Gåvobrev

Allt du behöver veta om gåvovillkor: Skydda dina gåvor med rätt juridisk planering

21 april 2025

Allt du behöver veta om gåvovillkor: Skydda dina gåvor med rätt juridisk planering

Att ge en gåva är ofta en generös och hjärtlig handling, men vad händer om du vill säkerställa att gåvan används på ett visst sätt eller stannar inom familjen? Genom att inkludera gåvovillkor i ett gåvobrev kan du skydda dina intentioner och undvika framtida konflikter. På justiflex har vi lång erfarenhet av att hjälpa privatpersoner att skapa trygga och juridiskt korrekta gåvor. I detta blogginlägg går vi igenom vad gåvovillkor är, vilka villkor som är vanliga, och hur vi kan hjälpa dig att säkerställa att dina gåvor hanteras enligt dina önskemål.

Vad är gåvovillkor och varför är de viktiga?

Gåvovillkor är specifika bestämmelser som du som givare kan inkludera i ett gåvobrev för att styra hur gåvan får användas eller överlåtas. Det kan handla om att säkerställa att en fastighet stannar inom familjen, att du själv behåller rätten att använda egendomen, eller att gåvan skyddas vid en skilsmässa.
 
Att inkludera gåvovillkor är särskilt viktigt eftersom villkoren, enligt Äktenskapsbalken och rättspraxis, i regel inte kan ändras i efterhand (NJA 2000 s. 262). Därför är det avgörande att villkoren är tydliga och korrekt formulerade redan från början. Våra jurister på Justiflex kan hjälpa dig att utforma ett gåvobrev som både skyddar dina intressen och är juridiskt hållbart.

Vanliga gåvovillkor: Så kan du skydda din gåva

Det finns många typer av gåvovillkor som kan anpassas efter dina behov. Här är några av de vanligaste:

1. Enskild egendom – Skydd vid skilsmässa

Vill du säkerställa att gåvan inte delas vid en eventuell skilsmässa? Genom att ange att gåvan ska vara enskild egendom (Äktenskapsbalken 7 kap. 2 §) hålls den utanför en bodelning. Du kan också inkludera att avkastning (t.ex. hyresintäkter) och surrogat (t.ex. en ny fastighet som köps med försäljningspengar) också ska vara enskild egendom.
 
Exempel:
“Fastigheten ska vara Emmas enskilda egendom. Avkastning och egendom som träder i dess ställe ska också vara enskild egendom.”
 
Viktigt: Gåvor mellan makar kan inte göras till enskild egendom direkt i gåvobrevet – det krävs ett äktenskapsförord. Vi på Justiflex  kan guida dig genom processen för att säkerställa att din gåva får rätt skydd.

2. Överlåtelse- och pantsättningsförbud – Håll gåvan i familjen

För att förhindra att gåvan säljs eller pantsätts kan du inkludera ett överlåtelseförbud. Detta är särskilt vanligt vid gåvor av fastigheter, där du kanske vill att egendomen ska stanna inom släkten. Ett sådant villkor måste anges i gåvohandlingen för att vara giltigt (Jordabalken 4 kap. 3 §).
 
Exempel:
“Fastigheten får inte överlåtas eller pantsättas utan givarens samtycke under givarens livstid.”
Ett överlåtelseförbud innebär också att gåvan inte kan utmätas eller ingå i en konkurs, vilket ger extra trygghet (NJA 1991 s. 376).

3. Nyttjanderätt – Bo kvar trots gåvan

Om du ger bort en fastighet men vill fortsätta använda den, kan du inkludera en nyttjanderätt, exempelvis rätt att bo kvar livet ut. Detta är vanligt när föräldrar ger en fastighet till sina barn. Enligt rättspraxis kan givaren senare ta bort detta villkor, eftersom det anses vara i givarens intresse (NJA 2000 s. 262).
 
Exempel:
“Givaren förbehåller sig livstids nyttjanderätt till fastigheten.”

4. Förköpsrätt – Kontroll vid gemensamt ägande

Vid gåvor till flera personer, som syskon, kan en förköpsrätt säkerställa att egendomen stannar inom den angivna kretsen. Om en delägare vill sälja sin andel måste de andra först få erbjudande att köpa. Detta villkor måste också stå i gåvohandlingen (Jordabalken 4 kap. 3 §).
 
Exempel:
“Om en gåvotagare vill sälja sin andel, ska övriga gåvotagare erbjudas att köpa till 133 % av taxeringsvärdet.”

5. Återgångsvillkor – Gåvan återgår om villkor inte uppfylls

Med ett återgångsvillkor kan du ange att gåvan ska återgå till dig om vissa villkor inte uppfylls, exempelvis om gåvotagaren hyr ut fastigheten utan tillstånd. För fastigheter gäller att villkoret bara är bindande mot gåvotagaren om det överstiger två år, och det måste anges i gåvohandlingen (Jordabalken 4 kap. 30 §).
 
Exempel:
“Gåvan ska återgå om gåvotagaren inte övertar givarens lån.”

Blandade fång: När gåvan möter köp

Ibland ges en gåva mot en ersättning som är lägre än marknadsvärdet, vilket kallas ett blandat fång. Här uppstår frågor om hur villkoren ska tolkas – gäller de hela gåvan eller bara gåvodelen? Enligt rättspraxis (t.ex. NJA 1984 s. 673) behandlas blandade fång ofta som rena gåvor, förutsatt att gåvoavsikten är tydlig och ersättningen är liten i förhållande till värdet. Vid villkor om enskild egendom kan en ersättning på upp till 42 % av marknadsvärdet accepteras (NJA 2008 s. 457).

Ogiltiga villkor: Vad du bör undvika

Vissa villkor kan vara ogiltiga om de strider mot lag eller god sed (36 § avtalslagen). Till exempel får ett villkor inte inskränka gåvotagarens handlingsfrihet alltför mycket. Villkor som bryter mot specifika lagar, såsom aktiebolagslagen, kan också ogiltigförklaras.

Vad händer om villkoren bryts?

Om gåvotagaren inte följer villkoren kan olika sanktioner aktualiseras:
 
  • Återgång av gåva: Om ett återgångsvillkor finns kan gåvan krävas tillbaka.
  • Fullgörelse: Vid ändamålsbestämmelser kan givaren begära att villkoret uppfylls via domstol.
  • Otillåten överlåtelse: Överlåtelseförbud registreras i fastighetsregistret, vilket gör otillåtna överlåtelser ogiltiga (Jordabalken 18 kap. 8 §).
Vi kan hjälpa dig att utforma villkor som är tydliga och verkställbara, så att du undviker framtida tvister.

Varför välja Justiflex för ditt gåvobrev?

Att skapa ett gåvobrev med rätt villkor kräver juridisk precision. På Justiflex erbjuder vi:
 
  • Personlig rådgivning: Vi lyssnar på dina önskemål och skräddarsyr lösningar.
  • Juridisk expertis: Våra jurister är specialiserade på familjerätt och gåvoavtal.
  • Trygghet: Vi säkerställer att ditt gåvobrev är juridiskt hållbart och skyddar dina intentioner.
Oavsett om du vill ge bort en fastighet, skydda egendom vid skilsmässa, eller säkerställa att en gåva stannar i familjen, är vi här för att hjälpa dig. Kontakta oss idag för en kostnadsfri konsultation och låt oss ta hand om detaljerna!

Kontakta oss för att skydda din gåva

Låt inte osäkerhet stå i vägen för din generositet. Med rätt gåvovillkor kan du ge med trygghet och säkerställa att din gåva används som du önskar. Skriv till oss på info@justiflex.se eller använd vårt kontaktformulär. Låt Justiflex hjälpa dig att skapa ett gåvobrev som står starkt – idag och i framtiden.
© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Allt du behöver veta om gåvovillkor: Skydda dina gåvor med rätt juridisk planering Läs mer »

Gåvor: Vad du behöver veta för att skydda din ekonomi och undvika skattefällor

20 april 2025

Gåvor: Vad du behöver veta för att skydda din ekonomi och undvika skattefällor

Att ge eller ta emot en gåva kan kännas som en enkel gest, men juridiskt och skattemässigt är det ofta mer komplicerat än man tror. En gåva är en frivillig överföring av tillgångar utan krav på motprestation, men vad händer om det inte är tydligt om det är en gåva eller ett köp? Och hur påverkar det dina skatter eller rättigheter? I den här guiden reder vi ut vad som definierar en gåva, skillnaden mellan benefika och onerösa fång, hur blandade fång hanteras, och vilka regler som gäller för att skydda både givare och gåvotagare. På Justiflex hjälper vi dig att navigera dessa regler för att undvika dyra misstag. Läs vidare och ta kontroll över dina gåvor!

Vad är en gåva?

En gåva är en frivillig förmögenhetsöverföring där givaren berikar gåvotagaren utan att förvänta sig något i gengäld. För att räknas som en gåva enligt svensk rätt måste tre villkor (gåvorekvisit) vara uppfyllda:
 
  • Förmögenhetsöverföring: Givarens förmögenhet minskar, och gåvotagarens ökar.
  • Frivillighet: Överföringen sker utan tvång eller förväntan på motprestation.
  • Benefik avsikt: Givaren har en avsikt att berika gåvotagaren.
Om dessa villkor är uppfyllda utlöser gåvan ingen kapitalvinstbeskattning, vilket gör den attraktiv jämfört med ett köp. Men det är inte alltid enkelt att avgöra om en transaktion är en gåva, särskilt vid överlåtelser mellan närstående.
 
Exempel: Pappa Per säljer sin bil till dottern Lisa för 50 000 kr, trots att marknadsvärdet är 100 000 kr. Om Per medvetet sätter ett lägre pris för att berika Lisa, räknas skillnaden (50 000 kr) som en gåva. Men om Per bara gör en dålig affär utan gåvoavsikt, är det ett köp.

Gåva eller köp? Onerösa och benefika fång

För att förstå gåvors juridiska och skattemässiga konsekvenser behöver vi skilja på onerösa och benefika fång:
 
  • Oneröst fång: När någon köper eller byter till sig egendom, t.ex. genom ett köpeavtal. Detta utlöser ofta kapitalvinstbeskattning vid försäljning.
  • Benefikt fång: När någon får egendom genom gåva, arv, testamente eller bodelning. Dessa är oftast skattefria.
Att klassificera en transaktion rätt är avgörande, eftersom det påverkar både skatter och rättigheter. Till exempel, om en fastighet överlåts till underpris, kan det räknas som en gåva (benefikt fång) och undgå kapitalvinstskatt, medan ett köp (oneröst fång) beskattas.

Blandade fång: När det inte är svart eller vitt

Ibland är en överlåtelse en mix av gåva och köp, så kallat blandat fång. Här skiljer sig reglerna beroende på om det gäller lös egendom eller fastigheter:
 
Lös Egendom: Delningsprincipen
För lös egendom (t.ex. aktier, bilar, bostadsrätter) gäller delningsprincipen. Överlåtelsen delas upp i en köpdel (motsvarande betalningen) och en gåvodel (skillnaden mellan betalningen och marknadsvärdet).
 
Exempel: Eva får aktier värda 10 000 kr av sin bror, men betalar 4 000 kr. Enligt delningsprincipen är 4 000 kr ett köp, och 6 000 kr är en gåva (RÅ 2003 not 104). Vid en framtida försäljning beskattas bara köpdelen för kapitalvinst.
 
Fastigheter: Huvudsaklighetsprincipen
För fastigheter gäller huvudsaklighetsprincipen. Om betalningen är lägre än taxeringsvärdet, räknas hela transaktionen som en gåva. Om betalningen är lika med eller högre än taxeringsvärdet, är det ett köp.
 
Exempel: Per överlåter en fastighet värd 2 miljoner kr till Lisa för 1 miljon kr. Om taxeringsvärdet är 1,5 miljoner kr, räknas hela överlåtelsen som en gåva, eftersom betalningen är under taxeringsvärdet. Ingen kapitalvinstskatt utlöses (RÅ 1991 ref 98).
 
Korsvisa gåvor och byte
Vid korsvisa gåvor, t.ex. när syskon byter fastigheter för att bli ensamägare, kan Skatteverket se det som ett byte (oneröst fång) om det finns ett motvärde. Detta kan leda till kapitalvinstbeskattning för båda parter, även om transaktionen kallas gåva.
 
Exempel: Syskonen Anna och Björn äger varsin halva av två fastigheter. De gör korsvisa gåvor så att Anna får den ena och Björn den andra. Om Skatteverket bedömer det som ett byte, kan båda få kapitalvinstskatt.

Särskilda gåvoregler

Gåvor omfattas av specifika regler som inte gäller andra överlåtelser:
 
  • Enskild egendom: Givaren kan villkora att gåvan ska vara gåvotagarens enskilda egendom, vilket undantar den från bodelning i äktenskap eller samboförhållande.
  • Förskott på arv: Gåvor till bröstarvingar räknas som förskott på arv, vilket påverkar arvslotten om inte annat anges i gåvobrevet.
  • Gåvor mellan makar: Gåvor mellan makar måste registreras hos Skatteverket för att gälla mot givarens borgenärer. Annars kan borgenärer kräva utmätning av egendomen.
  • Återvinning: Vid konkurs kan gåvor återvinnas om de minskat givarens förmåga att betala skulder. Detta skyddar borgenärer.
  • Remuneratorisk gåva: En gåva som kompensation för en tjänst beskattas som inkomst av tjänst, men överskjutande värde kan vara skattefri gåva.
Exempel: Lisa får en tavla värd 50 000 kr som tack för att ha hjälpt sin vän med bokföring. Om rimlig ersättning är 20 000 kr, beskattas 20 000 kr som inkomst, medan 30 000 kr är en skattefri gåva.

När blir gåvan bindande?

En gåva blir bindande när den fullbordas:
 
  • Lös egendom: När egendomen överlämnas till gåvotagaren, t.ex. genom att ge bort en bil eller pengar.
  • Bostadsrätt: När bostadsrättsföreningen underrättas om gåvan.
  • Fastighet: När gåvobrevet undertecknas av både givare och gåvotagare enligt jordabalken.
Ett gåvolöfte är bindande för lös egendom om det uppfyller gåvolagens (1936:83) krav, men inte för fastigheter. Gåvotagaren är dock inte skyddad mot givarens borgenärer förrän gåvan är fullbordad.
 
Exempel: Per lovar att ge Lisa en bil, men innan han överlämnar den går han i konkurs. Borgenärer kan kräva bilen, eftersom gåvan inte fullbordades.

Ogiltiga gåvor och jämkning

En fullbordad gåva kan inte återtas, men den kan ogiltigförklaras enligt avtalslagen om:
 
  • Den är ett skenavtal (t.ex. för att lura borgenärer, 32 § avtalslagen).
  • Givaren var pressad eller inte förstod avtalet (33 § avtalslagen).
  • Förutsättningarna för gåvan ändrats väsentligt (förutsättningsläran).
Exempel: En äldre man ger en Porsche till en vän, men det visar sig vara ett skenavtal för att undvika borgenärer. Gåvan kan ogiltigförklaras.
 
En gåva som inte är fullbordad kan återgå enligt gåvolagen om:
 
  • Givarens ekonomi försämrats så att fullbordandet är obilligt (5 § första stycket).
  • Gåvotagaren gjort givaren märklig orätt, t.ex. genom brott (5 § andra stycket, NJA 1961 s 105).
Orimliga gåvovillkor kan jämkas enligt 36 § avtalslagen. I NJA 1977 s 717 jämkades en gåva av en Porsche från 92 279 kr till 20 000 kr, eftersom gåvan ansågs oproportionerlig.

Gåvor till barn och mellan makar

  • Gåvor till barn: Omyndiga barn kan ta emot enkla gåvor (t.ex. julklappar) utan formkrav. För fastigheter eller aktier krävs en god man för att fullborda gåvan, eftersom föräldrar inte kan agera som både givare och förmyndare.
  • Gåvor mellan makar: Måste registreras för att skydda mot borgenärer. Utan registrering kan egendomen utmätas om givaren får skulder.

Så skyddar du dig

För att undvika juridiska eller skattemässiga problem med gåvor:
 
  • Skriv ett gåvobrev: Ange tydligt gåvoavsikt, villkor (t.ex. enskild egendom), och om det är förskott på arv.
  • Dokumentera vederlag: Klargör om det är en gåva, köp eller blandat fång för att undvika skatteproblem.
  • Konsultera en jurist: Vi på Justiflex kan upprätta gåvobrev, säkerställa korrekt fullbordande, och skydda mot borgenärer.

Varför välja oss?

På Justiflex har vi expertis i gåvor, från enkla presenter till komplexa fastighetsöverlåtelser. Vi hjälper dig att undvika skattefällor och juridiska tvister. Kontakta oss för en kostnadsfri konsultation och låt oss säkra din gåva!
© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Gåvor: Vad du behöver veta för att skydda din ekonomi och undvika skattefällor Läs mer »

Vad räknas som gåva enligt svensk lag? Experten förklarar

27 mars 2025

Vad räknas som gåva enligt svensk lag? Experten förklarar

I de flesta situationer är det lätt att fastställa om en specifik egendom har överlåtits som en gåva eller förvärvats genom ett köp. I vissa fall kan det dock vara svårt att skilja mellan köp och gåva, särskilt vid överlåtelser mellan nära anhöriga. Att tydliggöra om det handlar om en gåva eller inte är viktigt, eftersom det har både rättsliga och skattemässiga följder.

Onerösa eller benefika fång

Det finns olika typer av fång som inte bara visar att en person har blivit ägare till egendom, utan även på vilket sätt detta har skett. Uppdelningen i olika fång har stor betydelse för skattehanteringen, eftersom den avgör vilka regler som ska tillämpas, exempelvis vid kapitalvinstbeskattning när egendomen säljs.
 
De mest förekommande överlåtelseformerna är onerösa och benefika fång. Ett oneröst fång uppstår när någon köper eller byter till sig egendom, medan ett benefikt fång innebär att äganderätten har erhållits genom gåva, arv, bodelning eller testamente.

Blandade fång

I vissa fall kan en överlåtelse bestå av en kombination av olika fång, och den som då har tagit över egendomen har erhållit den genom ett blandat fång. Vanligtvis tillämpas då delningsprincipen, vilket innebär att överlåtelsen delvis betraktas som ett köp (oneröst fång) och delvis som en gåva (benefikt fång).
 
För fastigheter gäller dock huvudsaklighetsprincipen, vilket innebär att överlåtelsen inte klassas som ett blandat fång – den bedöms istället som antingen helt benefik eller helt onerös.

Remuneratorisk gåva

En remuneratorisk gåva är en ersättning som ges som tack för en utförd tjänst. Detta innebär att ersättningen ska beskattas som inkomst av tjänst. Om det är tydligt att kompensationen överstiger vad som kan anses vara en rimlig betalning för tjänsten, kan en del av ersättningen betraktas som en gåva och därmed vara befriad från skatt.

Speciella gåvoregler

Här är några särskilda regler som enbart gäller vid gåva:
  • Möjligheten att bestämma att den överlåtna egendomen ska vara gåvomottagarens enskilda egendom.
  • Regeln om förskott på arv, som innebär att värdet av egendom som en bröstarvinge fått under arvlåtarens eller testatorns livstid normalt ska beaktas vid beräkningen av bröstarvingens arvslott.
  • Krav på att makar måste registrera en egendomsöverföring mellan sig för att den ska vara giltig gentemot den överlåtande makens borgenärer.
  • Bestämmelsen att egendom som en make har gett bort kan återkrävas vid en bodelning mellan makarna.
  • Flera regler som syftar till att skydda överlåtarens fordringsägare (borgenärer), exempelvis möjligheten att återvinna gåvor vid konkurs.

Definition av gåva

För att en överlåtelse ska betraktas som en gåva måste följande villkor vara uppfyllda:
  • En förmögenhetsöverföring ska ha ägt rum, vilket innebär att gåvotagarens förmögenhet har ökat samtidigt som givarens förmögenhet har minskat, och att gåvotagaren därmed har berikats.
  • Överföringen ska ha skett frivilligt.
  • Det ska finnas en benefik avsikt, det vill säga en tydlig gåvoavsikt från givarens sida.

Samtliga av dessa villkor måste vara uppfyllda för att det ska klassas som en gåva.

Benefik avsikt

En överlåtelse som benämns som ett köp kan ändå betraktas som en gåva om köpeskillingen avviker från köpeobjektets marknadsvärde, antingen genom att vara högre eller lägre. För att detta ska ske krävs dock att det avvikande priset har fastställts med avsikten att antingen säljaren eller köparen ska berikas.

Exempel

När en pappa säljer något till sin dotter för ett pris under marknadsvärdet betraktas det vanligtvis som en gåva från pappan till dottern. Detsamma gäller om pappan köper något av dottern till ett pris över marknadsvärdet.
 
I båda situationerna minskar pappans förmögenhet medan dotterns förmögenhet ökar. Avsikten är typiskt sett att pappan vill ge dottern en ekonomisk fördel genom transaktionen.
Enligt huvudregeln bestäms gåvans värde av skillnaden mellan det betalade priset och marknadsvärdet. Det finns dock undantag från denna regel när det gäller fastigheter.

Ofrivilligt under- eller överpris är ingen gåva

För att en transaktion ska klassas som en gåva krävs att det finns ett benefikt inslag, det vill säga en gåvoavsikt. En försäljning till underpris räknas därför inte som en gåva om säljaren enbart gör en olönsam affär utan avsikt att gynna köparen. På samma sätt är en köptransaktion där köparen betalar ett överpris inte en gåva om köparens avsikt inte är att berika säljaren.

Gåva genom bodelning

Det finns bestämmelser som reglerar hur en bodelning mellan makar eller sambor ska genomföras och hur mycket varje part har rätt att få. Om en förmögenhetsöverföring sker som överstiger vad bodelningsreglerna medger, betraktas detta som en gåva.
 
En make eller sambo kan frivilligt välja att avstå från mer egendom än vad som krävs enligt bodelningsreglerna. Det finns också specifika regler som syftar till att skydda borgenärer från att en skuldsatt make eller sambo gör eftergifter i samband med bodelningen.

Gåvogivare

En gåvogivare kan vara en eller flera privatpersoner, men även företag har möjlighet att skänka egendom. Eftersom ett företags huvudsakliga syfte är att skapa vinster som ska fördelas till ägarna finns det dock bestämmelser som begränsar dess möjligheter att ge gåvor.

Gåvomottagare

Det är mest vanligt att en eller flera privatpersoner är mottagare av en gåva, såsom familjemedlemmar, vänner eller andra personer utanför den närmaste kretsen. När det gäller gåvor till omyndiga barn eller gåvor mellan makar och sambor finns särskilda formella regler som måste beaktas.
 
Även juridiska personer, till exempel aktiebolag, kan ta emot gåvor. Om gåvan är riktad till ett företag kan det dock uppstå osäkerhet kring huruvida det är bolaget självt som ska betraktas som mottagare eller om gåvan ska anses ha tillfallit de fysiska personer som äger företaget.

Flera gåvomottagare

Om det finns flera gåvotagare kan en av delägarna, enligt samäganderättslagen, kräva att gåvoegendomen säljs på offentlig auktion. Om givaren vill förhindra detta kan han eller hon i gåvobrevet ange att gåvotagarna inte har rätt att begära försäljning av egendomen enligt samäganderättslagen.
 
Varje delägare har dock rätt att sälja sin egen andel i egendomen, vilket innebär att de kan överlåta den till valfri köpare. För att säkerställa att egendomen behålls inom delägarkretsen kan givaren inkludera en hembudsklausul i gåvobrevet, som innebär att en delägare som vill sälja först måste erbjuda de andra delägarna att köpa andelen.

När blir gåvomottagaren ägare?

När en gåva fullbordas blir den bindande, och gåvomottagaren blir ägare till egendomen. För lös egendom fullbordas gåvan genom att egendomen överlämnas till gåvomottagaren, vilket innebär att den hamnar i mottagarens besittning. Därmed förlorar givaren all kontroll över gåvan.
 
Bostadsrätter, som också räknas som lös egendom, kan dock inte överlämnas på samma sätt som annan lös egendom, och därför finns särskilda regler för att fullborda en gåva av en bostadsrätt. En sådan gåva anses fullbordad när bostadsrättsföreningen informeras om överlåtelsen.
 
Fastigheter kan inte heller fysiskt överlämnas till gåvomottagaren, och en gåva av fastighet fullbordas istället genom att både givaren och gåvomottagaren undertecknar gåvobrevet.
 
När gåvan är fullbordad förlorar givaren rätten att bestämma över egendomen, såvida inte gåvan har villkorats på något sätt. Genom fullbordandet skyddas också gåvomottagaren mot givarens borgenärer, vilket innebär att borgenärerna inte längre kan begära utmätning av egendomen.

Gåvolöfte

I vissa situationer kan ett löfte om en gåva av lös egendom, så kallad gåvoutfästelse, vara bindande. Ett sådant löfte är dock aldrig bindande när det gäller fastigheter, medan det kan vara bindande för bostadsrätter om bostadsrättsföreningen har informerats.
 
Det är viktigt att notera att även om ett gåvolöfte är bindande, får gåvomottagaren inte skydd mot givarens borgenärer förrän gåvan har fullbordats.

Gåvor mellan makar

I grunden gäller samma gåvoregler för makar som för andra personer. Det innebär att det inte räknas som en gåva om en make överlämnar egendom till den andra maken utan att tydligt ange att det är en gåva.
 
Att fullborda en gåva mellan makar kan dock vara komplicerat, eftersom givarmaken vanligtvis fortfarande har kontroll över egendomen om makarna bor tillsammans och därmed kan fortsätta använda den även efter överlämnandet. För att skydda givarmakens borgenärer finns en bestämmelse som gör det möjligt för makar att registrera gåvor hos Skatteverket.

Gåva till barn

I de flesta fall kan ett omyndigt barn ta emot gåvor, som födelsedagspresenter och julklappar, utan särskilda formkrav, och gåvan fullbordas då enligt de vanliga reglerna. Om det däremot handlar om att barnet ska få en fastighet, bostadsrätt, aktier eller liknande från en förälder, krävs att en god man utses för att företräda det omyndiga barnet och ta emot gåvan å dess vägnar.
 
Anledningen är att en förälder inte samtidigt kan agera både som gåvogivare och gåvomottagare, eftersom föräldern i sin roll som förmyndare normalt företräder barnet. Utan en god man blir det svårt att genomföra och fullborda gåvan.

Gåva eller köp?

Vanligtvis betraktas det som en gåva om egendom överlåts utan att någon ersättning ges. Värdet på gåvan motsvarar då i regel egendomens marknadsvärde.

Gåva mot vederlag

Ibland överlåts en gåva mot en ersättning som är lägre än gåvans marknadsvärde. En sådan överlåtelse, som har inslag av både köp och gåva, benämns som ett blandat fång. Vid blandade fång varierar gåvans värde beroende på om det rör sig om lös egendom eller fast egendom. När det gäller gåvor av näringsverksamhet tillämpas särskilda regler för inkomstskatt.

Lös egendom

För lös egendom, såsom aktier, bostadsrätter, bilar och all annan egendom förutom fastigheter, tillämpas delningsprincipen. Detta innebär att vid ett blandat fång, där en viss betalning har gjorts för gåvan, ska skillnaden mellan det betalade beloppet och marknadsvärdet betraktas som en gåva, medan den återstående delen räknas som ett köp.

Exempel

Malin “får” en post börsaktier värderade till 20 000 kronor som födelsedagspresent från sin bror. För att ta emot presenten kräver brodern att Malin betalar 8 000 kronor. Detta innebär att 8 000 av 20 000, alltså 40 %, anses ha förvärvats genom köp, medan resterande del betraktas som en gåva.

Fast egendom

För fast egendom tillämpas huvudsaklighetsprincipen enligt rättspraxis. Detta innebär att en transaktion klassificeras som antingen en gåva (benefikt fång) eller ett köp (oneröst fång), oavsett om överlåtelsen kallas för ett köp eller en gåva – benämningen saknar alltså skattemässig betydelse. Om ersättningen understiger taxeringsvärdet betraktas hela transaktionen som en gåva.

Om gåvoavsikt saknas

Om det saknas en gåvoavsikt betraktas överlåtelsen som ett köp i sin helhet, även om ersättningen är lägre än marknadsvärdet. Vid en överlåtelse till närstående kan man dock vanligtvis förutsätta att en gåvoavsikt alltid föreligger.

Kan vederlaget innebära ett byte?

Ibland förekommer korsvisa gåvor, till exempel när syskon äger hälften var av två fastigheter och genom korsvisa gåvor avser att bli ensamägare till varsin fastighet. Det är också vanligt att givaren vid en fastighetsgåva begär ett vederlag som inte består av kontanter, övertagande av skulder eller en vederlagsrevers, utan istället av annan egendom, såsom en annan fastighet, en bostadsrätt eller värdepapper.
 
I sådana fall finns en risk att överlåtelsen, helt eller delvis, skattemässigt kan klassas som ett byte. Om så sker utlöser det kapitalvinstbeskattning för båda parterna, eftersom både givaren och gåvomottagaren då anses ha avyttrat egendom – ett byte betraktas som ett oneröst fång och likställs med en försäljning.
 
Exakt när detta inträffar är svårt att fastställa, eftersom det beror på överlåtelsens verkliga innebörd, det vill säga om den i praktiken är en onerös eller benefik rättshandling. Bedömningen kan leda till att hela överlåtelsen klassas som ett oneröst byte, trots att den kallas en gåva, eller att den anses vara delvis onerös och delvis benefik (gåva). Detta kan alltså resultera i kapitalvinstbeskattning för både givaren och gåvomottagaren.
© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Vad räknas som gåva enligt svensk lag? Experten förklarar Läs mer »

Så fungerar gåvovillkor enligt svensk lag

26 mars 2025

Så fungerar gåvovillkor enligt svensk lag

Det är relativt vanligt att en givare önskar att ett eller flera villkor ska kopplas till en gåva, exempelvis för att säkerställa att egendomen hålls kvar inom familjen eller för att givaren själv ska kunna fortsätta använda egendomen även efter att gåvan har överlämnats.

Villkor i samband med gåvan

Som utgångspunkt kan villkoren för en gåva inte ändras i efterhand. Därför är det viktigt att alla villkor fastställs redan när gåvan ges. Endast villkor som är utformade i givarens eget intresse kan givaren senare ändra ensidigt. Enligt rättspraxis kan ett förbehåll om givarens rätt att använda gåvan tas bort.
 
Däremot har ett villkor om förbud mot försäljning, enligt samäganderättslagen, i ett rättsfall inte kunnat ändras. Inte heller kan ett villkor om att egendomen ska vara enskild egendom läggas till efteråt.

Villkor vid blandade fång

Ibland överlåts en gåva mot en ersättning som är lägre än gåvans marknadsvärde. En sådan överlåtelse, som har inslag av både köp och gåva, benämns blandat fång. Det uppstår då frågan om köpeinslaget påverkar villkorens giltighet och tillämpning, eller om det blandade fånget ska lyda under samma regler som en ren gåva (alltså en gåva utan ersättning).
 
En annan fråga är om villkoret ska omfatta hela egendomen eller endast skillnaden mellan gåvans värde och den erlagda ersättningen.
 
Enligt juridisk litteratur och flera rättsfall har det ansetts rimligt att ett blandat fång behandlas enligt samma regler som en ren gåva, förutsatt att överlåtelsen som helhet har karaktär av gåva. Vid bedömningen av överlåtelsens natur ska alla omständigheter beaktas, särskilt ersättningens storlek och typ samt huruvida en gåvoavsikt föreligger.

Ogiltliga villkor

Vissa villkor (föreskrifter) kan anses vara för långtgående och därmed leda till att gåvan inte blir giltig (eller att gåvan är giltig men själva föreskriften inte är det). Huvudprincipen är dock att en föreskrift är giltig om gåvotagaren godkänner den. Ett villkor får dock inte stå i strid med god sed, ett något vagt begrepp som är svårt att konkretisera med exempel.
 
Föreskriften får under alla omständigheter inte begränsa gåvotagarens handlingsfrihet i alltför hög grad. Dessutom kan en föreskrift bli ogiltig på grund av regler som gäller för den egendom som överlåts, exempelvis bestämmelser i aktiebolagslagen eller immaterialrättsliga regler.

Giltliga villkor

Det finns flera villkor som kan tillämpas och som ändå säkerställer att gåvan förblir giltig. Nedan följer några exempel på vanliga villkor.

Enskild egendom

Gåvan kan anges vara gåvotagarens enskilda egendom, vilket innebär att den inte ska ingå i en bodelning vid skilsmässa eller dödsfall. Ett vanligt tillägg är att även avkastningen från egendomen ska vara enskild egendom, eftersom avkastningen annars klassas som giftorättsgods. 
 
Ett annat frekvent tillägg är att surrogat, det vill säga egendom som ersätter den ursprungliga gåvoegendomen (t.ex. om en fastighet säljs och en ny fastighet köps i dess ställe), också ska vara enskild egendom – även om detta egentligen inte behöver anges, eftersom surrogat enligt huvudregeln redan betraktas som enskild egendom. 
 
För att gåvotagaren ska kunna omvandla egendomen till giftorättsgods krävs att givaren tydligt anger detta i gåvobrevet (eller senare godkänner det genom ett skriftligt tillägg). Notera att vid gåva mellan makar är det inte möjligt att direkt göra gåvan till enskild egendom; detta kan endast ske genom ett äktenskapsförord.

Överlåtelse- och pantsättningsförbud

Ett villkor för en gåva kan vara att gåvan inte får överlåtas eller pantsättas, antingen under en bestämd period eller permanent. Genom detta kan givaren exempelvis garantera att egendomen förblir inom familjen.
 
Det är också vanligt att egendomen endast får överlåtas om givaren ger sitt samtycke, vilket innebär att givaren behåller en viss kontroll över egendomen så länge han eller hon lever. För att ett sådant villkor om begränsad förfoganderätt ska vara giltigt vid gåva av en fastighet måste det tydligt anges i gåvohandlingen. En muntlig överenskommelse mellan givaren och gåvotagaren om ett förfogandeförbud är inte tillräcklig.
 
Det går heller inte att i efterhand skriftligen avtala om ett sådant förbud. Ett överlåtelseförbud medför samtidigt att egendomen inte kan utmätas eller ingå i gåvotagarens konkurs. Dessutom innebär ett överlåtelseförbud även ett förbud mot att pantsätta egendomen.

Utmätnings- och konkursförbud

Det är möjligt att ange att gåvan inte får utmätas eller inkluderas i gåvotagarens konkurs. Om gåvotagaren hamnar i ekonomiskt trångmål kan fordringsägare därmed inte göra anspråk på egendomen.
 
För att detta ska gälla krävs att fastigheten inte får säljas, vilket innebär att ett överlåtelseförbud måste vara inskrivet i gåvobrevet. Utmätning kan dock alltid ske för en skuld som fastigheten specifikt har pantsatts för.

Förköpsrätt

Vid samägande har varje delägare rätt att sälja sin andel av egendomen till valfri köpare. Om givaren vill säkerställa att egendomen stannar inom delägarkretsen kan han eller hon inkludera en förköpsklausul i gåvobrevet. Detta innebär att den delägare som vill sälja först måste erbjuda de andra delägarna att köpa andelen.
 
För att förköpsklausulen ska vara giltig måste den anges i gåvohandlingen. En muntlig överenskommelse mellan givaren och gåvotagaren om förköpsrätt är inte tillräcklig, och det går heller inte att i efterhand skriftligen avtala om förköpsrätten.

Samäganderättslagen

Om det finns flera gåvotagare kan en av delägarna enligt samäganderättslagen kräva att gåvoegendomen säljs på offentlig auktion. För att förhindra detta kan givaren i gåvobrevet ange att gåvotagarna inte har rätt att begära försäljning av den överlåtna fastigheten enligt samäganderättslagen.

Förskott på arv

Gåvan kan anges inte vara ett förskott på arv. Normalt sett betraktas en gåva till en bröstarvinge (t.ex. barn eller barnbarn) som ett förskott på arv, vilket innebär att den dras av från det framtida arvet. För att denna regel inte ska tillämpas måste givaren tydligt inkludera ett villkor om detta i gåvobrevet.
 
För gåvor till andra än bröstarvingar är det motsatt: för att gåvan ska anses vara ett förskott på arv krävs att givaren uttryckligen anger det i gåvobrevet. Däremot kan man inte genom ett villkor i gåvobrevet kringgå det förstärkta laglottskyddet, en regel som säkerställer att bröstarvingars laglott inte inskränks genom gåvor som kan likställas med ett testamente.
 
Givarens önskan att gåvan inte ska räknas som förskott på arv behöver inte anges vid gåvotillfället utan kan framkomma senare, exempelvis i ett testamente, så länge denna avsikt uttrycks på ett klart och tydligt sätt.

Villkor om nyttjanderätt

Den som skänker en fastighet vill ofta fortsätta bo kvar där antingen livet ut eller så länge han eller hon själv önskar. Givaren kan senare ta bort detta förbehåll genom att lägga till ett skriftligt tillägg i gåvobrevet. Det är vanligt att inkludera ett förbehåll om livstids nyttjanderätt till fastigheten, till exempel när föräldrar överlåter sin fastighet till ett barn.

Ersättning

Gåva mot vederlag förekommer ofta, särskilt vid överlåtelse av fastigheter och bostadsrätter. Ersättningen kan bestå av kontant betalning, men även övertagande av lån eller en vederlagsrevers räknas som betalning för gåvan.
 
Det enklaste sättet att visa att betalningsvillkoret är uppfyllt är att bifoga en kvittens till gåvoavtalet eller att kvitta betalningen direkt i dokumentet. En gåva mot ersättning kan medföra skattekonsekvenser.

Övertagande av lån

Fastigheter och bostadsrätter är ofta belånade, och därför är det vanligt att gåvotagaren som en del av gåvan övertar de lån som är kopplade till egendomen. Om gåvan är villkorad så att gåvotagaren tar över en skuld, kan hela skuldbeloppet dras av från gåvans värde.
 
Detta förutsätter dock att skulden är räntebärande och att det tydligt framgår att gåvotagaren faktiskt övertar ansvaret för betalningen.

Vederlagsrevers

Givaren kan ställa som villkor att gåvotagaren utfärdar en revers (skuldebrev) som en motprestation för gåvan. Detta är särskilt vanligt vid gåvor av fastigheter, men kan även tillämpas för andra typer av egendom. Reversbeloppet dras av från gåvans värde.
 
Användningen av en vederlagsrevers beror ofta på att givaren inte vill överlåta hela egendomens marknadsvärde till gåvotagaren, samtidigt som gåvotagaren kanske inte har möjlighet att betala givaren direkt vid gåvotillfället. Givaren kan exempelvis vilja att gåvotagaren blir ägare till egendomen, såsom en fastighet, utan att överföra ett alltför stort värde som gåva.
 
Pengarna från vederlaget kan givaren behöva för att köpa en ersättningsbostad, förverkliga drömmar som resor eller andra projekt, eller för att skapa rättvisa mellan syskon genom att ge motsvarande värden till andra barn. Förr, innan arvs- och gåvoskatten avskaffades, användes vederlagsreverser som ett verktyg för skatteplanering för att minska gåvoskatten.
 
I många fall kvarstod dessa reverser trots att avsikten kanske aldrig var att de skulle betalas. Numera kan sådana vederlagsreverser efterskänkas utan skattekonsekvenser, eftersom gåvoskatten inte längre finns.

När gåvotagaren avlider

Givaren kan välja att inkludera ett villkor i gåvobrevet om vad som ska hända med gåvan när gåvotagaren går bort. Vanligtvis ärvs gåvan av gåvotagarens bröstarvingar. Om givaren vill förhindra att gåvan övergår på detta sätt, eller om det inte finns några bröstarvingar, kan givaren specificera ett villkor om detta i gåvobrevet.

Exempel

Om en gåvotagare avlider utan att lämna några bröstarvingar ska gåvan överlåtas till den andra gåvotagaren. Om även denne har avlidit ska gåvan istället återgå till givaren.
Resultatet av ett sådant villkor är att gåvotagaren inte får full äganderätt över egendomen. Detta villkor kan i vissa fall kombineras med ett förbud mot överlåtelse.

Gåva till ofödd gåvotagare

Endast en person som är född eller avlad vid tidpunkten för gåvan kan vara gåvotagare. Det är dock möjligt att ange ett villkor om att gåvotagarens framtida barn kan ta över gåvan när gåvotagaren går bort, under förutsättning att givaren inte gör skillnad mellan ofödda syskon.

Exempel

Maria har två barn, Elin och Erik, och hon överlåter sin fastighet Gävle Olsbacka 1:12 till dem. I gåvobrevet anger hon att alla hennes barnbarn ska dela på fastigheten när gåvotagaren går bort.
 
Det spelar ingen roll om alla barnbarn inte är födda eller avlade vid gåvotillfället. Hon får dock inte behandla barnbarnen olika utifrån deras syskonskap.

Särskild förvaltare av gåvan

Givaren kan utse en specifik förvaltare för en gåva som ges till ett omyndigt barn. Detta innebär vanligtvis att förmyndarens och överförmyndarens rätt att medbestämma över gåvans förvaltning upphävs.

Återgångsvillkor

Ett återgångsvillkor är en bestämmelse i gåvobrevet som innebär att gåvan återgår till givaren om vissa specificerade villkor inte uppfylls. Villkoret kan vara tidsbegränsat eller gälla utan tidsgräns. Vid gåva av en fastighet gäller ett återgångsvillkor som sträcker sig längre än två år enbart mot gåvotagaren. Om gåvotagaren har överlåtit fastigheten till en tredje part kan givaren inte göra villkoret gällande mot denne, såvida inte givaren har inlett en rättslig process om återgång innan överlåtelsen skedde. Den som har köpt fastigheten av gåvotagaren får alltså behålla den, även om gåvotagaren inte uppfyller villkoret. I sådana fall kan givaren istället kräva ersättning från gåvotagaren.
 
Det är viktigt att notera att inte varje liten avvikelse från villkoret automatiskt leder till återgång av gåvan. För att återgång ska bli aktuell krävs att gåvotagaren har brutit mot villkoret på ett väsentligt sätt. En återgång av gåvan får betydande konsekvenser för gåvotagaren. För att ett återgångsvillkor ska vara giltigt måste det tydligt anges i gåvohandlingen. En muntlig överenskommelse mellan givaren och gåvotagaren om ett återgångsvillkor är inte tillräcklig, och det går heller inte att i efterhand skriftligen avtala om ett sådant villkor.
 
Om en fastighetsgåva är kopplad till ett återgångsvillkor som gäller i högst två år beviljas gåvotagaren vilande lagfart på sitt förvärv. En vilandeförklaring innebär att ingen annan kan ansöka om lagfart under denna period. Detta förhindrar att en ny förvärvare kan göra ett godtrosförvärv av fastigheten. Om återgångsvillkoret däremot sträcker sig över mer än två år erhåller gåvotagaren full lagfart.

Ändamålsbestämmelse

Genom en så kallad ändamålsbestämmelse kan givaren fastställa att gåvan eller dess avkastning ska användas för ett specifikt syfte. Det kan till exempel handla om att avkastningen från en viss egendom ska delas ut som stipendier eller att en mottagen fritidsfastighet ska hyras ut till släktingar under ett visst antal veckor per år. Om gåvotagaren inte uppfyller denna skyldighet kan givaren troligen vända sig till domstol för att begära att bestämmelsen efterlevs.

Brott mot villkor

Om gåvotagaren inte följer villkoren i gåvobrevet varierar konsekvenserna beroende på vilket villkor det gäller.

Återgång av gåva

Om gåvan är kopplad till ett så kallat återgångsvillkor kan givaren begära att gåvan återlämnas om gåvotagaren inte uppfyller det specifika villkoret. Detta innebär att gåvotagaren blir skyldig att överlämna gåvoobjektet tillbaka till givaren.

Fullgörelse av villkoret

Om givaren har överlåtit gåvan med villkoret att den ska användas för ett specifikt ändamål, kan givaren sannolikt vända sig till domstol och begära att detta villkor efterlevs.

Skadestånd

Givaren kan ha rätt att kräva ersättning från gåvotagaren om denne bryter mot de fastställda gåvovillkoren. Det kan dock vara svårt att bevisa att en faktisk skada har uppstått, vilket gör att en skadeståndstalan sannolikt inte skulle vara effektiv.

Otillåten överlåtelse

Vid fastighetsöverföringar registreras överlåtelseförbud och andra förfogandeinskränkningar i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Detta innebär att en förvärvare inte kan göra ett godtrosförvärv, eftersom det som är inskrivet i registret anses vara allmänt känt.

Om gåvotagaren överlåter fastigheten i strid med exempelvis ett överlåtelseförbud eller ett förköpsförbehåll, blir förvärvet ogiltigt.

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Så fungerar gåvovillkor enligt svensk lag Läs mer »

Gåvobrev förklarat: Så fungerar det vid gåvor i Sverige

16 mars 2025

Gåvobrev förklarat: Så fungerar det vid gåvor i Sverige

En gåva är en frivillig överföring av tillgångar, alltså ett frivilligt berikande av någon annan person under gåvogivarens livstid. För att en transaktion (överföring) ska räknas som gåva ska följande villkor vara uppfyllda:

  • En förmögenhetsöverföring ska ha gjorts vilket ska ha lett till att gåvomottagaren har blivit rikare och gåvogivaren har blivit fattigare
  • Transaktionen ska ha gjorts frivilligt
  • Det ska finnas en gåvoavsikt

Gåva eller inte

I de flesta fall är det enkelt att avgöra om en viss egendom har lämnats som gåva eller om den har övertagits genom ett köp. I vissa fall kan gränsen mellan köp och gåva vara svår att dra, exempelvis vid transaktioner mellan närstående.

Det är viktigt att klargöra om det rör sig om en gåva eller inte eftersom det får både juridiska och skattemässiga konsekvenser.

Gåva eller köp

Kan vara gåva trots motprestation

I de flesta fall är det en gåva om egendom överlåts utan någon ersättning (betalning). Gåvans värde bestäms då normalt till egendomens marknadsvärde. Ibland kan mottagaren göra en motprestation, exempelvis i form av att han eller hon tar över ett lån eller skriver ett skuldebrev.

En transaktion kan trots detta bedömas som en gåva om ersättningen understiger egendomens marknadsvärde. Men det kan också handla om ett köp. Det beror på om det finns någon gåvoavsikt.

Ofrivilligt under- eller överpris är ingen gåva

En överlåtelse som kallas köp kan ändå ses som en gåva om köpesumman är högre eller lägre än varans marknadsvärde. Det krävs dock att det “felaktiga” priset har satts för att köparen vill göra säljaren eller köparen rikare. 

En underprisförsäljning är därför inte en gåva om säljaren helt enkelt gör en dålig affär. Motsvarande gäller när man som köpare gör en dålig affär och betalar ett överpris. 

Exempel

Anton är på grund av sitt spelberoende i kraftigt behov av pengar och säljer därför sin bil till rena vrakpriset. Överlåtelsen är ingen gåva trots att bilen såldes under marknadsvärdet.

Anton ville ju få ut så mycket som möjligt för bilen (men hade bråttom) och han sålde inte bilen billigt för att köparens förmögenhet skulle öka.

Om köparen och säljaren är släkt kan man som huvudregel utgå från att underprisförsäljningen är en gåva och inte en dålig affär.

Skuldebrev

Ibland används skuldebrev i samband med gåvor. Skälet till detta kan vara att givaren inte vill ge bort hela egendomens marknadsvärde till gåvomottagaren samtidigt som gåvomottagaren inte har möjlighet att betala direkt i samband med gåvan.

Gåvogivaren kanske bara vill att gåvomottagaren ska bli ägare till egendomen, exempelvis en fastighet, och samtidigt möjligen föra över ett större eller mindre värde i form av en gåva.

Pengarna kan gåvogivaren behöva för att skaffa någon utbytesegendom, exempelvis en annan bostad eller för att kunna skipa rättvisa mellan syskon genom att ge de andra barnen motsvarande värden.

Lös egendom

Delningsprincipen

För lös egendom såsom aktier, bostadsrätter, bilar och all annan egendom utom fastigheter, gäller delningsprincipen. Det innebär att en överlåtelse kan betraktas delvis som gåva och delvis som försäljning (så kallat blandat fång).

Skillnaden mellan priset och marknadsvärdet räknas som gåva och resterande del som köp.

Exempel

En mor säljer en bostadsrätt till sin dotter för 60 000 kr. Bostadsrätten värderas till 200 000 kr (bostadsrättens andel av föreningens förmögenhet, det så kallade förmögenhetsvärdet). Därmed är gåvodelen 200 000 – 60 000 kr = 140 000 kr.

60 000/200 000 = 3/10 har alltså sålts och 140 000/200 000 = 7/10 har givits i gåva.

Gåva av fast egendom

Huvudsaklighetsprincipen

För fast egendom gäller huvudsaklighetsprincipen. Det innebär att en transaktion bedöms som antingen en gåva (benefikt fång) eller ett köp (oneröst fång), oavsett om överföringen benämns som köp eller gåva.

Vad överföringen kallas har alltså ingen betydelse. Det kan därmed aldrig bli ett blandat fång vid gåva av en fastighet.

Gåva eller köp

Bedömningen görs utifrån taxeringsvärdet för överlåtelseåret, det vill säga om gåvan eller köpet görs under 2025 så är det taxeringsvärdet för 2025 man utgår ifrån.

Är betalningen lägre än taxeringsvärdet räknas överlåtelsen som gåva. Gåvans värde blir då taxeringsvärdet minus betalningen. Framför allt gäller detta vid transaktioner med närstående (det vill säga i de fall det finns en klar benefik avsikt bakom transaktionen).

Exempel

En fastighet överlåts i slutet av 2024 från föräldrarna till deras son. Fastigheten har ett marknadsvärde på 3 miljoner kronor och har för 2024 ett taxeringsvärde på 2,2 miljoner kronor. Ett skuldebrev skrivs på 1 800 000 kr som betalning för fastigheten.

Eftersom betalningen för fastigheten är lägre än taxeringsvärdet för överlåtelseåret räknas överlåtelsen som en gåva ur skattesynpunkt.

Vid försäljning till utomstående finns det normalt inte någon gåvoavsikt och då anses ett pris under taxeringsvärdet vara marknadsmässigt. I ett sådant fall räknas överlåtelsen inte som gåva trots underpriset.

Stämpelskatt

sStämpelskatt för lagfart tas inte ut om överlåtelsen klassas som gåva. Men här gäller ytterligare en regel, man jämför nämligen betalningen med taxeringsvärdet året innan lagfarten beviljas. 

Är betalningen lägre än 85 % av detta taxeringsvärde, klassas överlåtelsen enligt lagfartsreglerna som gåva och därmed blir det ingen stämpelskatt utan endast en expeditionsavgift.

Exempel

Lagfarten beviljas i mars 2025. För att avgöra om sonen ska betala stämpelskatt jämförs betalningen med taxeringsvärdet för 2024 (året före det år då lagfarten beviljas). Betalningen är endast 1 800 000 / 2 200 000 = 81 % av taxeringsvärdet.

Därmed blir det ingen stämpelskatt på överlåtelsen.

Är betalningen 85 % eller mer av taxeringsvärdet blir det stämpelskatt (1,5 % för människor och 4,25 % för juridiska personer). Stämpelskatten beräknas på det högsta av köpesumman och taxeringsvärdet.

När blir gåvotagaren ägare?

Fullbordad gåva, överlämnande och gåvoförklaring

Uttrycket fullbordad gåva är viktigt när det gäller själva ägandefrågan. När gåvan är fullbordad är den också skyddad gentemot gåvogivarens borgenärer.

Huvudregeln är att en gåva är fullbordad när:

  • Den överlämnas till gåvomottagaren (traderas)
  • Gåvogivaren gör klart att egendomen ges i gåva (gåvoförklaring)

Med överlämnanande (tradition) menas att gåvomottagaren tar hand om egendomen och att gåvogivaren efter överlämnandet inte längre har någon kontroll över gåvan. Gåvan har alltså kommit i gåvomottagarens besittning.

När det gäller gåva av pengar anses den fullbordad när pengarna sätts in på gåvomottagarens bankkonto, ett bankkonto som gåvogivaren inte uttryckligen kan behålla rätten att använda det själv.

Fastigheter, tomträtter och bostadsrätter

Det går inte att överlämna fastigheter, tomträtter och bostadsrätter på samma sätt som annan egendom. En gåva av sådan egendom kan därför inte fullbordas genom ett överlämnande. 

Därför finns inte något krav på besittningsövergång för att en sådan gåva ska bli bindande. Sådana gåvor fullbordas istället genom att gåvobrevet undertecknas av gåvogivaren och gåvomottagaren (eller av någon behörig representant, exempelvis en god man eller förmyndare).

Löften om gåvor (gåvoutfästelser)

Löften om gåvor är normat inte bindande utan man har rätt att ändra sig och inte ge gåvan. Men när gåvoutfästelsen gäller lös egendom och har gjorts i ett skriftligt undertecknat gåvobrev som har överlämnats till gåvomottagaren måste gåvan infrias.

Även ett muntligt löfte som lämnats i något officielt sammanhang kan bli bindande (exempelvis vid ett sammanträde eller när man håller tal på ett bröllop eller någon annan fest). Det gäller dock inte bostadsrätter (trots att bostadsrätter räknas som lös egendom) då det krävs en skriftlig handling för att en gåva av en bostadsrätt ska vara giltig.

Ett löfte om att ge bort en fastighet eller en tomträtt gäller aldrig, inte ens om löftet har gjorts i skriftlig form.

Giltighet mot gåvogivarens borgenärer

Observera att även om gåvoutfästelsen blir bindande för gåvogivaren gentemot gåvomottagaren, så skyddar gåvoutfästelsen inte egendomen från gåvogivarens borgenärer. För det krävs att gåvan fullbordas.

Villkor (föreskrifter) vid gåva

Det är ganska vanligt att gåvogivaren vill att något eller några villkor ska gälla för en gåva, exempelvis för att försäkra sig om att egendomen stannar inom familjen eller att gåvogivaren själv ska kunna använda egendomen även efter gåvotillfället. Här är några vanliga villkor:

  • Gåvan ska vara gåvomottagarens enskilda egendom, det vill säga egendomen ska inte ingå i en bodelning vid skilsmässa eller dödsfall. Ett vanligt tillägg är att avkastningen av egendomen och egendom som träder i egendomens ställe (surrogat) ska vara enskild egendom. För att egendomen ska kunna omvandlas till giftorättsgods måste gåvogivaren uttryckligen skriva detta i gåvobrevet (eller ändra sig senare genom ett skriftligt tillägg). Observera att villkoret om enskild egendom måste ställas senast i samband med att gåvan överlämnas. Det går alltså inte att lägga till detta villkor efter detta.
  • Gåvan får inte överlämnas eller pantsättas, antingen under en viss tid eller för alltid. Det är också vanligt att egendomen bara får överlåtas med gåvogivarens samtycke (gåvogivaren behåller alltså en viss kontroll över egendomen).
  • Gåvan får inte utmätas. Skulle gåvomottagaren hamna på obestånd kommer fordringsägarna inte åt egendomen, inte ens genom ett betalningsföreäggande med åtföljande utmätningsförsök.
  • Gåvan ska inte vara förskott på arv. Huvudregeln är att en gåva till bröstarvinge (barn, barnbarn osv.) räknas som förskott på arv och därmed avräknas från ett framtida arv. För att inte denna regel ska gälla måste givaren uttryckligen ta med ett villkor om detta. Vid gåvor till andra än bröstarvingen är det däremot tvärtom, det vill säga för att gåvan ska räknas som förskott på måste gåvogivaren skriva det i gåvobrevet.
  • Förbehåll om nyttjanderätt  till en fastighet. Den som ger bort en fastighet kan vilja bo kvar där livet ut, eller åtminstone en viss tid.
  • Övertagande av lån. Fastigheter och bostadsrätter är oftast pantsatta och det är därför vanligt att gåvomottagaren som motprestation för gåvan övertar lån som hör till egendomen.
  • Skuldebrev. Gåvogivaren kan villkora att gåvomottagaren ska utfärda ett skuldebrev (revers) som motprestation för gåvan.
  • Särskild förvaltning av gåvan. Gåvogivaren kan utse en särskild förvaltare vid gåva till ett omyndigt barn. Detta innebär normalt att förmyndarens och överförmyndarens medbestämmande över gåvans förvaltning tas bort.
© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Gåvobrev förklarat: Så fungerar det vid gåvor i Sverige Läs mer »

Allt du behöver veta om gåvor till din sambo

12 mars 2025

Allt du behöver veta om gåvor till din sambo

Sambor har samma problem som makar har. En gåva kan inte överlämnas från den ena sambon till den andra på ett sådant sätt att givaren inte längre har kontroll över gåvan. Därför blir dyrbara gåvor mellan samborna inte skyddade mot givarsambons borgenärer. Regeln om registrering av gåvor gäller endast gåvor mellan makar. När det gäller sambor finns inga särskilda regler när det i fråga om fullbordande av gåva.

För att en gåva mellan sambor ska gälla mot borgenärerna krävs därför att egendomen har överlämnats till den skuldfria sambon på ett sådant sätt att givaren inte längre kan bestämma över den. I praktiken är detta omöjligt eftersom gåvan ofta finns kvar i det gemensamma hemmet.

Gåvor från sambor till utomstående

Samtycke

Normalt får den sambo som är ägare till en sak bestämma helt fritt om hur saken ska användas och om den ska ges bort. Precis som för makar finns det dock undantag från huvudregeln.

En sambo som äger egendom måste ha den andra sambons samtycke för att

  • Sälja, ge bort, byta bort, låta inteckna, hyra ut eller på något annat sätt upplåta en fastighet som är samboegendom.
  • Sälja, ge bort, byta bort, pantsätta, hyra ut eller på något annat sätt upplåta en gemensam bostad som inte är fastighet, exempelvis en bostadsrätt eller hyresrätt, som är samboegendom eller som den andra sambon kan få rätt att överta.
  • Sälja, ge bort, byta bort eller pantsätta gemensam bostad som är samboegendom.

Vissa bostäder

Enligt sambolagen gäller samtyckeskravet bostäder som ska ingå i bodelning. Bestämmelsen gäller även beslut om vissa bostäder som inte ingår i bodelningen. Det är när den andra sambon kan få rätt att överta bostaden trots att den inte har skaffats för gemensam användning.

Samboavtal

Sambor kan skriva ett samboavtal mellan varandra. Ett sådant avtal innebär att man helt eller delvis avtalar bort bestämmelserna om bodelning i sambolagen. Ett samboavtal kan innehålla en bestämmelse om att bostaden ska hållas utanför bodelningen. I så fall behåller ägarsambon bostaden efter separationen.

Samboavtalet kan dock inte hindra en sambo från att överta parets gemensamma bostad i en hyresrätt eller bostadsrätt. Det innebär att en sambo som äger den bostadsrätt som paret har som gemensam bostad aldrig får ge bort den utan samtycke från sin sambo.

Bostad i villa

När sambornas bostad är en bostadsfastighet behövs inte något samtycke för att ge bort den om samborna har gjort upp i ett samboavtal att bostadsfastigheten inte ska ingå i bodelningen eller om den inte köpts för gemensam användning.

Men ingår bostadsfastigheten i en framtida bodelning måste ägaren alltid ha sambons samtycke för att ge bort den.

Skriftligt samtycke

När det krävs samtycke från sambon måste det vara skriftligt. Det behöver inte vara bevittnat även om det kan vara lämpligt. Vid gåva räcker det med att sambon skriver sitt namn på gåvobrevet. Då framgår det att sambon samtyckt och vilka villkor som gäller för gåvan.

Gåva av fast egendom

Den som får fast egendom i gåva av sin sambo ska söka lagfart på fastigheten till Lantmäteriet. När sambon får lagfart på fastigheten gäller gåvan mot givarsambons borgenärer. Dock gäller vanliga återvinningsregler i konkurs.

Vanliga presenter

Vanliga presenter som sambor ger till varandra gäller mot borgenärerna. Det kan vara födelsedagspresenter eller liknande. Presenten får dock inte vara orimligt värdefull.

Gemensamt bohag

Den av samborna som är ägare till bohag som ska ingå i bodelningen eller som kan omfattas av regeln om övertaganderätt måste ha samtycke för att få göra sig av med egendomen. Samtycket behöver inte vara skriftligt.

Om giltigt samtycke inte kan fås

Regeln om samtycke gäller inte om sambon saknar rättslig handlingsförmåga. Det innebär att en sambo får ge bort egendom även utan att den andra sambons samtycke, om denne är så svårt sjuk att han eller hon inte kan fatta egna beslut.

Det spelar ingen roll om sambon i ett sådant läge har fått en god man eller förvaltare utsedd. Det är endast sambon själv som kan ge samtycke. Ägarsambon får därför i en sådan situation ge bort sin egendom mot den gode mannens eller förvaltarens vilja.

Motsvarande gäller om sambon inte kan nås inom rimlig tid.

Domstolen får godkänna

Om det inte går att få ett samtycke från den andra sambon kan ägarsambon vända sig till domtol för att få tillstånd att göra sig av med egendomen. Tingsrätten ska avgöra om den andra sambon har godtagbara skäl för att vägra ge sitt samtycke. Det kan vara för att sambon är allvarligt sjuk. Det gäller både gemensam bostad och gemensamt bohag.

Återgång

En sambo som upptäcker att den andra sambon har givit bort egendom utan hans eller hennes samtycke kan vända sig till domstol. Domstolen kan då förklara att parternas prestationer ska återgå. Gåvotagaren måste då lämna tillbaka det han eller hon fått. Det gäller både bostad och bohag.

Den andre sambon kan däremot inte kräva att gåvan ska återgå om köparen gjort ett godtrosförvärv av bohag, det vill säga lös egendom. Det innebär att gåvoavtalet är giltigt och bindande om gåvotagaren varken insåg eller borde ha insett att givarens familjestatus innebar ett hinder mot affären.

Okunskap om lagreglerna faller in under vad gåvotagaren borde ha insett. Därför räknas det inte som god tro.

Gåvotagaren kan endast vara i god tro om han eller hon varken visste eller borde ha vetat att givaren var sambo. Om gåvotagaren visste eller borde ha vetat om detta kan han eller hon dock vara i god tro om att sambon samtyckte till försäljningen. Det kan vara att ägarsambon ljugit om att hans eller hennes sambo faktiskt gett sitt samtycke till gåvan.

Tidsfrister

En sambo som vill att en gåva ska återgå har tre månader på sig att gå till domstol. Vid gåva av lös egendom räknas tiden från det att sambon fick reda på att saken överlämnats till gåvotagaren.

När det gäller fast egendom räknas tiden från det att sambon fick reda på att hans eller hennes sambo och gåvotagaren har skrivit ett gåvobrev.

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Allt du behöver veta om gåvor till din sambo Läs mer »

Ge gåva till din make. Så gör du det rätt 

12 mars 2025

Ge gåva till din make. Så gör du det rätt

I princip gäller samma gåvoregler för makar som för alla andra. Det är alltså inte en gåva om en make endast överlämnar egendom till den andre maken utan att förklara att det verkligen rör sig om en gåva. 

Det är dock svårt för makar att fullborda gåvan eftersom givarmaken ju normalt fortfarande har kontroll över egendomen om makarna bor tillsammans. Givaren har ju då möjlighet att använda gåvan även efter gåvotillfället.  

Detta är normalt inte något problem mellan makar, de vet ju vad de har gett varandra. Problemet är att det är svårt att skydda egendomen mot givarmakens borgenärer (fordringsägare) vid en eventuell utmätning. 

Måste registreras

Makar som vill att en gåva mellan dem ska gälla mot givarens borgenärer måste registrera gåvan. Kravet på registrering har endast betydelse för makarnas förhållande till borgenärerna. Mellan makarna är en fullbordad gåva bindande även om den inte har registrerats. 

Registreringen görs genom att man vänder sig till Skatteverket med ett gåvobrev där det framgår vad som har lämnats i gåva, vem som är givare, vem som är mottagare och när gåvan har lämnats. Registreringen gäller endast om gåvan verkligen har fullbordats innan registreringen. 

Presenter

Vanliga presenter som makar ger till varandra gäller mot borgenärerna utan att gåvan behöver registreras. Det kan vara födelsedagspresenter och liknande. Presenten får dock inte vara orimligt värdefull. 

Registrering även för fast egendom

Regeln om att gåvor mellan makar måste registreras för att gälla mot borgenärerna gäller även gåvor av fast egendom. Det innebär att en make som vill ge fast egendom till sin maka måste se till att både registrera gåvan och att lämna in en lagfartsansökan. 

Registreras inte gåvan kan inte gåvotagaren få lagfart på fastigheten. Om lagfart söks först meddelas en vilande lagfart i avvaktan på att gåvan registreras i äktenskapsregistret. Med en vilande lagfart menas att det finns ett formellt hinder för att lagfartsansökan ska beviljas. När det hinder avhjälps beviljas lagfart. 

En make som vill ge bort fast egendom till sin maka måste alltså se till att både registrera gåvan och att en lagfartsansökan lämnas in.  

Ersättningsskyldighet vid gåva

Det finns särskilda regler som skyddar borgenärerna från att tillgångar ges bort på ett illojalt sätt. Borgenärerna kan kräva att den make som fått överta tillgångar genom gåva ska betala den andre makens skulder. 

Därför fungerar gåva endast som ett skydd mot borgenärerna om den genomförs innan ägarmaken blivit skuldsatt. 

Återvinning vid konkurs

Om givarmaken går i konkurs kan gåvan återvinnas, alltså gå åter. Gåvor inom sex månader före konkursansökan kan alltid återvinnas. Gåvor som skett tidigare men inom ett år (tre år när det gäller till närstående) före konkursansökan, återvinns också om det inte kan visas att givarmaken efter gåvan hade kvar utmätningsbar egendom som uppenbart motsvarar hans skulder. När återvinningsfristen passerat kan inte gåvan återvinnas. 

Gåvor till make från utomstående

Huvudregeln är att varje make/maka själv bestämmer vilka avtal han eller hon vill ingå och hur han eller hon vill använda sina tillgångar. Det finns dock ett undantag från denna huvudregeln, nämligen bestämmelserna om kravet på samtycke från den andra maken.  

Reglerna om samtycke innebär att en make/maka som äger egendom i vissa fall måste ha den andra makens samtycke för att få 

  • Sälja, ge bort, byta bort, låta inteckna, hyra ut eller på något annat sätt upplåta en fastighet 
  • Sälja, ge bort, byta bort, pantsätta, hyra ut eller på något annat sätt upplåta den gemensamma bostaden som inte är fastighet, exempelvis en bostadsrätt eller hyresrätt 
  • Sälja, ge bort, byta bort eller pantsätta makarnas gemensamma bohag. 

När det gäller lös egendom som inte är bohag behövs inget samtycke. 

Fram till bodelning

Kravet på samtycke gäller inte bara under äktenskapet utan även efter att en dom på äktenskapsskillnad vunnit laga kraft. Det är först när man genom bodelning och lottläggning har bestämt vilken egendom varje make ska ha som kravet på samtycke faller bort. 

Enskild egendom

Kravet på samtycke gäller varken fast egendom eller lös egendom som är ena makens enskilda på grund av en föreskrift i ett testamente eller i ett gåvobrev. Däremot krävs i ovan nämnda fall den andra makens samtycke om egendomen är enskild på grund av äktenskapsförord. 

Samtycke vid gemensam bostad

Då en make/maka ger bort fast egendom som är makarnas gemensamma bostad måste han eller hon ha makens samtycke till det. Samtycket måste vara skriftligt. Det räcker med att maken skriver sitt namn på köpekontraktet. Då framgår det ju att maken samtyckt och vilka villkor som gäller för både gåvan och samtycket. 

Vad är gemensam bostad?

Gemensam bostad kan vara en bostadsrätt, villa- eller radhusfastighet. För att en byggnad ska räknas som gemensam bostad ska den vara avsedd att användas för makarnas gemensamma hem och huvudsakligen innehas för detta ändamål. Det innebär att en villa som makarna har köpt som bostad omfattas av reglerna om gemensam bostad även om paret ännu inte har flyttat in. 

Normalt är det enkelt att avgöra vad som räknas som gemensam bostad. Det avgörande kriteriet är i de flesta fall att båda makarna är folkbokförda på bostadens adress. Om makarna bor på en jordbruksfastighet eller om bostaden även används som kontor för ena makens näringsverksamhet betraktas fastigheten eller lägenheten som gemensam bostad så länge företagsdelen inte blir dominerande.  

Fast egendom som inte är gemensam bostad

Om gåvan gäller fast egendom som inte är makarnas gemensamma bostad krävs samtycke endast om fastigheten är giftorättsgods. Det innebär att en make inte behöver den andra makens samtycke för att ge bort en tomt eller fritidshus som är hans enskilda egendom. Det innebär också att en make aldrig behöver den andra makens samtycke om han ska ge bort en fritidsbostadsrätt.  

Normalt har makar endast en gemensam bostad. 

Domstol får godkänna

Om det inte går att få ett samtycke från den andra maken kan ägarmaken vända sig till domstol för att få tillstånd att göra sig av med egendomen. Det kan vara för att ägarmaken är allvarligt sjuk. Under äktenskapet ska begäran om tillstånd lämnas in till inskrivningsmyndigheten. Om makarna har lämnat in skilsmässoansökan ska begäran lämnas till den domstol som handlägger skilsmässan.  

Godtagbara skäl för vägrat tillstånd

Tingsrätten ska avgöra om den andra maken har godtagbara skäl att vägra sitt samtycke. Det är endast maken som vill ge bort en tillgång som har rätt att begära att tingsrätten ska ge sitt tillstånd. 

Samtycke vid gemensamt bohag

Då en make ska ge bort parets bohag krävs den andra makens samtycke. Bohag är möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre som är avsett för det gemensamma hemmet. Till gemensamt bohag räknas inte sådant bohag som används uteslutande för den ena makens bruk och inte heller egendom som används huvudsakligen för fritidsändamål. 

Makens samtycke krävs också för beslut som gäller barnens saker. Samtycket behöver inte vara skriftligt.  

Normalt fattar makarnas beslut om gåva gemensamt. Eftersom den andra maken då inte kommer att protestera mot överlåtelsen kommer det inte att uppstå några problem. Det är alltså i de flesta fall inte nödvändigt att utfärda fullmakter när en make ska ge bort lös egendom där maken måste samtycka. 

Om makarna ligger i skilsmässa, eller om en skilsmässa är nära förstående, är det dock bäst att upprätta en skriftlig fullmakt. På så vis kan den andra maken inte få försäljningen ogiltigförklarad i efterhand. 

Återgång

En make som upptäcker att den andre maken har givit bort egendom utan hennes samtycke kan vända sig till domstol. Domstolen kan då förklara att gåvan ska återgå. Detta gäller både bostad och bohag. 

En make som vill att gåvan ska återgå har tre månader på sig att gå till domstol. Vid gåva av lös egendom räknas tiden från det att maken fick reda på att saken överlämnats till gåvotagaren. När det gäller fast egendom räknas tiden från det att maken fick reda på att hennes make och gåvotagaren upprättat gåvobrevet. 

Om giltigt samtycke inte kan fås

Reglerna om samtycke gäller inte om maken saknar rättslig handlingsförmåga. Det innebär att en make får ge bort sin egendom även utan den andra makens samtycke om denne är så svårt sjuk att han inte kan fatta egna beslut. Det spelar ingen roll om maken i ett sådant läge har fått en god man eller förvaltare utsedd. Det är endast maken själv som kan lämna samtycke. Ägarmaken får därför i en sådan situation ge bort sin egendom mot den gode mannens eller förvaltarens vilja. 

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Ge gåva till din make. Så gör du det rätt  Läs mer »

Hur fungerar gåvobrev till barn? Regler och exempel 

12 mars 2025

Hur fungerar gåvobrev till barn? Regler och exempel

Eftersom barn under 18 år är omyndiga kan de normalt inte själva ta emot gåvor. Ett barn kan dock ta emot gåvor som ges utan villkor och förbehåll. Detta beror på att gåvan då enbart är till fördel för barnet. Barnet måste dessutom förstå innebörden av gåvan. Annars ska föräldrarna, det vill säga förmyndarna, företräda barnet vid mottagandet av gåvan. Detta innebär att föräldrarna tar emot gåvan för barnets räkning. 

Exempel

Erik som är sju år gammal får en leksaksbil av sin farbror. Eftersom gåvan enbart är till fördel för Erik och då han rimligtvis måste förstå innebörden av gåvan, kan han själv ta emot den.  

Om Erik i stället hade fått en aktiepost värd 100 000 kr är den gåvan också till fördel för Erik men han kan däremot inte förstå innebörden av gåvan. För att Erik ska kunna ta emot gåvan krävs därför att han företräds av sina föräldrar. Föräldrarna får då bestämma om gåvan ska tas emot eller inte.

Överförmyndarens samtycke

I vissa fall krävs överförmyndarens samtycke när förädrar ska ta emot en gåva för ett barns räkning. Det gäller om barnet får en fastighet, tomträtt eller bostadsrätt eller om gåvan innebär att barnet tar på sig skuld, exempelvis om givaren har som villkor att ett lån tas över eller att ett skuldbebrev utfärdas. 

Föräldrarna kan sedan inte sälja eller inteckna barnets fastighet, tomträtt eller bostadsrätt utan överförmyndarens samtycke. 

Gåva från föräldrar

Föräldrar som vill ge en gåva till sitt omyndiga barn måste ansöka hos överförmyndaren om förordnande av en god man som ska ta emot gåvan för barnets räkning. Detta beror på att föräldrarna inte samtidigt kan vara både givare och mottagare (i egenskap av förmyndare företräder de ju normalt sina barn). 

När barnet själv kan ta emot en gåva på grund av att gåvan ges utan villkor och barnet förstår innebörden av gåvan, krävs ingen god man. Föräldrarna är då givare och barnet mottagare, vilket innebär att det inte uppstår någon jävssituation för föräldrarna. Det behövs alltså ingen god man när barnet får normala presenter så som julklappar, födelsedagspresenter eller liknande. 

Föräldrar vill ofta föra över pengar till sina barn varje år, det vill säga även när barnen är omyndiga. Men att behöva få en god man förordnad vill säkert de flesta slippa. Om föräldrarna ger pengar  som gåva till barnet behövs ingen god man, så länge pengarna sätts in på barnets eget bankkonto och föräldrarna inte bestämmer att de själva får använda konto för sina egna behov. 

Särskild förvaltare

Föräldrarnas kontroll kan kopplas bort genom ett villkor i gåvobrevet om att gåvan ska stå under särskild förvaltning av någon annan. Det kan exempelvis vara ett villkor om förvaltning av en fastighet till dess att barnet är myndigt eller till dess att barnet fyllt exempelvis 21 år.

“Till dess att Martin fyllt 21 år ska denna gåva av pengar förvaltas av advokat Anders Andersson.” 

Gåvor av fastigheter, tomträtt och bostadsrätt samt gåvor som innebär skuldövertaganden kräver dock överförmyndarens samtycke. Men efter att överförmyndaren givit sitt samtycke tar den särskilda förvaltaren över förvaltningen av egendomen. 

Överförmyndarspärr

Den som ger en gåva till ett barn kan begränsa föräldrarnas kontroll genom att sätta in pengar på ett konto med överförmyndarspärr. Då kan föräldrarna inte ta ut pengar från konot utan överförmyndarens samtycke. 

Lisa får 30 000 kr av sin mormor. Lisas mormor vill att Lisa ska ha pengarna till sin utbildning och att Lisas föräldrar inte ska kunna bestämma över pengarna. Därför sätter Lisas mormor in pengarna på ett spärrat konto. 

Redovisning av värdefulla tillgångar

När värdet av ett barns tillgångar genom gåva, arv, värdestegring eller på annat sätt överstiger åtta prisbasbelopp (470 400 kr år 2025) ska man lämna en förteckning över den omyndiges egendom till överförmyndaren. Överförmyndaren har då en strängare kontroll över förvaltningen av barnets egendom. 

Man ska varje år lämna en redovising över förvaltningen av egendomen, en så kallad årsräkning. Årsräkningen ska visa egendomens värde vid början och slutet av den aktuella tidsperioden samt inkomster och utgifter av egendomen. Årsräkningen ska lämnas senast sista februari. 

Enskild egendom

Ett vanligt villkor i gåvobrevet är att gåvan ska vara enskild egendom. Det betyder att om gåvotagaren är gift, registrerad partner eller sambo så ingår inte egendomen i en bodelning. 

Gåvotagaren behöver inte vara gift, registrerad partner eller sambo vid gåvotillfället för att villkoret ska gälla. Om barnet exempelvis gifter sig blir egendomen automatiskt enskild egendom om det finns ett sådant villkor förknippat med egendomen i gåvobrevet. 

Vill man att även utbytesegendom (surrogat) för enskild egendom och avkastning från enskild egendom ska vara enskild egendom ska man skriva det i gåvobrevet. 

“Fastigheten ska vara min sons enskilda egenom. Detsamma gäller egendom som träder i dess ställe samt avkastning av egendomen”. 

Anna har fått en bil i gåva av sin morfar. I gåvobrevet fanns det ett villkor om att gåvan och även utbytesegendom ska vara enskild egendom. Anna säljer efter några år bilen och köper en motorcykel för pengarna. Motorcykeln, som är utbytesegendom för bilen, blir därmed också enskild egendom. 

Förskott på arv

En gåva från föräldrar till barn räknas som förskott på arv. Detta innebär att det barn som har fått gåvan ska få mindre när arvet efter föräldern fördelas. Föräldern kan dock i gåvobrevet uttryckligen förklara att gåvan inte ska ses som förskott på arv. Då ska arvet fördelas som om ingen gåva har givits. 

Ofödd gåvotagare

Endast den som är född eller avlad vid gåvotillfället kan vara gåvotagare. 

Barnet ger en gåva

Om barnet är omyndigt kan det inte bestämma över sin egendom. Detta innebär att barnet inte kan ge bort sin egendom i gåva.  

Det är barnets föräldrar som normat företräder barnet vid avtal med mera. När det gäller gåva av barnets egendom finns dock en begränsning. Föräldrar får inte ge bort barnets egendom om det inte handlar om personliga presenter som är rimliga med hänsyn till barnets ekonomiska situation. 

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Hur fungerar gåvobrev till barn? Regler och exempel  Läs mer »

Önskar du ge en gåva till någon? Viktiga fakta om gåvobrev

5 maj 2024

Önskar du ge en gåva till någon? Viktiga fakta om gåvobrev

Den viktigaste lagen som rör gåva av lös egendom är lagen (1936:83) angående vissa utfästelser om gåva (gåvolagen). Lagen avser att reglera under vilka förutsättningar ett löfte om gåva har rättslig verkan och när gåva av olika slags egendom är fullbordad. Gåvolagen syftar inte till att reglera alla slags gåvor utan endast föremål såsom pengar, lösöre, muntliga och skriftliga fordringar, aktier och värdepapper av visst slag.  

Huvudregeln att löfte om gåva inte är bindande

Inledningsvis ska poängteras att ett erbjudande eller löfte att i framtiden ge bort lös egendom inte är bindande (1 § 1 st. Gåvolagen). Givaren blir inte bunden förrän själva gåvan fullbordas. Gåvan fullbordas genom att egendomen överlämnas till gåvotagaren. Om givaren ångrar sitt erbjudande innan gåvan överlämnats kan han eller hon helt utan vidare låta bli att fullborda gåvan. Till stöd för principen att löfte om gåva inte är bindande för den som avgett löftet brukar man säga: 

  • Att man bör skydda en person mot att bli bunden av förhastade gåvolöften. 
  • Att man vill förhindra tvister om att bindande löfte inte medför någon omedelbar uppoffring. 
  • Att man bör skydda gamla människor eller annars viljesvaga personer mot påtryckningar som de kan ha svårt att motstå. 
  • Att man bör skydda givarens borgenärer/familj från att ge bort egendom utan att få betalt för egendomen.  

Gåvolöfte kan vara bindande

Det finns dock undantagsfall då ett gåvolöfte är bindande. Är löftet gjort i skrift av givaren undertecknad handling, som överlämnats till gåvotagaren, eller om erbjudandet gjorts mera offentligt (exempelvis på en 50-årsmiddag eller vid ett sammanträde med kommunfullmäktige), är givaren bunden av sitt löfte och gåvotagaren kan kräva att gåvan överlämnas. 

Utfästelse om gåva av lös egendom är också bindande mot den som lämnar den om den görs i skuldebrev eller annan handling som blivit överlämnad till gåvotagaren eller om omständigheterna vid utfästelsens tillkomst utmärker att den var avsedd att komma till allmänhetens kännedom.  

Vid gåvor utfärdas ofta gåvobrev som bland annat ska visa att gåvotagaren inte är skyldig vare sig att lämna tillbaka eller betala det han eller hon fått. Lagtexten nämner dock i första hand inte sådana gåvobrev utan skuldebrev.  

Hur uppkommer en bindande gåva?

Om gåvobrev utfärdas blir förklaringen bindande för givaren först då den överlämnas till gåvotagaren eller representant för denne under sådana omständigheter att mottagaren av förklaringen förstår dess innebörd. Några särskilda formaliteter behöver inte iakttas.  

Avtalet kan således mycket väl vara muntligt, och det är också det vanligaste, om gåvan inte avser större belopp eller värden. Ett gåvobrev som blir liggande hos givaren är dock inte giltigt. 

Viktigt att tänka på

  • Om givaren vill att gåvan ska vara mottagarens enskilda egendom eller att gåvan inte ska räknas som förskott på arv är det för bevisningens skull lämpligt med en skriftlig gåvohandling. Genom överlämnandet är gåvotagaren också – som huvudregel – skyddad mot anspråk från givarens borgenärer. Gåvan behöver alltså inte registreras eller liknande. 
  • En gåva av bostadsrätt blir fullbordad genom att föreningen underrättas om gåvan 1 § 2 st. gåvolagen. 
  • Naturligtvis kan en givare lämna en gåva till någon efter sin död men om mottagaren ska kunna göra gåvan gällande efter givarens död måste den för sin giltighet ges i form av ett testamente. Det är således inte längre fråga om en gåva utan ett testamentariskt förordnande. 
  • En gåvoutfästelse kan också bli ogiltig, antingen helt eller delvis, om den kränker efterlevande makes eller arvingars arvsrätt. 

Fullbordande av gåva

  • Gåva av pengar och lösöre fullbordas genom att objektet överlämnas till gåvotagaren. Det är möjligt att fullborda gåva av pengar eller annan lös egendom genom att sätta in pengar på ett konto i gåvotagarens namn, respektive överlämna egendomen till förvaring hos en bank, kreditmarknadsföretaget eller ett företag som driver verksamhet om inlåningsverksamhet. 
  • Givaren kan behålla en bankbok som ställts ut i gåvotagarens namn. En förutsättning för att gåvan ska anses fullbordad är att givaren inte behåller rätten att disponera över det insatta. 
  • Gåva av aktier i form av aktiebrev eller löpande skuldebrev fullbordas genom att gåvotagaren får handlingen i sin besittning (registreras). 
  • Gåva av onoterade aktier fullbordas genom att aktiebrev överlämnas till gåvotagaren. 
  • Gåva av enkelt skuldebrev eller annan motsvarande fordran fullbordas genom denuntiation (underrättelse om ändrade ägarförhållanden). 

Behöver mottagaren acceptera gåvan?

Det finns inget tvång att motta en gåva, inte ens om denna är helt utan förpliktelse för mottagaren. Den avsedda gåvotagaren vill kanske inte dra på sig en tacksamhetsskuld mot givaren, eller så vill han eller hon inte ha de kostnader eller det besvär som ägandet medför. Genom att förklara sig inte vilja motta gåvan kan han eller hon göra gåvoförklaringen overksam. En uttrycklig accept av gåvan krävs om gåvan medför en förpliktelse för gåvotagaren.  Exempel:

  • Då den som får en gåva i pengar i gengäld förpliktar sig att, om givaren blir sjuk, bistå denne med vård.  
  • Om gåvotagaren ska överta betalningsansvaret för pantskuld i en fastighet som han eller hon mottar som gåva måste han eller hon givetvis förbinda sig till det. Om gåvomottagaren i ett sådan fall är omyndig krävs inte bara accept av förmyndaren utan även ett samtycke av överförmyndare. 
  • Eftersom gåva av fast egendom kräver mottagarens underskrift på gåvobrevet gäller ett verkligt krav på accept av gåvan.  
© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Önskar du ge en gåva till någon? Viktiga fakta om gåvobrev Läs mer »