontrollfrågaBehövs åtgärden nu för att bevara egendom eller undvika rättsförlust?
Varför den avgörSkiljer en skyddsåtgärd från fortsatt normal förvaltning
G – Går boets företrädare att nå?
KontrollfrågaKan dödsbodelägarna, en boutredningsman eller testamentsexekutor ta över beslutet?
Varför den avgörBehovet av en omedelbar övergångsåtgärd minskar när rätt företrädare kan agera
A – Avstå vid eget intresse
KontrollfrågaGynnas fullmaktshavaren eller en närstående ekonomiskt av åtgärden?
Varför den avgörIntressekonflikten ska hanteras av en oberoende och behörig företrädare
N – Notera och lämna över
KontrollfrågaKan tid, behov, belopp, beslut och slutredovisning visas?
Varför den avgörDen som agerar ska kunna förklara åtgärden och avsluta uppdraget ordnat
Anta att en villaförsäkring förfaller två dagar efter dödsfallet. Fullmakten hade trätt i kraft, omfattar ekonomisk förvaltning och ingen dödsbodelägare går ännu att nå. Att betala en ostridig premie för att undvika att huset står oförsäkrat ligger nära den skyddande bryggfunktion som förarbetena beskriver. Betalningen ska ändå dokumenteras och lämnas över.
Anta i stället att fullmaktshavaren vill sälja villan snabbt till sitt eget barn. Även om dokumentet nämner fastighetsförsäljning faller analysen vid flera led: åtgärden är stor och irreversibel, ett närståendeintresse finns och dödsboets behöriga företrädare ska ta ställning. Att fullmakten inte automatiskt har slocknat gör inte försäljningen säker.
Fullmakten hade inte trätt i kraft – vad händer då?
Detta är den viktigaste detaljen som ofta saknas i korta guider. 28 § gäller när fullmaktsgivaren dör efter det att framtidsfullmakten har trätt i kraft.
Om personen var beslutsförmögen fram till dödsfallet, eller om fullmaktens villkor för ikraftträdande aldrig uppfylldes, kan dokumentet inte aktiveras enbart därför att personen nu är död. Döden är inte det hälsotillstånd som 1 och 9 §§ använder som startpunkt.
| Läget vid dödsfallet | Typisk utgångspunkt | Vad som måste kontrolleras |
|---|---|---|
| Fullmakten var upprättad men personen skötte fortfarande sina angelägenheter | Framtidsfullmakten hade inte trätt i kraft | Om dokumentet också innehåller en fristående vanlig fullmakt |
| Fullmaktshavaren hade bedömt ikraftträdandet och underrättat kretsen enligt 10 § | Tydligt stöd för att 28 § kan tillämpas | Om åtgärden ryms inom fullmakten och övergångsuppdraget |
| Tingsrätten hade beslutat om ikraftträdande | Stark dokumentation av ikraftträdandet | Om särskilda omständigheter eller senare beslut begränsar verkan |
| Fullmaktshavaren uppger att ikraftträdandebeslut fattades före döden men daterad underrättelse saknas | Bevis- och tolkningsfråga | Samtida meddelanden, åtgärder, hälsounderlag och vad fullmaktshavaren faktiskt hade beslutat |
| Dokumentet kombinerar en vanlig fullmakt med en framtidsfullmakt | Två behörighetsgrunder kan behöva analyseras separat | Vilken del som var omedelbart gällande och vad som gäller efter dödsfallet enligt avtalslagen |
En så kallad kombinationsfullmakt kan vara skriven för att fungera både före och efter en framtida beslutsoförmåga. Propositionen pekar uttryckligen på möjligheten att utfärda fullmakter som kan användas på båda sidor om denna gräns. Men dokumentets verkliga konstruktion måste läsas; etiketten ”framtidsfullmakt” avgör inte ensam om det också finns en vanlig fullmakt.
För den separata grundregeln om vanliga fullmakter, se Fullmakt – definition, typer och praktiska exempel.
För den som ska skriva en ny handling är detta ett skäl att ange tydliga villkor, ersättare, granskning och vad som ska gälla vid dödsfall. Läs också hur en framtidsfullmakt skapas och vår guide om framtidsfullmakt före 60.
Från fullmaktshavare till dödsboförvaltning
När någon dör uppkommer ett dödsbo. Om ingen särskild dödsboförvaltning har anordnats ska efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare som är dödsbodelägare normalt förvalta egendomen gemensamt enligt 18 kap. 1 § ärvdabalken. De företräder då dödsboet mot tredje man.
Om tingsrätten utser en boutredningsman tar denne över förvaltningen. En testamentsexekutor kan genom testamente ha fått motsvarande roll inom ramen för sitt uppdrag. Framtidsfullmaktshavaren är inte en fjärde permanent förvaltningsform vid sidan av dessa.
| Roll | Varifrån kommer behörigheten? | Huvuduppgift efter dödsfallet | Beslutsform |
|---|---|---|---|
| Framtidsfullmaktshavare | Den ikraftträdda framtidsfullmakten samt 28 § och avtalslagens regler | Behålla möjlig verkan utåt; inåt skydda, redovisa och lämna över | Agerar ensam eller tillsammans enligt fullmaktens konstruktion, men endast inom behörigheten |
| Dödsbodelägare | 18 kap. 1 § ärvdabalken | Förvalta och företräda dödsboet under utredningen | Gemensamt, med undantag för åtgärder som inte tål uppskov |
| Boutredningsman | Tingsrättens beslut enligt 19 kap. ärvdabalken | Ta över boets förvaltning och utredning | Agerar för dödsboet inom lagens ram |
| Testamentsexekutor | Testamentet och 19 kap. ärvdabalken | Förvalta boet och verkställa testamentet inom uppdraget | Agerar enligt testamentet och lagen |
| Ombud för dödsboet | Ny fullmakt från dödsboets behöriga företrädare | Utföra angivna ärenden för dödsboet | Behörigheten följer den nya fullmakten |
Om familjen vill att samma person ska fortsätta sköta kontakten med bank, mäklare och myndigheter är den rena lösningen ofta en ny fullmakt från dödsboet. Den bygger inte på den avlidnes framtidsfullmakt utan på samtliga behöriga dödsbodelägares beslut eller den särskilda förvaltarens uppdrag.
20 § framtidsfullmaktslagen hänvisar dessutom till handelsbalkens regler om sysslomän. 18 kap. 8 § handelsbalken anger att sysslomannen vid huvudmannens död ska lämna redovisning till arvingarna och därefter skiljas från uppdraget, om de inte kommer överens om något annat. Regeln förstärker överlämnandets betydelse: fortsatt behörighet utåt ska inte förväxlas med ett obegränsat internt uppdrag.
Så kan fullmakten återkallas efter dödsfallet
Sedan den 1 juli 2026 kan en framtidsfullmakt undertecknas elektroniskt med avancerade elektroniska underskrifter enligt 4 a § framtidsfullmaktslagen. Återkallelsen måste därför anpassas efter om handlingen är på papper eller elektronisk.
När dödsbodelägarna förvaltar boet gemensamt behöver de som utgångspunkt fatta återkallelsebeslutet gemensamt. Beslutet måste därefter genomföras enligt 8 § framtidsfullmaktslagen och avtalslagens regler för den aktuella fullmaktsformen. En fullmaktshandling på papper som fullmaktshavaren innehar för att visa upp för tredje man ska återtas eller förstöras. Om den inte kan återfås kan en kraftlöshetsförklaring enligt 17 § avtalslagen behöva övervägas.
Kända tredje män ska underrättas. För en elektronisk framtidsfullmakt saknas ett fysiskt original; återkallelsen och kontrollen av den elektroniska handlingen måste därför säkras genom den aktuella digitala lösningen och mot kända tredje män. Kräv samtidigt daterad slutredovisning och överlämnande.
Om delägarna inte kan enas kan en dödsbodelägare ansöka om boutredningsman. I NJA 2020 s. 446 pekade Högsta domstolen även på möjligheten att begära ett interimistiskt beslut; en utsedd boutredningsman kan ta över förvaltningen och återkalla fullmakten. Det finns ingen automatisk 30- eller 90-dagarsgräns. Bouppteckningen är varken en automatisk slutdag för fullmaktens externa verkan eller ett villkor för att dödsboets behöriga företrädare ska kunna ta över. Det interna övergångsuppdraget bör avslutas när behörig dödsboförvaltning tar över och fullmaktshavaren redovisar och lämnar uppdraget. Den externa fullmaktsverkan upphör däremot inte enbart genom övertagandet, utan genom korrekt återkallelse eller därför att fullmakten har förfallit.
Detta är en annan fråga än ett låst dödsbo. Om delägarna inte kan fatta gemensamma beslut kan boutredningsman eller skiftesman vara det relevanta spåret. Framtidsfullmakten ska inte användas som genväg runt en konflikt mellan dödsbodelägare.
Sex vanliga åtgärder efter dödsfallet
Tabellen är en risktriage, inte ett automatiskt behörighetsbesked. Samma åtgärd kan bedömas olika beroende på fullmaktens text, hur brådskande den är och om dödsboet har hunnit ta över.
Betala en löpande, ostridig räkning
Typisk bedömning under övergångenKan ligga nära den bryggfunktion som förarbetena beskriver
Frågan som avgörUppstår en konkret förlust, avgift eller rättsförlust om betalningen väntar?
RisknivåLåg–medel
Säkra bostad, försäkring eller värdefull egendom
Typisk bedömning under övergångenSkyddsåtgärder kan vara motiverade tills boet tar över
Frågan som avgörBevarar åtgärden egendom utan att ändra ägandet eller binda boet långsiktigt?
RisknivåLåg–medel
Säga upp ett abonnemang eller avtal
Typisk bedömning under övergångenKan vara rimligt men kräver kontroll av följder och fullmaktens omfattning
Frågan som avgörÄr uppsägningen klart ekonomiskt skyddande och kan den inte vänta?
RisknivåMedel
Ingå ett nytt längre avtal eller göra en ny placering
Typisk bedömning under övergångenLigger normalt längre från övergångsuppdraget
Frågan som avgörVarför kan beslutet inte lämnas till dödsboets företrädare?
RisknivåHög
Sälja fastighet eller bostadsrätt
Typisk bedömning under övergångenBör inte genomföras enbart med ett allmänt antagande om fortsatt giltighet
Frågan som avgörÄr åtgärden verkligen akut, ryms den exakt och vem företräder nu boet?
RisknivåMycket hög
Lämna gåva eller föra över pengar till fullmaktshavaren
Typisk bedömning under övergångenUtgångspunkten är att pausa och göra en oberoende bedömning; åtgärden saknar normalt övergångens skyddsändamål
Frågan som avgörAktualiseras jäv, dokumentbegränsningar eller arvsrättsliga ogiltighetsfrågor?
RisknivåKritisk
18 kap. 3 § ärvdabalken förstärker försiktigheten. Nya skulder och andra rättshandlingar för dödsboet som inte behövs för begravning, bouppteckning, vård eller förvaltning binder inte alltid boet. Redan dödsboets egna företrädare måste alltså respektera ett nödvändighets- och ändamålstänkande.
Vad kan göras under övergången?
Förarbetena ger två riktmärken: bibehåll egendomen och undvik rättsförlust. Det pekar mot ett smalt, dokumenterat förvaltningsläge.
Åtgärder som kan ligga nära uppdraget är exempelvis att:
- betala en ostridig el-, försäkrings- eller hyresfaktura som förfaller innan boet kan ta över,
- säkra att en bostad är låst, uppvärmd och försäkrad,
- bevaka en kort reklamations-, överklagande- eller uppsägningsfrist,
- hindra att en identifierad fordran går förlorad,
- ta emot information eller medel som redan tillkommer den avlidne, om det ryms inom fullmakten,
- sammanställa underlag och lämna en ordnad redovisning till boet.
Men ordet ”nödvändig” ska tas på allvar. Att en åtgärd är praktisk, lönsam eller något fullmaktshavaren brukar göra är inte samma sak som att den behöver göras innan dödsboets behöriga företrädare kan agera.
Ställ därför fyra följdfrågor:
- Vilken exakt förlust riskerar boet om vi väntar?
- När inträffar den förlusten?
- Kan en mindre ingripande åtgärd bevara läget?
- När och till vem kan ansvaret lämnas över?
En akut åtgärd bör i första hand bevara handlingsutrymmet, inte förbruka det.
Få fullmakten och den planerade åtgärden bedömda
Justiflex granskar framtidsfullmakten, underlaget för ikraftträdandet, den planerade åtgärden och vem som nu företräder dödsboet. Du får en skriftlig juridisk bedömning av om åtgärden bör genomföras, pausas eller lämnas över, vilket underlag som saknas och vem som bör företräda dödsboet.
Fast pris: 3 900 kr inklusive moms. Du identifierar dig tryggt med BankID.
Kontakter med bank eller motpart, ny fullmakt, förhandling, boutredningsmannaprocess och domstol ingår inte i den första bedömningen men kan offereras separat.
Bank, bostad, gåvor och jäv
De svåraste frågorna uppstår när en rättslig huvudregel möter en praktisk spärr eller ett stort ekonomiskt beslut.
Banken: rättslig verkan är inte samma sak som digital åtkomst
Framtidsfullmakten ger inte i sig behörighet att använda den avlidnes personliga BankID, kort, koder eller inloggning. Använd dem inte; kontakta banken och agera genom den kanal banken anvisar.
Informera banken om dödsfallet. Ta fram:
- framtidsfullmakten i original eller den form banken begär,
- underlag som visar att fullmakten hade trätt i kraft,
- dödsfallsintyg med släktutredning när det finns,
- fakturan, fristen eller annan handling som visar varför åtgärden inte kan vänta,
- uppgifter om kända dödsbodelägare och eventuell testamentsexekutor eller boutredningsman.
Bankens kontroll av handlingar och åtkomstsätt är inte identisk med den civilrättsliga frågan om fullmaktens verkan. Banken kan avvakta med transaktionen medan behörigheten och underlagen kontrolleras. Be om ett skriftligt besked om vilket underlag som saknas och försök få dödsboets företrädare på plats i stället för att behandla den gamla tekniska åtkomsten som lösningen.
Fördjupa bankdelen i Framtidsfullmakt och internetbanken och Banken säger nej till framtidsfullmakten. Bankernas arbetssätt kan påverka hur åtgärden genomförs, men en bankmall ska inte göras till allmän lagregel om vad som händer vid döden.
Bostaden: stor behörighet före döden blir inte automatiskt rätt beslut efter
En framtidsfullmakt kan under fullmaktsgivarens liv uttryckligen omfatta försäljning av fastighet eller bostadsrätt. Efter dödsfallet tillkommer ett nytt lager: är försäljningen en nödvändig skyddsåtgärd under ett kort glapp, eller är den normal dödsboförvaltning som ska beslutas av boets företrädare?
En försäljning är normalt stor, irreversibel och möjlig att skjuta upp så länge bostaden kan säkras på annat sätt. Köpare, bank, mäklare, bostadsrättsförening och Lantmäteriet kan dessutom kräva tydlig bevisning om rätt företrädare. Utgångspunkten bör därför vara att inte skriva köpehandlingar enbart med stöd av antagandet att framtidsfullmakten ”fortfarande gäller”.
Om bostaden riskerar betydande skada, exekutiv åtgärd eller annan konkret förlust behövs en individuell analys av både fullmakten och dödsboets organisation. Dokumentera varför mindre ingripande åtgärder inte räcker.
Gåvor och arv: två regelverk får inte flyta ihop
18 § framtidsfullmaktslagen reglerar gåvor inom framtidsfullmaktsuppdraget när handlingen inte säger något annat. Om en redan ikraftträdd fullmakt har fortsatt verkan efter dödsfallet kan gåvobehörigheten inte bedömas utifrån 18 § ensam, utan måste läsas tillsammans med 21 § avtalslagen, förarbetenas snäva övergångsuppdrag, eventuell återkallelse och jävsreglerna.
Arvsutbetalningar hanteras av dödsboets behöriga företrädare enligt arvsrättens regler. En planerad gåva måste bedömas separat och får inte likställas med arvskifte. Fullmaktshavaren bör därför inte på egen hand försöka verkställa vad den avlidne antas ha velat genom gåvor eller arvsutbetalningar.
Ett testamente och en framtidsfullmakt fyller olika funktioner:
| Dokument | När det främst verkar | Vad det styr | Vad det inte ersätter |
|---|---|---|---|
| Framtidsfullmakt | När fullmaktsgivaren lever men saknar beslutsförmåga; efter döden kan en redan ikraftträdd fullmakt fortsatt ha verkan | Vem som får företräda i angivna ekonomiska och personliga angelägenheter | Testamente, arvskifte och dödsboets förvaltning |
| Testamente | Efter dödsfallet | Hur kvarlåtenskapen ska fördelas och eventuellt vem som ska vara testamentsexekutor | Behörighet att sköta fullmaktsgivarens vardag före döden |
| Dödsbofullmakt | Efter dödsfallet | Vem som får utföra angivna ärenden för boets behöriga företrädare | Kravet på att rätt personer lämnar fullmakten |
| Arvskifte | När boet är utrett och kan delas | Hur nettobehållningen faktiskt fördelas mellan dem som har rätt | Förvaltningen fram till skiftet |
Jäv: samma person kan ha flera roller men inte blanda dem
Enligt 17 § framtidsfullmaktslagen får fullmaktshavaren inte företräda fullmaktsgivaren i en fråga där fullmaktshavaren själv, make, sambo, barn eller någon annan som fullmaktshavaren företräder är motpart eller där motstridiga intressen annars finns.
Efter dödsfallet blir konfliktrisken särskilt tydlig. Fullmaktshavaren kan samtidigt vara arvinge, köpare av egendom, fordringsägare eller den som påstår sig ha fått en gåva. Då ska personen inte använda fullmakten på ena sidan av transaktionen och samtidigt gynnas privat på den andra.
Pausa åtgärden. Låt dödsboets övriga företrädare, ett oberoende ombud utsett av dödsboet, boutredningsman eller annan behörig person hantera frågan beroende på situationen. Läs mer om skillnaden mellan framtidsfullmakt och god man.
Bevisningen som gör åtgärden granskningsbar
I efterhand är det sällan tillräckligt att säga: ”Jag försökte bara hjälpa.” Underlaget måste visa både behörigheten och varför just denna åtgärd behövdes just då.
| Vad behöver visas? | Exempel på underlag | Vad underlaget kan bevisa | Vanlig lucka |
|---|---|---|---|
| Att fullmakten var giltigt upprättad | Pappersoriginal eller verifierbar elektronisk handling, underskrifter, vittnesuppgifter och eventuella ändringar | Att formkrav och dokumentkedja kan följas | Endast en ofullständig skanning eller skärmbild finns |
| Att ikraftträdandebeslutet fattades före dödsfallet | Daterad bedömning, underrättelser enligt 10 §, domstolsbeslut, samtidiga meddelanden och hälsounderlag | Att fullmaktshavaren hade prövat förutsättningarna och beslutat före döden | Påståendet görs först efter döden utan samtidiga stöd |
| Vad fullmakten omfattade | Hela handlingen, bilagor, villkor och instruktioner | Den yttre ramen för den aktuella åtgärden | En allmän rubrik används i stället för ordalydelsen |
| När dödsfallet blev känt | Dödsfallsintyg, mejl, samtalsanteckning och bankkontakt | Tidpunkten för övergången och informationen till tredje man | Transaktioner fortsätter utan öppenhet om döden |
| Varför åtgärden inte kunde vänta | Förfallodag, uppsägningsfrist, försäkringsvillkor, kravbrev eller foton på skaderisk | En konkret risk för ekonomisk förlust eller rättsförlust | ”Det kändes enklast” är enda motiveringen |
| Vad som faktiskt gjordes | Faktura, kvitto, kontoutdrag, avtal och beslutsanteckning | Belopp, mottagare och koppling till boets skydd | Kontanter eller privata konton bryter spårbarheten |
| Vem som tog över och när | Lista över delägare, bouppteckning, testamente, tingsrättsbeslut och överlämningskvitto | När fullmaktshavarens bryggfunktion kunde avslutas | Ingen tydlig slutpunkt eller redovisning finns |
Håll den avlidnes och dödsboets pengar helt åtskilda från privata pengar. Spara hela meddelandetrådar och originalfiler. Gör en kronologi som börjar före ikraftträdandet och slutar med ett daterat överlämnande.
Om tvisten gäller transaktioner som redan gjordes under fullmaktsgivarens liv behöver de granskas i ett eget spår. Se guiden om misstänkta uttag före dödsfallet och vår fördjupning om missbruk av framtidsfullmakt.
Fyra verklighetsnära fall
Fallen är förenklade illustrationer. De visar analysordningen, inte säkra besked för alla dokument.
1. Ingrid hade en fullmakt – men använde den aldrig
Ingrid upprättade en framtidsfullmakt åt sin dotter. Hon avled plötsligt och hade fram till dess själv skött ekonomi, avtal och myndighetskontakter. Dottern vill använda dokumentet för att avsluta ett sparkonto.
Bedömning: Fullmakten tycks inte ha trätt i kraft före dödsfallet. Då ger 28 § inte någon automatisk väg in i 21 § avtalslagen för framtidsfullmakten. Dottern behöver agera genom dödsboets behöriga företrädare. Om handlingen även innehåller en vanlig fullmakt måste den delen analyseras separat.
2. Leifs hus riskerar att stå oförsäkrat
Leifs framtidsfullmakt hade varit i bruk i åtta månader. Dagen efter hans död upptäcker fullmaktshavaren att villaförsäkringen förfaller inom 48 timmar. Ett särkullbarn är utomlands och dödsboet har ännu inte kunnat organiseras.
Bedömning: En dokumenterad betalning av en ostridig premie kan ligga nära uppdraget att bevara egendom och undvika förlust. Fullmaktens omfattning, eventuella villkor och bankens hantering måste ändå kontrolleras. Fullmaktshavaren ska informera delägarna och lämna över kvitto och redovisning så snart det går.
3. Sara vill acceptera ett bud på bostadsrätten
Sara har med framtidsfullmakten sålt sin mammas tidigare bil under mammans livstid. Efter dödsfallet kommer ett attraktivt bud på mammans bostadsrätt. Sara är en av tre arvingar och menar att den breda fullmakten räcker även nu.
Bedömning: Tidigare behörighet visar inte att just denna försäljning bör genomföras i övergången. Affären är stor, irreversibel och berör alla delägares intressen. Om bostaden kan säkras bör dödsboets gemensamma förvaltning eller särskilda företrädare ta över beslutet. Sara måste också hålla sin roll som arvinge åtskild från den tidigare fullmaktsrollen.
4. Amir fortsätter en stående överföring till sig själv
Amir har under sin fars livstid fått ett månatligt belopp som ersättning för utlägg. Efter dödsfallet fortsätter han överföringen med hänvisning till att framtidsfullmakten ännu gäller och att fadern ”alltid ville ha det så”.
Bedömning: Överföringen gynnar Amir personligen och är inte en skyddsåtgärd för boet. Den ska stoppas. Amir får i stället redovisa sitt eventuella ersättningskrav till dödsboet, som får pröva det i rätt ordning.
Test: grönt, gult eller rött läge?
Svara ja, nej eller osäker på frågorna:
Dina svar behandlas endast i webbläsaren och sparas inte av quizet.
Testet är ett sorteringsverktyg och ersätter inte en individuell juridisk bedömning.
Gör detta först – inte detta
Kontrollera om fullmakten hade trätt i kraft före döden
Utgå från att en underskrift ensam räcker
Läs fullmaktens exakta omfattning och villkor
Behandla dokumentet som en generell rätt att sköta boet
Identifiera en konkret och tidsatt förlustrisk
Kalla varje praktisk åtgärd ”nödvändig”
Informera bank och avtalspart om dödsfallet
Använd den avlidnes BankID, koder eller inloggning
Dokumentera faktura, beslut, betalning och mottagare
Flytta pengar till privat konto för att ”hålla dem säkra”
Identifiera dödsbodelägare och särskild förvaltare
Blanda ihop fullmaktshavarens och arvingens roller
Lämna över ansvaret skyndsamt
Fortsätt normal förvaltning av gammal vana
Ordna en ny dödsbofullmakt om en person ska fortsätta
Använd framtidsfullmakten som genväg runt oeniga delägare
Åtta vanliga och kostsamma misstag
1. Att säga att alla framtidsfullmakter automatiskt slocknar
Konsekvens: En nödvändig skyddsåtgärd kan utebli trots att lagens övergångsregel var tillämplig.
2. Att glömma kravet på ikraftträdande före dödsfallet
Konsekvens: Ett vilande dokument används som om döden i sig hade aktiverat det.
3. Att blanda ihop fortsatt giltighet med obegränsad behörighet
Konsekvens: Fullmaktshavaren gör stora dispositioner trots att övergångsuppdraget borde ha begränsats till skydd och överlämnande.
4. Att tro att fullmaktshavaren ensam företräder dödsboet
Konsekvens: Banker, köpare eller myndigheter får handlingar från fel företrädare och ärendet stannar eller angrips.
5. Att låta bankens teknik bli hela rättsanalysen
Konsekvens: En stängd inloggning förväxlas med civilrättsligt upphörande – eller en kvarvarande inloggning förväxlas med behörighet.
6. Att fortsätta gåvor och privata överföringar
Konsekvens: Pengar lämnar boet utan skyddsändamål och fullmaktshavaren kan möta återkrav, skadeståndskrav och allvarlig förtroendekonflikt.
7. Att fatta ett irreversibelt beslut när läget kunde bevaras
Konsekvens: Bostad, värdepapper eller annan egendom säljs innan rätt företrädare har kunnat bedöma alternativ och villkor.
8. Att sakna slutredovisning och överlämningsdatum
Konsekvens: Ingen kan se var framtidsfullmaktens brygga slutade och dödsboets egen förvaltning började.
Så agerar du steg för steg
Steg 1: Pausa det som kan vänta
Stoppa gåvor, privata överföringar, nya placeringar, försäljningar och andra irreversibla åtgärder medan behörigheten utreds.
Steg 2: Säkra hela framtidsfullmakten
Ta fram pappersoriginalet eller den verifierbara elektroniska handlingen, bilagor, ändringar, eventuella instruktioner, uppgift om granskare och villkor om domstolsprövning eller dödsfall.
Steg 3: Säkra bevis om ikraftträdandebeslutet
Samla daterad bedömning, underrättelser enligt 10 §, eventuellt domstolsbeslut och samtidiga underlag som visar att fullmaktshavaren prövade förutsättningarna och fattade beslutet före döden.
Steg 4: Identifiera dödsboets företrädare
Beställ dödsfallsintyg med släktutredning, kontrollera testamente och ta reda på om boutredningsman eller testamentsexekutor finns.
Steg 5: Gör en risklista
Skriv upp förfallodagar, försäkringar, avtal, reklamationsfrister och andra konkreta risker. Ange vilken förlust som uppstår och när.
Steg 6: Pröva varje åtgärd genom BRYGGAN
Kontrollera omfattning, särskilda omständigheter, nödvändighet, övertagande och intressekonflikter. Välj den minst ingripande lösningen.
Steg 7: Agera öppet och spårbart
Informera tredje man om dödsfallet, använd aldrig den avlidnes personliga inloggning och spara faktura, beslut, kvitto, kontoutdrag och kommunikation.
Steg 8: Lämna över och stäng bryggan
Överlämna egendom, fullmaktshandlingen, övriga original eller elektroniska handlingar och en daterad redovisning. Om samma person ska fortsätta, ordna rätt behörighet från dödsboet.
Vad står på spel om gränsen dras fel?
Dödsboets pengar
En onödig försäljning, gåva eller överföring kan minska kvarlåtenskapen och försvåra bouppteckning och arvskifte.
Fullmaktshavarens ansvar
Den som uppträder utan tillräcklig fullmakt kan enligt 25 § avtalslagen bli ansvarig mot tredje man. Redovisnings- och skadeståndsfrågor kan också uppstå mot boet.
Arvingarnas relation
Oklara roller och privata uttag skapar snabbt misstanke om missbruk, även när avsikten från början var att hjälpa.
Affären med tredje man
Avtal kan ifrågasättas, banken kan stoppa transaktionen och en köpare kan kräva ersättning om påstådd behörighet saknades.
Det säkraste målet är inte att ”använda fullmakten så länge det går”. Målet är att undvika förlust medan rätt förvaltning kommer på plats – och kunna visa exakt när övergången avslutades.
Vanliga frågor om framtidsfullmakt efter dödsfall
1. Upphör en framtidsfullmakt automatiskt när fullmaktsgivaren dör?
Inte nödvändigtvis. Om framtidsfullmakten redan hade trätt i kraft hänvisar 28 § framtidsfullmaktslagen till 21 § avtalslagen, vars huvudregel är att fullmakten fortsätter trots dödsfallet om inte särskilda omständigheter innebär att den ska vara förfallen. Det beskriver verkan utåt. I förhållande till dödsboet ska fullmaktshavaren samtidigt inrikta uppdraget på att skydda egendomen, redovisa och lämna över till behörig förvaltning.
2. Vad händer om framtidsfullmakten aldrig hann träda i kraft?
Då ger 28 § inte någon automatisk fortsatt verkan åt framtidsfullmakten. Dödsfallet aktiverar inte dokumentet. Dödsboets företrädare behöver ta över. Om handlingen också innehåller en vanlig fullmakt måste den delen bedömas separat enligt avtalslagen.
3. Kan framtidsfullmakten själv säga att den upphör vid döden?
Ja, fullmakten kan innehålla villkor och begränsningar. En uttrycklig dödsfallsklausul är central i bedömningen av om fullmakten har förfallit. Läs alltid hela dokumentet och eventuella ändringar; förlita dig inte på en standardrubrik.
4. Vad betyder ”särskilda omständigheter” i 21 § avtalslagen?
Det är en öppen men snäv undantagsregel. NJA 2020 s. 446 visar att den främst avser uppdrag som är så personligt knutna till fullmaktsgivarens liv att de förlorar sin mening vid döden. Stora belopp, en bred fullmakt eller att viss tid har gått räcker inte ensamt. Det finns inte heller en automatisk 30- eller 90-dagarsfrist, men uppdraget ska redovisas och lämnas över.
5. Får fullmaktshavaren betala räkningar efter dödsfallet?
Det kan vara möjligt när fullmakten hade trätt i kraft, räkningen ryms inom dess omfattning och betalningen behövs för att undvika en konkret förlust innan dödsboet kan ta över. Propositionen nämner löpande räkningar som exempel. Dokumentera behov, belopp, mottagare och betalning och lämna över redovisningen skyndsamt.
6. Får fullmaktshavaren använda den avlidnes BankID eller bankkoder?
Framtidsfullmakten ger inte i sig rätt att använda personliga koder, kort, säkerhetsdosor eller BankID. Kontakta banken öppet, visa behörighetsunderlagen och använd den kanal banken anvisar. En teknisk möjlighet att logga in är inte bevis på juridisk rätt att agera.
7. Kan bostaden säljas med stöd av framtidsfullmakten efter döden?
Utgå inte från det. En bostadsförsäljning är stor och irreversibel och ligger normalt inom dödsboets förvaltning när rätt företrädare kan agera. Även en bred fullmakt kräver en särskild bedömning av ikraftträdande, ordalydelse, nödvändighet, jäv och övergångens längd. Ofta bör dödsbodelägarna, boutredningsmannen eller testamentsexekutorn besluta.
8. Företräder framtidsfullmaktshavaren automatiskt dödsboet?
Nej. Dödsbodelägarna förvaltar och företräder normalt boet gemensamt enligt 18 kap. 1 § ärvdabalken. En boutredningsman eller testamentsexekutor kan ta över förvaltningen. Om familjen vill ha ett gemensamt ombud efter dödsfallet kan rätt företrädare utfärda en ny dödsbofullmakt.
9. Vad gäller om fullmaktshavaren också är arvinge?
Personen kan ha båda rollerna, men måste hålla dem åtskilda. Framtidsfullmakten ger inte rätt att bestämma arvskiftet, betala ut ett förskott till sig själv eller kringgå övriga delägare. Vid eget ekonomiskt intresse ska åtgärden pausas och hanteras av behörig och oberoende företrädare.
10. Vad gör man om banken inte godtar framtidsfullmakten?
Be banken precisera skriftligt om invändningen gäller fullmaktens form, ikraftträdandet, omfattningen, dödsfallet eller bankens sätt att ge åtkomst. Lämna fullständigt underlag och visa varför en eventuell åtgärd är tidskritisk. Om dödsboets företrädare kan ordna en ny fullmakt är det ofta den tydligaste vägen. Försök inte kringgå bankens kontroll med den avlidnes inloggning.
Efter dödsfallet handlar fullmakten om överlämnande
Det korrekta svaret ligger mellan två ytterligheter. En ikraftträdd framtidsfullmakt behöver inte slockna i samma ögonblick som fullmaktsgivaren dör. Men den blir inte heller ett parallellt system för att förvalta och dela dödsboet.
28 § framtidsfullmaktslagen hänvisar till 21 § avtalslagen. Förarbetena anger samtidigt hur uppdraget bör hanteras: bevara egendom, undvik rättsförlust och lämna över. 18 kap. ärvdabalken anger vem som företräder boet.
Använd BRYGGAN i rätt ordning. Kontrollera att ikraftträdandebeslutet fattades före döden, att åtgärden ryms, att inga särskilda omständigheter bryter behörigheten, att en verklig förlust behöver förebyggas, att dödsboet ännu inte kan ta över, att inget eget intresse finns och att allt kan redovisas.
Det är så en fullmakt får vara en trygg bro – utan att bli en genväg förbi dödsboets rätta företrädare.
Få ett tydligt besked innan någon agerar
Justiflex granskar:
- framtidsfullmakten, bilagorna och eventuella villkor om dödsfall,
- underlaget för att fullmakten hade trätt i kraft före döden,
- den konkreta fakturan, fristen, transaktionen eller försäljningen,
- om fullmaktshavaren har ett eget eller närståendes intresse,
- vilka som företräder dödsboet och om en ny dödsbofullmakt behövs,
- vilken åtgärd som bör vidtas, pausas eller lämnas över.
Du får en skriftlig juridisk bedömning med rekommenderad väg framåt.
Fast pris: 3 900 kr inklusive moms. Du identifierar dig med BankID.
Kontakter med bank eller motpart, ny fullmakt, förhandling, ansökan om boutredningsman och domstolsprocess offereras separat om du vill gå vidare.
Källor och rättsligt stöd
- Lag (2017:310) om framtidsfullmakter, särskilt 1–2, 4–5, 8–10, 15, 17–18, 20–21 och 23–28 §§. Lagtexten är uppdaterad till och med SFS 2026:498.
- Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område, särskilt 12–21 och 25–26 §§.
- Ärvdabalk (1958:637), särskilt 17 kap. 3 §, 18 kap. 1–3 §§, 19 kap. 1, 10–12 och 20 §§ samt 20 kap. 1 §.
- Handelsbalk (1736:0123 2), särskilt 18 kap. 1–4 och 8–9 §§ om sysslomannauppdrag, redovisning och ansvar.
- Prop. 2016/17:30, Framtidsfullmakter – en ny form av ställföreträdarskap för vuxna, särskilt s. 39–45, 51–53, 114–116 och 130–131.
- Prop. 2025/26:92, Ett ställföreträdarskap att lita på, särskilt s. 124–125 om elektroniska framtidsfullmakter.
- NJA 2020 s. 446, mål T 6146-18, om fortsatt fullmaktsverkan efter dödsfall och den snäva innebörden av ”särskilda omständigheter”.
Om författaren
Robin Forslöv
Robin Forslöv är jurist och grundare av Justiflex AB. Han arbetar med svensk familje- och arvsrätt och hjälper klienter att bedöma framtidsfullmakter, dödsboförvaltning, bankfrågor, bevisning och rätt behörighet efter ett dödsfall.