Skuldebrev skrivet av jurist till fast pris. Gratis första möte med jurist via e-post, telefon eller videosamtal.
Skapa ett skuldebrev på egen hand med vårt digitala verktyg kvalitetssäkrat av jurister och spara 80 % av kostnaden.
1. Skriftligt
Det är att rekommendera att skuldebrevet upprättas skriftligt. Muntliga avtal om att betala tillbaka lån eller att låna ut pengar är visserligen giltiga. Muntliga avtal och löften kan dock bli svåra att bevisa om en tvist skulle uppstå.
2. Anteckning
Efter att låntagaren betalat skulden ska det antecknas på skuldebrevet och handlingen ska ges till låntagaren som därefter kan förstöra dokumentet. Det görs för att låntagaren inte ska bli återbetalningsskyldig flera gånger för samma skuld.
3. Förvaring
Det är klokt att förvara skuldebrevet på ett säkert och tryggt ställe av samma skäl som ovan.
4. Bevittning
Det kan vara en bra idé att få skuldebrevet bevittnat som ytterligare bevis om tvist uppstår, även fast det inte är ett krav för giltighet. Om tvist skulle uppstå om exempelvis lånevillkoren eller signaturerna kan vittnet intyga dokumentets giltighet.
5. Ränta
Långivaren bör fundera på om ränta ska utgå och i sådana fall hur mycket, hur lång tid låntagaren har på sig att betala tillbaka skulden samt hur försenade betalningar ska behandlas.
1
Skuldebrev är det juridiska begreppet för vad vi i vardagen brukar kalla för låneavtal eller kreditavtal. Skuldebrevet är dels ett kvitto och dels ett bevis på att ett lån tagits och existerar.
Man skiljer mellan s.k. löpande skuldebrev, som är avsedda att kunna överlåtas, och s.k. enkla skuldebrev. De enkla skuldebreven är inte lämpade för överlåtelse, även om fordringsrätten som sådan givetvis kan överlåtas. Därför gäller olika regler för löpande och enkla skuldebrev.
Det är skuldebrevslagen och konsumentkreditlagen som styr de olika krav som finns för skuldebreven. När pengar lånas från en bank kommer konsumentkreditlagen att spela en viktig roll eftersom det finns vissa regler om vad som kan avtalas mellan en bank och en privatperson.
Exempelvis framgår av konsumentkreditlagen att banken måste följa god kreditgivningssed och att räntan bara får ändras om det framgår av avtalet. Enligt lagen måste skuldebrevet också innehålla information om den effektiva räntan för lånet om det gäller lån till privatpersoner.
Ett skuldebrev är viktigt eftersom det fungerar som ett skriftligt bevis. Skuldebrevet anger att skulden kommer att betalas tillbaka och fungerar som ett löfte. Om skuldebrevet säljs vidare eller ges bort fungerar skuldebrevet också som ett kvitto och visar en rätt till betalning. Eftersom skuldebrevet oftast är skriftligt kan det minska risken för tvister då muntliga överenskommelser är svårare att bevisa.
Av skuldebrevet framgår dessutom vilka speciella krav som gäller för lånet. Genom ett skuldebrev kan de krav som önskas gälla för lånet specificeras på ett tydligt sätt. Det är inte ovanligt att skuldebrevet exempelvis anger en återbetalningstid som låntagaren måste förhålla sig till.
I det dagliga livet skrivs skuldebrev i många situationer som vi inte tänker på. Det är alltid i både långivarens och låntagarens bästa intresse att skriva ett skuldebrev. Det gäller även när lånet avser en familjemedlem eller nära vän. Inte sällan kommer parter av sådant slag överens om att ett skuldebrev inte är nödvändigt på grund av den nära relationen. Skuldebrevet kan dock få betydelse eftersom det kan uppstå bråk eller problem med lånet.
Lånesumman.
Vem långivaren och låntagaren är, deras signaturer och datum.
Återbetalningstid.
Om ränta på lånet ska utgå och i sådana fall hur mycket.
Eventuell villkor för sen betalning som exempelvis dröjsmålsavgifter.
Eventuella övriga villkor och avgifter.
Enligt 8 – 22 §§ sambolagen delas parternas gemensamma bostad och egendom lika vid en separation eller dödsfall. Om paret vill undvika likadelningen kan de skriva ett samboavtal som undantar viss eller all egendom från att bodelas. I sådana situationer räcker det alltså inte att skriva ett skuldebrev utan det behöver kompletteras med ett samboavtal.
Om parterna i ett samboförhållande köper en bostadsrätt eller ett hus för gemensam användning och betalar olika kontantinsatser kan ett skuldebrev skrivas. Skuldebrevet säkrar att den i förhållandet som bidragit mer också får tillbaka pengarna vid en försäljning eller om paret separerar.
För gifta makar krävs ett äktenskapsförord för att undvika likadelning av parets egendom. Utan äktenskapsförord kommer parets egendom delas lika enligt 10 kap. äktenskapsbalken (1987:230), trots att ett skuldebrev finns. Långivaren måste göra skuldebrevet till enskild egendom genom äktenskapsförord, om likadelning av återbetalningen vill undvikas.
Eftersom det är otillåtet att avtala om framtida omfördelningar av tillgångar måste ett skuldebrev skrivas. Det räcker alltså inte att enbart skriva ett samboavtal eller äktenskapsförord. Det som går att åstadkommas genom ett samboavtal eller äktenskapsförord är att fördela egendomen. Det är dock inte möjligt att säga hur stor del av värdet på egendomen som respektive part äger.
Ett enkelt skuldebrev är ett skuldebrev som riktas mot en specifikt namngiven person eller företag.
Det finns olika varianter av skuldebrev. Att veta skillnaden mellan dessa är viktigt för att avgöra vilken typ av skuldebrev som är lämpligast för situationen. Olika regler gäller nämligen för de olika varianterna av skuldebrev. Dessa skuldebrev kallas för enkla skuldebrev, löpande skuldebrev, innehavarskulderbrev (löpande skuldebrev) samt orderskuldebrev (löpande skuldebrev).
Den första formen av skuldebrev är enkla skuldebrev som riktas mot en specifikt namngiven person eller företag. Det är endast den namngivna personen i skuldebrevet som kan kräva betalning av låntagaren. I skuldebrevet anges vem som är skyldig pengar och vem som ska få betalt. Enkla skuldebrev är vanligast mellan privatpersoner och är inget värdepapper.
Egentligen är inte tanken att enkla skuldebrev ska säljas eller ges bort men det är möjligt om låntagaren informeras om det. Det juridiska begreppet för ett sådant meddelande kallas för denuntiation. Det är otillåtet att sälja eller ge bort skuldebrevet utan sådant besked till låntagaren och i samband med att skuldebrevet får ny ägare måste också ett kvitto visas upp.
Rättsligt skydd ges inte till den nye ägaren förrän låntagaren fått besked om att skuldebrevet bytt ägare. I samband med beskedet får den nye ägaren samma rättigheter och skyldigheter som den tidigare ägaren.
Löpande skuldebrev är inte riktade mot en namngiven person utan vem som helst som har skuldebrevet fysiskt hos sig kan kräva betalning.
Löpande skuldebrev är inte riktade mot en namngiven person utan vem som helst som har skuldebrevet fysiskt hos sig kan kräva betalning. Det löpande skuldebrevet är en värdehandling och ett bevismedel. Löpande skuldebrev är till för att säljas eller ges bort och därför behöver låntagaren inte informeras om att skuldebrevet bytt ägare. Löpande skuldebrev är den vanligaste förekommande formen av skuldebrev.
Den som köper eller får ett löpande skuldebrev får också ett starkare rättsligt skydd än den som köper eller får ett enkelt skuldebrev. Det är därför lättare att omsätta löpande skuldebrev. Ett exempel på löpande skuldebrev är privatlån som tecknas hos banker eftersom dessa privatlån huvudsakligen är löpande skuldebrev.
Innehavarskuldebrev riktar sig till vem som helst som kan visa skuldebrevet. Ett innehavarskuldebrev är en variant av ett löpande skuldebrev och det är riktat till mottagaren, det vill säga den som kan visa upp det fysiska skuldebrevet kan kräva låntagaren på lånebeloppet.
Det är det som är själva funktionen men innehavarskuldebrevet, att den som kan kräva låntagaren på pengar kan vara vem som helst. Det fysiska skuldebrevet fungerar som ett kvitto och alla löpande skuldebrev där långivaren inte namnges räknas som innehavarskuldebrev.
Den andra varianten av löpande skuldebrev är orderskuldebrev som riktar sig till en specifik långivare eller till order. Om det inte finns något namn skrivet är det överlåtet på mottagaren vilket kallas för att överlåtelse sker in blanco.
Ett orderskuldebrev kan ges bort eller säljas till vem som helst, men det måste anges i skuldebrevet vem den nye långivaren är för att vara giltigt. För att orderskuldebrevet ska kunna ges bort eller säljas krävs också långivarens underskrift. Den nye långivaren måste visa kvitto på att denne fått eller köpt skuldebrevet.
Ett orderskuldebrev ses i många fall som ett tryggare och säkrare alternativ än ett innehavarskuldebrev. Det beror på att om ett innehavarskuldebrev försvinner kan vem som helst som hittar skuldebrevet också kräva in skulden. Ett orderskuldebrev ses som ett värdepapper och det måste antecknas på skuldebrevet varje gång någon form av överlåtande sker.
Ett skuldebrev avser ett lån på 100 000 kr och riktar sig till långivaren A eller till order. A säljer orderskuldebrevet och skriver sitt egen namn och den nya ägarens namn B (det är det som är “order”). B måste bevisa att B är den nye ägaren och gör det genom att visa kedjan av köp som skett. I den här situationen har endast en person (A), ägt skuldebrevet innan.
Det räcker med att B visar att kedjan av köp som skett mellan den första långivaren A fram till B eftersom skuldebrevet endast sålts mellan två personer. Om B i sin tur säljer vidare skuldebrevet till C måste C bevisa kedjan av köp som skett, det vill säga från A till B och slutligen till C.
När avbrott görs blir preskriptionstiden längre vilket innebär att den som har rätt att kräva låntagaren på betalning får längre tid att göra det. I samband med avbrott börjar en ny preskriptionstid att löpa.
Om avbrott inte sker på tio år finns en huvudregel som säger att skuldebrevet förlorar sin verkan och därmed preskriberas. För skuldebrev gällande mot konsumenter finns en preskriptionstid på tre år, till exempel privat mobilräkning.
Skuldebrevet är ett bindande avtal och beviset för att en skuldrelation finns. Ett lånelöfte är däremot endast ett löfte om att få låna en viss summa hos banken och är inte juridiskt bindande.
Det gamla ordspråket säger att “den som går i borgen går i sorgen”. För att undvika sorg är det bäst att inte ställa upp som borgensman för någon med dålig ekonomi eller bristande ordning i sina affärer.
För att kunna kräva betalning från en gäldenär är det nödvändigt att kunna bevisa att man har en fordran. Men även med stark bevisning kan en fordringsägare stöta på problem. Gäldenären kan antingen vägra att betala eller befinna sig i en ekonomisk situation där hen inte kan betala när förfallodagen inträffar. Därför behöver fordringsägaren skydda sig både mot gäldenären och de andra fordringsägarna. För detta krävs inte bara ett påtryckningsmedel utan också en säkerhet.
Säkerhetsarrangemang kan variera beroende på det specifika avtalet, samt parternas finansiella styrka och förhandlingspositioner. I juridiska termer syftar “säkerhet” på åtgärder som minskar eller eliminerar kreditrisker, det vill säga risken för förlust om motparten går i konkurs. För att vara en giltig säkerhet krävs det att åtgärden har effekt även om motparten sätts i konkurs. Exempel på sådana säkerheter är:
Pant i lös eller fast egendom
Borgen och garantier
Försäkringslösningar
Retentionsrätt (rätt att hålla inne egendom som tillhör motparten)
Kvittningsrätt (rätt att kvitta motfordringar)
Säkerhet i sålda varor (t.ex. äganderättsförbehåll)
Den som går i borgen för en gäldenär åtar sig att betala dennes skuld om gäldenären själv inte kan eller vill göra det. Borgensmannen tar alltså på sig den risk som fordringsägaren normalt har när det inte finns någon säkerhet. Som det gamla ordspråket säger: “Den som går i borgen går i sorgen”. Ett borgensåtagande bör därför övervägas noggrant. För att undvika att hamna i “sorgen” är det klokt att inte gå i borgen för en person med dålig ekonomi eller som är slarvig i sina affärer. Men även om personen i fråga är pålitlig kan oförutsedda händelser som sjukdom eller dödsfall göra att borgensmannen ändå riskerar att betala.
Om man beslutar sig för att gå i borgen, bör man inte göra det ensam med tanke på den stora risken. Om flera personer går i borgen tillsammans, bör man se till att medborgensmännen har god ekonomi. Om flera personer går i borgen gemensamt, är de solidariskt ansvariga. Det innebär att fordringsägaren kan kräva hela beloppet från vem som helst av de borgensmännen som inte betalat, och den som betalat kan sedan kräva sin del från gäldenären eller de andra borgensmännen. För att undgå solidariskt ansvar måste man uttryckligen åta sig ett delat borgensansvar.
Det finns två huvudsakliga typer av borgen: enkel borgen och proprieborgen. Vid enkel borgen blir borgensmannen betalningsskyldig först efter att man genomfört ett utmätningsförsök hos gäldenären och konstaterat att denne inte kan betala. Eftersom denna process kan vara både tidskrävande och omständlig, nöjer sig de flesta, särskilt banker, inte med enkel borgen utan kräver istället proprieborgen.
Vid proprieborgen åtar sig borgensmannen att betala “som för egen skuld”. Det innebär att fordringsägaren kan kräva betalning från antingen gäldenären eller borgensmannen redan så snart det står klart att betalningen uteblivit på förfallodagen. Borgensmannen har alltså ett solidariskt ansvar tillsammans med gäldenären vid proprieborgen.
Borgensåtagandet bör helst skrivas in direkt på fordringshandlingen. En borgensman har rätt att kräva gäldenären på det belopp han eller hon betalat till fordringsägaren; detta kallas regressrätt.
Det vanligaste fordringsbeviset kallas skuldebrev (i vardagsspråk även revers). Man skiljer mellan s.k. löpande skuldebrev som är avsedda att kunna överlåtas och s.k. enkla skuldebrev. De enkla skuldebreven är inte lämpade för överlåtelse, även om fordringsrätten som sådan givetvis kan överlåtas. Därför gäller olika regler för löpande och enkla skuldebrev och själva formuleringen av skuldebrevet har stor betydelse.
Ett skuldebrev är en handling där en skuld står skriven och där en skuldrelation anges. Normalt skrivs skuldebrev i samband med ett banklån för exempelvis bostadsköp, men skuldebrev kan också skrivas för lån mellan privatpersoner. Skuldebrevet är ett löfte på att skulden kommer att betalas.
Själva lånesumman och lånevillkoren ska tydligt framgå av skuldebrevets innehåll. Lånevillkor kan exempelvis vara krav på ränta, amortering och övriga avgifter.
Skuldebrevet är viktigt eftersom det är där all information kring lånet finns och det är därför betydelsefullt att noga läsa igenom innehållet.
Om långivaren vill ha ränta på skulden kan långivaren också kräva det, vilket då ska framgå av skuldebrevets innehåll. Räntan är det begrepp som beskriver den kostnad som många begär för att låna ut pengar.
Om låntagaren inte betalar tillbaka skulden inom den tid som bestämts i skuldebrevet har långivaren rätt till ytterligare ränta. Om parterna kommit överens om en återbetalningsplan och låntagaren inte följer denna kan långivaren ta ut extra ränta om det framgår av skuldebrevet.
Det finns en räntelag i Sverige som är dispositiv. Det innebär att lagen går att bortse från om parterna bestämt något annat. Hela lagen går dock inte att avtala bort utan det finns vissa delar av lagen som gäller oavsett avtal, närmare bestämt när resultatet blir till nackdel för låntagaren. För lån till konsumenter behöver långivaren förhålla sig till konsumentkreditlagen.
Det finns fem formkrav för skuldebrev.
Traditionellt sett finns följande krav för att en handling ska anses vara ett skuldebrev. Om något av villkoren inte uppfylls går det ändå att titta på de regler som gäller för enkla skuldebrev.
Vad gäller själva innehållet finns inga särskilda formkrav och parterna är fria att utforma skuldebrevet och dess lånevillkor på det sätt som önskas.
Det är alltid viktigt att tänka på vem skuldebrevet är ställt till eftersom det avgör vilken variant av skuldebrev som gäller.
1. Dokumentet ska vara skriftligt.
2. Dokumentet ska ha skrivits med syfte att användas som bevis för skulden.
3. Löftet om betalning ska vara ensidigt. Om skyldigheten att betala skulden är beroende av att den som lånar ut pengar ska göra något som motprestation är det inte ett ensidigt löfte.
4. Löftet ska avse pengar. Ett löfte om att till exempel utföra en viss tjänst är inte ett skuldebrev).
5. Namnteckning och signatur ska skrivas i dokumentet.
Efter att en skuld betalats eller delvis betalats ska skuldebrevet uppdateras med denna information. Det brukar ske genom en anteckning på skuldebrevet om att skulden eller viss del av skulden numera är betald.
Annars finns risken att samma skuld får betalas igen. Så fort hela skulden är återbetald bör skuldebrevet ges tillbaka till låntagaren och det kan också vara vettigt att förstöra dokumentet.
Telefon:
Info@justiflex.se
Måndag - fredag 10.00 - 18.00
Lördag 12.00 - 16.00
Våra digitala tjänster kan användas 24/7
Telefon:
Info@justiflex.se
Måndag - fredag 10.00 - 18.00
Lördag 12.00 - 16.00
Våra digitala tjänster kan användas 24/7
