Avtal

Allt du behöver veta om avtalsrätt: Så ingår du trygga avtal

29 april 2025

Allt du behöver veta om avtalsrätt: Så ingår du trygga avtal

Att ingå ett avtal är som att ge ett löfte – det skapar förväntningar, rättigheter och skyldigheter. Oavsett om du köper en cykel, hyr en lägenhet eller startar ett samarbete, är avtalsrätten ramverket som säkerställer att alla parter håller vad de lovat. På Justiflex vet vi att avtalsrätt kan verka snårigt, men det behöver inte vara det. I detta blogginlägg guidar vi dig genom avtalsrättens värld på ett enkelt och elegant sätt, så att du kan fatta välgrundade beslut och undvika juridiska fallgropar. Låt oss ta dig med på en resa genom hur avtal skapas, vad som gör dem bindande och hur vi kan hjälpa dig att skydda dina intressen.

Vad är avtalsrätt och varför är det viktigt?

Avtalsrätten är hjärtat i all mänsklig samverkan där löften utbyts. I Sverige regleras detta av avtalslagen (1915:218), en över hundra år gammal lag som fortfarande håller måttet tack vare sin tidlösa flexibilitet. Den handlar om hur avtal ingås, vad som händer om någon bryter dem och hur vi tolkar vad parterna egentligen menade.

Tänk dig att du erbjuder att sälja din gamla cykel för 300 kronor, och köparen säger ja. Det är ett avtal – enkelt, men juridiskt bindande. Men vad händer om köparen inte betalar, eller om du råkar skriva fel pris? Avtalsrätten ger svaren.

För dig som privatperson eller företagare är det avgörande att förstå dessa regler. Ett tydligt avtal kan förhindra missförstånd, spara tid och pengar, och skydda dig från tvister. På Justiflex har vi lång erfarenhet av att hjälpa våra klienter att skapa säkra avtal och lösa konflikter när de uppstår. Låt oss börja med hur ett avtal kommer till.

Hur ingås ett avtal? Anbud och accept förklarat

Ett avtal uppstår när två parter är överens om något, ofta genom en process som kallas anbud och accept. Tänk dig Anna, som skickar ett mejl och erbjuder att sälja sin cykel till Bojan för 300 kronor. Det är ett anbud. Om Bojan svarar “ja”, är det en accept, och voilà – ett bindande avtal är fött. Men det är inte alltid så enkelt. Här är några nyckelpunkter:

Anbudet är bindande: I Sverige följer vi löftesprincipen, vilket innebär att Anna är bunden av sitt erbjudande under en viss tid, kallad acceptfrist. Om hon ändrar sig innan Bojan accepterar, kan hon behöva meddela honom för att undvika problem.
Acceptfristen: Hur lång tid Bojan har på sig att svara beror på om Anna angett en deadline (t.ex. “svara senast 18 maj”) eller vad som är “skälig tid”. För färskvaror som fisk kan det vara timmar, för större köp som en bil kan det vara veckor.
Oren accept: Om Bojan svarar “jag köper, men för 200 kronor”, är det inte en accept utan ett nytt anbud. Anna kan då välja att acceptera eller tacka nej.

Avtalsrätten handlar om kommunikation, och det är vad du uttrycker – inte vad du tänker – som räknas. Om Anna av misstag skriver att cykeln kostar 1 krona istället för 100 kronor, är hon bunden till 1 krona om Bojan inte kunde ana misstaget. Detta kallas tillitsprincipen, en grundpelare i avtalsrätten som skyddar den som litar på ett tydligt löfte.

Olika sätt att ingå avtal

Alla avtal följer inte anbud-accept-modellen. I verkligheten ingås avtal på många sätt, och avtalslagen är flexibel nog att omfatta dem alla:

Konsensualavtal: De flesta avtal, som att köpa kaffe eller hyra en bil, ingås genom att parterna visar att de är överens – muntligt, skriftligt eller genom handling (t.ex. ta emot kaffet och betala).
Formalavtal: Vissa avtal, som äktenskapsförord eller köp av fastigheter, kräver särskilda former, ofta skriftliga dokument, för att vara giltiga.
Realavtal: Vissa avtal, som gåvor, blir giltiga först när de “realiseras”, t.ex. när gåvan överlämnas.

I affärslivet är det också vanligt med andra modeller, som offert-order-orderbekräftelse, där avtalet sluts när säljaren bekräftar köparens order. Vid stora förhandlingar används ofta föravtal eller avsiktsförklaringar (Letter of Intent) för att sätta ramarna utan att binda parterna till ett slutligt avtal. På Justiflex hjälper vi dig att välja rätt modell för dina behov, så att dina avtal blir både tydliga och juridiskt hållbara.

Vad händer om något går fel?

Avtal är löften, men vad händer om någon bryter dem? Eller om ett avtal är otydligt? Här är några vanliga situationer och hur avtalsrätten hanterar dem:

Sen accept: Om Bojan svarar för sent på Annas anbud, ingås inget avtal. Hans svar blir istället ett nytt anbud, som Anna kan acceptera eller förkasta. Om Bojan tror att han svarat i tid (t.ex. på grund av en postförsening), måste Anna meddela att hon inte accepterar, annars kan ett avtal anses ha ingåtts.
Misstag: Om Anna skriver fel pris (t.ex. 1 krona istället för 100 kronor) och Bojan borde ha förstått misstaget, är hon inte bunden till det felaktiga priset. Men om Bojan var i god tro, måste hon stå för sitt misstag.
Standardavtal: Många företag använder standardavtal med förtryckta villkor. Dessa blir en del av avtalet om de tydligt kommunicerats till motparten, men orimliga villkor kan jämkas enligt 36 § avtalslagen om de är oskäliga.

Avtalsrätten skyddar också konsumenter särskilt. Till exempel ger konsumentköplagen dig rätt att avbeställa en vara innan du tagit emot den, och distansavtalslagen ger 14 dagars ångerrätt vid köp online eller via telefon.

Partsbruk och handelsbruk: När vanor blir avtal

I affärsrelationer utvecklas ofta partsbruk, ett mönster av hur parterna brukar göra affärer. Om du och en leverantör alltid kommer överens om betalning 30 dagar efter leverans, kan detta bli en del av era avtal utan att ni skriver det varje gång.

På samma sätt kan handelsbruk, branschens vedertagna praxis, påverka vad som gäller. Till exempel kan en byggfirma förvänta sig att vissa kvalitetsstandarder följs, även om de inte nämns i avtalet.

Vi på Justiflex hjälper företag att förstå hur dessa oskrivna regler påverkar deras avtal och säkerställer att de är tydliga och fördelaktiga.

Varför välja Justiflex?

Att navigera i avtalsrätten kan kännas som att vandra genom en labyrint, men det behöver inte vara så. På Justiflex gör vi juridiken tillgänglig och trygg. Vi erbjuder:

Skräddarsydda avtal: Oavsett om du behöver ett köpeavtal, hyreskontrakt eller ett föravtal, skapar vi dokument som är tydliga och juridiskt säkra.
Rådgivning: Vi guidar dig genom avtalsprocessen, från förhandling till underskrift, så att du undviker kostsamma misstag.
Konsumentskydd: Som konsument får du hjälp att utnyttja dina rättigheter, som ångerrätt eller avbeställning.

Vår passion är att göra juridiken enkel och elegant, så att du kan fokusera på det som betyder mest för dig – vare sig det är din familj, ditt företag eller dina drömmar.

Så skriver du ett tryggt avtal: Våra bästa tips

För att skapa ett avtal som håller, följ dessa enkla steg:

Var tydlig: Ange vad som ska göras, av vem, när och till vilket pris. Ju mindre utrymme för tolkning, desto bättre.
Skriv ner det: Även om muntliga avtal är giltiga, är skriftliga lättare att bevisa. Använd vår expertis för att få det rätt från början.
Ange acceptfrist: Om du ger ett anbud, skriv hur länge det gäller för att undvika osäkerhet.
Granska standardavtal: Läs igenom alla villkor noga, särskilt om de är förtryckta. Vi kan hjälpa dig att identifiera orimliga klausuler.
Spara bevis: Spara mejl, meddelanden eller andra bevis på vad ni kommit överens om.

Kontakta oss för juridisk trygghet

Oavsett om du står inför ett viktigt affärsavtal, en privat överenskommelse eller en tvist, är Justiflex din partner i avtalsrätten. Vi kombinerar djup expertis med en varm och personlig approach för att ge dig den trygghet du förtjänar. Kontakta oss idag för en kostnadsfri konsultation. Låt oss hjälpa dig att skapa avtal som står stadiga som ekar, oavsett vad framtiden bär med sig.

FÖLJ OSS

Facebook

Twitter

YouTube

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

MENY

DIN SITUATION

OM OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

MENY

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

Facebook

Twitter

YouTube

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Allt du behöver veta om avtalsrätt: Så ingår du trygga avtal Läs mer »

Vad är ett avtal egentligen? Definition och exempel

Lämna en kommentar / Avtal / Justiflex

17 mars 2025

Vad är ett avtal egentligen? Definition och exempel

Huvudegeln är att alla människor kan ingå och bli bundna av avtal. Det finns dock speciella regler för bland annat underåriga, alltså personer under 18 år.

Hur ett avtal uppstår

Bindande avtal uppstår som huvudregel när en part har lämnat ett anbud (offert, erbjudande) som mottagaren accepterat.

Exempel

Andreas erbjuds köpa Matildas Tesla för 250 000 kr. Andreas tycker att bilen verkar bra och priset rätt. Han svarar därför ja på Matildas erbjudande.

Matilda och Andreas har därmed ingått ett avtal med varandra. Varken Andreas eller Matilda kan därmed ändra avtalsvillkoren utan den andres samtycke.

Bindande avtal kan uppstå på andra sätt om parterna kommer överens om detta. Avtalsparterna kan exempelvis komma överens om att ingen av dem ska vara bunden av ett avtal förrän skriftligt kontrakt skrivits och undertecknats av båda parter.

Exempel

Om Andreas och Matilda i ovanstående exempel kommer överens om att avtal ska uppstå när de skrivit ett skriftligt kontrakt, kan Andreas eller Matilda dra sig ur affären eller kräva andra avtalsvillkor fram till dess att båda undertecknat avtalet.

Avtal är bindande

Huvudregeln är att det är fritt för var och en att ingå avtal och att avtal är bindande. Avtalet måste följas och ensidiga ändringar eller uppsägningar är inte giltiga. Den som inte håller ett avtal kan bli ansvarig, exempelvis ersättningsskyldig gentemot motparten.

Muntliga och skriftliga avtal

Avtal kan vara muntliga eller skriftliga. En fördel med skriftliga avtal är att det är mycket lättare att bevisa vad parterna kommit överens om i fall man är oense. Detta gäller särskilt då det har gått lång tid sedan avtalet träffades. Det kan dessutom vara svårt att komma ihåg alla detaljer som diskuterades i samband med avtalsslutandet. Då är det bra att ha ett skriftligt avtal att falla tillbaka på.

I vissa fall måste avtalet vara skriftligt för att det överhuvudtaget ska vara giltigt. Detta formkrav gäller exempelvis vid överlåtelse av fast egendom och testamente. Bevittning krävs sällan rent juridiskt men det kan vara bra ur bevissynpunkt.

Avtalsinnehåll

Vad avtalet ska innehålla bestämmer säljaren och köparen. Yrkesmässiga säljare har normalt vissa villkor som de alltid använder sig av vid sin försäljning. Det kan vara svårt att få säljaren att frångå dessa. Annars är avtalsinnehållet en förhandlingsfråga mellan köpare och säljare.

Har inte parterna kommit överens om alla detaljer finns det lagar som fyller ut avtalet.

När det gäller försäljning till konsumenter kan inte säljaren ha vilka villkor som helst. Avtalsvillkoren får nämligen inte vara till nackdel för konsumenten jämfört med konsumentköplagen eller någon annan tvingande konsumentskyddande lag.

Det är viktigt att avtalet innehåller alla villkor som ska gälla. En av parerna kan inte ensidigt ändra villkoren eller lägga till villkor efter att avtalet har ingåtts. Det förekommer ofta att företag i efterhand tar ut faktureringsavgifter eller påminnelseavgifter utan att man kommit överens om detta med kunden. Detta är alltså inte tillåtet.

Exempel

Sven har köpt en matta. Säljaren levererar mattan hem till Sven och skickar en faktura. Enligt fakturan kräver säljaren en faktureringsavgift på 50 kr, trots att Sven och säljaren inte kommit överens om detta.

Sven behöver inte betala faktureringsavgiften, utan bara det pris som han och säljaren har avtalat om. Han bör kontakta säljaren och tala om detta.

Standardavtal

Ett standardavtal är ett avtal som innehåller ett flertal i förväg bestämda avtalsvillkor som en eller flera parter vill ska gälla för en avtalstyp. Ett standardavtal kan komma till på initiativ av en enskild person eller en eller flera branschorganisationer. Ibland kallas standardvillkor för allmänna villkor.

Standardavtalen är utformade av kunniga jurister och används under en längre tid. Därför är standardavtalen ofta genomarbetade och heltäckande. Detta är en orsak till varför säljare använder sig av standardavtal.

Som köpare gäller det att läsa standardavtalen noga eftersom avtalen ofta innehåller väsentliga avtalsvillkor.

Ogiltiga avtal

Vissa omständigheter när avtalet slöts kan innebära att det skulle vara möjligt eller orimligt betungande för en avtalspart att uppfylla sin del av avtalet. För sådana situationer finns det regler som innebär att avtalet inte längre ska gälla. Avtalet är ogiltigt. Dessa regler kallas ogiltighetsregler.

De vanligaste ogiltighetsreglerna handlar om

Tvång
Svek
Ocker
Misstag och felskrivning
Förvanskat meddelande
Tro och heder
Skenavtal

Exempel 1

Lovisa tvingar Felix att ingå ett avtal om husförsäljning med henne, annars kommer hon att göra Felix och hans familj illa. Felix ingår avtalet med Lovisa under dessa förutsättningar.

Eftersom Felix tvingats ingå avtalet är det ogiltigt och han behöver inte sälja huset till henne.

Exempel 2

Anna vill köpa en dator av Anders. Anna fråga Anders om det går att använda internet på datorn. Anders säger att det inte är några problem trots att han vet att datorns kapacitet inte räcker till för detta.

Mot bakgrund av Anders uppgifter köper Anna datorn och upptäcker senare att internet inte kan användas på datorn. Anders har alltså medvetet lurat Anna att köpa datorn och avtalet är därför ogiltigt.

Orimliga avtalsvillkor

Förutom ovan nämnda ogiltighetsgrunder finns ytterligare en ogiltighetsgrund. Det är när avtalet eller ett avtalsvillkor med hänsyn till omständigheter när avtalet slöts eller senare inträffade omständigheter är orimligt eller betungande att uppfylla för den ena avtalsparten.

Avtalet kan då ogiltigförklaras eller jämkas, det vill säga domstolen kan besluta att avtalet ska förändras. Detta framgår av den så kallade generealklausulen i 36 § avtalslagen.

Vid bedömningen av om ett villkor är orimligt tas en stor hänsyn till vilka avtalsparterna är. Generalklausulen ska nämligen skydda en svagare part, exempelvis en konsument (privaperson) gentemot näringsidkare.

Avtalsvillkor som är till nackdel för en konsument jämfört med konsumentköplagen eller någon annan tvingande konsumentskyddande lag är också ogiltiga, det vill säga inte bindande för konsumenten. I stället för avtalsvillkoret träder då konsumentlagens bestämmelser in.

Uppsägning av avtal

Ett avtal är bindande och kan som huvudregel inte sägas upp ensidigt av någon av parterna. Givetvis kan parterna gemensamt komma överens om att avtalet ska sägas upp.

I avtal som löper under en längre tid kan det finnas uppsägningsklausuler. Dessa innehåller regler om under vilka omständigheter man kan säga upp avtalet och vilken uppsägningstid som gäller. Man kan ha rätt att allltid säga upp avtalet eller bara i vissa fall. Vid köp av resor är det exempelvis vanligt att resan bara får avbeställas vid uppvisande av sjukintyg från läkare.

Vissa avtal kan vara utformade så att de förlängs med en period om inte avtalet sägs upp en viss tid innan det går ut. Då är det viktigt att förstå att avtalet måste sägas upp i tid för att det inte ska förlängas. Missar man uppsägningsdag måste man vänta till dess att nästa avtalstid går ut.

Uppsägningstid

Det är vanligast att en uppsägning förenas med en uppsägningstid. Uppsägningstiden varierar från ett par veckor till ett par månader. Under uppsägningstiden består parternas rättigheter och skyldigheter.

Negativa säljmetoder

För att man ska vara bunden av ett avtal måste man acceptera avtalet. Man kan inte bli bunden på grund av ens passivitet.

Ibland händer det att företag skickar varor som man inte har beställt eller anbud (fakturor) om sådana på sådant sätt att man inte förstår att man inte måste betala. I dessa fall ska man inte behöva tacka nej eller skicka tillbaka varan för att slippa betala.

Negativ avtalsbindning är tillåtet när det gäller förnyelser av bokprenumerationer. Bokklubbarna kan skicka bokpaket regelbundet om man inte tackar nej för varje utskick och kräva betalt för dessa.

Det krävs dock att man har ingått ett abonnemangsavtal där det tydligt framgår att klubben tillämpar dessa säljrutiner.

Om man utsätts för negativa säljmetoder bör man skriva till företaget som kräver en på betalning och förklara varför man inte är skyldig att betala fakturan. Ta en kopia på brevet.