Om köpekontrakt
Även om ett köp av lös egendom i de flesta fall kan avtalas muntligt är det dock att rekommendera att skriva ett köpekontrakt när det gäller större summor.
Boka möte med jurist
Köpekontrakt skrivet av jurist till fast pris. Gratis första möte med jurist via e-post, telefon eller videosamtal.
- Personlig rådgivning
- Expertkunskap
- Löpande kontakter via telefon och/eller e-post
- Inget köpkrav
Skapa ett köpekontrakt på egen hand med vårt digitala verktyg kvalitetssäkrat av jurister och spara 80 % av kostnaden.
- Köpekontrakt på 5-15 minuter
- Enkelt och prisvärt
- Spara 1300 kr
- Du betalar i sista steget
Allmänt
Köp av lös egendom kan avtalas muntligt eller skriftligt; det finns inga formkrav (till skillnad från fastighetsköp). Det är dock vanligt att avtalet är skriftligt då det gäller köp av mera värdefull egendom som exempelvis bilar, eller då köparen får kredit och säljaren därför behöver ett bevismedel för sin fordran.
Parterna har vid ett vanligt köp avtalsfrihet. I köplagen förutsätts parterna vara jämbördiga. Vanliga köp omfattar alla köp som inte är konsumentköp. Det innebär att köplagen gäller inte bara köp mellan två yrkesmän utan även mellan två privatpersoner.
Det finns visserligen inga särskilda regler för dessa båda olika typer av köp, men det är givet att man får ställa större krav på en yrkesman, t.ex. att han ska reklamera snabbare än en lekman.
Köplagen gäller mellan jämbördiga parter
Med lös egendom menas lösa saker som bilar, råvaror, smycken, travhästar, aktier, bostadsrätter, värdepapper med mera. Motsatsen till lös egendom är fast egendom, alltså mark med eller utan byggnader på.
Vad menas med jämbördiga parter?
1.
Parterna (säljare och köpare) är jämbördiga, det vill säga båda är privatpersoner eller båda är näringsidkare
2.
Säljaren är privatperson och köparen är näringsidkare.
Avtalsfrihet
Eftersom det råder avtalsfrihet i Sverige kan köplagen avtalas bort i det enskilda avtalet.
Köplagen kan avtalas bort
Köplagen kan är dispositiv. Det innebär att köplagens regler kan avtalas bort i det enskilda avtalet. Man brukar tala om avtalsfrihet.
Varans (köpeobjektets skick)
Det bör av köpeavtalet framgå om köpeobjektet är nytt eller begagnat. I vissa fall kan man behöva specificera köpeobjektets egenskaper och kvalitet.
När det gäller begagnade varor skriver man ofta in att varan säljs i “befintligt skick efter det att köparen har besiktigat objektet”. En allmänt hållen friskrivningsklausul av det här slaget innebär däremot inte att säljaren går helt fri från ansvarar för fel i varan.
Tidpunkt för överlämnande
Om parterna inte har avtalat om någon tidpunkt för överlämnandet av varan, ska varan överlämnas inom rimlig tid. Vad som är rimlig tid beror på omständigheterna. Finns varan i säljarens lager, är leveranstiden betydligt kortare än om varan exempelvis måste tillverkas eller köpas in från någon annan.
Priset
Priset ska anges med eller utan moms. Vid avtal med konsumenter ska priser vara inklusive moms. I avtal mellan näringsidkare brukar priset anges exklusive moms och det bör klart framgå att moms tillkommer.
Hur och när betalning för varan ska göras
Om parterna inte har avtalat on tidpunkten för betalningen, ska köparen betala när säljaren kräver det, dock inte förrän varan finns tillgänglig för köparen. Det finns alltså inte någon automatisk krediträtt.
Lagen säger ingenting om handpenning, utan det är upp till parterna att avtala om, när och med vilket belopp handpenningen ska betalas. Det är vanligt att parterna avtalar om att handpenning (vanligen 10 % av priset) ska betalas på kontraktsdagen och att resterande summa ska betalas vid överlämnandet vid ett i köpeavtalet angivet datum.
Villkor
Du kan i avtalet välja om du vill ta ut dröjsmålsränta, påminnelseavgift och andra typer av påföljder.
Dröjsmålsränta
Säljaren har enligt räntelagen rätt att ta ut dröjsmålsränta från förfallodagen, om förfallodagen är bestämd i förväg. Om du har med en förfallodag i köpekontraktet behöver du egentligen inte ta in en klausul om dröjsmålsränta.
Enligt räntelagen får du utan avtal ta ut en dröjsmålsränta med högst gällande referensränta plus 8 procentenheter.
Påminnelseavgift
För att säljaren ska ha rätt att ta ut påminnelseavgift krävs att parterna har avtalat om detta.
Om parterna har avtalat att köparen ska betala påminnelseavgift vid för sen betalning, får säljaren enligt lag ta ut högst 50 kr för en skriftlig betalningspåminnelse. Man får inte ta ut mer än en påminnelseavgift per fordran.
Kontraktsbrott
Vad som utgör kontraktsbrott kan givetvis direkt anges i avtalet. Som exempel kan nämnas att köpeavtal ofta innehåller explicita regler om vad som utgör fel eller försening. Likaså kan i t.ex. ett låneavtal föreskrivas att ett visst antal dagars betalningsförsening ska anses utgöra kontraktsbrott och medföra rätt för långivaren att säga upp lånet.
I andra typer av avtal får vad som utgör kontraktsbrott bedömas enbart med utgångspunkt från vad avtalet föreskriver om parternas åtaganden. Många gånger kan det vara lämpligt att i avtalet ge kvalificerade skrivningar om vad som utgör kontraktsbrott.
I avtal där alla kontraktsbrott förs in i en klausul eller en klausul för vardera parten, brukar t.ex. införas ett krav på väsentlighet och en möjlighet att rätta till “felet” inom en viss tid. Vidare bör undantag göras för kontraktsbrott som beror på den förfördelade partens eget agerande (eller underlåtenhet att agera).
Påföljder
Påföljderna vid kontraktsbrott skiljer sig en del mellan olika avtalstyper, såväl enligt gällande rättsregler som i avtalspraxis. Det kan finnas skäl att överväga vilka supplementära rättsregler som gäller om avtalet är “tyst” i en viss fråga. En skiljelinje går mellan momentana och varaktiga avtal.
Vid momentana avtal, såsom köpeavtal, förekommer t.ex. de speciella påföljderna prisavdrag, omleverans och avhjälpande. Det föreligger av naturliga skäl litet utrymme för denna typ av klausuler i varaktiga avtal; något som särskilt gäller de två förstnämnda. Anledningen att särbehandla de båda avtalstyperna i övrigt föreligger knappast.
Reklamation och preskription
När det gäller reklamation vid fel i köpeobjektet måste köparen inom skälig tid reklamera det han märkt eller borde ha märkt om felet. Om han inte direkt vill bestämma sig för vilken påföljd han ska välja, kan han i stället inleda en s.k. neutral reklamation. Vill köparen kräva att få ny felfri vara (omleverans) eller att säljaren ska avhjälpa felet, ska han reklamera för omleverans eller avhjälpande antingen direkt i stället för en neutral reklamation eller inom skälig tid efter det att han gjort neutral reklamation; i det senare fallet har köparen således “dubbel skälig tid”.
En neutral reklamation innebär att den som reklamerar inte preciserar vilken eller vilka påföljder han vill göra gällande. Den bör användas då köparen inte kan bestämma sig för vad han vill göra gällande men ändå vill undvika att försitta reklamationsfristen. Det viktiga med den neutrala reklamationen är således att köparen framhåller att han vill göra anspråk gällande och att han gör det i tid. Vill han göra andra krav än avdrag och skadestånd gällande, kan han följa upp den neutrala reklamationen med en mera preciserad.
Om säljaren inte inom skälig tid avhjälper felet eller lämnar ny felfri vara, kan köparen på detta stadium bestämma sig för att i stället häva; han måste då reklamera för hävning inom skälig tid efter det att tiden för avhjälpande eller omleverans gått ut. Vill köparen häva köpet direkt i stället för att kräva leverans eller avhjälpande, måste han handla snabbt; en hävningsreklamation måste göras inom skälig tid från det att han märkt eller borde ha märkt felet, dvs. inom samma tid som för neutral reklamation.
Vanliga frågor om köpeavtal
Köplagen gäller om:
- Både köpare och säljare är näringsidkare.
- Både köpare och säljare är privatpersoner.
- En privatperson säljer något till en näringsidkare.
Köplagen gäller köp av lös egendom. Med lös egendom menas lösa saker som bilar råvaror, livsmedel, aktier, värdepapper, m.m.
Köplagen gäller alltså inte köp av fast egendom, det vill säga mark med eller utan byggnader på. Köplagen gäller inte heller hyra och försäljning av olika tjänster. Köplagen gäller inte vid internationella köp.
Ytterligare läsning
För köp och försäljning av fastigheter gäller särskilda regler vilket framgår av 4 kap. jordabalken (1970:994). Dessa regler skiljer sig i många avseenden från vad som gäller vid köp och försäljning av lös egendom.
KONTAKTA OSS
Våra öppettider
Måndag - fredag 10.00 - 18.00
Lördag 12.00 - 16.00
E-postadress:
Info@justiflex.se