När föreligger samäganderätt? Bortsett från dold samäganderätt
När föreligger samäganderätt? Bortsätt från dold samäganderätt
Samäganderätt för två eller flera personer till viss egendom med viss andel har funnits sedan lång tid tillbaka. Huvudsakligen har det rört syskon eller andra släktingar som grundats på arv, testamente eller gåva. Även samäganderätt mellan bolag och andra juridiska personer har naturligtvis funnits. Samäganderätt är numera vanligt förekommande, särskilt mellan makar och sambor i fråga om den gemensamma bostaden i form av en fastighet eller bostadsrätt. Men det förekommer även många andra typer av samäganderätt, t.ex. i fråga om bohag i makars eller sambors gemensamma hem eller då exempelvis en bil eller en segelbåt används gemensamt.
Förutsättningar för samäganderätt
Det är oftast ganska enkelt att klargöra när samäganderätt till viss egendom föreligger. Samäganderätt föreligger när två (eller eventuellt flera) personer gemensamt köpt eller på liknande sätt förvärvat viss egendom för att äga den gemensamt (undantag för 19 §), samt då två (eller flera) personer gemensamt erhållit viss egendom genom arv, testamente eller gåva.
Frågan är dock ibland mer invecklad och det beror på att när två personer har nära personliga och komplicerade ekonomiska förhållanden med gemensam bostad och ekonomi, så kan det framstå som oklart om olika objekt i eller i anslutning till hemmet tillhör endast den ena partnern/sambon eller tillhör båda med samäganderätt.
Det är alltså i första hand i förhållandet mellan makar och sambor som det kan vara osäkert om samäganderätt råder och det gäller främst i fråga om egendom i det gemensamma hemmet eller egendom som finns i anslutning till bostaden.
För att samäganderätt ska föreligger krävs det inte ett särskilt avtal mellan dem som tillsammans köper egendom att de ska inneha den med samäganderätt. På motsvarande sätt krävs det inte vid gåva eller testamente till två eller flera personer att givaren eller testator uttryckligen har angett att mottagarna ska inneha egendom med samäganderätt.
Om två eller flera personer gemensamt äger egendom som direkt eller enligt annan lagstiftning omfattas av samäganderättslagen, följer nämligen av 1 § samäganderättslagen att de innehar egendomen med samäganderätt med en ideell andel (inte specifik del) i egendomen för var och en av dem.
Samäganderätt i det dagliga livet
I det dagliga livet är det troligtvis inte så många makar eller sambor som över huvud taget reflekterar över frågan om samäganderätt. En följd av detta är att det förekommer samäganderätt som de berörda parterna inte är medvetna om.
Det kan visserligen förhålla sig så att en av makarna eller samborna anger att viss egendom i boet innehas av dem med samäganderätt, medan den andre anser att egendomen tillhör honom eller henne. En makes eller sambos uppfattning påverkas troligen av vad som är mest fördelaktigt för honom eller henne.
De situationer då frågan om samäganderätt till viss egendom aktualiseras och kan få betydelse är huvudsakligen följande:
- Då en andelsägare vill överlåta eller på annat sätt bestämma över egendomen,
- Då bodelning ska ske mellan makar eller sambor,
- Vid utmätning hos andelsägare, men bestämmelserna i 4 kap. 17–22 §§ utsökningsbalken (1981:774) och särskilt presumtionerna om äganderätt till gäldenären oftast leder till att ett samäganderättsförhållande inte blir beaktat,
- Vid andelsägares konkurs,
- I vissa fall vid andelsägares deklaration och betalning av skatt.
Samäganderätt till lös egendom mellan andra än makar och sambor
Andra än makar eller sambor som förvärvar egendom med samäganderätt kan t.ex. vara syskon, arbetskamrater eller goda vänner. Det kan exempelvis vara en båt, sportbil eller en sportstuga. I och med att två eller flera personer gemensamt förvärvat egendom innehar de därefter egendomen med samäganderätt.
Att de förvärvat egendomen gemensamt innebär att de, som regel genom köp, förvärvat egendomen genom ett och samma avtal. Det är dock inte en nödvändig förutsättning att båda/alla förvärvarna bidragit till betalningen, men det är givetvis det vanliga.
Samäganderätt till lös egendom mellan makar och sambor
Det föreligger inte någon principiell skillnad mellan makar och sambor då det gäller frågan om samäganderätt föreligger till egendom i eller i anslutning till det gemensamma hemmet, det vill säga inre och yttre inventarier.
Egendom som innehas av makar eller sambor och ofta finns i det gemensamma hemmet eller i anslutning till detta ägs antingen av den ena eller den andra maken/sambon eller gemensamt av dem genom samäganderätt. I fråga om äganderätt för makar/sambor gäller samma bestämmelser och principer som för andra.
Frågan vem av makarna eller samborna som har tillskjutit medel för inköp av viss egendom bör inte bedömas alltför formellt utan bör ses mot bakgrund av den personliga och ekonomiska gemenskap som i allmänhet råder mellan makar eller sambor. Om båda makarna eller samborna har inkomster och den ena maken eller sambon exempelvis svarar för löpande utgifter, såsom för hyra, mat m.m., medan den andra står för betalningen vid inköp av kapitalvaror, bör inköpta kapitalvaror tillhöra makarna eller samborna med samäganderätt.
Det gäller dock i första hand egendom som kan anses förvärvad för gemensamt bruk eller annars i båda makarnas eller sambornas intresse, såsom bohag eller objekt som kan användas till båda eller familjens nytta. I fråga om egendom som får anses ha köpts endast i den ena makens eller sambons intresse kan fråga om samäganderätt bedömas annorlunda. Som exempel kan nämnas en sportbil eller dator som uteslutande används för en av makarna eller samborna som har köpt och bekostat den.
Samäganderätt till fast egendom och bostadsrätt m.m. när dold äganderätt inte är aktuell
I det följande bortses från frågan om eventuell dold samäganderätt. En förutsättning för resonemanget är alltså att det inte från något håll har gjorts gällande att det föreligger dold samäganderätt. De typerna av egendom som avses här är sådana att det krävs skriftlig form vid överlåtelse av egendomen. I flera av fallen ska också inskrivning (registrering) av förvärvet göras av den nya ägaren.
Den vanligast förekommande egendom av det slag som avses här är fast egendom (fastighet). Överlåtelse av fast egendom kräver skriftlig form enligt 4 kap. 1, 28 och 29 §§ jordabalken och förvärvare är skyldig att söka lagfart enligt 20 kap. jordabalken. Liknande bestämmelser gäller i fråga om tomträtt vilket följer av 13 kap. 3 och 7 §§ och 21 kap. jordabalken.
Upplåtelse av bostadsrätt och överlåtelse av bostadsrätt ska ske skriftligen enligt 4 kap. 5 § och 6 kap. 4 § bostadsrättslagen 1991:614.
Bilar och motorcyklar hör inte hit. Ny ägare bör visserligen registreras men överlåtelse kräver inte skriftlig form. Överlåtelse av fritidsbåtar kräver inte heller skriftlig form och någon registrering krävs inte.
När två eller flera personer enligt en köpehandling tillsammans förvärvat en fastighet eller någon annan egendom där det också gäller krav på skriftlig form för överlåtelse, kan de utan vidare anses inneha egendomen med samäganderätt. Det finns i dessa fall inte något utrymme för att anse att ägare till egendomen är någon annan än de som är upptagna som köpare i köpehandlingen eller endast någon av dessa.
Även i vissa fall då det visserligen inte finns något krav på skriftlig form för överlåtelse men sådan likväl iakttas med tanke på kvalificerad registrering (inskrivning) och handlingen utvisar att två eller flera har förvärvat egendomen, bör dessa inneha egendomen med samäganderätt.
Telefon:
Info@justiflex.se
Måndag - fredag 10.00 - 18.00
Lördag 12.00 - 16.00
Våra digitala tjänster kan användas 24/7
© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.
Telefon:
Info@justiflex.se
Måndag - fredag 10.00 - 18.00
Lördag 12.00 - 16.00
Våra digitala tjänster kan användas 24/7
När föreligger samäganderätt? Bortsett från dold samäganderätt Läs mer »
