Justiflex

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

MENY

DIN SITUATION

OM OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

MENY

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

Sambor med särkullbarn. Därför bör ni skriva testamente Läs mer »

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Sambor med barn. Därför bör ni skriva testamente

Lämna en kommentar / Testamente / Justiflex

6 maj 2024

Sambor med barn. Därför bör ni skriva testamente

Om sambor har barn ska enligt den legala arvsordningen, efter bodelningen har ägt rum mellan efterlevande sambo och den avlidnes arvingar eller universella testamentstagare, arvet fördelas mellan den avlidnes barn, eller om barn har dött dess avkomlingar (2 kap. 1 a § ärvdabalken).

Eftersom efterlevande sambo inte har någon arvsrätt efter sin sambo på samma sätt som efterlevande make, behöver inte sambors gemensamma barn vänta på sitt arv tills den efterlevande sambon har avlidit. Barn får ut sitt arv direkt vid förälderns död oavsett om de är gemensamma eller särkullbarn.

Sambor kan av den anledningen ha ett behov av ett testamente. Testamentsfriheten är dock begränsad på grund av bröstarvingarnas rätt till laglott, vilket utgör halva arvslotten (7 kap. 1 § ärvdabalken).

Behovet av testamente för sambor med barn

Sambor som avser att ändra på arvsordningen och tillgodose varandra genom testamente behöver överväga med vilken rätt den efterlevande sambon ska överta kvarlåtenskapen, med full äganderätt eller fri förfoganderätt. Sambor behöver dessutom överväga om och i vilken mån den först avlidna sambons bröstarvingar vid den efterlevande sambons död ska ha rätt till efterarv.

Kommer barnen att ta ut sin laglott vid den först avlidna sambons död gäller frågan om de vid den efterlevande sambons död ska ha rätt att få ut resten av sin arvslott efter den först avlidna sambon. Det är inte helt ovanligt att vissa sambor här kan vilja göra en skillnad mellan gemensamma barn och särkullbarn på den först avlidna sambons sida.

Har samborna gemensamma barn kan det tyckas spela mindre roll om de erhåller arvet efter den först avlidna eller efter den sist avlidna sambon. Men om det finns särkullbarn på den efterlevandes sida gynnas dessa av att testamentet saknar bestämmelser om efterarv. Även ny make eller sambo till den efterlevande sambon gynnas också.

Testamente med full äganderätt

Liksom behovet av testamente för barnlösa sambor är det för sambor med barn viktigt att man vid utformningen av testamenten inte stannar vid ord som “full äganderätt” och “fri förfoganderätt”, utan närmare anger vilka rättsföljder man önskar uppnå, såväl när det gäller den rätt med vilken efterlevande sambo ska ha innehaft egendomen, som när det gäller fördelningen vid den sist avlidna sambons död.

Om samborna bara har gemensamma barn kan det tyckas spela mindre roll om de erhåller kvarlåtenskapen som arv efter den ena eller den andra föräldern, men om den efterlevande sambon även har särkullbarn på sin sida gynnas dessa av att sekundosuccession (efterarv) är utesluten på grund av testamente om full äganderätt. Även en ny make eller sambo gynnas av ett sådant testamente.

Ett inbördes testamente med full äganderätt mellan sambor som har barn kan utformas enligt följande:

Exempel full äganderätt

“Den av oss undertecknande sambor som överlever den andra ska med undatag av bröstarvingars laglott erhålla det som återstår av kvarlåtenskapen med full äganderätt. Den efterlevande sambon har därmed rätt att genom testamente bestämma över denna del av kvarlåtenskapen.”

“Vid den sist avlidna sambons död ska den först avlidna sambons bröstarvingar inte ha någon rätt till arv efter den sistnämnda sambon. Kvarlåtenskapen efter den sist avlidna sambon ska fördelas mellan dennes arvingar enligt lag.”

Exempel 1

A dör och efterlämnar sin sambo B och det gemensamma barnet C. Samborna har upprättat ett inbördes testamente enligt ovan. A:s samboegendom uppgår till 300 000 kr och B:s till 100 000 kr. A:s övriga tillgångar uppgår till 200 000 kr och B:s till 400 000 kr.

Vid bodelning får B (300 000 + 100 000) /2 = 200 000 kr. B behåller utöver detta sin övriga egendom på 400 000 kr. Den avlidnes bodelningslott på 200 000 kr och dennes övriga tillgångar på 200 000 kr, totalt 400 000 kr, utgör dennes kvarlåtenskap.

Därav utgör ½ C:s laglott, det vill säga 200 000 kr, medan det som återstår på 200 000 kr enligt testamente tillfaller B med full äganderätt.

B dör och efterlämnar, förutom det gemensamma barnet C, särkullbarnet D. Kvarlåtenskapen uppgår nu till 800 000 kr. Eftersom A:s bröstarvingar är uteslutna på grund av testamentet får C nu inget arv efter A. Som bröstarvinge efter B får C dock tillsammans med D hela kvarlåtenskapen efter B enligt lag, vilket innebär att de får 400 000 kr vardera.

Samborna har möjlighet att i sitt testamente vad gäller arvet efter den sist avlidna i stället för en fördelning enligt lag utesluta dennes särkullbarn och endast testamentera till förmån för de gemensamma bröstarvingarna. Ett uteslutet särkullbarn har dock rätt till sin laglott.

Testamente med fri förfoganderätt

Det är ganska vanligt att sambor inte vill utesluta det gemensamma barnet från arv efter den först avlidna sambon eftersom det gynnar den sist avlidnes särkullbarn, särskilt eftersom det kan vara tillfälligheternas spel vem av samborna som dör först. Ett testamente gynnar dessutom, vilket har nämnts, även eventuell ny make eller sambo till den sist avlidna på bekostnad av den först avlidna sambons arvingar.

Även för sambor med barn kan det vara önskvärt att genom testamente åstadkomma en ordning som liknar den som enligt lag gäller för makar, det vill säga fri förfoganderätt för sambo och en rätt till efterarv för i första hand den först avlidna sambons bröstarvingar som är gemensamma med den efterlevande.

Det går dock inte att åstadkomma någon full likhet med vad som gäller för makar. Ett problem är bröstarvingarnas rätt till laglott som innebär att den första avlidna sambons bröstarvingar har rätt att vid dennes död få ut sin laglott, vilket utgör halva arvslotten (7 kap. 1 § ärvdabalken). Denna rätt är tvingande och kan utnyttjas även om den inte står inskrivet i testamentet. Det som återstår sedan laglotterna har utgått kan samborna genom testamente tilldela den efterlevande av dem med fri förfoganderätt.

Ett ytterligare problem är det som aktualiseras i fråga om barnlösa sambor, nämligen rätten till efterarv. Olikheterna mellan sambor och makar när det gäller egendomsordningen och reglerna för bodelningen gör det nödvändigt att även när det gäller sambor med barn testamentariskt konstruera kvotdelen för efterarv.

Ett inbördes tetamente mellan sambor med barn med bestämmelser om fri förfoganderätt till den efterlevande kan utformas enligt följande:

Exempel fri förfoganderätt

“Den av oss undertecknade sambor som överlever den andra ska med undantag av bröstarvinges laglott få hela den avlidna sambons kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Den efterlevande sambon har därmed inte rätt att testamentariskt bestämma över kvarlåtenskapen.”

“Lever vid den sist avlidna sambons död någon bröstarvinge till den först avlidna sambon, ska den av dem som då har den bästa arvsrätten efter den först avlidna sambon erhålla en andel av den sist avlidna sambons bo som motsvarar förhållandet mellan det som den efterlevande sambon erhöll i testamente av kvarlåtenskapen efter den först avlidna sambon och summan av detta testamentesförvärv och den efterlevandes egendom efter bodelning. Det som återstår av boet efter den sist avlidna sambon ska fördelas mellan dennes arvingar enligt lag.”

“Detta förordnande ska tolkas med stöd av 3 kap. Ärvdabalken.”

Exempel 2

Vid bodelningen erhåller B (300 000 + 100 000 kr) /2 = 200 000 kr. B behåller utöver det sin övriga egendom på 400 000 kr. Den avlidnes bodelningslott på 200 000 kr och dennes övriga tillgångar på 200 000 kr, totalt 400 000 kr, utgör dennes kvarlåtenskap. Därav utgör ½ C:s laglott, det vill säga 200 000 kr, medan resterande 200 000 kr enligt testamente tillfaller B med fri förfoganderätt.

B dör och efterlämnar, förutom det gemensamma barnet C också särkullbarnet D. Kvarlåtenskapen uppgår nu till 800 000 kr. Kvotdelen för sekundosuccession blir enligt testamentet 200 000/ (200 000 + 200 000 + 400 000) = 1/5. C får därmed som arv efter A ¼ av 800 000 kr = 200 000 kr.

Det som återstår av boet, det vill säga 600 000 kr, delas enligt lag mellan B:s bröstarvingar C och D vilka vardera får 300 000 kr. Vid B:s död får alltså C 100 000 kr mer och D 100 000 kr mindre än i exempel 1.

Även i fall då sambor har barn kan det tänkas att de önskar sig ett mellanting mellan full äganderätt och fri förfoganderätt på så sätt att de vill ge den efterlevande full äganderätt med möjlighet för denne att genom testamente bestämma över egendomen, men att i den mån som den efterlevande inte gjort någonting med egendomen ska efterarv äga rum vid dennes död.

FÖLJ OSS

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

MENY

DIN SITUATION

OM OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

MENY

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

Sambor med barn. Därför bör ni skriva testamente Läs mer »

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Önskar du ge en gåva till någon? Viktiga fakta om gåvobrev

Lämna en kommentar / Gåvobrev / Justiflex

5 maj 2024

Önskar du ge en gåva till någon? Viktiga fakta om gåvobrev

Den viktigaste lagen som rör gåva av lös egendom är lagen (1936:83) angående vissa utfästelser om gåva (gåvolagen). Lagen avser att reglera under vilka förutsättningar ett löfte om gåva har rättslig verkan och när gåva av olika slags egendom är fullbordad. Gåvolagen syftar inte till att reglera alla slags gåvor utan endast föremål såsom pengar, lösöre, muntliga och skriftliga fordringar, aktier och värdepapper av visst slag.

Huvudregeln att löfte om gåva inte är bindande

Inledningsvis ska poängteras att ett erbjudande eller löfte att i framtiden ge bort lös egendom inte är bindande (1 § 1 st. Gåvolagen). Givaren blir inte bunden förrän själva gåvan fullbordas. Gåvan fullbordas genom att egendomen överlämnas till gåvotagaren. Om givaren ångrar sitt erbjudande innan gåvan överlämnats kan han eller hon helt utan vidare låta bli att fullborda gåvan. Till stöd för principen att löfte om gåva inte är bindande för den som avgett löftet brukar man säga:

Att man bör skydda en person mot att bli bunden av förhastade gåvolöften.
Att man vill förhindra tvister om att bindande löfte inte medför någon omedelbar uppoffring.
Att man bör skydda gamla människor eller annars viljesvaga personer mot påtryckningar som de kan ha svårt att motstå.
Att man bör skydda givarens borgenärer/familj från att ge bort egendom utan att få betalt för egendomen.

Gåvolöfte kan vara bindande

Det finns dock undantagsfall då ett gåvolöfte är bindande. Är löftet gjort i skrift av givaren undertecknad handling, som överlämnats till gåvotagaren, eller om erbjudandet gjorts mera offentligt (exempelvis på en 50-årsmiddag eller vid ett sammanträde med kommunfullmäktige), är givaren bunden av sitt löfte och gåvotagaren kan kräva att gåvan överlämnas.

Utfästelse om gåva av lös egendom är också bindande mot den som lämnar den om den görs i skuldebrev eller annan handling som blivit överlämnad till gåvotagaren eller om omständigheterna vid utfästelsens tillkomst utmärker att den var avsedd att komma till allmänhetens kännedom.

Vid gåvor utfärdas ofta gåvobrev som bland annat ska visa att gåvotagaren inte är skyldig vare sig att lämna tillbaka eller betala det han eller hon fått. Lagtexten nämner dock i första hand inte sådana gåvobrev utan skuldebrev.

Hur uppkommer en bindande gåva?

Om gåvobrev utfärdas blir förklaringen bindande för givaren först då den överlämnas till gåvotagaren eller representant för denne under sådana omständigheter att mottagaren av förklaringen förstår dess innebörd. Några särskilda formaliteter behöver inte iakttas.

Avtalet kan således mycket väl vara muntligt, och det är också det vanligaste, om gåvan inte avser större belopp eller värden. Ett gåvobrev som blir liggande hos givaren är dock inte giltigt.

Viktigt att tänka på

Om givaren vill att gåvan ska vara mottagarens enskilda egendom eller att gåvan inte ska räknas som förskott på arv är det för bevisningens skull lämpligt med en skriftlig gåvohandling. Genom överlämnandet är gåvotagaren också – som huvudregel – skyddad mot anspråk från givarens borgenärer. Gåvan behöver alltså inte registreras eller liknande.
En gåva av bostadsrätt blir fullbordad genom att föreningen underrättas om gåvan 1 § 2 st. gåvolagen.
Naturligtvis kan en givare lämna en gåva till någon efter sin död men om mottagaren ska kunna göra gåvan gällande efter givarens död måste den för sin giltighet ges i form av ett testamente. Det är således inte längre fråga om en gåva utan ett testamentariskt förordnande.
En gåvoutfästelse kan också bli ogiltig, antingen helt eller delvis, om den kränker efterlevande makes eller arvingars arvsrätt.

Fullbordande av gåva

Gåva av pengar och lösöre fullbordas genom att objektet överlämnas till gåvotagaren. Det är möjligt att fullborda gåva av pengar eller annan lös egendom genom att sätta in pengar på ett konto i gåvotagarens namn, respektive överlämna egendomen till förvaring hos en bank, kreditmarknadsföretaget eller ett företag som driver verksamhet om inlåningsverksamhet.
Givaren kan behålla en bankbok som ställts ut i gåvotagarens namn. En förutsättning för att gåvan ska anses fullbordad är att givaren inte behåller rätten att disponera över det insatta.
Gåva av aktier i form av aktiebrev eller löpande skuldebrev fullbordas genom att gåvotagaren får handlingen i sin besittning (registreras).
Gåva av onoterade aktier fullbordas genom att aktiebrev överlämnas till gåvotagaren.
Gåva av enkelt skuldebrev eller annan motsvarande fordran fullbordas genom denuntiation (underrättelse om ändrade ägarförhållanden).

Behöver mottagaren acceptera gåvan?

Det finns inget tvång att motta en gåva, inte ens om denna är helt utan förpliktelse för mottagaren. Den avsedda gåvotagaren vill kanske inte dra på sig en tacksamhetsskuld mot givaren, eller så vill han eller hon inte ha de kostnader eller det besvär som ägandet medför. Genom att förklara sig inte vilja motta gåvan kan han eller hon göra gåvoförklaringen overksam. En uttrycklig accept av gåvan krävs om gåvan medför en förpliktelse för gåvotagaren. Exempel:

Då den som får en gåva i pengar i gengäld förpliktar sig att, om givaren blir sjuk, bistå denne med vård.
Om gåvotagaren ska överta betalningsansvaret för pantskuld i en fastighet som han eller hon mottar som gåva måste han eller hon givetvis förbinda sig till det. Om gåvomottagaren i ett sådan fall är omyndig krävs inte bara accept av förmyndaren utan även ett samtycke av överförmyndare.
Eftersom gåva av fast egendom kräver mottagarens underskrift på gåvobrevet gäller ett verkligt krav på accept av gåvan.

FÖLJ OSS

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

MENY

DIN SITUATION

OM OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

MENY

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

Önskar du ge en gåva till någon? Viktiga fakta om gåvobrev Läs mer »

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Barnlösa sambor. Därför bör ni skriva testamente

Lämna en kommentar / Testamente / Justiflex

5 maj 2024

Barnlösa sambor. Därför bör ni skriva testamente

Utgångspunkten för barnlösa sambors behov av testamente är den legala arvsordningen som innebär att efter att bodelningen ägt rum mellan efterlevande sambo och den avlidnes arvingar och universella testamentstagare, ska arvet fördelas mellan den avlidnes föräldrar, syskon och syskons avkomlingar (2 kap. 2 § ärvdabalken).

Sambor som genom testamente önskar avvika från den legala arvsordningen och i stället tillgodose varandra har goda möjligheter att göra det eftersom testationsfriheten inte är begränsad av något tvingande laglottsskydd till förmån för arvingarna.

Samborna kan dock inte bortse helt från de ovan nämnda arvingarna om de samtidigt i sitt testamente avser att reglera hur kvarlåtenskapen ska fördelas vid den sist avlidna sambons död. Här kan samborna ta ställning till om den enes eller den andres arvingar ska ha företräde eller om viss fördelning dem emellan är önskvärd när båda samborna har avlidit.

Testamente med full äganderätt

Enligt rättspraxis har testamentsförordnanden som “full äganderätt” och “fri förfoganderätt” inte för alla fall en given och tydlig innebörd. Det hänger samman med att testamente enligt den grundläggande principen ska tolkas med hänsyn till testators individuella och faktiska vilja (11 kap. 1 § ärvdabalken).

Det innebär att en testator med uttrycken “fri förfoganderätt” eller “full äganderätt” kan ha menat en sak, medan en annan testator med samma uttryck kan ha avsett något helt annat. Av den anledningen är det önskvärt att man närmare anger vilka rättsföljder man önskar uppnå, såväl när det gäller den rätt med vilken den efterlevande sambo ska inneha egendom som när det gäller fördelningen vid den sist avlidna sambons död.

Om samborna vid den första sambons död önskar att den efterlevande sambon ska erhålla hela kvarlåtenskapen med full äganderätt i den meningen att denne även ska ha rätt att genom testamente förfoga över egendomen bör detta uttryckligen framgå av testamentet.

När det gäller fördelningen av kvarlåtenskapen vid den efterlevande sambons död innebär ett testamente om full äganderätt att det inte blir något efterarv till förmån för den först avlida sambons arvingar. Det innebär att kvarlåtenskapen ska fördelas mellan den sist avlidnas efterarvingar.

Eftersom ett sådant testamente innebär ett gynnande av den ena sambons släkt framför den andra och det dessutom kan vara tillfälligheternas spel vem av samborna som dör först är det lämpligt att samborna vid upprättandet av testamentet får upplysningar om dessa rättsverkningar. Ett inbördes testamente mellan barnlösa sambor om full äganderätt kan utformas enligt följande:

Exempel full äganderätt

“Den av oss undertecknade sambor som överlever den andra ska erhålla all den avlidnes kvarlåtenskap med full äganderätt. Den efterlevande ska därmed ha rätt att genom testamente förfoga över egendomen.”

“Vid den efterlevande sambons död ska den först avlidna sambons arvingar inte ha någon rätt till arv efter den sistnämnda sambon. Kvarlåtenskapen efter den sist avlidna sambon ska då fördelas mellan dennes arvingar enligt lag.”

Exempel 1

A dör och efterlämnar sin sambo B och två syskon C och D. Samborna har upprättat ett inbördes testamente enligt ovan. Tillgångarna i boet utgörs av A:s samboegendom på 300 000 kr och B:s på 100 000 kr. A:s övriga tillgångar uppgår till 400 000 kr och B:s till 200 000 kr. Vid bodelningen får B (300 000 + 100 000) /2 = 200 000 kr.

B behåller utöver detta sin egendom på 200 000 kr som inte utgör samboegendom. Den avlidnes bodelningslott på 200 000 kr och dennes övriga tillgångar på 400 000 kr, totalt 600 000 kr, utgör dennes kvarlåtenskap som på grund av testamentet tilldelas B med full äganderätt.

B dör och efterlämnar syskon E och F. Boet uppgår då på grund av värdestegring till 1 500 000 kr. Eftersom A:s syskon C och D är uteslutna på grund av testamentet får B:s syskon E och F hela kvarlåtenskapen, det vill säga 750 000 kr vardera.

Testamente med fri förfoganderätt

Det kan tänkas att ett testamente med full äganderätt, som efter bådas död gynnar den sist avlidnes släkt på bekostnad av den först avlidnes släkt inte är önskvärt, särskilt eftersom det kan vara tillfälligheternas spel vem av samborna som dör först. Dessutom gynnar ett testamente med full äganderätt även eventuell ny make eller sambo till den sist avlidna på bekostnad av den först avlidna sambons arvingar.

Det kan därför framstå som mer lockande för sambor att genom testamente försöka åstadkomma en arvsrättslig ordning som liknar den som gäller för makar, alltså att efterlevande make med fri förfoganderätt ärver hela kvarlåtenskapen.

Ett sådan testamente innebär att efterlevande make inte har rätt att genom testamente bestämma över egendomen och att vid den sist avlidna sambons död den först avlidnes arvingar delar på kvarlåtenskapen enligt principerna om efterarv (3 kap. Ärvdabalken).

Problemet att åstadkomma en sådan ordning för sambor ligger i att den legala efterarvsrätten som tillkommer makar bygger på en helt annan egendomsordning och andra bodelningsregler än de som gäller för sambor. Det innebär bland annat att kvotdelen för efterarv måste testamentariskt konstrueras på ett något annorlunda sätt än för makar.

Utgångspunkten är då att egendomsförhållandena vid den först avlidna sambons död, varmed efterlevande sambons testamentslott sätts i relation till dennes totala nettoförmögenhet efter bodelning och arvskifte. Ett inbördes testamente mellan barnlösa sambor med bestämmelse om fri förfoganderätt kan utformas enligt följande:

Exempel fri förfoganderätt

“Den av oss undertecknade sambor som överlever den andra ska erhålla hela den avlidna sambons kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Den efterlevande sambon har därmed inte rätt att testamentariskt bestämma över kvarlåtenskapen.”

“Lever vid den sist avlidna sambons död den först avlidna sambons far, mor, syskon eller syskons avkomling, ska den av dem som då har den bästa arvsrätten efter den först avlidna sambon erhålla en andel av den sist avlidna sambons bo som motsvarar förhållandet mellan det som den efterlevande sambon erhöll i testamente av kvarlåtenskapen efter den först avlidna sambon och summan av detta testamentsförvärv och den efterlevandes egendom efter bodelningen. Det som återstår av boet efter den sist avlidna sambon ska fördelas mellan dennes arvingar enligt lag.”

“Detta förordnande ska tolkas med stöd av 3 kap. Ärvdabalken.”

Exempel 2

Samborna A och B som är barnlösa har upprättat inbördes testamente enligt ovan. Vid A:s död efterlämnar denne, förutom sin sambo B, två syskon C och D. Tillgångarna i boet utgörs av A:s samboegendom på 300 000 kr och B:s på 100 000 kr. A:s övriga tillgångar uppgår till 400 000 kr och B:s till 200 000 kr.

Vid bodelning erhåller B (300 000 + 100 000) /2 = 200 000 kr. B erhåller utöver det sin egendom på 200 000 kr som inte utgör samboegendom. Den avlidnes bodelningslott på 200 000 kr och dennes tillgångar på 400 000kr, totalt 600 00 kr, utgör dennes kvarlåtenskap som på grund av testamente tillfaller B med fri förfoganderätt.

B dör och efterlämnar syskon E och F. Boet uppgår då på grund av värdestegring till 1 200 000 kr. Kvotdelen för sekundosuccessionen (efterarv) blir enligt testamentet 600 000/ (600 000 + 200 000 + 200 000) = 3/5. C och D erhåller därmed som arv efter A 3/5 av 1 500 000 kr = 900 000 kr. Alltså 450 000 kr vardera.

Det som återstår av boet, det vill säga 600 000 kr, delas enligt lag mellan B:s syskon som vardera erhåller 300 000 kr.

Förklaringen till att A:s syskon i exemplen ovan får större lotter än B:s syskon beror på att A vid sin död utanför bodelningen hade egendom som var dubbelt så stor som B:s motsvarande egendom.

Testationsfriheten innebär dock att samborna har möjlighet att i testamentet i stället bestämma att kvotdelen på efterarvet trots egendomsförordningen ska vara hälften eller en annan andel, eller att som i det föregående exemplet den efterlevande sambon ska erhålla hela kvarlåtenskapen med full äganderätt, till följd att den efterlevandes syskon vid dennes död får hela kvarlåtenskapen, medan den först avlidnes syskon blir lottlösa, eller att kvarlåtenskapen efter bådas död ska tillfalla någon helt annan.

Mellanting mellan full äganderätt och fri förfoganderätt

Det kan också tänkas att sambor önskar sig ett mellanting mellan full äganderätt och fri förfoganderätt på så sätt att de vill ge den efterlevande full äganderätt med möjlighet för denne att genom testamente bestämma över egendomen, men att i den mån som den efterlevande inte gör sådant förfogande ska efterarv äga rum vid dennes död på motsvarande sätt som anges i exempel 2 ovan.

Exempel mellanting mellan full äganderätt och fri förfoganderätt

“Den av oss undertecknade sambor som överlever den andra ska erhålla hela den avlidna sambons kvarlåtenskap med full äganderätt. Den efterlevande sambon har därmed rätt att testamentariskt bestämma över kvarlåtenskapen.”

“I den mån den efterlevande inte utnyttjar denna förfoganderätt ska vid dennes död kvarlåtenskapen fördelas enligt följande: Lever vid den sist avlidna sambons död den först avlidna sambons far, mor, syskon eller syskons avkomling, ska den av dem som då har den bästa arvsrätten efter den först avlidna sambon erhålla en andel av den sist avlidna sambons bo som motsvarar förhållandet mellan det som den efterlevande sambon erhöll i testamente av kvarlåtenskapen efter den först avlidna sambon och summan av detta testamentsförvärv och den efterlevandes egendom efter bodelningen. Det som återstår av boet efter den sist avlidna sambon ska fördelas mellan dennes arvingar enligt lag.”

“Detta förordnande ska tolkas med stöd av 3 kap. Ärvdabalken.”

FÖLJ OSS

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

MENY

DIN SITUATION

OM OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

MENY

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

Barnlösa sambor. Därför bör ni skriva testamente Läs mer »

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Varför behövs avtal? Viktig information vid slutande av avtal

Lämna en kommentar / Avtal / Justiflex

4 maj 2024

Varför behövs avtal? Viktig information vid slutande av avtal

Avtal är en överenskommelse mellan två parter om deras rättigheter och skyldigheter gentemot varandra. Formerna för att ingå avtal kan skilja sig åt beroende på vad avtalet handlar om. Avtal är den grund som mycket i affärslivet och privatlivet vilar på. Varje gång du handlar i en livsmedelsbutik, åker tåg, eller betalar för en parkeringsplats ingår du ett avtal. Inom varje affärsverksamhet sluts avtal dagligen. Det kan handla om stora och viktiga samarbetsavtal eller om mindre betydande avtal som rutinmässiga inköp av varor.

Avtal ska hållas (pacta sunt servanda)

Huvudregeln är att det är fritt för var och en att ingå avtal och att avtal ska hållas. Detta är en grundläggande princip inom avtalsrätten även om principen inte går att utläsa ur någon specifik paragraf i avtalslagen. Av den anledningen kan man ställas till ansvar om man inte håller ett avtal. Det finns dock vissa undantag om att avtal ska hållas. Ett avtal kan vara ogiltigt enligt punkterna nedan:

I 3 kap. avtalslagen finns bestämmelser om rättshandlingars ogiltighet.
Om en part är omyndig eller har förvaltare.
Om en part lider av psykisk störning .
Vid formfel, om det krävs en form för giltighet, exempelvis vid köp av fast egendom.
Om rättshandlingen strider mot ett legalt förbud.
Om rättshandlingen strider mot goda seder (pactum turpe).
Om rättshandlingen är förfalskad.
Om det rör sig om ett konkurrensbegränsande avtal enligt konkurrenslagens 7 §.

Hur ett avtal träffas

Den som förhandlar och träffar avtal bör vara medveten om de grundläggande reglerna i avtalslagen om ingående av avtal för att inte råka ut för obehagliga överraskningar.

Anbud + accept = avtal

Grundmodellen för hur ett avtal ingås finns reglerat i avtalslagen. För att ett avtal ska ingås krävs tre saker.

Ett anbud (ett erbjudande, offert)
En accept (ett svar) och
Att det är exakt samma innehåll i anbudet och accepten.

Om samtliga tre punkter är uppfyllda har ett avtal ingåtts.

Exempel 1 § avtalslagen

Peter skickar en offert på en båt för 500 000 kr till Mats. Erbjudandet gäller till och med 1 juli 2024.

Mats svarar den 25 juni att han vill köpa båten. Ett bindande avtal har uppstått och ingen av parterna kan dra sig ur.

Om accepten inte har samma innehåll som anbudet är accepten “oren”. Då räknas accepten som ett nytt anbud.

Anbud är bindande

Ett anbud blir bindande för den som lämnar det i samma ögonblick som det kommer fram till mottagaren vilket innebär att det inte kan förändras eller återkallas under acceptfristen. Denna bundenhet är ensidig på det sättet att mottagaren inte blir bunden av det eventuellt kommande avtalet förrän han eller hon lämnat ett antagande svar på anbudet (en accept).

Bundenheten för anbudslämnaren gäller tills vidare, men den kan begränsas dels genom de tidsfrister som gäller enligt avtalslagen, dels genom att anbudslämnaren kan sätta en tidsfrist inom vilken han eller hon vill ha ett svar på anbudet.

Exempel 2–3 §§ avtalslagen

Peter i exemplet ovan är bunden av sitt erbjudande till och med 1 juli 2024. Peter är bunden att sälja båten till Mats om Mats inom tidsfristen svarar att han vill köpa båten enligt villkoren i anbudet.

Svarar inte Mats ja på offerten före 2 juli 2024 kan Peter sälja båten till någon annan, eftersom tidsfristen för svaret har gått ut.

Om mottagaren av ett anbud säger att han inte vill anta anbudet förfaller detta. Anbudslämnaren är då inte längre bunden av sitt anbud.

Anbud utan förbindelse

Den som gör affärer gör klokt i att alltid i korrespondens/mejl med andra klargöra om ett erbjudande är bindande eller inte. Anbud som inte är bindande bör enligt 9 § avtalslagen anges med texten “utan förbindelse”, “utan obligo” eller liknande uttryck. Sådana anbud är endast en uppmaning till mottagaren att lämna anbud till avsändaren med det innehåll som avsändaren bestämt. Den ursprunglige anbudsgivaren är då inte bunden av sitt anbud.

Om mottagaren svarar på meddelandet anses detta svar vara ett “nytt” anbud. Nu är det den ursprunglige avsändaren som kan acceptera (9 § avtalslagen).

Alla villkor måste vara med

Eftersom anbud är bindande är det viktigt att tänka igenom vilka villkor som ska gälla innan man skickar iväg ett anbud. Det är lika viktigt att den som skickar en accept på ett anbud förklarar vad han eller hon vill ha med i avtalet. Accepten är ju bindande för honom eller henne så snart den kommit fram till mottagaren. När avtalet är klart gäller endast de delar som båda parterna känner till.

Exempel

En säljare vill ha högre räntesats för dröjsmålsränta än vad som gäller i räntelagen.

Säljaren måste därför se till att få med villkoret om dröjsmålsränta i det anbud som köparen tar del av innan avtalet sluts, annars gäller inte den högre räntesatsen.

Passivitet

Även om det i svensk rätt inte finns någon allmän regel om passivitet bör avtalshandlaren alltid se till att rätta till eventuella misstag och missförstånd och inte låta motpartens ståndpunkter och antaganden stå oemotsagda. I avtalslagen finns regler om passivitet i bland annat följande avseenden:

Om avsändaren av en oren accept i själva verket trodde att accepten var ren, alltså överensstämde med anbudet blir motparten, som måste insett detta, bunden av accepten om han inte reagerar utan oskäligt uppehåll (6 § 2 st. avtalslagen).
Enligt 32 § avtalslagen är part inte bunden av misstag som motparten insåg eller borde ha insett.

Part bör också vara medveten om att underlåtenhet att svara kan tolkas som en tyst accept, särskilt om en sådan tolkning styrks av parts handlande (exempelvis utförande av prestationer enligt avtalet).

För sen accept

Om svaret når motparten för sent uppkommer inget avtal. Om det finns en tidsfrist i anbudet gäller den tiden. Om det inte finns någon tidsfrist i anbudet gäller avtalslagens regler om tidsfrister. Enligt avtalslagen påverkas tidsfristen av hur anbudet har lämnats. Muntliga anbud måste exempelvis antas omedelbart. Skickas anbud med sms, brev, e-post eller fax ska mottagaren lämna svar inom rimlig tid.

Vad som är rimlig tid kan variera beroende på anbudets omfattning. Om anbudet inte är omfattande är tidsfristen normalt inte mer än en eller ett par dagar. Accepten ska ha kommit fram till anbudsgivaren inom tidsfristen. Han eller hon behöver dock inte ha öppnat accepten.

En sen accept anses i stället vara ett nytt anbud från den som har skickat den. Den som har skickat den sena accepten blir då bunden av innehållet i den om mottagaren svarar i tid.

Exempel 4 § avtalslagen

Om Mats i exemplen ovan svarar att han vill köpa båten men svarar den 5 juli 2024 lämnar han accepten för sent.

Detta innebär att Mats accept i stället blir ett nytt anbud som Peter ska svara på. Mats är bunden av innehållet i den sena accepten om Peter svarar att han godtar detta.

Oren accept

Om en som skickar en accept på en offert ändrar något i offerten på ett sådan sätt att det påverkar innehållet i offerten är det fråga om en oren accept. En oren accept är en ny offert från den som gjorde accepten. Den orena accepten är alltså ett avslag på den första offerten, men det finns inget som hindrar att den ursprunglige offertlämnaren accepterar den “nya” offerten.

Exempel 6 § avtalslagen

Svarar Mats i exemplen ovan att han vill köpa båten men till priset 450 000 kr lämnar han en oren accept. Detta innebär att hans accept blir ett nytt anbud som Peter ska svara på.

Mats är bunden av innehållet i den orena accepten om Peter svarar och godtar detta.

Återkallande av anbud eller accept

Det händer givetvis att man gör fel eller ångrar sig. Det kan vara att en bättre offert har kommit från någon annan eller att man upptäcker att man inte har råd med en så stor beställning. Man kan återkalla eller ändra innehållet i en offert eller en oren accept fram till dess att mottagare har hunnit ta del av del, alltså läst, offerten eller accepten. Det har ingen betydelse hur återkallelsen görs. Den kan exempelvis göras via e-post eller telefon.

Exempel 7 § avtalslagen

Sport AB har den 30 juli 2024 per brev svarat på ett anbud från Klädgrossisten AB att man vill köpa 10 jackor till ett pris om 3 000 kr/st. Accepten är ren och har lämnats i tid.

Brevet skrevs och postades av Sport AB:s vd på morgonen. På eftermiddagen träffar Sport AB:s VD en representant för en annan klädleverantör som säljer samma jackor för endast 2750 kr/st.

Sport AB ringer därför till Klädgrossisten AB omedelbart på eftermiddagen och berättar att man svarat på Klädgrossisten AB:s anbud via brev men att detta är fel och att man återkallar sitt svar.

Sport AB bekräftar även sin återkallelse av accepten per fax. Sport AB är nu inte längre bundet av det svar man skickade till Klädgrossisten AB via brev och är nu fria att beställa kläder från den andra klädleverantören eller att fortsätta förhandla med Klädgrossisten AB om ett lägre pris.

Andra sätt att ingå avtal

Avtalslagens bestämmelser om hur ett avtal ingås är dispositiva vilket innebär att avtalsparterna har möjlighet att bestämma att reglerna i avtalslagen inte ska gälla deras avtal. Detta innebär att avtal kan träffas på flera sätt.

FÖLJ OSS

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

MENY

DIN SITUATION

OM OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

MENY

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

Varför behövs avtal? Viktig information vid slutande av avtal Läs mer »

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

När föreligger samäganderätt? Bortsett från dold samäganderätt

Lämna en kommentar / Samäganderättsavtal / Justiflex

3 maj 2024

När föreligger samäganderätt? Bortsätt från dold samäganderätt

Samäganderätt för två eller flera personer till viss egendom med viss andel har funnits sedan lång tid tillbaka. Huvudsakligen har det rört syskon eller andra släktingar som grundats på arv, testamente eller gåva. Även samäganderätt mellan bolag och andra juridiska personer har naturligtvis funnits. Samäganderätt är numera vanligt förekommande, särskilt mellan makar och sambor i fråga om den gemensamma bostaden i form av en fastighet eller bostadsrätt. Men det förekommer även många andra typer av samäganderätt, t.ex. i fråga om bohag i makars eller sambors gemensamma hem eller då exempelvis en bil eller en segelbåt används gemensamt.

Förutsättningar för samäganderätt

Det är oftast ganska enkelt att klargöra när samäganderätt till viss egendom föreligger. Samäganderätt föreligger när två (eller eventuellt flera) personer gemensamt köpt eller på liknande sätt förvärvat viss egendom för att äga den gemensamt (undantag för 19 §), samt då två (eller flera) personer gemensamt erhållit viss egendom genom arv, testamente eller gåva.

Frågan är dock ibland mer invecklad och det beror på att när två personer har nära personliga och komplicerade ekonomiska förhållanden med gemensam bostad och ekonomi, så kan det framstå som oklart om olika objekt i eller i anslutning till hemmet tillhör endast den ena partnern/sambon eller tillhör båda med samäganderätt.

Det är alltså i första hand i förhållandet mellan makar och sambor som det kan vara osäkert om samäganderätt råder och det gäller främst i fråga om egendom i det gemensamma hemmet eller egendom som finns i anslutning till bostaden.

För att samäganderätt ska föreligger krävs det inte ett särskilt avtal mellan dem som tillsammans köper egendom att de ska inneha den med samäganderätt. På motsvarande sätt krävs det inte vid gåva eller testamente till två eller flera personer att givaren eller testator uttryckligen har angett att mottagarna ska inneha egendom med samäganderätt.

Om två eller flera personer gemensamt äger egendom som direkt eller enligt annan lagstiftning omfattas av samäganderättslagen, följer nämligen av 1 § samäganderättslagen att de innehar egendomen med samäganderätt med en ideell andel (inte specifik del) i egendomen för var och en av dem.

Samäganderätt i det dagliga livet

I det dagliga livet är det troligtvis inte så många makar eller sambor som över huvud taget reflekterar över frågan om samäganderätt. En följd av detta är att det förekommer samäganderätt som de berörda parterna inte är medvetna om.

Det kan visserligen förhålla sig så att en av makarna eller samborna anger att viss egendom i boet innehas av dem med samäganderätt, medan den andre anser att egendomen tillhör honom eller henne. En makes eller sambos uppfattning påverkas troligen av vad som är mest fördelaktigt för honom eller henne.

De situationer då frågan om samäganderätt till viss egendom aktualiseras och kan få betydelse är huvudsakligen följande:

Då en andelsägare vill överlåta eller på annat sätt bestämma över egendomen,
Då bodelning ska ske mellan makar eller sambor,
Vid utmätning hos andelsägare, men bestämmelserna i 4 kap. 17–22 §§ utsökningsbalken (1981:774) och särskilt presumtionerna om äganderätt till gäldenären oftast leder till att ett samäganderättsförhållande inte blir beaktat,
Vid andelsägares konkurs,
I vissa fall vid andelsägares deklaration och betalning av skatt.

Samäganderätt till lös egendom mellan andra än makar och sambor

Andra än makar eller sambor som förvärvar egendom med samäganderätt kan t.ex. vara syskon, arbetskamrater eller goda vänner. Det kan exempelvis vara en båt, sportbil eller en sportstuga. I och med att två eller flera personer gemensamt förvärvat egendom innehar de därefter egendomen med samäganderätt.

Att de förvärvat egendomen gemensamt innebär att de, som regel genom köp, förvärvat egendomen genom ett och samma avtal. Det är dock inte en nödvändig förutsättning att båda/alla förvärvarna bidragit till betalningen, men det är givetvis det vanliga.

Samäganderätt till lös egendom mellan makar och sambor

Det föreligger inte någon principiell skillnad mellan makar och sambor då det gäller frågan om samäganderätt föreligger till egendom i eller i anslutning till det gemensamma hemmet, det vill säga inre och yttre inventarier.

Egendom som innehas av makar eller sambor och ofta finns i det gemensamma hemmet eller i anslutning till detta ägs antingen av den ena eller den andra maken/sambon eller gemensamt av dem genom samäganderätt. I fråga om äganderätt för makar/sambor gäller samma bestämmelser och principer som för andra.

Frågan vem av makarna eller samborna som har tillskjutit medel för inköp av viss egendom bör inte bedömas alltför formellt utan bör ses mot bakgrund av den personliga och ekonomiska gemenskap som i allmänhet råder mellan makar eller sambor. Om båda makarna eller samborna har inkomster och den ena maken eller sambon exempelvis svarar för löpande utgifter, såsom för hyra, mat m.m., medan den andra står för betalningen vid inköp av kapitalvaror, bör inköpta kapitalvaror tillhöra makarna eller samborna med samäganderätt.

Det gäller dock i första hand egendom som kan anses förvärvad för gemensamt bruk eller annars i båda makarnas eller sambornas intresse, såsom bohag eller objekt som kan användas till båda eller familjens nytta. I fråga om egendom som får anses ha köpts endast i den ena makens eller sambons intresse kan fråga om samäganderätt bedömas annorlunda. Som exempel kan nämnas en sportbil eller dator som uteslutande används för en av makarna eller samborna som har köpt och bekostat den.

Samäganderätt till fast egendom och bostadsrätt m.m. när dold äganderätt inte är aktuell

I det följande bortses från frågan om eventuell dold samäganderätt. En förutsättning för resonemanget är alltså att det inte från något håll har gjorts gällande att det föreligger dold samäganderätt. De typerna av egendom som avses här är sådana att det krävs skriftlig form vid överlåtelse av egendomen. I flera av fallen ska också inskrivning (registrering) av förvärvet göras av den nya ägaren.

Den vanligast förekommande egendom av det slag som avses här är fast egendom (fastighet). Överlåtelse av fast egendom kräver skriftlig form enligt 4 kap. 1, 28 och 29 §§ jordabalken och förvärvare är skyldig att söka lagfart enligt 20 kap. jordabalken. Liknande bestämmelser gäller i fråga om tomträtt vilket följer av 13 kap. 3 och 7 §§ och 21 kap. jordabalken.

Upplåtelse av bostadsrätt och överlåtelse av bostadsrätt ska ske skriftligen enligt 4 kap. 5 § och 6 kap. 4 § bostadsrättslagen 1991:614.

Bilar och motorcyklar hör inte hit. Ny ägare bör visserligen registreras men överlåtelse kräver inte skriftlig form. Överlåtelse av fritidsbåtar kräver inte heller skriftlig form och någon registrering krävs inte.

När två eller flera personer enligt en köpehandling tillsammans förvärvat en fastighet eller någon annan egendom där det också gäller krav på skriftlig form för överlåtelse, kan de utan vidare anses inneha egendomen med samäganderätt. Det finns i dessa fall inte något utrymme för att anse att ägare till egendomen är någon annan än de som är upptagna som köpare i köpehandlingen eller endast någon av dessa.

Även i vissa fall då det visserligen inte finns något krav på skriftlig form för överlåtelse men sådan likväl iakttas med tanke på kvalificerad registrering (inskrivning) och handlingen utvisar att två eller flera har förvärvat egendomen, bör dessa inneha egendomen med samäganderätt.

FÖLJ OSS

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

MENY

DIN SITUATION

OM OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

MENY

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

När föreligger samäganderätt? Bortsett från dold samäganderätt Läs mer »

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Vad är en fullmakt? Information om fullmakter

Lämna en kommentar / Fullmakt / Justiflex

2 maj 2024

Vad är en fullmakt? Grundläggande information om fullmakter

En fullmakt är en handling som ger fullmaktshavaren behörighet att handla i fullmaktsgivarens namn för dennes räkning gentemot tredje man. Den som lämnar en fullmakt brukar kallas fullmaktsgivare (eller huvudman) och den som får fullmakten brukas kallas fullmaktshavare (eller fullmäktig).

Bestämmelser om fullmakter finns i 2 kap. avtalslagen (1915:218). I 10 § 1 st. avtalslagen framgår vad som krävs för att fullmaktsgivaren ska bli bunden gentemot tredje man av fullmaktshavarens rättshandlingar. Det finns olika typer av fullmakter. Här är några exempel:

Ställningsfullmakt
Toleransfullmakt
Kombinationsfullmakt
Muntlig eller skriftlig fullmakt
Skriftlig fullmakt vid fastighetsöverlåtelser
Generalfullmakt

Ställningsfullmakt

En ställningsfullmakt uppkommer när någon kan förväntas ha rätt att företräda någon annan på grund av sin ställning. Det är normalt personer med vissa anställningar som har ställningsfullmakt att fatta beslut. Behörigheten följer då av vad personer med den anställningen brukar ha rätt att besluta om. Butiksanställda har exempelvis rätt att sälja de saker som finns i butiken och en inköpschef på ett företag kan förväntas ha rätt att köpa in saker till företaget.

Det behövs ingen särskild fullmakt för att den anställde ska ha rätt att företräda arbetsgivaren utan behörigheten följer av anställningen. Det finns dock vissa gränsfall. En butiksanställd har inte nödvändigtvis rätt att ge rabatter och en inköpschefs rätt att köpa in saker till företaget kan vara begränsad.

Om uppgörelsen går utöver vad som följer av ställningsfullmakten är arbetsgivaren (huvudmannen) inte bunden av den. Det kan därför vara klokt för, i detta fall, den butiksanställde och inköpschefen att vända sig till någon person högre upp på företaget, om de är tveksamma till om ställningsfullmakten täcker vad som följer av anställningen.

Vad en person som innehar ställningsfullmakt kan göra med bindande verkan för huvudmannens räkning beror givetvis på ställningens karaktär. Ju självständigare och högre position fullmaktshavaren har i fullmaktsgivarens organisation, desto större omfattning har också ställningsfullmakten, och vice versa.

Toleransfullmakt

En toleransfullmakt uppkommer när huvudmannen tidigare har godtagit att någon har företrätt honom eller henne utan att ha någon fullmakt. Då kan huvudmannen/arbetsgivaren bli bunden av senare uppgörelser av samma slag. Det förutsätter dock att motparten tror att han eller hon har haft att göra med behörig person eftersom han eller hon känner till de tidigare uppgörelserna.

Exempel

Bert har som butiksanställd inte ställningsfullmakt att göra några inköp. Trots detta har han gjort regelbundna inköp från en leverantör.

Linnea som äger butiken har betalat inköpen utan att slå näven i bordet. Genom Linneas beteende har Bert fått en toleransfullmakt att göra inköp för butikens räkning.

Kombinationsfullmakt

En annan variant är en s.k. kombinationsfullmakt som innehåller delar av dels ställningsfullmakt, dels toleransfullmakt. Här handlar huvudmannen på ett sådant sätt att tredje man får intrycket att han eller hon har att göra med en behörig mellanman. Toleransfullmakt och kombinationsfullmakt är inte reglerade i avtalslagen utan vägledning får hämtas från rättsväsendet och från juridiska läroböcker och tidskrifter.

Skriftlig eller muntlig fullmakt

Det finns i huvudsak inga krav på att en fullmakt ska vara skriftlig även om det är att rekommendera. Fullmakten kan lämnas muntligen genom att huvudmannen talar om för fullmaktshavaren eller motparten eller någon utomstående att fullmaktshavaren får företräda huvudmannen i vissa eller alla angelägenheter.

En skriftlig fullmakt lämnas genom att huvudmannen överlämnar ett skriftligt och av honom eller henne undertecknat dokument som innehåller en formulering om vad fullmaktshavaren får göra.

Skriftlig fullmakt vid fastighetsöverlåtelser

En fullmakt att köpa eller sälja fast egendom ska vara skriftlig. Den ska dessutom klart ange att den kan användas vid fastighetsöverlåtelse. Detta framgår av 27 § avtalslagen och rättsfall Svea hovrätt mål 8850–08.

Generalfullmakt (begränsad eller obegränsad)

En fullmakt kan avse i stort sett vad om helst. Den kan vara begränsad och avse en enda åtgärd som att ta ut 1 000 kr från fullmaktsgivarens bankkonto. Fullmakten kan också avse alla åtgärder som fullmaktsgivaren själv får göra. Den är då obegränsad. En obegränsad fullmakt brukar kallas generalfullmakt.

Exempel på begränsad fullmakt:

Härmed befullmäktigar jag Emma Svensson, Birger Jarlsgatan 108, 114 20 Stockholm, att under tiden 1 juni 2024 till och med 15 juni 2024 för min räkning kvittera alla försändelser som kan komma till mig.

Örebro den 15 maj 2024

Erik Larsson, Fakultetsgatan, 701 82 Örebro

Exempel på generalfullmakt:

Härmed bemäktigar jag Emma Svensson, Birger Jarlsgatan 108, 114 20 Stockholm att under tiden 1 juni 2024 till och med 15 juni 2024 i mitt namn och för min räkning företräda mig i alla angelägenheter som angår mig och bevaka min rätt.

Örebro den 15 maj 2024

Erik Larsson, Fakultetsgatan, 701 82 Örebro

FÖLJ OSS

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

MENY

DIN SITUATION

OM OSS

MENY

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

Vad är en fullmakt? Information om fullmakter Läs mer »

Särskilda regler för köp och försäljning av fastighet

Lämna en kommentar / Köpekontrakt / Justiflex

1 maj 2024

Särskilda regler för köp och försäljning av fastighet

För köp och försäljning av fastigheter gäller särskilda regler vilket framgår av 4 kap. jordabalken (1970:994). Dessa regler skiljer sig i många avseenden från vad som gäller vid köp och försäljning av lös egendom. I samband med ett fastighetsköp måste man bland annat ta hänsyn till följande tvingande regler.

Avtalet ska vara skriftligt.
Ett löfte eller en utfästelse att sälja en fastighet är inte giltigt.
Lagstiftaren har i jordabalken uttryckligen angett vad som tillhör en fastighet.
I övrigt har parterna stor frihet att utforma avtalet som de vill.

Avtalets form och utseende

I 4 kap. Jordabalken framgår vilka formkrav som är förknippade med ett fastighetsköp. Ett avtal om fastighetsköp ska vara undertecknat av båda parterna och säljarens namnteckning ska bevittnas av två personer. Köpehandlingen ska innehålla en köpesumma och en förklaring att säljaren överlåter fastigheten på köparen.

Formkravet vid fastighetsköp innebär att ett löfte att sälja en fastighet inte är bindande, inte ens om det givits skriftligen. En option (förhandsrätt) att köpa en fastighet är inte giltig. Om fastigheten först förs över till ett bolag kan dock ett fullt giltigt optionsavtal ingås i fråga om aktierna eller andelarna i bolaget.

Vid fastighetsköp upprättas ofta dubbla köpeskillingar. Först ett köpekontrakt och därefter ett så kallat köpebrev. Köpekontraktet innehåller de fullständiga villkoren mellan parterna medan köpebrevet är mer kortfattat. Båda handlingarna måste dock uppfylla jordabalkens formkrav. Köpebrevet, som egentligen är ett kvitto och betalningsbevis på köpeskillingen, används för att söka lagfart hos inskrivningsmyndigheten (www.lantmateriet.se).

Stämpelskatt vid lagfart tas ut med 4,25 % av köpeskillingen om köparen är en juridisk person och 1,5 % i andra fall. Vid mera komplicerade fastighetsköp, t.ex. när det gäller industrifastigheter, bör juridisk expertis anlitas.

Vad tillhör fastigheten?

I 2 kap. jordabalken framgår i detalj vad som hör till en fastighet och vad som därmed omfattas vid en försäljning. Till fastigheten hör byggnader och byggnadstillbehör. Som byggnadstillbehör räknas bland annat:

Bostad: Kylskåp och tvättmaskin.
Butikslokal: hylla, disk och skyltfönsteranordning.
Fabrikslokal: kylsystem och fläktmaskiner.

Avtalets innehåll

Vid försäljning av fastighet bör säljaren och köparen särskilt tänka på följande:

Säljaren bör tänka på följande:

Köparen bör betala en handpenning som han eller hon inte har rätt att få tillbaka om han eller hon inte fullföljer köpet genom att skriva köpekontraktet.
Om hela köpeskillingen inte betalas kontant bör säljaren se till att få fullgoda säkerheter.
Säljaren bör försöka friskriva sig från s.k. dolda fel, alltså sådana fel som köparen inte borde ha upptäckt vid en undersökning av fastigheten.
Säljaren bör upplysa köparen om de fel han känner till. Säljaren har enligt ett rättsfall från Högsta domstolen (NJA 2007 s. 86, buller från motocrossbana), en viss upplysningsplikt.

Köparen bör tänka på följande:

Köparen bör undersöka fastigheten noga för att kontrollera dess skick men också vad som ingår i köpet. Helst bör han anlita en särskild värderingsman eller annan sakkunnig. Köparen bör inte acceptera en friskrivning för dolda fel.
Köparen bör kontrollera att han eller hon kan använda fastigheten för avsett ändamål. Bland annat bör han eller hon kontrollera vilka tillstånd som kan behövas och att fastigheten uppfyller krav från myndigheten m.m.
Köparen bör undersöka vilka planer som gäller för området och vad som kan förväntas i framtiden.
Köparen bör helst inte betala hela köpeskillingen kontant. Den del av köpeskillingen som utestår kan nämligen räknas av mot köparens krav på skadestånd om fastigheten inte uppfyller ställda krav i kontraktet eller om den har dolda fel.
Köparen måste se till att fastigheten inte belastas av servitut eller inteckningar utöver vad säljaren uppgivit. Inteckningar (pantbrev) som ligger som säkerhet för lån måste överlämnas till köparen.

FÖLJ OSS

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

MENY

DIN SITUATION

OM OSS

MENY

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

Särskilda regler för köp och försäljning av fastighet Läs mer »

Framtidsfullmakt – alternativ till god man och förvaltare

Lämna en kommentar / Framtidsfullmakt / Justiflex

16 april 2024

Framtidsfullmakt – alternativ till god man och förvaltare

Genom lagen (2017:310) om framtidsfullmakter har en helt ny fullmakt införts i svensk rätt. Lagen innebär att det numera finns en möjlighet att välja ett privat sätt att tillgodose sina framtida behov i stället för det stöd som samhället kan erbjuda. En framtidsfullmakt är en typ av fullmakt som till skillnad från vanliga fullmakter verkar när fullmaktsgivaren på grund av sjukdom inte längre kan fatta egna beslut.

Vad krävs för att en framtidsfullmakt ska bli aktuell?

Det finns två omständigheter som måste vara uppfyllda för att en framtidsfullmakt ska bli aktuell. Den första omständigheten är att det finns ett medicinskt tillstånd som fullmaktsgivaren ska befinna sig i för att en framtidsfullmakt ska få verkan. I lagtexten anges detta med orden “sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller något liknande förhållande”.

De angivna medicinska tillstånden är samma som för anordnande av godmanskap enligt 11 kap. 4 § föräldrabalken och som för förvaltarskap enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Det är också avsikten. En framtidsfullmakt ska således kunna vara ett alternativ till godmanskap och förvaltarskap.

Den andra omständigheten består i att fullmaktsgivaren har kommit i ett sådant tillstånd att han eller hon inte längre kan ha hand om de angelägenheter som fullmakten omfattar. Att fullmaktsgivaren inte kan ta hand om sina angelägenheter är detsamma som att han eller hon inte har förmåga att fatta beslut (beslutsoförmåga).

Fullmaktsgivarens tillstånd av beslutsoförmåga måste vara varaktigt och huvudsakligt. Med varaktighet menas att tillståndet inte är tillfälligt och med huvudsakligt menas att fullmaktsgivaren ska bedömas vara beslutsoförmögen vad gäller de flesta av de angelägenheter som fullmakten omfattar.

Omfattningen av en framtidsfullmakt

I 2 § i lagen om framtidsfullmakter framgår vad en fullmakt får omfatta, det vill säga hur långt den kan sträcka sig. Eftersom framtidsfullmakter är ett privat alternativ till godmanskap och förvaltarskap är det möjligt för fullmaktsgivaren att bestämma mycket vida ramar för fullmakten. Fullmaktsgivaren ska kunna lägga så gott som allt beslutsfattande i en framtid på fullmaktshavaren.

Framtidsfullmakten ska handla om fullmaktsgivarens angelägenheter. Endast den enskilda fullmaktsgivarens frågor är tänkta att innefattas i en framtidsfullmakt. Någon annans angelägenheter, antingen en fysisk person eller juridisk person kan inte omfattas av fullmaktsgivarens utnämning i en framtidsfullmakt.

Det är viktigt att en framtidsfullmakt utformas så att det framgår om den gäller såväl ekonomiska som personliga angelägenheter eller endast en av dem. Fullmakten kan vara generell så att den omfattar alla fullmaktsgivarens ekonomiska och personliga angelägenheter. Eftersom en framtidsfullmakt är en privat handling kan fullmaktsgivaren bestämma att den får omfatta endast ekonomiska eller personliga angelägenheter. Fullmaktsgivaren kan också bestämma att fullmakten endast ska omfatta vissa angelägenheter eller till och med en viss rättshandling.

Ekonomiska angelägenheter

En framtidsfullmakt får omfatta ekonomiska angelägenheter. Ekonomiska angelägenheter är alla slags frågor av ekonomisk betydelse, stora som små. Till ekonomiska angelägenheter hör huvudsakligen sådana frågor som har att göra med förvaltning av egendom, t.ex. placering av medel på konton eller i värdepapper. Hit hör också frågor som rör förvaltning av fast egendom.

Uttrycket ekonomiska angelägenheter kan ses som ungefär likvärdig med uttrycket förvalta egendom i fråga om godmanskap och förvaltarskap enligt 11 kap. 4 § föräldrabalken. Ekonomiska angelägenheter kan också beskrivas som angelägenheter på förmögenhetsrättens område. På så sätt svarar en framtidsfullmakt i den delen mot en vanlig fullmakt enligt avtalslagen.

Personliga angelägenheter

En framtidsfullmakt kan också omfatta personliga angelägenheter. Med personliga angelägenheter aves angelägenheter som gäller fullmaktsgivarens personliga förhållanden. Personliga angelägenheter är ungefär likvärdigt med vad som avses med sörja för person i fråga om godmanskap och förvaltarskap enligt 11 kap. 4 § föräldrabalken.

Vissa frågor innehåller både ekonomiska och personliga angelägenheter. Ett anordnande av äldreboende för fullmaktsgivaren är en personlig angelägenhet såvitt avser ansökan om ett boende och ekonomisk angelägenhet såvitt gäller tecknande av hyreskontrakt för boendet.

Valet av person

Fullmaktsgivarens val av fullmaktshavare är helt individuell. Fullmaktsgivaren har rätt att välja den person han eller hon känner förtroende för. I detta ligger en av grundtankarna med framtidsfullmakter jämfört med hjälp i form av god man eller förvaltare. Den enskilde (fullmaktsgivaren) kan genom ett genomtänkt val av fullmaktshavare känna sig så säker som möjligt på att just den personen ska ta hand om hans eller hennes angelägenheter. Av den anledningen är det mycket viktigt att valet av rätt person förberedes och att fullmaktsgivaren ges möjlighet till tillräcklig eftertanke på den punkten.

Det är viktigt att fullmaktsgivaren känner förtroende för den som utses till fullmaktshavare, vare sig det är fråga om en person som står fullmaktsgivaren nära eller en person som fullmaktsgivaren väljer av skäl som har att göra med att han eller hon vill att en viss kompetens ska finnas hos fullmaktshavaren.

En eller flera fullmaktshavare

Det är oftast lämpligt att utse fler än en fullmaktshavare om den första fullmaktshavaren inte kan fullgöra uppdraget. I en sådan situation bör det vara tillräckligt att den första fullmaktshavaren namnges och att det för nästa fullmaktshavare anges t.ex. “eller den hon sätter i sitt ställe” eller liknande. Fullmaktsgivaren bör vid upprättandet av framtidsfullmakten förebygga framtida oklarheter om vem som ska vara fullmaktshavare genom att sätta in flera namngivna personer med angivande att nummer två ska inträda först om nummer ett har förhinder osv.

Fullmaktshavarens lämplighet och kapacitet

Fullmaktsgivaren behöver lita på att fullmaktshavaren är lämplig för sitt uppdrag. Lämpligheten behöver föreligga på det personliga planet, dvs. det ska vara fråga om en rättrådig person (jfr det krav som ställs på en förmyndare i 10 kap. 6 § föräldrabalken, eller på en god man och förvaltare enligt 11 kap. 12 § föräldrabalken).

Inget hindrar att fullmaktsgivaren på ett tydligt sätt anger detta i fullmakten genom att t.ex. ställa som villkor för att en viss fullmaktshavare ska anförtros uppdraget att han eller hon ska visa sin lämplighet i samband med att hans eller hennes uppdrag ska ta sin början, t.ex. genom att uppvisa utdrag ur belastningsregistret eller på annat sätt intyga sin hederlighet.

En framtidsfullmaktshavare måste också ha tillräcklig kapacitet för att kunna sköta uppdraget. Det handlar om både konkreta kvalifikationer och om rättslig kapacitet. I de fall då fullmaktsgivarens angelägenheter består av sedvanlig ekonomisk förvaltning och personliga angelägenheter kan man utgå från att fullmaktshavaren har tillräckliga kvalifikationer i och med att han eller hon står fullmaktsgivaren nära.

Om framtidsfullmakten omfattar mer specialiserad förvaltning, särskilda slag av rättshandlingar etc. kan det däremot finnas anledning att fullmaktsgivaren i samband med upprättandet av fullmakten noga överväger de kvalifikationer som fullmaktshavaren behöver besitta. Fullmaktshavare får inte vara omyndig, ha förvaltare enligt föräldrabalken eller vara försatt i konkurs.

När blir fullmaktshavaren fullmaktshavare?

Enligt 4 § i lagen om framtidsfullmakter kan fullmaktshavaren ha vissa befogenheter och ett visst ansvar innan framtidsfullmakten har trätt ikraft. Fullmaktshavaren har en central roll när det gäller frågan om en framtidsfullmakt ska anses ha trätt ikraft. Det är enligt huvudregeln fullmaktshavaren som ska bedöma om fullmakten har trätt ikraft och i samband med detta underrätta den krets som framgår av 10 § i lagen om framtidsfullmakter.

Den som utsett till fullmaktshavare har därmed en särskild befogenhet i fråga om fullmakten trätt ikraft, trots att fullmaktshavaren ännu inte är fullmaktshavare i betydelse att han eller hon agerar i den egenskapen. Den utsedda fullmaktshavaren kan dock inte rättshandla i fullmaktsgivarens namn innan framtidsfullmakten har trätt ikraft. Den fullmaktsrättsliga behörigheten inträder först när framtidsfullmakten har trätt ikraft

Om fullmaktshavaren bedömer att fullmaktsgivaren inte skulle bli tillräckligt hjälpt genom framtidsfullmakten kan han eller hon yttra sig i ett anordnande av godmanskap eller förvaltarskap. En framtidsfullmaktshavare har också rätt att ansöka hos rätten om entledigande av en god man respektive förvaltare eller om upphörande av godmanskap respektive förvaltarskap.

FÖLJ OSS

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

MENY

DIN SITUATION

OM OSS

MENY

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS