Avtal

Allt du behöver veta om avtalsrätt: Så ingår du trygga avtal

29 april 2025

Allt du behöver veta om avtalsrätt: Så ingår du trygga avtal

Att ingå ett avtal är som att ge ett löfte – det skapar förväntningar, rättigheter och skyldigheter. Oavsett om du köper en cykel, hyr en lägenhet eller startar ett samarbete, är avtalsrätten ramverket som säkerställer att alla parter håller vad de lovat. På Justiflex vet vi att avtalsrätt kan verka snårigt, men det behöver inte vara det. I detta blogginlägg guidar vi dig genom avtalsrättens värld på ett enkelt och elegant sätt, så att du kan fatta välgrundade beslut och undvika juridiska fallgropar. Låt oss ta dig med på en resa genom hur avtal skapas, vad som gör dem bindande och hur vi kan hjälpa dig att skydda dina intressen.

Vad är avtalsrätt och varför är det viktigt?

Avtalsrätten är hjärtat i all mänsklig samverkan där löften utbyts. I Sverige regleras detta av avtalslagen (1915:218), en över hundra år gammal lag som fortfarande håller måttet tack vare sin tidlösa flexibilitet. Den handlar om hur avtal ingås, vad som händer om någon bryter dem och hur vi tolkar vad parterna egentligen menade.
 
Tänk dig att du erbjuder att sälja din gamla cykel för 300 kronor, och köparen säger ja. Det är ett avtal – enkelt, men juridiskt bindande. Men vad händer om köparen inte betalar, eller om du råkar skriva fel pris? Avtalsrätten ger svaren.
 
För dig som privatperson eller företagare är det avgörande att förstå dessa regler. Ett tydligt avtal kan förhindra missförstånd, spara tid och pengar, och skydda dig från tvister. På Justiflex har vi lång erfarenhet av att hjälpa våra klienter att skapa säkra avtal och lösa konflikter när de uppstår. Låt oss börja med hur ett avtal kommer till.

Hur ingås ett avtal? Anbud och accept förklarat

Ett avtal uppstår när två parter är överens om något, ofta genom en process som kallas anbud och accept. Tänk dig Anna, som skickar ett mejl och erbjuder att sälja sin cykel till Bojan för 300 kronor. Det är ett anbud. Om Bojan svarar “ja”, är det en accept, och voilà – ett bindande avtal är fött. Men det är inte alltid så enkelt. Här är några nyckelpunkter:
 
  • Anbudet är bindande: I Sverige följer vi löftesprincipen, vilket innebär att Anna är bunden av sitt erbjudande under en viss tid, kallad acceptfrist. Om hon ändrar sig innan Bojan accepterar, kan hon behöva meddela honom för att undvika problem.
  • Acceptfristen: Hur lång tid Bojan har på sig att svara beror på om Anna angett en deadline (t.ex. “svara senast 18 maj”) eller vad som är “skälig tid”. För färskvaror som fisk kan det vara timmar, för större köp som en bil kan det vara veckor.
  • Oren accept: Om Bojan svarar “jag köper, men för 200 kronor”, är det inte en accept utan ett nytt anbud. Anna kan då välja att acceptera eller tacka nej.
Avtalsrätten handlar om kommunikation, och det är vad du uttrycker – inte vad du tänker – som räknas. Om Anna av misstag skriver att cykeln kostar 1 krona istället för 100 kronor, är hon bunden till 1 krona om Bojan inte kunde ana misstaget. Detta kallas tillitsprincipen, en grundpelare i avtalsrätten som skyddar den som litar på ett tydligt löfte.

Olika sätt att ingå avtal

Alla avtal följer inte anbud-accept-modellen. I verkligheten ingås avtal på många sätt, och avtalslagen är flexibel nog att omfatta dem alla:
 
  • Konsensualavtal: De flesta avtal, som att köpa kaffe eller hyra en bil, ingås genom att parterna visar att de är överens – muntligt, skriftligt eller genom handling (t.ex. ta emot kaffet och betala).
  • Formalavtal: Vissa avtal, som äktenskapsförord eller köp av fastigheter, kräver särskilda former, ofta skriftliga dokument, för att vara giltiga.
  • Realavtal: Vissa avtal, som gåvor, blir giltiga först när de “realiseras”, t.ex. när gåvan överlämnas.
I affärslivet är det också vanligt med andra modeller, som offert-order-orderbekräftelse, där avtalet sluts när säljaren bekräftar köparens order. Vid stora förhandlingar används ofta föravtal eller avsiktsförklaringar (Letter of Intent) för att sätta ramarna utan att binda parterna till ett slutligt avtal. På Justiflex hjälper vi dig att välja rätt modell för dina behov, så att dina avtal blir både tydliga och juridiskt hållbara.

Vad händer om något går fel?

Avtal är löften, men vad händer om någon bryter dem? Eller om ett avtal är otydligt? Här är några vanliga situationer och hur avtalsrätten hanterar dem:
 
  • Sen accept: Om Bojan svarar för sent på Annas anbud, ingås inget avtal. Hans svar blir istället ett nytt anbud, som Anna kan acceptera eller förkasta. Om Bojan tror att han svarat i tid (t.ex. på grund av en postförsening), måste Anna meddela att hon inte accepterar, annars kan ett avtal anses ha ingåtts.
  • Misstag: Om Anna skriver fel pris (t.ex. 1 krona istället för 100 kronor) och Bojan borde ha förstått misstaget, är hon inte bunden till det felaktiga priset. Men om Bojan var i god tro, måste hon stå för sitt misstag.
  • Standardavtal: Många företag använder standardavtal med förtryckta villkor. Dessa blir en del av avtalet om de tydligt kommunicerats till motparten, men orimliga villkor kan jämkas enligt 36 § avtalslagen om de är oskäliga.
Avtalsrätten skyddar också konsumenter särskilt. Till exempel ger konsumentköplagen dig rätt att avbeställa en vara innan du tagit emot den, och distansavtalslagen ger 14 dagars ångerrätt vid köp online eller via telefon.

Partsbruk och handelsbruk: När vanor blir avtal

I affärsrelationer utvecklas ofta partsbruk, ett mönster av hur parterna brukar göra affärer. Om du och en leverantör alltid kommer överens om betalning 30 dagar efter leverans, kan detta bli en del av era avtal utan att ni skriver det varje gång.
 
På samma sätt kan handelsbruk, branschens vedertagna praxis, påverka vad som gäller. Till exempel kan en byggfirma förvänta sig att vissa kvalitetsstandarder följs, även om de inte nämns i avtalet.
 
Vi på Justiflex hjälper företag att förstå hur dessa oskrivna regler påverkar deras avtal och säkerställer att de är tydliga och fördelaktiga.

Varför välja Justiflex?

Att navigera i avtalsrätten kan kännas som att vandra genom en labyrint, men det behöver inte vara så. På Justiflex gör vi juridiken tillgänglig och trygg. Vi erbjuder:
 
  • Skräddarsydda avtal: Oavsett om du behöver ett köpeavtal, hyreskontrakt eller ett föravtal, skapar vi dokument som är tydliga och juridiskt säkra.
  • Rådgivning: Vi guidar dig genom avtalsprocessen, från förhandling till underskrift, så att du undviker kostsamma misstag.
  • Konsumentskydd: Som konsument får du hjälp att utnyttja dina rättigheter, som ångerrätt eller avbeställning.
Vår passion är att göra juridiken enkel och elegant, så att du kan fokusera på det som betyder mest för dig – vare sig det är din familj, ditt företag eller dina drömmar.

Så skriver du ett tryggt avtal: Våra bästa tips

För att skapa ett avtal som håller, följ dessa enkla steg:
 
  • Var tydlig: Ange vad som ska göras, av vem, när och till vilket pris. Ju mindre utrymme för tolkning, desto bättre.
  • Skriv ner det: Även om muntliga avtal är giltiga, är skriftliga lättare att bevisa. Använd vår expertis för att få det rätt från början.
  • Ange acceptfrist: Om du ger ett anbud, skriv hur länge det gäller för att undvika osäkerhet.
  • Granska standardavtal: Läs igenom alla villkor noga, särskilt om de är förtryckta. Vi kan hjälpa dig att identifiera orimliga klausuler.
  • Spara bevis: Spara mejl, meddelanden eller andra bevis på vad ni kommit överens om.

Kontakta oss för juridisk trygghet

Oavsett om du står inför ett viktigt affärsavtal, en privat överenskommelse eller en tvist, är Justiflex din partner i avtalsrätten. Vi kombinerar djup expertis med en varm och personlig approach för att ge dig den trygghet du förtjänar. Kontakta oss idag för en kostnadsfri konsultation. Låt oss hjälpa dig att skapa avtal som står stadiga som ekar, oavsett vad framtiden bär med sig.
© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Allt du behöver veta om avtalsrätt: Så ingår du trygga avtal Läs mer »

Vad är ett avtal egentligen? Definition och exempel

17 mars 2025

Vad är ett avtal egentligen? Definition och exempel

Huvudegeln är att alla människor kan ingå och bli bundna av avtal. Det finns dock speciella regler för bland annat underåriga, alltså personer under 18 år.

Hur ett avtal uppstår

Bindande avtal uppstår som huvudregel när en part har lämnat ett anbud (offert, erbjudande) som mottagaren accepterat.

Exempel

Andreas erbjuds köpa Matildas Tesla för 250 000 kr. Andreas tycker att bilen verkar bra och priset rätt. Han svarar därför ja på Matildas erbjudande.

Matilda och Andreas har därmed ingått ett avtal med varandra. Varken Andreas eller Matilda kan därmed ändra avtalsvillkoren utan den andres samtycke.

Bindande avtal kan uppstå på andra sätt om parterna kommer överens om detta. Avtalsparterna kan exempelvis komma överens om att ingen av dem ska vara bunden av ett avtal förrän skriftligt kontrakt skrivits och undertecknats av båda parter.

Exempel

Om Andreas och Matilda i ovanstående exempel kommer överens om att avtal ska uppstå när de skrivit ett skriftligt kontrakt, kan Andreas eller Matilda dra sig ur affären eller kräva andra avtalsvillkor fram till dess att båda undertecknat avtalet.

Avtal är bindande

Huvudregeln är att det är fritt för var och en att ingå avtal och att avtal är bindande. Avtalet måste följas och ensidiga ändringar eller uppsägningar är inte giltiga. Den som inte håller ett avtal kan bli ansvarig, exempelvis ersättningsskyldig gentemot motparten.

Muntliga och skriftliga avtal

Avtal kan vara muntliga eller skriftliga. En fördel med skriftliga avtal är att det är mycket lättare att bevisa vad parterna kommit överens om i fall man är oense. Detta gäller särskilt då det har gått lång tid sedan avtalet träffades. Det kan dessutom vara svårt att komma ihåg alla detaljer som diskuterades i samband med avtalsslutandet. Då är det bra att ha ett skriftligt avtal att falla tillbaka på.

I vissa fall måste avtalet vara skriftligt för att det överhuvudtaget ska vara giltigt. Detta formkrav gäller exempelvis vid överlåtelse av fast egendom och testamente. Bevittning krävs sällan rent juridiskt men det kan vara bra ur bevissynpunkt.

Avtalsinnehåll

Vad avtalet ska innehålla bestämmer säljaren och köparen. Yrkesmässiga säljare har normalt vissa villkor som de alltid använder sig av vid sin försäljning. Det kan vara svårt att få säljaren att frångå dessa. Annars är avtalsinnehållet en förhandlingsfråga mellan köpare och säljare.

Har inte parterna kommit överens om alla detaljer finns det lagar som fyller ut avtalet.

När det gäller försäljning till konsumenter kan inte säljaren ha vilka villkor som helst. Avtalsvillkoren får nämligen inte vara till nackdel för konsumenten jämfört med konsumentköplagen eller någon annan tvingande konsumentskyddande lag. 

Det är viktigt att avtalet innehåller alla villkor som ska gälla. En av parerna kan inte ensidigt ändra villkoren eller lägga till villkor efter att avtalet har ingåtts. Det förekommer ofta att företag i efterhand tar ut faktureringsavgifter eller påminnelseavgifter utan att man kommit överens om detta med kunden. Detta är alltså inte tillåtet.

Exempel

Sven har köpt en matta. Säljaren levererar mattan hem till Sven och skickar en faktura. Enligt fakturan kräver säljaren en faktureringsavgift på 50 kr, trots att Sven och säljaren inte kommit överens om detta. 

Sven behöver inte betala faktureringsavgiften, utan bara det pris som han och säljaren har avtalat om. Han bör kontakta säljaren och tala om detta.

Standardavtal

Ett standardavtal är ett avtal som innehåller ett flertal i förväg bestämda avtalsvillkor som en eller flera parter vill ska gälla för en avtalstyp. Ett standardavtal kan komma till på initiativ av en enskild person eller en eller flera branschorganisationer. Ibland kallas standardvillkor för allmänna villkor.

Standardavtalen är utformade av kunniga jurister och används under en längre tid. Därför är standardavtalen ofta genomarbetade och heltäckande.  Detta är en orsak till varför säljare använder sig av standardavtal.

Som köpare gäller det att läsa standardavtalen noga eftersom avtalen ofta innehåller väsentliga avtalsvillkor.

Ogiltiga avtal

Vissa omständigheter när avtalet slöts kan innebära att det skulle vara möjligt eller orimligt betungande för en avtalspart att uppfylla sin del av avtalet. För sådana situationer finns det regler som innebär att avtalet inte längre ska gälla. Avtalet är ogiltigt. Dessa regler kallas ogiltighetsregler.

De vanligaste ogiltighetsreglerna handlar om

  • Tvång
  • Svek
  • Ocker
  • Misstag och felskrivning
  • Förvanskat meddelande
  • Tro och heder
  • Skenavtal

Exempel 1

Lovisa tvingar Felix att ingå ett avtal om husförsäljning med henne, annars kommer hon att göra Felix och hans familj illa. Felix ingår avtalet med Lovisa under dessa förutsättningar.

Eftersom Felix tvingats ingå avtalet är det ogiltigt och han behöver inte sälja huset till henne.

Exempel 2

Anna vill köpa en dator av Anders. Anna fråga Anders om det går att använda internet på datorn. Anders säger att det inte är några problem trots att han vet att datorns kapacitet inte räcker till för detta.

Mot bakgrund av Anders uppgifter köper Anna datorn och upptäcker senare att internet inte kan användas på datorn. Anders har alltså medvetet lurat Anna att köpa datorn och avtalet är därför ogiltigt.

Orimliga avtalsvillkor

Förutom ovan nämnda ogiltighetsgrunder finns ytterligare en ogiltighetsgrund. Det är när avtalet eller ett avtalsvillkor med hänsyn till omständigheter när avtalet slöts eller senare inträffade omständigheter är orimligt eller betungande att uppfylla för den ena avtalsparten. 

Avtalet kan då ogiltigförklaras eller jämkas, det vill säga domstolen kan besluta att avtalet ska förändras. Detta framgår av den så kallade generealklausulen i 36 § avtalslagen.

Vid bedömningen av om ett villkor är orimligt tas en stor hänsyn till vilka avtalsparterna är. Generalklausulen ska nämligen skydda en svagare part, exempelvis en konsument (privaperson) gentemot näringsidkare.

Avtalsvillkor som är till nackdel för en konsument jämfört med konsumentköplagen eller någon annan tvingande konsumentskyddande lag är också ogiltiga, det vill säga inte bindande för konsumenten. I stället för avtalsvillkoret träder då konsumentlagens bestämmelser in.

Uppsägning av avtal

Ett avtal är bindande och kan som huvudregel inte sägas upp ensidigt av någon av parterna. Givetvis kan parterna gemensamt komma överens om att avtalet ska sägas upp.

I avtal som löper under en längre tid kan det finnas uppsägningsklausuler. Dessa innehåller regler om under vilka omständigheter man kan säga upp avtalet och vilken uppsägningstid som gäller. Man kan ha rätt att allltid säga upp avtalet eller bara i vissa fall. Vid köp av resor är det exempelvis vanligt att resan bara får avbeställas vid uppvisande av sjukintyg från läkare.

Vissa avtal kan vara utformade så att de förlängs med en period om inte avtalet sägs upp en viss tid innan det går ut. Då är det viktigt att förstå att avtalet måste sägas upp i tid för att det inte ska förlängas. Missar man uppsägningsdag måste man vänta till dess att nästa avtalstid går ut.

Uppsägningstid

Det är vanligast att en uppsägning förenas med en uppsägningstid. Uppsägningstiden varierar från ett par veckor till ett par månader. Under uppsägningstiden består parternas rättigheter och skyldigheter.

Negativa säljmetoder

För att man ska vara bunden av ett avtal måste man acceptera avtalet. Man kan inte bli bunden på grund av ens passivitet.

Ibland händer det att företag skickar varor som man inte har beställt eller anbud (fakturor) om sådana på sådant sätt att man inte förstår att man inte måste betala. I dessa fall ska man inte behöva tacka nej eller skicka tillbaka varan för att slippa betala.

Negativ avtalsbindning är tillåtet när det gäller förnyelser av bokprenumerationer. Bokklubbarna kan skicka bokpaket regelbundet om man inte tackar nej för varje utskick och kräva betalt för dessa.

Det krävs dock att man har ingått ett abonnemangsavtal där det tydligt framgår att klubben tillämpar dessa säljrutiner.

Om man utsätts för negativa säljmetoder bör man skriva till företaget som kräver en på betalning och förklara varför man inte är skyldig att betala fakturan. Ta en kopia på brevet. 

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Vad är ett avtal egentligen? Definition och exempel Läs mer »

Sambo. Ersättning för arbete och investeringar

Sambo. Ersättning för arbete och investeringar

Det är numera ganska vanligt att sambor lever på liknande sätt som makar vilket gör att ena sambon riskerar att förlora pengar vid en separation. En vanligt förekommande situation är när en sambo flyttar in i den andre sambons tidigare köpta bostadsfastighet och därefter under många år bidrar till betalning av räntor och amorteringar på lån som ägarsambon tagit vid bostadsköpet. Eftersom förvärvet av fastigheten redan var gjord innan de träffades kan det inte bli fråga om någon gemensam partsavsikt som för den andre sambon kan grunda en dold äganderätt.

Låt säga att en sambo flyttat in i den andre sambons tidigare köpta bostad och bidrar till investeringar avseende bostaden. Det kan exempelvis gälla ett bidrag på 250 000 kr till renovering av kök och badrum. Tyvärr kan inte principerna rörande dold äganderätt medföra något rättsskydd eftersom den sambo som äger bostaden ensamt har köpt den innan investeringen gjordes. 

Frågan är då om den sambo som äger bostaden i dessa fall kan tillgodogöra sig värdet av den andre sambons bidrag till räntor och amorteringar och till investeringar genom att vid upplösningen av förhållandet behålla sin egendom eller om den bidragande sambon har någon möjlighet att begära ersättning för detta.

Kan sambon begära ersättning?

I ett samboförhållande är det ovanligt att man ingår avtal mellan varandra för utfört arbete och för investeringar i den andres egendom. I svensk rätt har frågan om ersättning för utfört arbete och för finansiella insatser inte heller uppmärksammats speciellt mycket. 

De grunder i nordisk rätt som närmast kommit i fråga när det gäller krav på ersättning för utfört arbete och finansiella insatser utan att man har skrivit några avtal är förutsättningsläran, principen om obehörig vinst och allmänna skälighetsprinciper.

Förutsättningsläran vid samboförhållande

Svensk familjerätt har på andra områden inte varit främmande för lagstiftning som bygger på bristande förutsättningar gällande sambor. Detta framgår som tydligast inom testamentsrätten där ett testamente som någon gjort till sin sambo enligt 11 kap. 8 § ärvdabalken presumeras vara utan verkan om samboförhållandet upphört före testamentsgivarens död. 

Bestämmelsen bygger på tanken att det för testamentsgivaren normalt sett är en förutsättning för själva testamentet att samboförhållandet inte kommer att upplösas före dödsfallet. Utgår man enligt den juridiska litteraturen från den allmänna förutsättningsläran synes principen på samboförhållanden kräva att:

  1. En fortsatt samlevnad var en väsentlig förutsättning för transaktionen. Den sambo som exempelvis bidragit med 250 000 kr till renovering av badrum och kök i den andres fastighet skulle inte ha gjort detta om den bidragande sambon känt till att samboförhållandet skulle komma att upplösas.
  2. Den mottagande sambon insett eller borde ha insett att ett fortsatt samliv var för den bidragande sambon en väsentlig förutsättning för gåvan eller investeringen. 
  3. Det vid en relevansbedömning framstår som rimligt att den mottagande sambon står risken för att förutsättningen brustit. Hänsyn bör exempelvis kunna tas till om den bidragande parten själv dragit nytta av transaktionen. Ju längre tid som förflyter efter en transaktion innan samlevnaden bryts desto svårare blir det att kräva ersättning. 

Enligt Göran Lind (professor i civilrätt) bör den rimliga rättsföljden vid bristande förutsättningar i samband med en investering som en sambo gjort på den andres egendom vara att rättshandlingen är ogiltig och att återbäring ska ske av det investerade beloppet så länge annat inte har avtalats. Att kräva en specifik andel i den värdeökning som har skett i fråga om egendomen eller att räkna av värdeminskningen är dock att gå för långt. Sådana överväganden hör snarare till frågan om obehörig vinst eller 36 § avtalslagen.

Obehörig vinst och allmänna skälighetsbedömningar

Principen om obehörig vinst bygger på tanken att ingen ska bli rikare till en annans skada och orätt. I takt med att samboförhållandena från slutet av 1960-talet blivit allt vanligare har principen obehörig vinst också fått brett stöd i den familjerättsliga litteraturen i syfte att erbjuda sambor ett rättsskydd vid förhållandets upplösning. 

Högsta domstolen har dock inte varit villiga att accepera principen om obehörig vinst vad gäller ersättning för arbete och tjänster mellan sambor. I ett rättsfall från Högsta domstolen (NJA 2019 s. 23) hade en man sammanlevt med en kvinna i omkring fem år på en fastighet som hon hade köpt före samboförhållandet. 

Under det sista året av deras samlevnad hade mannen betalat fakturor ställda på kvinnan uppgående till sammanlagt 255 643 kr. Fakturorna avsåg installationer på fastigheten bestående av bland annat utbyggnad av hus, en braskamin, en bod och målningsarbeten. I samband med att kvinnan bytte bil hade mannen även betalat prisskillnaden på 40 000 kr mellan hennes inbytesbil och den nya bilen. 

När samboförhållandet upplösts väckte mannen talan mot kvinnan och begärde att hon skulle återbetala 295 643 kr som motsvarande mannens betalningar. En majoritet i Högsta domstolen ansåg att mannens betalningar inte kunde utgöra grund för ersättning med stöd av principen om obehörig vinst. 

Högsta domstolen menade att det finns goda möjligheter för den sambo som tillfört ett värde att skydda sina ekonomiska intressen, exempelvis genom att dokumentera att det har skett en överföring av pengar eller genom att begära ett avtal om delägarskap i egendomen. 

Högsta domstolens dom har dock fått motta kritik. Kritiken har bland annat gått ut på att Högsta domstolens hänvisning till att en sambo som bidrar till förbättringar av den andres egendom har möjlighet att genom avtal och andra rättshandlingar reglera situationen i hög grad framstår som orealistiska. Det beror på att det oftast är först vid upplösningen av ett samboförhållande som parterna blir medvetna om behovet av att reglera sina mellanhavaden och då är det tyvärr för sent.

Skriv ett avtal eller skuldebrev

I de fall då sambor inte träffat uttryckliga avtal framstår det i den juridiska litteraturen som rimligare att grunda de allmänna civilrättsliga lösningarna på bristande förutsättningar än på kontraktuell argumentation eftersom arbete som utförts på egendomen och i hemmet, liksom större ekonomiska tillskott som parterna gör under samlevnaden, vanligtvis bygger på förutsättningen att relationen blir livslång eller i vart fall varaktig.

Denna förutsättning är också en av förklaringarna till att par vanligen inte träffar särskilda avtal avseende olika prestationer som de utför för varandra och för familjen. Samlevnaden är en förutsättning för deras intsatser, vilket båda sambor vanligtvis håller med om.

När förutsättningen brister och samborna separerar är det naturligt att var och en söker få kompensation för sina insatser i form av ersättning för utfört arbete och nedlagda kostnader, eller i form av andel i den under samlevnaden uppbyggda förmögenheten. Enligt Göran Lind bör därför förutsättningsläran, när villkoren för principen är uppfyllda, vara tillämplig på sambors ekonomiska förhållanden.

Tyvärr finns det inget konkret svar på frågan om sambor kan få ersättning för arbete och investeringar eftersom det saknas rättsfall från Högsta domstolen för såväl principen om förutsättningsläran som principen om obehörig vinst. För sambor innebär det att man fortsatt får förlita sig på olika typer av avtal och skuldebrev för att vara säker på att få tillbaka investerade pengar från den andre sambon vid en eventuell separation.

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Sambo. Ersättning för arbete och investeringar Läs mer »

Varför behövs avtal? Viktig information vid slutande av avtal

4 maj 2024

Varför behövs avtal? Viktig information vid slutande av avtal

Avtal är en överenskommelse mellan två parter om deras rättigheter och skyldigheter gentemot varandra. Formerna för att ingå avtal kan skilja sig åt beroende på vad avtalet handlar om. Avtal är den grund som mycket i affärslivet och privatlivet vilar på. Varje gång du handlar i en livsmedelsbutik, åker tåg, eller betalar för en parkeringsplats ingår du ett avtal. Inom varje affärsverksamhet sluts avtal dagligen. Det kan handla om stora och viktiga samarbetsavtal eller om mindre betydande avtal som rutinmässiga inköp av varor.  

Avtal ska hållas (pacta sunt servanda)

Huvudregeln är att det är fritt för var och en att ingå avtal och att avtal ska hållas. Detta är en grundläggande princip inom avtalsrätten även om principen inte går att utläsa ur någon specifik paragraf i avtalslagen. Av den anledningen kan man ställas till ansvar om man inte håller ett avtal. Det finns dock vissa undantag om att avtal ska hållas. Ett avtal kan vara ogiltigt enligt punkterna nedan: 

  1. I 3 kap. avtalslagen finns bestämmelser om rättshandlingars ogiltighet.
  2. Om en part är omyndig eller har förvaltare.
  3. Om en part lider av psykisk störning .
  4. Vid formfel, om det krävs en form för giltighet, exempelvis vid köp av fast egendom. 
  5. Om rättshandlingen strider mot ett legalt förbud. 
  6. Om rättshandlingen strider mot goda seder (pactum turpe). 
  7. Om rättshandlingen är förfalskad. 
  8. Om det rör sig om ett konkurrensbegränsande avtal enligt konkurrenslagens 7 §. 

Hur ett avtal träffas

Den som förhandlar och träffar avtal bör vara medveten om de grundläggande reglerna i avtalslagen om ingående av avtal för att inte råka ut för obehagliga överraskningar. 

Anbud + accept = avtal 

Grundmodellen för hur ett avtal ingås finns reglerat i avtalslagen. För att ett avtal ska ingås krävs tre saker. 

  1. Ett anbud (ett erbjudande, offert) 
  2. En accept (ett svar) och
  3. Att det är exakt samma innehåll i anbudet och accepten. 

Om samtliga tre punkter är uppfyllda har ett avtal ingåtts. 

Exempel 1 § avtalslagen

Peter skickar en offert på en båt för 500 000 kr till Mats. Erbjudandet gäller till och med 1 juli 2024. 

Mats svarar den 25 juni att han vill köpa båten. Ett bindande avtal har uppstått och ingen av parterna kan dra sig ur. 

Om accepten inte har samma innehåll som anbudet är accepten “oren”. Då räknas accepten som ett nytt anbud.  

Anbud är bindande

Ett anbud blir bindande för den som lämnar det i samma ögonblick som det kommer fram till mottagaren vilket innebär att det inte kan förändras eller återkallas under acceptfristen. Denna bundenhet är ensidig på det sättet att mottagaren inte blir bunden av det eventuellt kommande avtalet förrän han eller hon lämnat ett antagande svar på anbudet (en accept). 

Bundenheten för anbudslämnaren gäller tills vidare, men den kan begränsas dels genom de tidsfrister som gäller enligt avtalslagen, dels genom att anbudslämnaren kan sätta en tidsfrist inom vilken han eller hon vill ha ett svar på anbudet.  

Exempel 2–3 §§ avtalslagen

Peter i exemplet ovan är bunden av sitt erbjudande till och med 1 juli 2024. Peter är bunden att sälja båten till Mats om Mats inom tidsfristen svarar att han vill köpa båten enligt villkoren i anbudet. 

Svarar inte Mats ja på offerten före 2 juli 2024 kan Peter sälja båten till någon annan, eftersom tidsfristen för svaret har gått ut.  

Om mottagaren av ett anbud säger att han inte vill anta anbudet förfaller detta. Anbudslämnaren är då inte längre bunden av sitt anbud.  

Anbud utan förbindelse

Den som gör affärer gör klokt i att alltid i korrespondens/mejl med andra klargöra om ett erbjudande är bindande eller inte. Anbud som inte är bindande bör enligt 9 § avtalslagen anges med texten “utan förbindelse”, “utan obligo” eller liknande uttryck. Sådana anbud är endast en uppmaning till mottagaren att lämna anbud till avsändaren med det innehåll som avsändaren bestämt. Den ursprunglige anbudsgivaren är då inte bunden av sitt anbud.  

Om mottagaren svarar på meddelandet anses detta svar vara ett “nytt” anbud. Nu är det den ursprunglige avsändaren som kan acceptera (9 § avtalslagen). 

Alla villkor måste vara med

Eftersom anbud är bindande är det viktigt att tänka igenom vilka villkor som ska gälla innan man skickar iväg ett anbud. Det är lika viktigt att den som skickar en accept på ett anbud förklarar vad han eller hon vill ha med i avtalet. Accepten är ju bindande för honom eller henne så snart den kommit fram till mottagaren. När avtalet är klart gäller endast de delar som båda parterna känner till. 

Exempel

En säljare vill ha högre räntesats för dröjsmålsränta än vad som gäller i räntelagen. 

Säljaren måste därför se till att få med villkoret om dröjsmålsränta i det anbud som köparen tar del av innan avtalet sluts, annars gäller inte den högre räntesatsen. 

Passivitet

Även om det i svensk rätt inte finns någon allmän regel om passivitet bör avtalshandlaren alltid se till att rätta till eventuella misstag och missförstånd och inte låta motpartens ståndpunkter och antaganden stå oemotsagda. I avtalslagen finns regler om passivitet i bland annat följande avseenden: 

  • Om avsändaren av en oren accept i själva verket trodde att accepten var ren, alltså överensstämde med anbudet blir motparten, som måste insett detta, bunden av accepten om han inte reagerar utan oskäligt uppehåll (6 § 2 st. avtalslagen). 
  • Enligt 32 § avtalslagen är part inte bunden av misstag som motparten insåg eller borde ha insett. 

Part bör också vara medveten om att underlåtenhet att svara kan tolkas som en tyst accept, särskilt om en sådan tolkning styrks av parts handlande (exempelvis utförande av prestationer enligt avtalet). 

För sen accept

Om svaret når motparten för sent uppkommer inget avtal. Om det finns en tidsfrist i anbudet gäller den tiden. Om det inte finns någon tidsfrist i anbudet gäller avtalslagens regler om tidsfrister. Enligt avtalslagen påverkas tidsfristen av hur anbudet har lämnats. Muntliga anbud måste exempelvis antas omedelbart. Skickas anbud med sms, brev, e-post eller fax ska mottagaren lämna svar inom rimlig tid.  

Vad som är rimlig tid kan variera beroende på anbudets omfattning. Om anbudet inte är omfattande är tidsfristen normalt inte mer än en eller ett par dagar. Accepten ska ha kommit fram till anbudsgivaren inom tidsfristen. Han eller hon behöver dock inte ha öppnat accepten. 

En sen accept anses i stället vara ett nytt anbud från den som har skickat den. Den som har skickat den sena accepten blir då bunden av innehållet i den om mottagaren svarar i tid.

Exempel 4 § avtalslagen

Om Mats i exemplen ovan svarar att han vill köpa båten men svarar den 5 juli 2024 lämnar han accepten för sent. 

Detta innebär att Mats accept i stället blir ett nytt anbud som Peter ska svara på. Mats är bunden av innehållet i den sena accepten om Peter svarar att han godtar detta. 

Oren accept

Om en som skickar en accept på en offert ändrar något i offerten på ett sådan sätt att det påverkar innehållet i offerten är det fråga om en oren accept. En oren accept är en ny offert från den som gjorde accepten. Den orena accepten är alltså ett avslag på den första offerten, men det finns inget som hindrar att den ursprunglige offertlämnaren accepterar den “nya” offerten. 

Exempel 6 § avtalslagen

Svarar Mats i exemplen ovan att han vill köpa båten men till priset 450 000 kr lämnar han en oren accept. Detta innebär att hans accept blir ett nytt anbud som Peter ska svara på. 

Mats är bunden av innehållet i den orena accepten om Peter svarar och godtar detta. 

Återkallande av anbud eller accept

Det händer givetvis att man gör fel eller ångrar sig. Det kan vara att en bättre offert har kommit från någon annan eller att man upptäcker att man inte har råd med en så stor beställning. Man kan återkalla eller ändra innehållet i en offert eller en oren accept fram till dess att mottagare har hunnit ta del av del, alltså läst, offerten eller accepten. Det har ingen betydelse hur återkallelsen görs. Den kan exempelvis göras via e-post eller telefon. 

Exempel 7 § avtalslagen

Sport AB har den 30 juli 2024 per brev svarat på ett anbud från Klädgrossisten AB att man vill köpa 10 jackor till ett pris om 3 000 kr/st. Accepten är ren och har lämnats i tid. 

Brevet skrevs och postades av Sport AB:s vd på morgonen. På eftermiddagen träffar Sport AB:s VD en representant för en annan klädleverantör som säljer samma jackor för endast 2750 kr/st. 

Sport AB ringer därför till Klädgrossisten AB omedelbart på eftermiddagen och berättar att man svarat på Klädgrossisten AB:s anbud via brev men att detta är fel och att man återkallar sitt svar. 

Sport AB bekräftar även sin återkallelse av accepten per fax. Sport AB är nu inte längre bundet av det svar man skickade till Klädgrossisten AB via brev och är nu fria att beställa kläder från den andra klädleverantören eller att fortsätta förhandla med Klädgrossisten AB om ett lägre pris. 

Andra sätt att ingå avtal

Avtalslagens bestämmelser om hur ett avtal ingås är dispositiva vilket innebär att avtalsparterna har möjlighet att bestämma att reglerna i avtalslagen inte ska gälla deras avtal. Detta innebär att avtal kan träffas på flera sätt. 

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Varför behövs avtal? Viktig information vid slutande av avtal Läs mer »