Regressavtal Archives - Justiflex

Skuldebrev eller regressavtal – vad är skillnaden?

Lämna en kommentar / Regressavtal, Skuldebrev / Justiflex

14 sept 2025

Skuldebrev eller regressavtal – vad är skillnaden?

Har du någonsin lånat pengar till en vän – eller tagit ett lån tillsammans med någon annan?
Då har du kanske hört talas om skuldebrev och regressavtal.
Men vet du egentligen skillnaden – och när du behöver vilket? Här reder vi ut det på ett enkelt sätt.

💳 Vad är ett skuldebrev?

Ett skuldebrev är som ett kvitto på en skuld.
Det är ett skriftligt avtal där någon (låntagaren) lovar att betala tillbaka pengar till någon annan (långivaren).

👉 Exempel:
Anna behöver 50 000 kronor för att köpa en bil. Hon lånar pengarna av sin vän Johan. De skriver ett skuldebrev där det står:

Hur mycket pengar Anna lånar (50 000 kr).
När pengarna ska betalas tillbaka (inom 12 månader).
Om det finns ränta (t.ex. 2 % per år).

Varför viktigt?
Skuldebrevet skyddar båda parter. Johan kan visa att han har rätt till pengarna, och Anna vet exakt vad som gäller. Utan ett skuldebrev blir det svårt att bevisa något om de blir oense.

🤝 Vad är ett regressavtal?

Ett regressavtal är ett avtal mellan låntagare som lånar tillsammans.
Det bestämmer hur skulden ska delas om en av dem inte kan betala. Man kan se det som en försäkring mot konflikter.

👉 Exempel:
Lisa och Erik tar ett gemensamt lån på 200 000 kr för att renovera sin bostad.
Om Erik blir arbetslös och inte kan betala sin del, måste Lisa enligt lagen betala hela lånet till banken – eftersom de båda är solidariskt ansvariga.

Med ett regressavtal har Lisa rätt att i efterhand kräva tillbaka Eriks del av skulden. På så sätt undviker de bråk och rättsprocesser mellan varandra.

🔑 Så här skiljer de sig åt

Avtal	När används det?	Skyddar vem?	Exempel
Skuldebrev	När en person lånar pengar av en annan	Skyddar både låntagare och långivare	Anna lånar 50 000 kr av Johan
Regressavtal	När flera lånar tillsammans	Skyddar låntagarna sinsemellan	Lisa & Erik lånar 200 000 kr ihop

✅ När behöver du vilket?

Lånar du ut eller lånar privat? → Skriv skuldebrev.
Lånar du tillsammans med någon annan? → Skriv regressavtal.

Båda avtalen kan rädda dig från dyra konflikter och spara relationer. Det är alltid bättre att ha rätt papper på plats än att stå maktlös när något går fel.

✍️ Sammanfattning

Skuldebrev = bevis på en skuld mellan två personer.
Regressavtal = skyddar dig när flera delar på ett lån.

Hos Justiflex kan du skapa både skuldebrev och regressavtal digitalt, snabbt och prisvärt.
👉 Säkra din ekonomi och din framtid idag – besök Justiflex.se

FÖLJ OSS

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

MENY

DIN SITUATION

OM OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

MENY

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Skuldebrev eller regressavtal – vad är skillnaden? Läs mer »

Regressavtal — så skyddar du dina pengar när ni står solidariskt ansvariga

Lämna en kommentar / Regressavtal / Justiflex

12 sept 2025

Regressavtal — så skyddar du dina pengar när ni står solidariskt ansvariga

Har du gått in som medlåntagare, borgensman eller delägare i ett lån?
Om någon inte kan betala kan banken kräva hela skulden från dig.

👉 Ett regressavtal är din försäkring. Det visar svart på vitt vem som ansvarar för vilken del och gör det enklare att kräva tillbaka pengar från andra.

📖 Vad är regressrätt & regressavtal?

Regressrätt = din rätt att kräva tillbaka pengar från de andra när du betalat mer än din andel.
Regressavtal = ett skriftligt avtal som tydligt anger:
hur skulden fördelas,
vad som händer om någon inte kan betala,
hur återkrav ska drivas.

📝 Lagstöd: Enligt 2 § skuldebrevslagen kan borgenären kräva hela skulden från en gäldenär, som sedan får regress mot de andra.

⚠️ Olas mardröm — lånet som kostade honom allt

Ola gick i borgen för sin systers bolån.
När systern inte kunde betala krävde banken 500 000 kr från Ola.
Han betalade för att undvika rättsprocess, men utan regressavtal blev det nästan omöjligt att kräva systern på pengarna.

👉 Ett regressavtal hade gjort hela skillnaden.

🎯 Varför ett regressavtal är avgörande

✅ Tydlighet: Vem betalar vad.
✅ Skydd: Underlättar juridiskt återkrav.
✅ Bevis: Starkare position i domstol.
✅ Förebyggande: Minskar konflikter & ekonomiska förluster.

📑 Vad ska ett regressavtal innehålla?

Parterna – namn, personnummer, kontakt.
Skulden – belopp, typ, referens till skuldebrev.
Fördelning – andelar i % eller kronor.
Regressklausul – rätt att kräva tillbaka betalning.
Bevisföring – kvitton, kontoutdrag.
Signaturer – för hand/digitalt.
Tvistlösning – domstol eller skiljeförfarande.

🚫 Vanliga misstag att undvika

❌ Inget skriftligt avtal (muntligt = svagt bevis).
❌ Otydlig fördelning (”hälften var” utan procentsats).
❌ Inga kvitton eller betalningsbevis.
❌ Missat insolvensrisk (vad händer om någon inte kan betala?).

💡 Hur Justiflex hjälper

📂 Juridiskt säkra mallar (följer skuldebrevslagen).
⏱️ Snabbt & digitalt – klart på 5 minuter.
💸 Prisvärt – från 499 kr (eller med juriststöd).
🛡️ Trygghet – skyddar dig från att stå ensam med skulden.

✅ Sammanfattning

Ett regressavtal är din försäkring när du delar ansvar.
👉 Oavsett om det gäller bolån, borgensåtagande eller investeringar: skydda dig innan det är för sent.

🔒 Skriv ditt regressavtal idag – enkelt och tryggt via Justiflex.se.

❓ Vanliga frågor (FAQ)

När behövs regressavtal?
– Vid gemensamma lån, borgen, investeringar eller delad skuld.

Kan jag kräva pengar utan avtal?
– Ja, men svårare. Skriftligt avtal förenklar enormt.

Måste det registreras?
– Nej. Ett undertecknat avtal gäller direkt mellan er.

FÖLJ OSS

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

MENY

DIN SITUATION

OM OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

MENY

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Regressavtal — så skyddar du dina pengar när ni står solidariskt ansvariga Läs mer »

Solidariskt ansvar och regressrätt: Så får du tillbaka dina pengar

Lämna en kommentar / Regressavtal / Justiflex

17 april 2025

Solidariskt ansvar och regressrätt: Så får du tillbaka dina pengar

På vår juristbyrå möter vi ofta människor som har frågor om solidariskt ansvar och vad det innebär i praktiken. Det är ett juridiskt begrepp som kan verka krångligt, men som är viktigt att förstå, särskilt om du delar ansvar med andra i en skuld eller ett avtal. I det här blogginlägget förklarar vi vad solidariskt ansvar är, hur det fungerar och vad det kan innebära för dig. Vi vill göra juridiken begriplig och visa hur vi kan hjälpa dig att navigera i dessa situationer. Om du känner dig osäker eller har en specifik fråga, är du varmt välkommen att kontakta oss för rådgivning!

Vad betyder solidariskt ansvar?

Solidariskt ansvar uppstår när flera personer är skyldiga att uppfylla samma förpliktelse gentemot en borgenär, till exempel en bank, en leverantör eller en person som har rätt till ersättning. Det som är speciellt med solidariskt ansvar är att varje person kan behöva ta hela ansvaret för skulden eller prestationen, oavsett hur ansvaret är fördelat mellan er internt.

Om en av er betalar hela skulden, befrias de andra från sitt ansvar gentemot borgenären. Men den som betalar kan sedan kräva tillbaka en del av summan från de andra, något som kallas regressrätt.

Tänk dig att du och en vän gemensamt lånar pengar från en bank för att starta ett företag. Ni är båda solidariskt ansvariga för lånet. Om företaget inte kan betala tillbaka och banken kräver pengarna, kan banken kräva hela summan från antingen dig eller din vän – eller båda. Om du betalar hela lånet, kan du i efterhand kräva att din vän betalar sin del till dig. Det är här regressrätten kommer in.

Exempel på solidariskt ansvar i vardagen

Gemensamma lån: Om flera personer står på ett lån, som ett bolån eller ett företagslån, är ni ofta solidariskt ansvariga.
Skadestånd: Om du och någon annan orsakar en skada tillsammans, till exempel i en trafikolycka, kan ni båda vara solidariskt ansvariga för att ersätta den drabbade.
Borgensåtaganden: Om du går i borgen för någon annans skuld, kan du bli solidariskt ansvarig tillsammans med den som lånat pengarna.
Företagsavtal: I vissa avtal, särskilt i handelsbolag, kan delägarna vara solidariskt ansvariga för företagets skulder.

Varför är solidariskt ansvar viktigt att förstå?

Att vara solidariskt ansvarig innebär både rättigheter och skyldigheter. Det kan ge trygghet för den som har rätt till pengarna (borgenären), eftersom de kan kräva betalning från vem som helst av de ansvariga. Men för dig som är ansvarig kan det innebära en risk – du kan behöva betala hela summan, även om du bara var delvis inblandad. Därför är det viktigt att förstå:

Dina skyldigheter: Om du är solidariskt ansvarig, kan du inte bara säga ”det är inte mitt fel” eller ”jag betalar bara min del”. Borgenären kan kräva hela beloppet från dig.
Din rätt till regress: Om du betalar mer än din andel, har du rätt att kräva tillbaka pengar från de andra som också är ansvariga. Men det kan vara svårt om de andra inte har pengar eller inte vill betala.
Avtal och skydd: Genom tydliga avtal kan du minska riskerna med solidariskt ansvar, till exempel genom att reglera hur ansvaret ska delas internt.

På vår byrå hjälper vi dig att granska avtal, förstå dina åtaganden och skydda dina intressen. Vi kan också bistå om du behöver driva ett regresskrav mot någon annan.

Hur fungerar regressrätten?

Regressrätten är en central del av solidariskt ansvar. Den innebär att om du betalar hela eller delar av en skuld som du delar med andra, kan du kräva tillbaka deras andelar. Men det är inte alltid så enkelt som det låter. Här är några saker att tänka på:

Bevisbördan: Du behöver kunna visa att du betalat och att de andra också var ansvariga. Tydliga avtal och dokumentation är ovärderliga här.
Andra personers betalningsförmåga: Om de andra inte har pengar, kan det bli svårt att få tillbaka något, även om du har rätt till det.
Rättsliga grunder: Regressrätten kan baseras på lagar, som skuldebrevslagen, eller på avtal mellan er som är solidariskt ansvariga.

Ett exempel: Du och två kollegor hyr en lokal för er verksamhet och ni är solidariskt ansvariga för hyran. Om hyresvärden kräver hela summan från dig för att de andra inte betalat, kan du betala för att undvika rättsliga problem. Sedan kan du kräva tillbaka deras andelar. Men om en av kollegorna har gått i konkurs, kan det bli svårt att få pengarna. Vi kan hjälpa dig att driva regresskrav eller förhandla fram lösningar som minimerar din risk.

När uppstår solidariskt ansvar?

Solidariskt ansvar kan uppstå på olika sätt, men det finns två huvudsakliga situationer:

Avtal: Ni kan ha skrivit under ett avtal där det står att ni är solidariskt ansvariga, till exempel i ett låneavtal eller ett borgensåtagande. Det är vanligt i affärssammanhang, som när flera personer startar ett företag tillsammans.
Lag: I vissa fall säger lagen att solidariskt ansvar gäller, även om ni inte avtalat om det. Ett exempel är om flera personer orsakar en skada, som när två förare orsakar en trafikolycka. Enligt skadeståndslagen kan de vara solidariskt ansvariga för att ersätta den skadelidande.

Det är också viktigt att veta att solidariskt ansvar kan gälla även om era förpliktelser ser olika ut. Till exempel kan en person ha ett kontraktsbaserat ansvar (som en säljare) och en annan ett skadeståndsansvar (som en mäklare), men ni kan ändå vara solidariskt ansvariga för samma skada.

Hur kan du skydda dig?

Att vara solidariskt ansvarig innebär alltid en viss risk, men det finns sätt att skydda dig:

Tydliga avtal: Se till att ni har ett skriftligt avtal som reglerar hur ansvaret ska delas mellan er och vad som händer om någon inte betalar.
Begränsa ansvaret: I vissa fall kan du förhandla om att ansvaret ska vara delat istället för solidariskt, så att du bara ansvarar för din egen del.
Rådgivning innan du skriver på: Innan du ingår ett avtal, kontakta en jurist för att förstå vad du åtar dig. Vi på byrån kan granska avtal och ge råd om hur du undviker onödiga risker.
Försäkringar: I vissa fall kan en försäkring täcka delar av ansvaret, till exempel vid skadestånd.

Vad kan vår juristbyrå göra för dig?

På Justiflex har vi lång erfarenhet av att hjälpa både privatpersoner och företag med frågor om solidariskt ansvar. Här är några sätt vi kan stötta dig:

Rådgivning: Vi förklarar vad solidariskt ansvar innebär i just din situation och vilka risker och möjligheter du har.
Avtalsgranskning: Vi går igenom avtal innan du skriver på för att säkerställa att dina intressen skyddas.
Regresskrav: Om du har betalat mer än din andel, kan vi hjälpa dig att kräva tillbaka pengar från de andra ansvariga.
Förebyggande arbete: Vi kan hjälpa dig att strukturera avtal och affärer så att du minimerar riskerna med solidariskt ansvar.

Vi vet att juridiska frågor kan kännas överväldigande, men vårt mål är att göra processen enkel och trygg för dig. Med vår expertis kan du känna dig säker på att dina rättigheter skyddas.

Kontakta oss idag!

Har du frågor om solidariskt ansvar, regressrätt eller något annat juridiskt ämne? Är du osäker på vad ett avtal innebär, eller behöver du hjälp med att driva ett krav? På vår juristbyrå är vi här för att hjälpa dig. Vi erbjuder personlig och engagerad rådgivning, alltid med ditt bästa i fokus. Kontakta oss idag för en första konsultation – vi ser fram emot att hjälpa dig!

FÖLJ OSS

Facebook

Twitter

YouTube

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

MENY

DIN SITUATION

OM OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

MENY

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

Facebook

Twitter

YouTube

Solidariskt ansvar och regressrätt: Så får du tillbaka dina pengar Läs mer »

Ska du låna ut pengar till en vän eller släkting?

Lämna en kommentar / Regressavtal, Skuldebrev / Justiflex

12 maj 2024

Ska du låna ut pengar till en vän eller släkting?

Om du ska låna ut pengar till en vän, släkting, familjemedlem eller vem det nu må vara kan det vara lämpligt att upprätta ett enkelt skuldebrev. Ett enkelt skuldebrev – ett skuldebrev ställt till viss man – är i grunden inget annat än ett skulderkännande. Genom ett särkilt papper erkänner sig gäldenären (låntagaren) att prestera ett penningbelopp. Tanken är att borgenären (långivaren) ska ha ett praktiskt bevismedel i sin hand.

Ett bevismedel har i sig inget större förmögenhetsvärde, utan det är den rätt som bevismedlet ger uttryck för, alltså den rätt att få betalt som framgår av skuldebrevet. Det finns fem grudläggande frågor som måste besvarar vid upprättande av ett skuldebrev, nämligen vem som ska betala vad till vem, när prestation ska ske och var. Här ska frågan om vem som ska betala behandlas.

Vem ska betala?

Den mest grundläggande frågan är förstås vem som ska betala. Det kan givetvis uppkomma frågor som gäller förfalskningar eller misstag. För att inte komplicera frågan för mycket är dock låntagaren skyldig att betala sin skuld till långivaren. Låntagaren får inte överlåta sin skuld utan långivarens samtycke.

När det gäller själva existensen av en skuld mot någon viss person, är det den som påstår att en skuld existerar (alltså i regel borgenären/långivaren) som i normalfallet anses ha bevisbördan för sitt påstående. Det är alltså principiellt borgenärens sak att visa vem som ska svara för en fordran.

Två eller flera låntagare

Man kan tänka sig att flera står som låntagare till ett skuldebrev. Ett praktiskt exempel är par som gemensamt köpt en fastighet för vilket de gemensamt är låntagare. Båda kommer då att vara gäldenärer till samma skuld. Här finns två möjligheter.

Delat ansvar:

Vid delat ansvar är varje gäldenär (låntagare) endast skyldig att betala sin andel av skulden. Om A och B tagit ett lån på 100 000 kr av borgenären X, är vid delat ansvar var och en av dem endast skyldig att betala 50 000 kr till X. X kan inte kräva mer än så av någon av dem.

Har låntagarnas respektive andel i avtalet bestämts på något annat sätt, får långivaren kräva varje låntagare på den bestämda andelen och inget mer. Delat ansvar ligger alltså i låntagarens intresse. Det kan av avtalet exempelvis framgå att A är skyldig att betala 25 000 kr och B skyldig att betala 75 000 kr.

Solidariskt ansvar:

Motsatt regel – alltså regeln som ligger i borgenärens intresse – är regeln om solidariskt intresse. Vid solidariskt ansvar svarar var och en av gäldenärerna gentemot långivaren för hela lånet. X kan alltså fritt välja vem av A och B som X vill vända sig emot och får då kräva in hela beloppet, alltså i exemplet 100 000 kr.

Borgenären slipper med andra ord jaga var och en av gäldenärerna, utan kan vända sig mot den gäldenär som borgenären anser ha störst möjlighet att betala tillbaka skulden.

Skuldebrevslagens huvudregel

Skuldebrevslagen har som dipositiv huvudregel valt det senare alternativet (solidariskt ansvar) vilket framgår av 2 § första stycket skuldebrevslagen. När flera har en gemensam skuld svarar de alltså solidariskt.

Endast när det av skuldebrevet framgår att ansvaret ska vara delat, får gäldenärerna fördelen av ett delat ansvar. Som dispositiv huvudregel får alltså borgenären vända sig mot vilken som helst av gäldenärerna och kräva att denna ska betala hela skulden.

Regress

Det solidariska betalningsansvar leder först till ett märkligt resultat. A och B har en gemensam skuld till X. X väljer att kräva A som måste betala hela skulden och B tycks komma undan sitt betalningsansvar. Så är det förstås inte.

Den av gäldenärerna som betalat skulden får nämligen rätt till så kallad regress. Regress innebär att den som fått betala för något som personen i fråga inte är betalningsansvarig för, får återkräva en del av eller i vissa fall hela summan av den som egentligen ska betala.

Regler om regress finns i 2 § andra stycket skuldebrevslagen. I exemplet kan alltså A, som betalat hela skulden på 100 000 kr till X, nu i regressomgången kräva B på 50 000 kr (B:s andel). Det går givetvis att genom avtal gäldenärerna emellan komma överens om andra andelar.

Det är givetvis tänktbart att någon av gäldenärerna inte kan betala på grund av konkurs, eller för att personen inte går att få tag på eller inte svarar inom två veckor. I skuldebrevslagen regleras denna situation i 2 § andra stycket. Där framgår att om en av gäldenärerna faller bort på detta sätt, svarar de andra för den bortfallnes andel, och det i proportion till sina egna andelar.

I exemplet ovan blir det inte så svårt eftersom det bara finns två gäldenärer. Hade det funnits tre gäldenärer hade gäldenär A och gäldenär C fått betala 25 000 kr vardera då gäldenär B fallit bort, förutsatt att de inte svarar med olika andelar.