Justiflex

Framtidsfullmakter – Därför finns de för din trygghet och självbestämmande

13 maj 2025

Framtidsfullmakter – Därför finns de för din trygghet och självbestämmande

Att planera för framtiden är ett kraftfullt sätt att behålla kontroll över ditt liv, även om du en dag inte kan fatta beslut själv. En framtidsfullmakt är ett juridiskt verktyg som låter dig bestämma vem som ska hantera dina ekonomiska och personliga angelägenheter om du blir beslutsoförmögen. Men varför finns framtidsfullmakter, och hur kom de till? I denna guide reder vi ut syftet, bakgrunden och hur de fungerar – allt för att du ska förstå hur de stärker din självbestämmanderätt. Välkommen till en tydlig genomgång från Justiflex!

Vad är en framtidsfullmakt?

En framtidsfullmakt är en särskild typ av fullmakt som träder i kraft när du, fullmaktsgivaren, inte längre kan fatta beslut på grund av exempelvis sjukdom, demens eller olycka. Genom lagen om framtidsfullmakter (2017:310), som trädde i kraft 1 juli 2017, kan du utse en fullmaktshavare – en person du litar på – att hantera dina angelägenheter.
 
Till skillnad från vanliga fullmakter, som slutar gälla om du blir beslutsoförmögen, är framtidsfullmakter designade för att användas just i dessa situationer.
Framtidsfullmakter kan omfatta:
 
  • Ekonomiska ärenden: Betala räkningar, hantera bankkonton eller sälja egendom.
  • Personliga angelägenheter: Säkerställa vård, boende eller andra livsbeslut.
Syftet? Att ge dig möjlighet att själv bestämma hur din framtid ska se ut, utan att samhället eller domstolar behöver ta över.

Varför finns framtidsfullmakter?

Framtidsfullmakter finns för att stärka din självbestämmanderätt och erbjuda ett privat alternativ till offentliga hjälpåtgärder som godmanskap eller förvaltarskap. Här är de främsta skälen:
 
  • Självbestämmande: Du väljer vem som ska representera dig och hur dina angelägenheter ska skötas, vilket respekterar din rätt att forma din framtid.
  • Flexibilitet: Du kan skräddarsy fullmakten efter dina behov, från små ekonomiska uppgifter till större livsbeslut.
  • Alternativ till godmanskap: Istället för att en domstol utser en god man, kan du själv välja en pålitlig person i förväg.
  • Minska bördan på offentliga system: Framtidsfullmakter minskar trycket på godmanskapssystemet, som ibland lider av resursbrist.
Europarådets rekommendation (2009) betonar att framtidsfullmakter (eller “continuing powers of attorney”) stärker vuxnas rätt att planera för framtida beslutsoförmåga. Sverige anslöt sig till denna internationella trend för att möta det växande behovet hos en åldrande befolkning och för att ge individer större kontroll.

Hur kom framtidsfullmakter till?

Framtidsfullmakter är ett relativt nytt rättsinstitut i Sverige, men de har rötter i internationella och nationella utvecklingar:
 
  1. Internationell bakgrund:
    • Redan 1999 rekommenderade Europarådet principer för att skydda beslutsoförmögna vuxna.
    • År 2009 kom en specifik rekommendation (CM/Rec(2009)11) som uppmanade medlemsstater att införa framtidsfullmakter för att främja självbestämmande.
    • Länder som Storbritannien, Kanada och Australien, med anglosaxiska rättssystem, har länge haft liknande lösningar, ofta kallade “enduring power of attorney” eller “advanced directive”.
  2. Svensk utveckling:
    • Förmyndarskapsutredningen (SOU 2004:112) identifierade brister i godmanskapssystemet och föreslog framtidsfullmakter som ett privat alternativ.
    • Departementspromemorian (Ds 2014:16) fördjupade förslaget, och proposition 2016/17:30 lade grunden för lagen.
    • Lagen trädde i kraft 2017 efter riksdagsbehandling i Civilutskottet (2016/17:CU11).
Varför nu? En åldrande befolkning och ökad förekomst av sjukdomar som demens har skapat ett större behov av juridiska hjälpåtgärder. Samtidigt har brister i godmanskapssystemet, som långa handläggningstider och brist på gode män, gjort privata lösningar som framtidsfullmakter attraktiva.

Hur fungerar en framtidsfullmakt?

En framtidsfullmakt är en privat rättshandling som skiljer sig från vanliga fullmakter enligt 2 kap. avtalslagen. Här är processen i korthet:
 
  1. Upprättande:
    • Du måste vara över 18 år och beslutsförmögen (kunna fatta välgrundade beslut).
    • Fullmakten ska vara skriftlig, undertecknad av dig och bevittnad av två oberoende vittnen samtidigt.
    • Du anger vad fullmakten omfattar och vem som är fullmaktshavare.
  2. Ikraftträdande:
    • Fullmakten träder i kraft när du blir beslutsoförmögen, vilket fullmaktshavaren eller en domstol bedömer.
    • Nära anhöriga kan underrättas, och domstolsprövning kan begäras för att säkerställa korrekt ikraftträdande.
  3. Brukande:
    • Fullmaktshavaren agerar i ditt namn inom fullmaktens gränser, antingen för ekonomiska eller personliga ärenden.
    • De har en lojalitetsplikt att sätta dina intressen först och kan granskas av överförmyndaren eller anhöriga.
  4. Återkallelse:
    • Du kan återkalla fullmakten så länge du är beslutsförmögen, enligt samma formkrav som vid upprättande.
Skyddsmekanismer: Lagen innehåller strikta formkrav och granskningsmöjligheter för att skydda dig mot missbruk, både vid upprättande och brukande.

Självbestämmande – Hjärtat i framtidsfullmakter

Självbestämmande är kärnan i framtidsfullmakter och genomsyrar både svensk och internationell lagstiftning. Enligt Europarådets rekommendation (2009) och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) har alla vuxna rätt att forma sitt liv, även vid nedsatt beslutsförmåga.
 
  • Vem kan utöva självbestämmande? Alla över 18 år som är beslutsförmögna, inklusive de under förvaltarskap, så länge de har mental kapacitet.
  • Varför är det viktigt? Framtidsfullmakter låter dig fatta beslut i förväg, vilket minskar risken för att andra (t.ex. domstolar) tar över kontrollen.
  • Frivillighet: Det är valfritt att upprätta en framtidsfullmakt – du kan istället lita på offentliga åtgärder om du föredrar det.
Utmaning: När fullmakten träder i kraft kan du inte längre påverka dess brukande, eftersom du är beslutsoförmögen. Detta gör det extra viktigt att fullmakten är välformulerad och att fullmaktshavaren är pålitlig.

Framtidsfullmakter som alternativ och komplement

Framtidsfullmakter fungerar både som ett alternativ till godmanskap och förvaltarskap och som ett komplement till vanliga fullmakter:
 
  • Alternativ till godmanskap: Enligt 11 kap. 4 § och 7 § föräldrabalken ska godmanskap eller förvaltarskap bara användas om mindre ingripande åtgärder, som en framtidsfullmakt, inte räcker. Framtidsfullmakter är mindre integritetskränkande eftersom du själv väljer din representant.
  • Komplement till vanliga fullmakter: En vanlig fullmakt slutar gälla om du blir beslutsoförmögen, men en framtidsfullmakt kan ta vid. Om samma person är fullmaktshavare i båda, säkerställs kontinuitet.
Exempel: Du har en vanlig fullmakt där din syster hanterar dina bankärenden. Om du blir beslutsoförmögen upphör den, men en framtidsfullmakt kan låta henne fortsätta, inklusive att fatta beslut om din vård.

Skyddsmekanismer för din trygghet

För att skydda dig mot missbruk innehåller lagen om framtidsfullmakter flera mekanismer:
 
  • Vid upprättande:
    • Habilitetskrav: Du måste vara beslutsförmögen för att skapa en fullmakt.
    • Formkrav: Skriftlig fullmakt, egenhändig signatur och två oberoende vittnen minskar risken för otillbörlig påverkan.
  • Vid ikraftträdande och brukande:
    • Bedömning av beslutsoförmåga: Fullmaktshavaren eller domstolen säkerställer att fullmakten används korrekt.
    • Lojalitetsplikt: Fullmaktshavaren måste sätta dina intressen först.
    • Granskning: Överförmyndaren och anhöriga kan begära redovisning, och överförmyndaren kan förbjuda missbruk.
Dessa skydd gör framtidsfullmakter till en trygg lösning, samtidigt som de respekterar din autonomi.

Varför välja Justiflex för din framtidsfullmakt?

Att skapa en framtidsfullmakt är en investering i din trygghet och självbestämmande. På Justiflex erbjuder vi:
 
  • Expertis: Vi säkerställer att din fullmakt är juridiskt korrekt och skräddarsydd.
  • Trygghet: Vi guidar dig genom processen för att skydda dina intressen.
  • Personlig service: Vi lyssnar på dina önskemål och skapar en lösning som passar dig.
Kontakta oss idag för en konsultation och ta första steget mot en trygg framtid!

Vanliga frågor om framtidsfullmakter

Vem kan upprätta en framtidsfullmakt?

Alla över 18 år som är beslutsförmögna, oavsett om de står under förvaltarskap.

Vad skiljer en framtidsfullmakt från en vanlig fullmakt?

En vanlig fullmakt slutar gälla vid beslutsoförmåga, medan en framtidsfullmakt träder i kraft just då och kan omfatta både ekonomiska och personliga ärenden.

Kan jag ändra eller återkalla min framtidsfullmakt?

Ja, så länge du är beslutsförmögen, med samma formkrav som vid upprättande.

Vad händer om jag får en god man?

Enligt 27 § FFL upphör framtidsfullmakten i den mån godmanskap eller förvaltarskap anordnas.
© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Framtidsfullmakter – Därför finns de för din trygghet och självbestämmande Läs mer »

Allt om vanlig fullmakt – Så fungerar det och varför du behöver det

10 maj 2025

Allt om vanlig fullmakt – Så fungerar det och varför du behöver det

Att ge någon du litar på rätt att agera i ditt namn kan göra livet både enklare och tryggare. En vanlig fullmakt är ett juridiskt verktyg som låter dig delegera uppgifter, från att hämta ett paket till att hantera bankärenden eller skriva under avtal. Men vad är en vanlig fullmakt egentligen, hur fungerar den, och vad behöver du tänka på för att använda den rätt? I denna guide reder vi ut allt du behöver veta på ett enkelt och tydligt sätt, så att du kan använda fullmakter med självförtroende. Perfekt för dig som vill ha koll på juridiken utan krångel!

Vad är en vanlig fullmakt?

En vanlig fullmakt är ett dokument där du, fullmaktsgivaren, ger en annan person, fullmäktigen, rätt att utföra specifika uppgifter eller fatta beslut i ditt namn. Den regleras i 2 kap. avtalslagen (1915:218) och är ett flexibelt verktyg som används i vardagen för allt från små ärenden till större rättshandlingar, som att sälja en bil eller representera dig hos en myndighet.
 
Fullmakten kan vara muntlig eller skriftlig, men en skriftlig fullmakt är oftast att föredra eftersom den är tydligare och ofta krävs av tredje parter, som banker eller myndigheter. Enligt 2 kap. 10 § avtalslagen innebär en fullmakt att fullmäktigen kan binda dig direkt till avtal med tredje man, så länge de handlar inom fullmaktens gränser och i ditt namn. Detta kallas normala fullmaktsverkningar – huvudmannen (du) blir bunden, medan fullmäktigen står utanför avtalet.
 
Exempel: Om du ger din vän en fullmakt att hämta ett paket åt dig, kan de visa fullmakten för posten och hämta paketet i ditt namn. Du är den som “äger” paketet, inte din vän.

Självständiga fullmakter – Vad gör dem speciella?

En viktig typ av vanlig fullmakt är den självständiga fullmakten, som beskrivs i 2 kap. 16 § avtalslagen. Detta är ett skriftligt dokument som fullmäktigen innehar och kan visa upp för tredje part, som ett slags “legitimationspapper”. Det är vanligt i praktiken och ofta märkt med rubriken “Fullmakt” följt av en tydlig instruktion, som “Jag befullmäktigar [namn] att [uppgift]”.
 
Vad gör självständiga fullmakter speciella?
 
  • Innehavet ger behörighet: Så länge fullmäktigen har dokumentet, kan de agera i ditt namn. Detta skyddar tredje part som litar på dokumentet i god tro.
  • Synbarhet: Dokumentet är avsett att visas för tredje part, vilket gör fullmakten “synbar” och tydlig, till skillnad från en uppdragsfullmakt som bara riktas till fullmäktigen.
  • Återkallelse: Fullmakten upphör om du tar tillbaka eller förstör dokumentet. Fullmäktigen är enligt lag skyldig att lämna tillbaka det om du begär det.
Exempel: Ett brev där du ber en vän hyra en lägenhet åt dig och uppmanar dem att visa brevet för hyresvärden är en självständig fullmakt. Men ett brev där du bara ber dem göra det utan att visa det för någon annan är en uppdragsfullmakt enligt 18 § avtalslagen.

Varför behöver du en vanlig fullmakt?

En vanlig fullmakt är ett praktiskt verktyg i många situationer. Här är några skäl till varför den är så användbar:
 
  • Tidsbesparing: Låt någon annan hantera ärenden när du är upptagen eller inte kan vara på plats.
  • Flexibilitet: Använd fullmakten för engångsärenden eller återkommande uppgifter, som att hantera bankkonton.
  • Trygghet: Välj en pålitlig person som agerar enligt dina önskemål, med tydliga gränser.
  • Tydlighet: Ett skriftligt dokument minskar risken för missförstånd eller tvister.
Fullmakten är särskilt värdefull i affärslivet och vardagen, där den fungerar som en inkörsport till organiserad verksamhet. Den låter dig delegera utan att förlora kontroll, så länge du är tydlig med vad fullmakten omfattar.

Hur fungerar en vanlig fullmakt?

Att skapa och använda en vanlig fullmakt är enkelt, men det kräver noggrannhet för att vara juridiskt korrekt. Här är processen steg för steg:
 

Skriv fullmakten: Ange tydligt:

  • Vem som är fullmaktsgivare (du).
  • Vem som är fullmäktige (den som får fullmakten).
  • Vad fullmäktigen får göra (t.ex. “köpa en bil” eller “hantera bankärenden”).
  • Eventuell giltighetstid eller begränsningar.
  • Datum och din underskrift

Ge fullmakten till fullmäktigen: De använder dokumentet för att agera i ditt namn, t.ex. visa det för en bank eller hyresvärd.

Hantera rättshandlingen: Fullmäktigen måste agera i ditt namn och inom fullmaktens gränser för att binda dig till avtalet. Enligt 2 kap. 10 § avtalslagen blir du direkt bunden till tredje part, medan fullmäktigen inte har något ansvar.
 
Återkalla vid behov: Om du vill avsluta fullmakten, ta tillbaka eller förstör dokumentet. Enligt 2 kap. 16 § är fullmäktigen skyldig att lämna tillbaka det på begäran.
 
Viktigt: Fullmakten måste vara “synbar” för tredje part i självständiga fullmakter, vilket innebär att den ofta visas upp. Om fullmäktigen överskrider fullmaktens gränser, är du inte bunden, såvida tredje part inte agerat i god tro.

Behörighet och befogenhet – Vad är skillnaden?

Två centrala begrepp i fullmaktsläran är behörighet och befogenhet, som skiljer mellan fullmaktens yttre och inre gränser:
 
  • Behörighet: Det som fullmäktigen kan göra enligt fullmakten gentemot tredje part i god tro. Detta är den yttre gränsen, baserad på vad som är synbart i fullmaktsdokumentet.
  • Befogenhet: Det som fullmäktigen får göra enligt dina instruktioner. Detta är den inre gränsen, som kan vara snävare än behörigheten.
Exempel: Om du ger en fullmakt att sälja din bil men instruerar fullmäktigen att inte sälja under 100 000 kr, är behörigheten att sälja bilen, men befogenheten är begränsad till minst 100 000 kr. Om fullmäktigen säljer för 80 000 kr till en köpare i god tro, kan du vara bunden, eftersom köparen litade på fullmaktens behörighet.
 
Denna skillnad skyddar tredje part i god tro och är en del av separationsdoktrinen, som betonar fullmaktens yttre synbarhet. För uppdragsfullmakter sammanfaller ofta behörighet och befogenhet, eftersom de inte är synbara för tredje part.

Hur skapar du en giltig fullmakt?

Att skapa en fullmakt är enkelt, men det finns några nyckelpunkter för att säkerställa att den är juridiskt korrekt:
 
  • Var specifik: Beskriv exakt vad fullmäktigen får göra för att undvika missförstånd.
  • Skriv skriftligt: Muntliga fullmakter är giltiga, men skriftliga är säkrare och ofta krävs av tredje part.
  • Ange tidsram: Om fullmakten bara ska gälla en viss tid, skriv det tydligt.
  • Välj en pålitlig fullmäktige: Personen måste vara någon du litar på, eftersom de representerar dig.
  • Underteckna: En fullmakt utan din signatur är inte giltig.
Tips: För viktiga ärenden, som fastighetsaffärer, ta hjälp av en jurist för att säkerställa att fullmakten uppfyller alla krav.

Återkalla en fullmakt – Så gör du

En fullmakt är inte skriven i sten. Du kan återkalla den när som helst genom att:
 
  • Ta tillbaka dokumentet: Fullmäktigen är enligt 2 kap. 16 § skyldig att lämna tillbaka det.
  • Förstöra dokumentet: Detta upphäver fullmaktens giltighet.
  • Meddela tredje part: Om du inte kan få tillbaka dokumentet, använd en “kraftlöshetsförklaring” enligt 17 § avtalslagen för att ogiltigförklara fullmakten.
Viktigt: Tredje part i god tro kan lita på fullmakten så länge den inte återkallats på ett tydligt sätt, så var noga med att informera berörda parter.

Fullmakt i affärslivet och juridiska personer

Fullmakter är ovärderliga i affärslivet, särskilt för juridiska personer som aktiebolag. Enligt 2 kap. 10 § andra stycket avtalslagen kan personer i vissa ställningar, som kassörer eller firmatecknare, anses ha ställningsfullmakt att utföra vissa uppgifter, som att ta emot betalningar. För aktiebolag regleras firmatecknare i 8 kap. aktiebolagslagen, där deras behörighet kan vara omfattande, men befogenheten kan begränsas av interna direktiv.
 
Exempel: En inköpschef i ett bolag kan ha fullmakt att köpa material, men interna regler kan förbjuda köp över en viss summa. Om chefen överskrider detta, kan bolaget ändå vara bundet om tredje part agerat i god tro.

Varför välja en Justiflex för din fullmakt?

En vanlig fullmakt är enkel att skapa, men fel kan få stora konsekvenser. På Justiflex hjälper vi dig att:
 
  • Skriva juridiskt korrekta fullmakter som skyddar dina intressen.
  • Förstå skillnaderna mellan självständiga och uppdragsfullmakter.
  • Hantera återkallelse eller tvister kring fullmakter.
Med vår expertis blir juridiken enkel och trygg. Kontakta oss idag för en konsultation och ta kontroll över dina ärenden på ett säkert sätt!

Vanliga frågor om vanlig fullmakt

Kan en fullmakt vara muntlig?

Ja, men skriftliga fullmakter är säkrare och krävs ofta av banker eller myndigheter.

Vad händer om fullmäktigen överskrider fullmakten?

Du är inte bunden om de går utanför behörigheten, såvida tredje part inte agerat i god tro.

Hur skiljer sig fullmakt från kommission?

Vid fullmakt binds du direkt till tredje part, medan en kommissionär själv blir bunden till avtalet och kommittenten bara är berättigad i vissa fall.

Kan jag ge fullmakt till flera personer?

Ja, men ange om de ska agera tillsammans eller var för sig för att undvika förvirring.
© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Allt om vanlig fullmakt – Så fungerar det och varför du behöver det Läs mer »

Vad innebär sambolagen? En enkel guide för sambor

9 maj 2025

Vad innebär sambolagen? En enkel guide för sambor

Att leva som sambo är både vanligt och praktiskt i Sverige, men vad innebär det egentligen juridiskt? Sambolagen (2003:376) är till för att skydda dig och din partner, särskilt när det gäller er gemensamma bostad och era ägodelar. Den här guiden är skriven för dig som är sambo – eller funderar på att bli det – och vill förstå vad lagen betyder på ett enkelt och tydligt sätt. Vi går igenom vad det innebär att vara sambo, vad sambolagen omfattar, och vad som händer vid en separation eller om något oväntat inträffar.

Vem är en sambo enligt sambolagen?

Enligt sambolagen är sambor två personer som bor tillsammans stadigvarande i ett parförhållande och delar ett gemensamt hushåll. Men vad betyder det i praktiken? Låt oss bryta ner det:
 
  • Bor tillsammans: Ni delar en gemensam bostad, som en lägenhet eller ett hus, där ni huvudsakligen lever ert liv. Det spelar ingen roll om en av er har en annan adress eller tillfälligt bor någon annanstans – det är ert gemensamma hem som räknas. Folkbokföringen kan användas som bevis, men den är inte avgörande.
  • Parförhållande: Detta är en relation som ofta har en romantisk prägel, och i många fall ingår ett sexuellt samliv. Men för äldre par är det inte ett absolut krav. Sedan 2003 används begreppet ”parförhållande” för att inkludera både heterosexuella och homosexuella par, och relationen ska kännas ”äktenskapsliknande”.
  • Gemensamt hushåll: Ni samarbetar i vardagen – kanske delar ni på hushållssysslor, handlar mat tillsammans eller betalar räkningar gemensamt. Det handlar om att leva som ett team.
Sambolagen gäller bara om ingen av er är gift eller i ett registrerat partnerskap. Om en av er är gift, måste äktenskapet upplösas innan sambolagen kan tillämpas.

Vad omfattar sambolagen?

Sambolagen fokuserar på er gemensamma bostad och bohag – det vill säga de saker ni skaffat för att använda tillsammans. Här är vad som ingår:
 
  • Bostad: Den lägenhet, villa eller annat boende ni bor i tillsammans, förutsatt att den köptes eller hyrdes för att vara ert gemensamma hem.
  • Bohag: Möbler, hushållsapparater och andra saker ni skaffat för hemmet, som en soffa, en TV eller köksutrustning.

Vad omfattas inte?

  • Fritidsbostäder, som ett sommarhus, ingår inte i sambolagen.
  • Andra tillgångar, som bilar, sparpengar, aktier eller personliga saker, omfattas inte heller.

När börjar sambolagen gälla?

Sambolagen har ingen fast tidsgräns för hur länge ni måste ha bott tillsammans för att räknas som sambor. Ett samboförhållande kan börja gälla redan när ni flyttar ihop, så länge ni har en avsikt att leva tillsammans stadigvarande. Tecken på detta kan vara:
 
  • Ni skaffar ett gemensamt bankkonto.
  • Ni skriver ett testamente till förmån för varandra.
  • Ni får barn tillsammans.
Korta eller tillfälliga förhållanden omfattas däremot sällan av lagen. Det är er gemensamma vilja att bygga ett liv tillsammans som är avgörande.

Vad händer vid en separation?

Om ni går skilda vägar och en av er begär bodelning, ska den gemensamma bostaden och bohaget delas lika mellan er – oavsett vem som betalat för vad. Detta gäller om:
 
  • Ni uppfyller definitionen av sambor enligt lagen.
  • Egendomen köptes för att användas gemensamt.
  • Begäran om bodelning görs senast ett år efter att samboförhållandet upphörde.
Exempel
Om ni köpt en soffa tillsammans och en av er flyttar ut, kan värdet av soffan delas lika vid en bodelning. Men om du köpte soffan innan ni blev sambor, ingår den inte.

Samboavtal – ett sätt att skydda er

Om ni inte vill att sambolagens regler ska gälla, kan ni skriva ett samboavtal. I avtalet kan ni bestämma att ingen bodelning ska göras eller att vissa saker inte ska ingå. Avtalet måste vara:
 
  • Skriftligt.
  • Undertecknat av er båda.
  • Godkänt av en förmyndare om någon av er är under 18 år.

Vad händer om en sambo dör?

Om en sambo går bort, upphör samboförhållandet. Den kvarvarande sambon kan begära bodelning inom ett år, precis som vid en separation. Men till skillnad från makar ger sambolagen ingen arvsrätt. Det betyder att du inte automatiskt ärver din sambo.

Så skyddar du din sambo

För att säkerställa att din sambo ärver dig, behöver ni skriva ett testamente. Utan testamente går arvet till dina barn, föräldrar eller andra släktingar enligt arvsordningen.
 
Tips: Kontrollera era försäkringar, som livförsäkringar. Vissa försäkringar kan ha särskilda regler för vad som gäller för sambor, så se till att ni är tydliga med vem som är förmånstagare.

Därför är sambolagen viktig

Sambolagen finns för att ge ett grundläggande skydd till sambor, särskilt den som kanske är ekonomiskt svagare i förhållandet. Den ser till att ni kan dela på värdet av det ni byggt upp tillsammans, som er bostad och era gemensamma ägodelar. Men lagen täcker inte allt – till exempel arvsrätt eller andra tillgångar. Därför är det klokt att:
 
  • Skriva ett samboavtal om ni vill ha andra regler än sambolagens.
  • Skriva ett testamente för att säkerställa att din sambo ärver dig.
  • Se över försäkringar för att skydda varandra ekonomiskt.

Kontakta oss för hjälp

Att förstå sambolagen kan kännas krångligt, särskilt om ni står inför en separation eller vill planera för framtiden. På Justifex hjälper vi dig att reda ut vad som gäller, skriva samboavtal eller testamente, och säkerställa att dina rättigheter skyddas. Kontakta oss idag för en konsultation – vi gör juridiken enkel och trygg för dig!

Vanliga frågor om sambolagen

Kan vi vara sambor om en av oss har en annan adress?

Ja, så länge ni huvudsakligen bor tillsammans i en gemensam bostad. Folkbokföringen är inte avgörande, men kan påverka bedömningen.

Gäller sambolagen för korta förhållanden?

Nej, sambolagen gäller inte för tillfälliga eller korta förhållanden. Det krävs en avsikt att leva tillsammans stadigvarande.

Vad händer om vi har barn tillsammans?

Gemensamma barn stärker bevisningen för att ni är sambor, men det är inget krav för att sambolagen ska gälla.

Kan vi avtala bort sambolagen?

Ja, genom ett samboavtal kan ni bestämma att sambolagens regler inte ska gälla eller att viss egendom undantas från bodelning.
© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Vad innebär sambolagen? En enkel guide för sambor Läs mer »

Makes Arvsrätt: Så skyddar du din framtid och dina nära

7 maj 2025

Makes Arvsrätt: Så skyddar du din framtid och dina nära

Vill du säkerställa att din efterlevande make eller partner får ta del av ditt arv på det sätt du önskar? Eller undrar du hur arvsreglerna fungerar om det finns särkullbarn? På Justiflex hjälper vi dig att navigera i arvsrätten och skapa juridiska lösningar som skyddar dig och dina nära. I den här artikeln går vi igenom makes arvsrätt, särkullbarn, efterarv och andra viktiga regler – allt på ett enkelt sätt så att du kan fatta välgrundade beslut.

Vad är makes arvsrätt?

Makes arvsrätt regleras i 3 kap. Ärvdabalken (ÄB) och innebär att en efterlevande make har rätt att ärva före andra arvingar, som gemensamma barn eller syskon, när den första maken avlider. Detta gäller sedan 1988 och är en viktig regel för att skydda den efterlevande maken ekonomiskt. Men det finns undantag, särskilt när det gäller särkullbarn – barn som inte är gemensamma med den efterlevande maken. Dessa har rätt att få ut sitt arv direkt.
 
På Justiflex kan vi hjälpa dig att planera ditt arv så att det passar din familjesituation, oavsett om du har särkullbarn eller inte. Genom att förstå arvsreglerna kan du skapa trygghet för dig och dina nära.

Självbestämmande och trygghet

Arvsrätten för makar är utformad för att ge den efterlevande maken trygghet och möjlighet att fortsätta leva i den gemensamma bostaden. Reglerna gör det möjligt för maken att ärva hela kvarlåtenskapen (med vissa undantag) och skjuta upp arvet till gemensamma arvingar till senare, så kallat efterarv. Detta ger den efterlevande maken frihet att leva vidare utan att behöva sälja exempelvis bostaden för att betala ut arv till andra.

Hur fungerar makes arvsrätt utan särkullbarn?

När det inte finns särkullbarn är arvsprocessen relativt enkel. Här är hur det fungerar:
 
  • Bodelning först: Vid dödsfall görs en bodelning enligt Äktenskapsbalken. Makarnas giftorättsgods (gemensamma tillgångar) delas lika. Den efterlevande maken får hälften av giftorättsgodset, och den avlidnes del (inklusive eventuell enskild egendom) blir kvarlåtenskapen.
  • Arv till maken: Den efterlevande maken ärver hela kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt, vilket innebär att de kan använda egendomen men inte testamentera bort den del som ska gå till efterarv.
  • Efterarv: När den efterlevande maken dör går en andel av deras egendom tillbaka till den först avlidnes arvingar (t.ex. gemensamma barn eller syskon). Detta kallas efterarv och beräknas med en efterarvskvot.
Exempel: Om Anna dör och efterlämnar maken Bengt samt 600 000 kr i giftorättsgods (varav Anna äger 400 000 kr och Bengt 200 000 kr), delas giftorättsgodset lika i bodelningen. Bengt får 300 000 kr genom bodelningen och ärver Annas kvarlåtenskap (300 000 kr). När Bengt dör får Annas arvingar efterarv baserat på kvoten 300 000/600 000, alltså hälften av Bengts egendom.

Särkullbarn – ett viktigt undantag

Om den avlidne har särkullbarn (barn från ett tidigare förhållande) har dessa rätt att få ut sitt arv direkt, enligt 3 kap. 1 § ÄB. Detta innebär att den efterlevande maken inte alltid ärver hela kvarlåtenskapen. Men det finns sätt att skydda den efterlevande maken:
 
  • Fyra prisbasbelopp: En skyddsregel i 3 kap. 1 § andra stycket ÄB garanterar att den efterlevande maken alltid får minst fyra prisbasbelopp (ca 240 000 kr 2024, avrundat för enkelhet) genom bodelning och arv. Detta kan tas från särkullbarnens arv om det behövs.
  • Arvsavstående: Ett särkullbarn kan välja att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken, enligt 3 kap. 9 § ÄB. I så fall får de sitt arv som efterarv när den efterlevande maken dör.
Exempel: Anders dör och efterlämnar makan Beatrice och särkullbarnet Clara. Anders har 250 000 kr och Beatrice 150 000 kr i giftorättsgods. Efter bodelningen får de 200 000 kr var. Anders kvarlåtenskap (200 000 kr) ska ärvas av Clara, men Beatrice har rätt till 240 000 kr totalt. Därför får Beatrice 40 000 kr från Claras arv, och Clara ärver 160 000 kr. Beatrice får då 200 000 kr (bodelning) + 40 000 kr (arv) = 240 000 kr.
 
Vi på Justiflex kan hjälpa dig att skapa lösningar, som testamente eller arvsavstående, för att balansera intressen mellan särkullbarn och efterlevande make.

Stora prisbasbeloppsregeln – ett skydd för maken

Stora prisbasbeloppsregeln är en viktig skyddsregel som säkerställer att den efterlevande maken får minst fyra prisbasbelopp. Detta är särskilt viktigt om den avlidne har särkullbarn eller om egendomen testamenterats till någon annan. Prisbasbeloppet justeras årligen (57 300 kr 2024, ca 60 000 kr i våra exempel för enkelhet), och fyra prisbasbelopp motsvarar ungefär 240 000 kr.
 
Denna regel innebär att den efterlevande maken alltid får minst detta belopp genom bodelning och arv, även om det innebär att särkullbarnens arv minskas. Detta skyddar den efterlevande maken från att stå utan tillräckliga medel.

Efterarv och efterarvskvoten

När den efterlevande maken ärver gör de det med fri förfoganderätt, vilket innebär att de kan använda egendomen men inte testamentera bort den del som ska gå till efterarv. Efterarvet är den andel av den efterlevande makens egendom som går tillbaka till den först avlidnes arvingar när den efterlevande dör.
 
Denna andel beräknas med en efterarvskvot, som baseras på hur mycket den efterlevande maken ärvde i förhållande till vad de totalt fick (bodelning + arv + eventuell enskild egendom).
 
Exempel: Om Bengt ärver 200 000 kr av Anna och får 400 000 kr totalt (bodelning + arv), blir efterarvskvoten 200 000/400 000 = 1/2. När Bengt dör går hälften av hans egendom till Annas arvingar som efterarv.

Vederlag och förkovran – balansera arvet

Ibland kan den efterlevande maken påverka arvet genom gåvor eller värdeökningar. Två viktiga regler hanterar detta:
 
  • Vederlag (3 kap. 3 § ÄB): Om den efterlevande maken ger en gåva till sina egna arvingar som minskar efterarvet med minst 25 %, kan den först avlidnes arvingar kräva kompensation.
  • Förkovran (3 kap. 4 § ÄB): Om den efterlevande maken ökar egendomens värde genom eget arbete (t.ex. sparande eller investeringar), kan denna ökning tillföras deras egna arvingar.
Exempel: Om Beatrice efter Annas död har 800 000 kr och ger en gåva på 200 000 kr till sin syster, minskar efterarvet. Annas arvingar kan kräva vederlag. Om Beatrice istället ökar egendomen till 900 000 kr genom eget arbete, kan denna ökning (100 000 kr) gå till hennes arvingar.

Nytt äktenskap – vad händer?

Om den efterlevande maken gifter om sig och det nya äktenskapet upplöses, måste efterarvsandelen tas ut före bodelning med den nya maken. Detta säkerställer att den först avlidnes arvingar får sitt arv.
 
Exempel: Anna dör, och Bengt ärver 400 000 kr (efterarvskvot 400 000/800 000). Bengt gifter om sig med Doris. Vid skilsmässa har Bengt 1 000 000 kr. Efterarvsandelen (500 000 kr) tas ut först, och resten bodelas med Doris.

Varför anlita Justiflex?

Arvsrätt kan vara komplext, särskilt med särkullbarn eller flera äktenskap. På Justiflex erbjuder vi:
 
  • Personlig rådgivning: Vi lyssnar på din situation och skapar lösningar som passar dig.
  • Juridisk expertis: Våra jurister säkerställer att bodelning, arv och testamente är korrekta.
  • Trygghet: Vi hjälper dig att planera så att din make och arvingar är skyddade.

Vanliga frågor om makes arvsrätt

Kan särkullbarn avstå sitt arv?

Ja, enligt 3 kap. 9 § ÄB kan särkullbarn avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken. De får då efterarv senare.

Vad händer om jag gifter om mig?

Efterarvsandelen tas ut före bodelning med den nya maken, så den först avlidnes arvingar får sitt arv.

Kan jag skydda min make från särkullbarn?

Ja, med testamente, arvsavstående eller genom att använda stora prisbasbeloppsregeln. Vi hjälper dig att hitta rätt lösning.
© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Makes Arvsrätt: Så skyddar du din framtid och dina nära Läs mer »

Framtidsfullmakter: Så tar du kontroll över din framtid

Framtidsfullmakter: Så tar du kontroll över din framtid

Vill du bestämma vem som ska fatta beslut åt dig om du en dag inte kan göra det själv? En framtidsfullmakt ger dig möjlighet att själv forma din framtid, oavsett vad som händer. På Justiflex hjälper vi dig att skapa en trygg och skräddarsydd framtidsfullmakt som skyddar dina intressen. I den här artikeln förklarar vi vad en framtidsfullmakt är, varför den är viktig och hur vi kan hjälpa dig att ta kontroll över din framtid.

Vad är en framtidsfullmakt?

En framtidsfullmakt är ett juridiskt dokument där du utser en person, en så kallad fullmaktshavare, som ska fatta beslut åt dig om du i framtiden inte kan göra det själv, exempelvis på grund av sjukdom eller nedsatt beslutsförmåga. Det kan handla om allt från att sköta din ekonomi till att fatta beslut om din vård eller bostad.
 
Till skillnad från andra fullmakter träder en framtidsfullmakt i kraft först när du inte längre kan fatta egna beslut. Detta gör den till ett kraftfullt verktyg för att säkerställa att dina önskemål respekteras, även om du inte kan uttrycka dem själv.

Självbestämmande – din rätt att bestämma

Kärnan i en framtidsfullmakt är principen om självbestämmande. Enligt svensk lag har du rätt att forma ditt liv och fatta beslut om din framtid, även om du en dag inte kan fatta beslut själv. Genom att upprätta en framtidsfullmakt kan du:
 
  • Välja vem som ska företräda dig.
  • Bestämma vilka beslut de får fatta.
  • Säkerställa att dina önskemål följs.
Denna rättighet är också förankrad i internationella konventioner, som FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och Europarådets rekommendationer. Självbestämmande gäller alla vuxna, oavsett om du har en funktionsnedsättning eller inte, så länge du har förmågan att fatta beslut när fullmakten upprättas.

Varför behöver du en framtidsfullmakt?

Livet är oförutsägbart. En olycka, sjukdom eller åldrande kan göra att du inte längre kan fatta beslut om din ekonomi, vård eller andra viktiga frågor. Utan en framtidsfullmakt kan det bli nödvändigt att en god man eller förvaltare utses av domstol, vilket kan innebära att du förlorar kontrollen över vem som fattar beslut åt dig.
 
Med en framtidsfullmakt får du:
 
  • Trygghet: Du vet att en person du litar på hanterar dina angelägenheter.
  • Kontroll: Du bestämmer i förväg hur dina pengar, egendom och personliga frågor ska hanteras.
  • Flexibilitet: Du kan skräddarsy fullmakten efter dina behov, oavsett om den ska omfatta ekonomiska eller personliga beslut.
  • Alternativ till godmanskap: En framtidsfullmakt är ett mindre ingripande alternativ till godmanskap eller förvaltarskap, vilket ger dig större frihet.
På Justiflex har vi sett hur framtidsfullmakter ger våra klienter trygghet och säkerställer att deras vilja respekteras. Låt oss hjälpa dig att skapa en plan som passar just dina behov.

Hur fungerar en framtidsfullmakt?

Att upprätta en framtidsfullmakt är en enkel process, men det finns viktiga regler att följa för att den ska vara giltig. Här är stegen i korthet:
 
  • Välj en fullmaktshavare: Detta är den person du litar på att fatta beslut åt dig. Det kan vara en anhörig, vän eller en professionell företrädare.
  • Bestäm omfattningen: Specificera vilka områden fullmakten ska täcka, till exempel ekonomi, vård eller bostadsfrågor.
  • Skriv och underteckna: Fullmakten måste vara skriftlig och undertecknas av dig i närvaro av två oberoende vittnen. Detta är ett viktigt formkrav för att skydda dig mot otillbörlig påverkan.
  • Förvara tryggt: Förvara fullmakten på en säker plats är tillgänglig när den behövs.
När du inte längre kan fatta beslut själv, träder fullmakten i kraft. Din fullmaktshavare tar då över ansvaret för att hantera dina angelägenheter enligt dina instruktioner.

Skydd mot missbruk

En vanlig oro är att fullmaktshavaren inte ska agera i ditt bästa intresse. Den svenska lagen om framtidsfullmakter har därför flera skyddsmekanismer:
 
  • Formkrav: Fullmakten måste upprättas skriftligen och bevittnas, vilket minskar risken för otillbörlig påverkan.
  • Habilitetskrav: Du måste ha beslutsförmåga när du skriver fullmakten, vilket säkerställer att beslutet är ditt eget.
  • Tillsyn: Om det finns misstankar om missbruk kan överförmyndaren granska fullmaktshavarens arbete.
  • Instruktioner: Du kan inkludera specifika instruktioner i fullmakten, så att fullmaktshavaren måste följa dina önskemål.
På Justiflex ser vi till att din framtidsfullmakt är korrekt utformad och innehåller de skydd du behöver. Vi kan också hjälpa dig att uppdatera eller återkalla fullmakten om dina önskemål förändras.

Framtidsfullmakt vs. godmanskap – vad är skillnaden?

En framtidsfullmakt är ett privat och frivilligt alternativ till godmanskap eller förvaltarskap, som är offentliga åtgärder som beslutas av domstol. Här är några viktiga skillnader:
 
  • Kontroll: Med en framtidsfullmakt väljer du själv vem som ska företräda dig. Vid godmanskap utser domstolen en god man, och du har begränsad möjlighet att påverka valet.
  • Flexibilitet: En framtidsfullmakt kan skräddarsys efter dina behov, medan godmanskap ofta följer en mer standardiserad mall.
  • Integritet: En framtidsfullmakt är en privat handling utan inblandning av myndigheter, till skillnad från godmanskap som innebär offentlig tillsyn.
  • Ingripande: Godmanskap och förvaltarskap kan begränsa din rätt att fatta beslut, medan en framtidsfullmakt respekterar din självbestämmanderätt.
En framtidsfullmakt kan också komplettera en vanlig fullmakt. Till exempel kan du ha en vanlig fullmakt för dagliga ärenden och en framtidsfullmakt som träder i kraft om du blir beslutsoförmögen.

Vem kan upprätta en framtidsfullmakt?

Alla som är över 18 år och har beslutsförmåga kan upprätta en framtidsfullmakt. Beslutsförmåga innebär att du kan förstå och fatta beslut om dina angelägenheter. Detta gäller även om du har en funktionsnedsättning, så länge du kan fatta välgrundade beslut när fullmakten upprättas.
 
För barn under 18 år gäller andra regler, eftersom de står under förmynderskap. Men även omyndiga kan få ökat självbestämmande i takt med att de blir äldre och mer mogna.

Varför anlita Justiflex?

Att upprätta en framtidsfullmakt kan verka enkelt, men det är viktigt att den är juridiskt korrekt och anpassad efter dina specifika behov. På Justiflex har vi lång erfarenhet av att hjälpa klienter med framtidsfullmakter och andra juridiska frågor. Här är vad vi erbjuder:
 
  • Personlig rådgivning: Vi lyssnar på dina önskemål och skapar en fullmakt som passar just dig.
  • Juridisk expertis: Våra jurister säkerställer att fullmakten uppfyller alla lagkrav och skyddar dina intressen.
  • Trygghet: Vi kan förvara din fullmakt och hjälpa till med uppdateringar eller återkallelse vid behov.
  • Helhetslösningar: Vi kan också hjälpa dig med andra juridiska frågor, som testamente, gåvobrev eller bouppteckning.
Kontakta oss idag för en kostnadsfri konsultation! Vi finns här för att ge dig trygghet och säkerställa att din framtid är i trygga händer.

Vanliga frågor om framtidsfullmakter

Kan jag ändra min framtidsfullmakt?

Ja, så länge du har beslutsförmåga kan du ändra eller återkalla fullmakten. Vi på Justiflex  kan hjälpa dig med detta.

Vad händer om jag inte har en framtidsfullmakt?

Om du blir beslutsoförmögen utan en framtidsfullmakt kan en domstol behöva utse en god man eller förvaltare, vilket kan ta tid och innebära att du förlorar kontrollen.

Kan jag ha flera fullmaktshavare?

Ja, du kan utse flera personer och specificera deras roller. Vi hjälper dig att utforma fullmakten så att allt blir tydligt.
© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Framtidsfullmakter: Så tar du kontroll över din framtid Läs mer »

Bodelning: Allt du behöver veta för en rättvis fördelning – Justiflex

3 maj 2025

Bodelning: Allt du behöver veta för en rättvis fördelning – Justiflex

Bodelning kan låta krångligt, men det är en viktig process för att dela egendom mellan makar vid skilsmässa, dödsfall eller under äktenskapet. På Justiflex, Sveriges ledande digitala juristbyrå, gör vi det enkelt att förstå bodelning och skapa juridiska dokument som skyddar dig. I detta blogginlägg går vi igenom vad bodelning är, hur den fungerar, och hur Justiflex kan hjälpa dig att säkerställa en rättvis fördelning. Låt oss guida dig till trygghet!

Vad är bodelning?

Bodelning är processen där makar delar upp sitt giftorättsgods (gemensam egendom) när äktenskapet upphör, antingen genom skilsmässa eller en makes död (9 kap. 1 § ÄktB). Den kan också göras under äktenskapet om makarna vill överföra egendom till varandra (1 kap. 5 § ÄktB). Syftet är att säkerställa en rättvis fördelning av tillgångar, men makarna kan själva bestämma hur de vill dela, så länge det inte skadar borgenärer.
 
Exempel: Anna och Ben skiljer sig. De äger ett hus (giftorättsgods) och har varsin bil. Genom bodelning delas husets värde lika, medan bilarna kan behållas av respektive make om de är enskild egendom.
 
Justiflex erbjuder mallar för bodelningshandlingar för att göra processen smidig och rättssäker.

Vad ingår i en bodelning?

Bodelningen omfattar makarnas giftorättsgods, det vill säga egendom som inte är enskild genom äktenskapsförord, gåva eller testamente (10 kap. 1 § ÄktB). Endast egendom som ägdes vid den kritiska tidpunkten (dagen för skilsmässoansökan eller dödsfall) ingår (9 kap. 2 § ÄktB). Följande undantas:
 
  • Personlig egendom: Kläder och föremål för personligt bruk (10 kap. 2 § ÄktB).
  • Skadestånd/försäkring: Ersättning för personskada eller kränkning (10 kap. 2 a § ÄktB).
  • Personliga rättigheter: T.ex. opublicerade upphovsrätter (10 kap. 3 § ÄktB).
  • Pensioner: Statlig pension och tjänstepension ingår inte. Privat pensionssparande ingår vid skilsmässa men inte vid dödsfall (10 kap. 3 § ÄktB).
Makarna kan välja att inkludera enskild egendom i bodelningen om de är överens (10 kap. 4 § ÄktB).
 
Tips: Gör en lista över all egendom innan bodelning för att undvika missförstånd.

Hur går bodelningen till?

Bodelning består av tre steg: redovisning, andelsberäkning och lottläggning. Här är processen:
 
  • Redovisning: Makarna listar sina tillgångar och skulder, ofta i en bouppteckning (9 kap. 7 § ÄktB). Om någon begär det, måste uppgifter lämnas under ed (17 kap. 5 § ÄktB). Egendomen värderas till dess värde vid bodelningstillfället.
  • Andelsberäkning: Värdet av giftorättsgodset summeras, och skulder dras av (skuldtäckning). Nettot delas lika mellan makarna (11 kap. 1–3 § ÄktB).
  • Lottläggning: Makarna bestämmer vilken egendom var och en får. Den med mer egendom överför till den andra för att uppnå lika delning (11 kap. 7–11 § ÄktB).
Exempel: Anna har 600 000 kr i giftorättsgods, Ben har 400 000 kr. Totalt: 1 000 000 kr, delas lika (500 000 kr var). Anna överför egendom värd 100 000 kr till Ben.
 
Om makarna är oense kan de ansöka om en bodelningsförrättare via tingsrätten (17 kap. 1 § ÄktB). Justiflex mallar förenklar dokumentationen.

Skuldtäckning och borgenärer

Skulder spelar en viktig roll i bodelningen. Enligt 11 kap. 2 § ÄktB täcks skulder först av giftorättsgods, men i två fall används enskild egendom:
 
  • Om lånet används för att köpa eller underhålla enskild egendom (materiell koppling).
  • Om enskild egendom är pantsatt för lånet (formell koppling).
Om den enskilda egendomen inte räcker, täcks underskottet av giftorättsgods. Detta skyddar borgenärer, så att en make inte kan överföra egendom till den andra för att undvika skuldbetalning (13 kap. ÄktB).
 
Exempel: Anna har 800 000 kr i giftorättsgods och 300 000 kr i skulder. Hon drar av 300 000 kr för skuldtäckning innan bodelning, så 500 000 kr delas.

Jämkning vid bodelning

Huvudregeln är att giftorättsgodset delas lika, men jämkning kan göras i vissa fall:
 
  • Korta äktenskap: Om äktenskapet varat under fem år kan bodelningen justeras till förmån för den rikare maken (12 kap. 1 § ÄktB). Giftorätten “tjänas in” med 1/60 per månad, så efter två år har man 2/5 av giftorätten.
  • Dödsfall: Vid en makes död kan den efterlevande begära att behålla sitt giftorättsgods utan delning (12 kap. 2 § ÄktB).
  • Oskäliga äktenskapsförord: Om ett äktenskapsförord är orimligt kan det jämkas (12 kap. 3 § ÄktB).
Exempel: Anna och Ben är gifta i två år. Ben har 1 000 000 kr, Anna 100 000 kr. Vid jämkning delas 2/5 av giftorättsgodset, så Anna får mindre än hälften.
 
Justiflex mallar för äktenskapsförord säkerställer rättvisa villkor.

Hur Justiflex stöttar dig

På Justiflex förstår vi att bodelning kan vara komplicerat. Vår digitala plattform gör det enkelt att skapa:
 
  • Bodelningshandlingar för att dokumentera delningen.
  • Äktenskapsförord för att skydda enskild egendom.
Skapa dokument på under 15 minuter för bara 300 kr – spara upp till 3 000 kr jämfört med traditionella juristbyråer. Med vår nöjdhetsgaranti får du pengarna tillbaka om du inte är nöjd. Kontakta oss för personlig rådgivning!

Sammanfattning: Gör bodelning tryggt

Bodelning delar makars giftorättsgods vid skilsmässa, dödsfall eller under äktenskapet. Genom att förstå vad som ingår, hur processen går till, och hur skulder hanteras kan du säkerställa en rättvis fördelning. Med Justiflex får du juridiska verktyg för att skapa bodelningshandlingar, bouppteckningar och äktenskapsförord – snabbt och rättssäkert. Gör din bodelning trygg och enkel idag!
 
Redo att börja? Skapa dina dokument på Justiflex.se och ta kontroll. Kontakta oss nu!
© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Bodelning: Allt du behöver veta för en rättvis fördelning – Justiflex Läs mer »

Fastighetsköp: Din guide till en trygg process – Justiflex

Fastighetsköp: Din guide till en trygg process – Justiflex

Att köpa en fastighet är ett stort steg, men processen kan kännas krånglig. Från köpekontrakt till lagfart finns många moment att hålla koll på. På Justiflex, Sveriges ledande digitala juristbyrå, gör vi det enkelt att förstå fastighetsköp och skapa juridiska dokument som skyddar dig. I detta blogginlägg går vi igenom hur ett fastighetsköp går till, vad du behöver veta om formkrav och villkor, och hur Justiflex kan hjälpa dig att undvika fallgropar. Låt oss guida dig till ett tryggt köp!

Vad är ett fastighetsköp?

Ett fastighetsköp är processen där äganderätten till en fastighet (t.ex. hus eller tomt) överförs från säljare till köpare. Det är en kontraktsbaserad affär som regleras av Jordabalken (JB) och kräver skriftliga avtal för att vara giltigt. Processen sker i flera steg: från visning och köpekontrakt till betalning, pantsättning och lagfart. Fel i processen, som att missa formkrav, kan ogiltigförklara köpet eller leda till tvister.
 
Exempel: Anna vill sälja sitt hus. Hon anlitar en mäklare, håller visning, och köparen Ben signerar ett köpekontrakt. Efter betalning får Ben tillträde och ansöker om lagfart.
 
Justiflex erbjuder mallar för köpekontrakt och köpebrev för att säkerställa att ditt köp följer lagen.

Hur går ett fastighetsköp till?

Fastighetsköp är en stegvis process. Här är de viktigaste momenten:
 
  • Visning och lånelöfte: Säljaren anlitar ofta en mäklare för att annonsera fastigheten. Intresserade köpare besöker visningen. Innan dess bör köparen kontakta banken för ett lånelöfte, som visar hur mycket de kan låna (JB 4 kap.).
  • Köpekontrakt: När parterna är överens skrivs ett skriftligt köpekontrakt, som innehåller pris, överlåtelseförklaring och villkor (4 kap. 1 § JB). Detta avtal överför äganderätten.
  • Undersökning: Köparen har ofta rätt att undersöka fastigheten efter kontraktet. Om fel hittas kan påföljder, som prisavdrag eller hävning, bli aktuella.
  • Pantsättning: Köparen ordnar lån, och fastigheten pantsätts som säkerhet. Säljaren måste hjälpa till med inteckningar, som registreras digitalt via datapantbrev (6 kap. 2 § JB).
  • Köpebrev och tillträde: Efter betalning skrivs ett köpebrev, ett kvitto på köpeskillingen. Köparen får tillträde till fastigheten (4 kap. 2 § JB).
  • Lagfart: Köparen ansöker om lagfart hos Lantmäteriet, vilket registrerar personen som ägare. Stämpelskatt (1,5 % för privatpersoner, 4,25 % för företag) betalas (20 kap. JB).
Justiflex mallar för köpehandlingar gör processen smidig och rättssäker.

Formkrav för ett giltigt fastighetsköp

Enligt 4 kap. 1 § JB måste ett fastighetsköp uppfylla strikta formkrav för att vara giltigt:
 
  • Skriftlighet: Avtalet måste vara skriftligt. Muntliga avtal är ogiltiga (1 § AvtL).
  • Pris: Köpeskillingen måste anges. Om parterna anger ett lägre pris i kontraktet än vad som avtalats “under bordet”, gäller kontraktets pris (4 kap. 1 § 2 st. JB).
  • Överlåtelseförklaring: Säljaren måste tydligt ange att fastigheten överlåts till köparen. Ett löfte om framtida försäljning är inte bindande.
  • Undertecknande: Båda parter måste skriva under. Om säljaren är gift eller sambo krävs makens/sambons skriftliga samtycke (20 kap. 7 § JB).
Utan dessa krav finns inget avtal, och köpet kan inte genomföras. Bevittning av säljarens underskrift underlättar lagfartsansökan men är inte obligatoriskt.
 
Tips: Använd Justiflex köpekontrakt för att säkerställa att alla formkrav uppfylls.

Villkor i köpekontraktet

Förutom formkraven kan köpekontraktet innehålla villkor som skyddar parterna. Vissa villkor måste vara skriftliga enligt 4 kap. 3 § JB:
 
  • Återgångsvillkor: Köpet kan återgå om vissa villkor inte uppfylls, t.ex. om köparen hittar fel som kostar över ett visst belopp att åtgärda eller inte får banklån.
  • Friskrivning från äganderätt: Om säljaren friskriver sig från ansvar för att äga fastigheten, måste det stå skriftligt.
  • Begränsning av köparens rätt: Villkor som inskränker köparens rätt att sälja, belåna eller upplåta rättigheter (t.ex. arrende) måste vara skriftliga.
Andra villkor, som tillträdesdatum eller undersökningsklausuler, kan vara muntliga men bör skrivas ned för bevisskäl. Justiflex mallar inkluderar vanliga villkor för att minimera risker.

Risker och ansvar fram till tillträde

Mellan köpekontrakt och tillträde kan frågor uppstå, t.ex. om fastigheten skadas. Enligt 4 kap. 10–12 § JB gäller:
 
  • Avkastning: Säljaren har rätt till fastighetens avkastning (t.ex. hyresinkomster) fram till tillträdet. Hyresinkomster fördelas baserat på när de avser, inte när de betalas.
  • Skador: Säljaren bär risken för skador som inte orsakas av parterna (t.ex. brand eller inbrott) fram till tillträdet. Om skadan är väsentlig kan köparen häva köpet.
  • Säljarens ansvar: Säljaren ansvarar för skador orsakade av vanvård.
Exempel: Om hyra för april betalas i mars men tillträdet är 1 april, tillfaller hyran köparen.
 
Justiflex hjälper dig att skapa avtal som tydliggör ansvar och skyddar båda parter.

Köp av del av fastighet

Om du köper en specifik del av en fastighet måste den avstyckas och bilda en egen fastighet. Om avstyckning inte ansöks inom sex månader från köpekontraktet, blir köpet ogiltigt (4 kap. 7 § JB). Vid köp av en ideell andel (t.ex. hälften av fastigheten) krävs ingen avstyckning, men formkraven gäller fortfarande.
 
Tips: Kontakta Lantmäteriet tidigt för att planera avstyckning.

Hur Justiflex stöttar dig

På Justiflex förstår vi att fastighetsköp kan vara komplext. Vår digitala plattform gör det enkelt att skapa:
 
  • Köpekontrakt och köpebrev som uppfyller JB:s formkrav.
Skapa dokument på under 15 minuter för bara 400 kr – spara upp till 3 000 kr jämfört med traditionella juristbyråer. Med vår nöjdhetsgaranti får du pengarna tillbaka om du inte är nöjd. Kontakta oss för personlig rådgivning och trygghet!

Sammanfattning: Köp fastighet tryggt

Ett fastighetsköp är en process i flera steg, från visning till lagfart, med strikta formkrav och villkor enligt Jordabalken. Genom att förstå processen och använda rätt avtal kan du undvika tvister och säkra ditt köp. Med Justiflex får du juridiska verktyg för att skapa köpekontrakt, köpebrev och mer – snabbt, enkelt och rättssäkert. Gör ditt fastighetsköp tryggt idag!
 
Redo att starta? Skapa dina fastighetsdokument på Justiflex.se och ta nästa steg. Kontakta oss nu!
© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Fastighetsköp: Din guide till en trygg process – Justiflex Läs mer »

Förskott på arv: Vad det är och vad det innebär – En guide från Justiflex

2 maj 2025

Förskott på arv: Vad det är och vad det innebär – En guide från Justiflex

Har du gett eller fått en gåva från en förälder? Då kan det vara förskott på arv, vilket påverkar hur arvet fördelas när någon går bort. Reglerna i Ärvdabalken (ÄB) ser till att arv blir rättvist, men de kan vara kluriga. På Justiflex gör vi det enkelt att förstå förskott på arv och skapa juridiska dokument, som gåvobrev och testamenten, för att skydda dina önskemål. I detta blogginlägg förklarar vi vad förskott på arv är, vad det innebär för dig och din familj, och hur Justiflex kan hjälpa dig att undvika arvstvister.

Vad är förskott på arv?

Förskott på arv är när en person, ofta en förälder, ger en gåva till sina barn under sin livstid, och denna gåva räknas som en del av arvet enligt Ärvdabalken (ÄB 6:1). Syftet är att säkerställa att alla barn får lika mycket när arvet fördelas.
 
Gåvans värde läggs till kvarlåtenskapen (det som finns kvar vid dödsfallet) för att beräkna varje barns arvslott. Om du till exempel ger ett barn 100 000 kr, justeras arvet så att syskonen får lika mycket i slutändan.
 
Exempel: Lisa ger dottern Emma 100 000 kr för att köpa en bil. När Lisa dör är kvarlåtenskapen 350 000 kr, och hon har tre barn. Gåvan adderas, så totalt delas 450 000 kr. Varje barn får 150 000 kr. Emma får 50 000 kr från kvarlåtenskapen plus sin gåva, medan syskonen får 150 000 kr var.
 
Förskott på arv gäller främst gåvor till bröstarvingar (barn eller deras barn om barnet är avlidet). Det kan vara pengar, egendom eller till och med försäljning till underpris. Justiflex hjälper dig att skapa gåvobrev som tydliggör om gåvan är förskott eller inte.

Vad innebär förskott på arv för dig?

Förskott på arv påverkar hur arvet fördelas och kan skapa frågor för både givare och mottagare. Här är vad det innebär:
 
  • Rättvis fördelning: ÄB 6:1 förutsätter att föräldrar vill behandla sina barn lika. Om ett barn fått en gåva, minskas deras arvslott så att alla får lika mycket. Detta kallas avräkning.
  • Gåvans värde: Gåvans värde vid gåvotillfället används, utan justering för inflation (ÄB 6:3). Om gåvan ökar i värde (t.ex. en fastighet), behåller mottagaren vinsten, men de bär också risken om värdet sjunker.
  • Ingen återbetalning: Om gåvan är större än arvslotten, behöver mottagaren inte betala tillbaka överskottet (ÄB 6:4). Detta skyddar gåvomottagaren.
  • Bodelning: Om en make ger en gåva till ett gemensamt barn eller särkullbarn, påverkar det bodelningen vid dödsfall (ÄktB 11:5). Gåvan läggs till givarens giftorättsgods för att skydda den efterlevande maken.
  • Laglotten: Förskott påverkar även laglotten (hälften av arvslotten). Gåvor avräknas från laglotten, och det förstärkta laglottsskyddet (ÄB 7:4) kan gälla om gåvan ges med förbehåll, som nyttjanderätt.
Förskott på arv kan alltså påverka både arv, bodelning och laglott, vilket gör det viktigt att förstå reglerna för att undvika konflikter.
 
Tips: Diskutera gåvor med hela familjen för att minska risken för missförstånd.

När är en gåva inte förskott på arv?

Inte alla gåvor räknas som förskott. Presumtionen i ÄB 6:1 kan brytas om:
 
  • Arvlåtaren säger annat: Du kan ange, skriftligt eller muntligt, att gåvan inte är förskott, t.ex. i ett testamente eller gåvobrev (NJA 2000 s. 262).
  • Omständigheterna visar annat: Om alla barn fått liknande gåvor, som presenter på 18-årsdagen, anses de inte vara förskott.
  • Sedvanliga gåvor: Julklappar, födelsedagspresenter eller gåvor kopplade till underhåll (t.ex. studiekostnader) räknas inte (ÄB 6:2).
  • Försäkringar: Försäkringar där barn är förmånstagare ses sällan som förskott, såvida inte annat anges (NJA 1996 s. 428).
För gåvor till andra än bröstarvingar, som barnbarn eller syskon, gäller inte presumtionen. De räknas bara som förskott om det uttryckligen anges (ÄB 6:1). Justiflex mallar gör det enkelt att specificera gåvors status.

Hur påverkar förskott på arv bodelning?

Gåvor från en make till gemensamma barn eller särkullbarn kan påverka bodelningen vid dödsfall. Enligt ÄktB 11:5 och ÄB 6:1 st. 2 adderas gåvans värde till givarens giftorättsgods för att skydda den efterlevande maken. Om gåvan är för stor för att avräknas vid första makens död, avräknas resten vid den efterlevandes död (ÄB 6:1 st. 2).
 
Exempel: Kalle ger 100 000 kr till sin och Marias son David. När Maria dör läggs gåvan till Kalles giftorättsgods i bodelningen, så Maria får en större andel. Om Kalle dör senare, avräknas eventuellt överskott på Davids arv.
 
Den efterlevande maken kan också begära jämkning enligt ÄktB 12:2 för att behålla mer egendom, vilket kan påverka förskottets hantering. 

Förskott och laglott – vad gäller?

Förskott påverkar även laglotten, som är hälften av arvslotten och garanterar bröstarvingar en minimidel (ÄB 7:2). Gåvans värde adderas till kvarlåtenskapen för att beräkna laglotten, och förskott avräknas från mottagarens laglott. Om gåvan överstiger laglotten, behöver mottagaren inte återbära något (ÄB 6:4).
 
Exempel: Lisa ger Emma 200 000 kr och testamenterar 300 000 kr till välgörenhet. Kvarlåtenskapen är 375 000 kr. Arvslotten blir 287 500 kr, laglotten 143 750 kr. Emma får inget mer, men slipper återbetala.
 
Det förstärkta laglottsskyddet (ÄB 7:4) gäller om gåvan ges med förbehåll, som nyttjanderätt, och värderas då vid dödsfallet. Detta kan ge syskon rätt till kompensation. Justiflex testamenten säkerställer att laglottsregler följs.

Hur Justiflex hjälper dig

På Justiflex förstår vi att arv och gåvor kan väcka frågor. Vår digitala plattform gör det enkelt att skapa:
 
  • Gåvobrev som anger om gåvan är förskott eller inte.
  • Testamenten som tydliggör din vilja och skyddar laglotten.
Skapa testamente eller gåvobrev på under 15 minuter för bara 400 kr – spara upp till 3 000 kr jämfört med traditionella juristbyråer. Med vår nöjdhetsgaranti får du pengarna tillbaka om du inte är nöjd. Kontakta oss för personlig rådgivning och trygghet!

Sammanfattning: Förstå och hantera förskott på arv

Förskott på arv är gåvor som påverkar hur arvet fördelas, med målet att alla barn får lika mycket. Reglerna i ÄB säkerställer rättvisa, men kräver tydlighet för att undvika tvister. Med Justiflex får du juridiska verktyg för att dokumentera gåvor, testamenten och bodelningar, så att din familj skyddas. Skapa rättssäkra avtal snabbt och enkelt – och få trygghet inför framtiden.
 
Redo att planera? Skapa dina arvsdokument på Justiflex.se och säkra din familjs framtid. Kontakta oss idag! 
© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Förskott på arv: Vad det är och vad det innebär – En guide från Justiflex Läs mer »

Sakliga skäl för uppsägning: En guide för VD:ar från Justiflex

2 maj 2025

Sakliga skäl för uppsägning: En guide för VD:ar från Justiflex

Som VD bär du ansvaret för att fatta svåra beslut, inklusive uppsägningar. Men vad innebär sakliga skäl enligt Lagen om anställningsskydd (LAS), och hur säkerställer du att processen är rättssäker? På Justiflex, Sveriges ledande digitala juristbyrå, hjälper vi dig att navigera arbetsrättens komplexitet och skapa juridiska avtal som skyddar både dig och företaget. I detta blogginlägg går vi igenom vad som krävs för en laglig uppsägning – från arbetsbrist till personliga skäl – och visar hur Justiflex kan stötta dig med skräddarsydda lösningar för en trygg arbetsgivarroll.

Varför är sakliga skäl viktiga?

En uppsägning av en tillsvidareanställd måste enligt 7 § LAS grunda sig på sakliga skäl, antingen arbetsbrist eller personliga skäl. Felaktiga uppsägningar kan leda till ogiltigförklaring, skadestånd eller skadat förtroende. Som VD behöver du förstå dessa grunder och följa LAS krav, såsom omplaceringsskyldighet. Justiflex erbjuder avtal och mallar som säkerställer att dina beslut är juridiskt korrekta och minimerar risker.

1. Vad är sakliga skäl för uppsägning?

Arbetsbrist eller personliga skäl – vad gäller?

Sakliga skäl delas in i två kategorier:
 
  • Arbetsbrist: Omfattar ekonomiska, organisatoriska eller strategiska skäl, t.ex. nedskärningar eller nedlagda verksamhetsgrenar (AD 1985 nr 72). Begreppet “arbetsbrist” är brett och inkluderar inte bara brist på arbete utan även företagsledningsbeslut (AD 1993 nr 101).
  • Personliga skäl: Relaterar till arbetstagarens beteende, t.ex. misskötsamhet, samarbetssvårigheter eller bristande prestationer (AD 2024 nr 78). Ett allvarligt avtalsbrott, som att inte utföra arbete, kan vara grund (AD 2024 nr 95).
Uppsägning är en sista utväg – arbetsgivaren måste först pröva andra lösningar, som omplacering. Justiflex kan hjälpa dig att skapa dokument som tydliggör processen.

2. Omplacering – en förutsättning för uppsägning

Vad krävs av dig som arbetsgivare?

Enligt 7 § andra stycket LAS måste arbetsgivaren utreda omplacering innan uppsägning. Detta innebär:
  • Inventera lediga tjänster, även av annat slag, som arbetstagaren är kvalificerad för (AD 2018 nr 41).
  • Erbjuda omskolning eller arbetsplatsanpassning om det är rimligt (AD 2006 nr 83).
Om arbetstagaren avböjer ett skäligt omplaceringserbjudande, anses arbetsgivaren ha uppfyllt sin skyldighet (AD 2005 nr 57). Justiflex erbjuder mallar för omplaceringsavtal, så att du kan dokumentera processen rättssäkert.
 
Tips: Dokumentera alla omplaceringsförsök – det stärker din position vid en tvist.

3. Arbetsbrist – mer än bara brist på arbete

Hur hanterar du nedskärningar?

Arbetsbrist kan bero på ekonomiska utmaningar, omorganisationer eller strategiska beslut, t.ex. att lägga ned en verksamhet (AD 1984 nr 26). Som VD måste du:
 
  • Följa turordningsregler enligt 22 § LAS, där anställda med kortast anställningstid sägs upp först.
  • Undanta upp till tre nyckelpersoner av särskild betydelse (22 § andra stycket).
  • Varsla fack och Arbetsförmedlingen vid större nedskärningar (MBL och lagen om anställningsfrämjande åtgärder).
Justiflex kan skapa avtal som reglerar turordning och undantag, vilket minskar risken för tvister.
 
Exempel: En nedlagd produktlinje kan motivera arbetsbrist, men se till att beslutet är seriöst och inte “fingerat” (AD 2003 nr 29).

4. Personliga skäl – när är de tillräckliga?

Hur bedömer du misskötsamhet?

Personliga skäl inkluderar:
 
  • Misskötsamhet: Sena ankomster, arbetsvägran eller brottsliga handlingar (AD 1994 nr 46).
  • Samarbetssvårigheter: Om de allvarligt påverkar arbetsplatsen (AD 2009 nr 76).
  • Bristande prestationer: Om de understiger vad arbetsgivaren rimligen kan förvänta sig (AD 2024 nr 75).
Enligt 2022 års LAS-reform fokuserar bedömningen på avtalsbrottets allvar, inte framtida prognoser. Arbetsgivaren måste först försöka lösa situationen genom tillrättavisningar, varningar eller omplacering. Justiflex erbjuder mallar för varningsbrev och uppsägningsbesked för att säkerställa att processen följer lagen.
 
Tips: Ge skriftliga varningar innan uppsägning – det stärker din sak (AD 2005 nr 72).

5. Sjukdom och andra undantag

När är sjukdom saklig grund?

Sjukdom är inte saklig grund för uppsägning, såvida den inte leder till en varaktig nedsättning av arbetsförmågan som gör att arbetstagaren inte kan utföra arbete av betydelse (AD 1987 nr 164). Arbetsgivaren måste:
 
  • Medverka till rehabilitering (AD 1993 nr 42).
  • Pröva omplacering innan uppsägning (AD 1999 nr 124).
Kronisk alkoholism räknas som sjukdom, men missbruk som orsakar allvarliga problem kan motivera uppsägning om rehabilitering misslyckas (AD 2005 nr 105). Justiflex kan skapa avtal som dokumenterar rehabiliteringsåtgärder.

6. Konsekvenser av felaktig uppsägning

Vad riskerar du som arbetsgivare?

En uppsägning utan sakliga skäl kan:
 
  • Ogiltigförklaras på arbetstagarens yrkande (34 § LAS), vilket innebär att anställningen består.
  • Medföra skadestånd för ekonomisk förlust och kränkning, från 135 000 kr vid felaktig uppsägning till 190 000 kr vid felaktigt avsked (38 a § LAS).
2022 års reform höjde skadestånden för att motverka överträdelser. Justiflex hjälper dig att skapa rättssäkra processer för att undvika kostsamma misstag.
 
Tips: Följ LAS strikta preskriptionsfrister (40 §) och dokumentera alla steg.

7. Avsked – när är det motiverat?

Vad krävs för omedelbar separation?

Avsked enligt 18 § LAS är reserverat för grova överträdelser, t.ex.:
 
  • Misshandel eller grova trakasserier (AD 1998 nr 145).
  • Förskingring eller illojalitet, som konkurrerande verksamhet (AD 1994 nr 46).
  • Brott mot säkerhetsföreskrifter (AD 2001 nr 35).
Avsked innebär omedelbart upphörande av anställningen, men arbetsgivaren måste agera snabbt – äldre händelser kan inte åberopas (AD 2014 nr 83). Justiflex erbjuder mallar för avskedsbesked som säkerställer korrekt hantering.

8. Förfarandet – så gör du rätt

Vilka steg måste du följa?

Vid uppsägning eller avsked måste du som VD:
 
  • Ge skriftligt besked med fullföljdshänvisning (8–10 § LAS).
  • Underrätta och varsla facket minst två veckor i förväg vid personliga skäl (30 § LAS).
  • Vid arbetsbrist, förhandla enligt MBL och varsla Arbetsförmedlingen vid större nedskärningar.
Brott mot förfarandereglerna kan leda till konsekvensskadestånd (AD 2021 nr 14). Justiflex kan skapa mallar för underrättelser och varsel för att säkerställa efterlevnad.
 
Tips: Redovisa tydliga skäl för uppsägningen – nya skäl kan inte åberopas i domstol (AD 2003 nr 45).

9. Hur Justiflex stöttar dig som VD

Juridiska verktyg för trygg arbetsrätt

På Justiflex förstår vi de juridiska utmaningar VD:ar möter vid uppsägningar. Vår digitala plattform gör det enkelt att skapa:
 
  • Uppsägningsavtal och avskedsbesked som följer LAS.
  • Omplaceringsavtal för att dokumentera processen.
  • Varningsbrev och protokoll för rättssäker hantering.
Skapa avtal på under 15 minuter för bara 200 – 400 kr – spara upp till 3 000 kr jämfört med traditionella juristbyråer. Med vår nöjdhetsgaranti får du full återbetalning om du inte är nöjd. Kontakta oss för personlig rådgivning och led med trygghet!

Sammanfattning: Säkra dina uppsägningsbeslut

Att hantera uppsägningar som VD kräver kunskap om sakliga skäl, omplaceringsskyldighet och korrekt förfarande. Oavsett om det gäller arbetsbrist eller personliga skäl, måste du agera rättssäkert för att undvika tvister och skadestånd. Med Justiflex får du juridiska verktyg för att navigera LAS och skydda ditt företag. Skapa avtal snabbt, enkelt och professionellt – och fatta beslut med självförtroende.
 
Redo att agera? Skapa dina arbetsrättsliga avtal på Justiflex.se och led med säkerhet. Kontakta oss idag!
© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Sakliga skäl för uppsägning: En guide för VD:ar från Justiflex Läs mer »

Så formar du en framgångsrik ledningsgrupp som VD: En guide från Justiflex

1 maj 2025

Så formar du en framgångsrik ledningsgrupp som VD: En guide från Justiflex

Att forma och utveckla en effektiv ledningsgrupp är en av de viktigaste uppgifterna för en VD. En välfungerande ledningsgrupp driver företagets strategi, samordnar medarbetare och skapar en kultur av samarbete och resultat. Men hur bygger du ett team som når gemensamma mål och hanterar utmaningar? På Justiflex, Sveriges ledande digitala juristbyrå, hjälper vi VD:ar att skapa rättssäkra avtal och strategier för framgångsrikt ledarskap. I detta blogginlägg delar vi praktiska tips för att forma en ledningsgrupp, fatta kloka beslut och stärka din roll som ledare – allt medan vi visar hur Justiflex kan stötta dig med juridiska lösningar.

Varför är en stark ledningsgrupp avgörande?

En ledningsgrupp är hjärtat i företagets strategiska arbete. Den samlar nyckelpersoner för att fatta beslut, lösa problem och driva verksamheten mot gemensamma mål. Men att skapa ett effektivt team är en utmaning – det kräver rätt mix av kompetenser, tydliga roller och en kultur av öppen kommunikation.
 
Som VD är det ditt ansvar att leda detta arbete. Med Justiflex kan du skapa avtal som tydliggör ansvarsfördelning och skyddar ditt ledarskap. Låt oss guida dig genom processen!

1. Välj rätt mix av gruppmedlemmar

Hur bygger du ett balanserat team?

En framgångsrik ledningsgrupp behöver en blandning av entreprenörer, uthålliga genomförare och kreativa problemlösare. Välj medlemmar med kompletterande kompetenser och erfarenheter – olikheter driver innovation.
 
Personkemi är också avgörande; utan tillit och respekt fungerar inte gruppen. Överväg att inkludera avdelningschefer eller representanter för företagets kärnfunktioner. Justiflex kan hjälpa dig att skapa avtal som definierar roller och förväntningar för gruppmedlemmar.
 
Tips: Undvik en grupp där alla tänker lika – mångfald i perspektiv leder till bättre beslut.

2. Bestäm rätt storlek på gruppen

Hur många ska ingå?

Antalet medlemmar i en ledningsgrupp bör vara mellan 4 och 8 personer, enligt experter. En mindre grupp underlättar tillit och effektiv kommunikation, medan en större grupp riskerar att bli ineffektiv. Bedöm företagets behov och vilka talanger som finns tillgängliga. Justiflex erbjuder mallar för att dokumentera gruppstrukturer och ansvarsfördelning, vilket säkerställer tydlighet från start.

3. Sätt tydliga mål och skapa en gemensam grundsyn

Vad driver gruppen framåt?

En ledningsgrupp måste ha tydliga affärsmässiga mål och en gemensam syn på hur verksamheten ska bedrivas. Diskutera mål som är SMARTA (Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska, Tidsatta) för att ge riktning. Mätbara mål, som ökad omsättning eller förbättrad kundnöjdhet, skapar motivation. Justiflex kan hjälpa dig att utforma avtal som kopplar mål till ansvar, så att gruppen arbetar enhetligt.
 
Exempel: Ett mål som “öka försäljningen med 10 % inom 6 månader” är konkret och motiverande.

4. Fokusera på väsentlighetsprincipen

Vad ska gruppen arbeta med?

Ledningsgruppen bör koncentrera sig på väsentliga frågor – strategiska beslut, inte småärenden. Träna medlemmarna att identifiera och prioritera det som driver företaget framåt. Som VD, undvik att fastna i detaljer; delegera istället. Justiflex avtal kan inkludera klausuler för delegering, vilket ger dig frihet att fokusera på ledarskap.
 
Tips: Skapa en agenda som bara inkluderar strategiska frågor för att hålla möten effektiva.

5. Definiera tydliga roller och ansvar

Vem gör vad i gruppen?

Tydliga roller är grunden för en fungerande ledningsgrupp. Utse en sekreterare för att samordna möten och dokumentation, och rotera rollen för att bygga engagemang. Varje medlem bör veta sitt ansvarsområde, t.ex. ekonomi, försäljning eller HR. Justiflex kan hjälpa dig att skapa juridiska dokument som specificerar roller, vilket minskar risken för konflikter.

6. Bygg en kultur av öppen kommunikation

Hur skapar du ett engagerat team?

En framgångsrik ledningsgrupp kännetecknas av:
 
  • Öppenhet: Alla vågar uttrycka sina åsikter.
  • Respekt: Medlemmar lyssnar och ger konstruktiv kritik.
  • Glädje: Gruppen har roligt tillsammans och firar framgångar.
Som VD, uppmuntra ärliga diskussioner och hantera konflikter konstruktivt. Justiflex erbjuder mallar för konfliktlösningsavtal, så att du kan hantera utmaningar professionellt.
 
Tips: Ta paus och utvärdera gruppens arbete regelbundet – vad fungerar, och vad kan förbättras?

7. Investera i team- och kompetensutveckling

Hur gör du gruppen starkare?

En ledningsgrupp utvecklas genom FIRO-teorin (förvirring, konflikt, samarbete), där tillit och vi-anda byggs över tid. Satsa på:
 
  • Kompetensutveckling: Utbildning i ledarskap och branschkunskap.
  • Teamaktiviteter: Bowling, middag eller workshops för att stärka relationer.

8. Håll regelbundna och strukturerade möten

Hur gör du möten effektiva?

Planera regelbundna möten med tydliga dagordningar och minnesanteckningar. Följ upp beslut för att säkerställa kontinuitet. Som VD, se till att möten fokuserar på strategiska frågor, inte rutinarbete. Justiflex kan hjälpa dig att skapa protokollmallar för att dokumentera beslut, vilket stärker rättssäkerheten.
 
Tips: Skicka ut material en vecka före mötet, så att alla är förberedda.

9. Led med närvaro och föregå med gott exempel

Hur inspirerar du som VD?

Ett närvarande ledarskap är nyckeln till en motiverad ledningsgrupp. Var synlig, ställ frågor och visa intresse för medlemmarnas arbete. Som VD, överför värderingar som ärlighet och engagemang genom ditt beteende. Justiflex kan hjälpa dig att skapa VD-avtal som tydliggör ditt ansvar som ledare, så att du kan fokusera på att inspirera.
 
Citat: “Att föregå med gott exempel är det enda sättet att påverka andra.” – Albert Einstein

10. Hantera förhandlingar och beslutsfattande

Hur fattar du kloka beslut?

Som VD leder du förhandlingar och beslutsprocesser. Använd brainstorming för att generera idéer och SMARTA-mål för att prioritera lösningar. Våga ställa svåra frågor och erkänn misstag ödmjukt. Justiflex erbjuder mallar för förhandlingsavtal, så att du kan säkra företagets intressen.
 
Tips: Sov på saken – intuition kan leda till bättre beslut.

11. Hur Justiflex stöttar dig som VD

Juridiska lösningar för effektivt ledarskap

På Justiflex förstår vi de utmaningar VD:ar möter när de formar ledningsgrupper. Vår plattform gör det enkelt att skapa:
 
  • VD-avtal som tydliggör ditt ansvar.
  • Konfliktlösningsavtal för att hantera spänningar.
  • Protokollmallar för strukturerade möten.
Skapa avtal på under 15 minuter för bara 500 kr – spara upp till 5 000 kr jämfört med traditionella juristbyråer. Med vår nöjdhetsgaranti får du full återbetalning om du inte är nöjd. Kontakta oss för personlig rådgivning och ta din ledningsgrupp till nästa nivå!

Sammanfattning: Bygg en ledningsgrupp som lyfter ditt företag

Att forma en framgångsrik ledningsgrupp kräver strategi, tydlighet och engagemang. Välj rätt medlemmar, sätt SMARTA mål, och led med närvaro. Med Justiflex får du juridiska verktyg för att säkra ditt ledarskap och driva företaget framåt. Skapa avtal snabbt, enkelt och rättssäkert – oavsett om det gäller roller, konflikter eller beslutsfattande. Låt oss hjälpa dig att bli den VD som inspirerar och levererar resultat!
 
Redo att leda? Skapa dina avtal på Justiflex.se och forma en ledningsgrupp som gör skillnad. Kontakta oss idag!
© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Så formar du en framgångsrik ledningsgrupp som VD: En guide från Justiflex Läs mer »