Vad är ett avtal egentligen? Definition och exempel
Vad är ett avtal egentligen? Definition och exempel
Huvudegeln är att alla människor kan ingå och bli bundna av avtal. Det finns dock speciella regler för bland annat underåriga, alltså personer under 18 år.
Hur ett avtal uppstår
Bindande avtal uppstår som huvudregel när en part har lämnat ett anbud (offert, erbjudande) som mottagaren accepterat.
Exempel
Andreas erbjuds köpa Matildas Tesla för 250 000 kr. Andreas tycker att bilen verkar bra och priset rätt. Han svarar därför ja på Matildas erbjudande.
Matilda och Andreas har därmed ingått ett avtal med varandra. Varken Andreas eller Matilda kan därmed ändra avtalsvillkoren utan den andres samtycke.
Bindande avtal kan uppstå på andra sätt om parterna kommer överens om detta. Avtalsparterna kan exempelvis komma överens om att ingen av dem ska vara bunden av ett avtal förrän skriftligt kontrakt skrivits och undertecknats av båda parter.
Exempel
Om Andreas och Matilda i ovanstående exempel kommer överens om att avtal ska uppstå när de skrivit ett skriftligt kontrakt, kan Andreas eller Matilda dra sig ur affären eller kräva andra avtalsvillkor fram till dess att båda undertecknat avtalet.
Avtal är bindande
Huvudregeln är att det är fritt för var och en att ingå avtal och att avtal är bindande. Avtalet måste följas och ensidiga ändringar eller uppsägningar är inte giltiga. Den som inte håller ett avtal kan bli ansvarig, exempelvis ersättningsskyldig gentemot motparten.
Muntliga och skriftliga avtal
Avtal kan vara muntliga eller skriftliga. En fördel med skriftliga avtal är att det är mycket lättare att bevisa vad parterna kommit överens om i fall man är oense. Detta gäller särskilt då det har gått lång tid sedan avtalet träffades. Det kan dessutom vara svårt att komma ihåg alla detaljer som diskuterades i samband med avtalsslutandet. Då är det bra att ha ett skriftligt avtal att falla tillbaka på.
I vissa fall måste avtalet vara skriftligt för att det överhuvudtaget ska vara giltigt. Detta formkrav gäller exempelvis vid överlåtelse av fast egendom och testamente. Bevittning krävs sällan rent juridiskt men det kan vara bra ur bevissynpunkt.
Avtalsinnehåll
Vad avtalet ska innehålla bestämmer säljaren och köparen. Yrkesmässiga säljare har normalt vissa villkor som de alltid använder sig av vid sin försäljning. Det kan vara svårt att få säljaren att frångå dessa. Annars är avtalsinnehållet en förhandlingsfråga mellan köpare och säljare.
Har inte parterna kommit överens om alla detaljer finns det lagar som fyller ut avtalet.
När det gäller försäljning till konsumenter kan inte säljaren ha vilka villkor som helst. Avtalsvillkoren får nämligen inte vara till nackdel för konsumenten jämfört med konsumentköplagen eller någon annan tvingande konsumentskyddande lag.
Det är viktigt att avtalet innehåller alla villkor som ska gälla. En av parerna kan inte ensidigt ändra villkoren eller lägga till villkor efter att avtalet har ingåtts. Det förekommer ofta att företag i efterhand tar ut faktureringsavgifter eller påminnelseavgifter utan att man kommit överens om detta med kunden. Detta är alltså inte tillåtet.
Exempel
Sven har köpt en matta. Säljaren levererar mattan hem till Sven och skickar en faktura. Enligt fakturan kräver säljaren en faktureringsavgift på 50 kr, trots att Sven och säljaren inte kommit överens om detta.
Sven behöver inte betala faktureringsavgiften, utan bara det pris som han och säljaren har avtalat om. Han bör kontakta säljaren och tala om detta.
Standardavtal
Ett standardavtal är ett avtal som innehåller ett flertal i förväg bestämda avtalsvillkor som en eller flera parter vill ska gälla för en avtalstyp. Ett standardavtal kan komma till på initiativ av en enskild person eller en eller flera branschorganisationer. Ibland kallas standardvillkor för allmänna villkor.
Standardavtalen är utformade av kunniga jurister och används under en längre tid. Därför är standardavtalen ofta genomarbetade och heltäckande. Detta är en orsak till varför säljare använder sig av standardavtal.
Som köpare gäller det att läsa standardavtalen noga eftersom avtalen ofta innehåller väsentliga avtalsvillkor.
Ogiltiga avtal
Vissa omständigheter när avtalet slöts kan innebära att det skulle vara möjligt eller orimligt betungande för en avtalspart att uppfylla sin del av avtalet. För sådana situationer finns det regler som innebär att avtalet inte längre ska gälla. Avtalet är ogiltigt. Dessa regler kallas ogiltighetsregler.
De vanligaste ogiltighetsreglerna handlar om
- Tvång
- Svek
- Ocker
- Misstag och felskrivning
- Förvanskat meddelande
- Tro och heder
- Skenavtal
Exempel 1
Lovisa tvingar Felix att ingå ett avtal om husförsäljning med henne, annars kommer hon att göra Felix och hans familj illa. Felix ingår avtalet med Lovisa under dessa förutsättningar.
Eftersom Felix tvingats ingå avtalet är det ogiltigt och han behöver inte sälja huset till henne.
Exempel 2
Anna vill köpa en dator av Anders. Anna fråga Anders om det går att använda internet på datorn. Anders säger att det inte är några problem trots att han vet att datorns kapacitet inte räcker till för detta.
Mot bakgrund av Anders uppgifter köper Anna datorn och upptäcker senare att internet inte kan användas på datorn. Anders har alltså medvetet lurat Anna att köpa datorn och avtalet är därför ogiltigt.
Orimliga avtalsvillkor
Förutom ovan nämnda ogiltighetsgrunder finns ytterligare en ogiltighetsgrund. Det är när avtalet eller ett avtalsvillkor med hänsyn till omständigheter när avtalet slöts eller senare inträffade omständigheter är orimligt eller betungande att uppfylla för den ena avtalsparten.
Avtalet kan då ogiltigförklaras eller jämkas, det vill säga domstolen kan besluta att avtalet ska förändras. Detta framgår av den så kallade generealklausulen i 36 § avtalslagen.
Vid bedömningen av om ett villkor är orimligt tas en stor hänsyn till vilka avtalsparterna är. Generalklausulen ska nämligen skydda en svagare part, exempelvis en konsument (privaperson) gentemot näringsidkare.
Avtalsvillkor som är till nackdel för en konsument jämfört med konsumentköplagen eller någon annan tvingande konsumentskyddande lag är också ogiltiga, det vill säga inte bindande för konsumenten. I stället för avtalsvillkoret träder då konsumentlagens bestämmelser in.
Uppsägning av avtal
Ett avtal är bindande och kan som huvudregel inte sägas upp ensidigt av någon av parterna. Givetvis kan parterna gemensamt komma överens om att avtalet ska sägas upp.
I avtal som löper under en längre tid kan det finnas uppsägningsklausuler. Dessa innehåller regler om under vilka omständigheter man kan säga upp avtalet och vilken uppsägningstid som gäller. Man kan ha rätt att allltid säga upp avtalet eller bara i vissa fall. Vid köp av resor är det exempelvis vanligt att resan bara får avbeställas vid uppvisande av sjukintyg från läkare.
Vissa avtal kan vara utformade så att de förlängs med en period om inte avtalet sägs upp en viss tid innan det går ut. Då är det viktigt att förstå att avtalet måste sägas upp i tid för att det inte ska förlängas. Missar man uppsägningsdag måste man vänta till dess att nästa avtalstid går ut.
Uppsägningstid
Det är vanligast att en uppsägning förenas med en uppsägningstid. Uppsägningstiden varierar från ett par veckor till ett par månader. Under uppsägningstiden består parternas rättigheter och skyldigheter.
Negativa säljmetoder
För att man ska vara bunden av ett avtal måste man acceptera avtalet. Man kan inte bli bunden på grund av ens passivitet.
Ibland händer det att företag skickar varor som man inte har beställt eller anbud (fakturor) om sådana på sådant sätt att man inte förstår att man inte måste betala. I dessa fall ska man inte behöva tacka nej eller skicka tillbaka varan för att slippa betala.
Negativ avtalsbindning är tillåtet när det gäller förnyelser av bokprenumerationer. Bokklubbarna kan skicka bokpaket regelbundet om man inte tackar nej för varje utskick och kräva betalt för dessa.
Det krävs dock att man har ingått ett abonnemangsavtal där det tydligt framgår att klubben tillämpar dessa säljrutiner.
Om man utsätts för negativa säljmetoder bör man skriva till företaget som kräver en på betalning och förklara varför man inte är skyldig att betala fakturan. Ta en kopia på brevet.
Telefon:
Info@justiflex.se
Måndag - fredag 10.00 - 18.00
Lördag 12.00 - 16.00
Våra digitala tjänster kan användas 24/7
© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.
Telefon:
Info@justiflex.se
Måndag - fredag 10.00 - 18.00
Lördag 12.00 - 16.00
Våra digitala tjänster kan användas 24/7
Vad är ett avtal egentligen? Definition och exempel Läs mer »
