Samäganderättsavtal

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

MENY

DIN SITUATION

OM OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

MENY

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

Försäljning av samägd egendom: Enkel guide för dig som delägare Läs mer »

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Så skyddar du dina rättigheter som sambo: Ersättning för arbete och investeringar

Lämna en kommentar / Samäganderättsavtal / Justiflex

19 april 2025

Så skyddar du dina rättigheter som sambo: Ersättning för arbete och investeringar

Att leva som sambo är idag vanligt, men vad händer med dina ekonomiska insatser om förhållandet tar slut? Många sambor bidrar med tid, arbete och pengar till gemensamma projekt, som renoveringar eller amorteringar, utan att tänka på de juridiska konsekvenserna. I Sverige erbjuder sambolagen visst skydd, men den täcker inte allt. Här går vi igenom hur du kan skydda dina rättigheter och få ersättning för arbete och investeringar vid en separation – och varför det är klokt att ta hjälp av en jurist.

Varför är sambors rättigheter viktiga?

Under de senaste 40 åren har antalet samboförhållanden ökat kraftigt i Sverige och andra västländer. Samtidigt är sambor ofta mindre skyddade än gifta par när det gäller ekonomiska rättigheter. Sambolagen (2003:376) reglerar fördelningen av gemensam bostad och bohag som köpts för gemensamt bruk, men andra tillgångar – som en bostad en av parterna ägde innan förhållandet – omfattas inte. Detta kan leda till orättvisa situationer, särskilt om en sambo har bidragit ekonomiskt eller med arbete.

Domstolar har försökt lösa dessa problem genom att använda civilrättsliga principer, som förutsättningsläran, obehörig vinst och allmänna skälighetsprinciper. Men utan tydliga avtal är det svårt att förutsäga utfallet. Genom att förstå dina rättigheter och agera proaktivt kan du undvika ekonomiska förluster.

Vad säger sambolagen?

Sambolagen skyddar sambor genom regler om bodelning vid separation eller dödsfall. Den omfattar:

Gemensam bostad (t.ex. bostadsrätt eller villa) som köpts för gemensamt bruk.
Gemensamt bohag (t.ex. möbler och hushållsartiklar) köpta för gemensamt bruk.

Men om en bostad köptes innan förhållandet började, eller om du har investerat i din partners egendom, gäller inte sambolagens skydd. Här blir civilrättsliga principer avgörande.

Vanliga situationer där sambor riskerar förluster

Låt oss titta på några vanliga scenarier där sambor kan hamna i ekonomiskt trångmål vid en separation:

1. Bidrag till partnerns bostad

Tänk dig att du flyttar in i din partners bostad, som han eller hon köpte innan ni blev ett par. Under åren bidrar du med:

Betalningar av räntor och amorteringar på lånet.
Investeringar, som 200 000 kronor till renovering av kök och badrum.

Om förhållandet tar slut, kan du inte kräva del i bostaden enligt sambolagen, eftersom den inte köptes för gemensamt bruk. Men du kanske har rätt till ersättning för dina bidrag – om du kan visa att din partner gjort en obehörig vinst på din bekostnad.

2. Arbete i hemmet eller för partnerns företag

Många sambor utför arbete i hemmet, som hushållsarbete eller barnpassning, eller bidrar till partnerns företag utan ersättning. Om förhållandet upphör, kan det vara svårt att få kompensation för detta arbete. Svensk rätt har traditionellt sett ansett att sådant arbete görs i parternas gemensamma intresse, men i vissa fall kan du ha rätt till ersättning, särskilt om arbetet direkt ökat din partners förmögenhet.

3. Gåvor och ekonomiska överföringar

Har du gett din partner pengar eller gåvor, som finansiering av en renovering eller lösning av ett lån, under förutsättning att ni skulle fortsätta leva tillsammans? Om förhållandet bryts kan du i vissa fall kräva pengarna tillbaka med stöd av förutsättningsläran, som handlar om att en transaktion gjordes under en förutsättning (t.ex. ett fortsatt samboskap) som inte längre gäller.

Hur kan du kräva ersättning? Juridiska möjligheter

För att skydda dina ekonomiska intressen som sambo behöver du förstå vilka rättsliga grunder som kan användas för att kräva ersättning. Här är de viktigaste:

Förutsättningsläran: När förväntningarna brister

Förutsättningsläran kan användas om du gjort investeringar eller arbete under antagandet att förhållandet skulle vara varaktigt. Till exempel:

Du betalade 200 000 kronor för att renovera din partners kök, i tron att ni skulle bo där tillsammans i många år.
Du amorterade på din partners lån, eftersom ni planerade en gemensam framtid.

För att lyckas med ett krav enligt förutsättningsläran måste du visa:

Att ett fortsatt samboskap var en väsentlig förutsättning för din insats.
Att din partner insåg eller borde ha insett detta.
Att det är rimligt att din partner står risken för att förutsättningen brast.

Om dessa villkor är uppfyllda kan rättshandlingen (t.ex. din betalning) anses ogiltig, och du kan kräva tillbaka det investerade beloppet. Ett exempel är ett svenskt hovrättsfall (Svea hovrätt, 2010-03-16, T 3511-09), där en man fick tillbaka hälften av gåvor på 525 000 kronor, eftersom de getts under förutsättning att förhållandet skulle fortsätta.

Obehörig vinst: När din insats gynnar din partner

Principen om obehörig vinst innebär att ingen ska bli rikare på någon annans bekostnad utan rättslig grund. I andra nordiska länder, som Norge och Danmark, har domstolar tillämpat denna princip för att ge sambor ersättning. Till exempel:

I ett norskt fall (Rt. 2000 s. 1089) fick en kvinna 400 000 kronor för hushålls- och vårdarbete som ökade mannens förmögenhet.
I Danmark (UfR 1984.166 H) fick en kvinna 200 000 kronor för hemarbete som bidrog till mannens ekonomiska framgång.

I Sverige är principen mindre etablerad, men det finns tecken på att domstolar kan börja tillämpa den, särskilt för ekonomiska investeringar. Om du till exempel renoverat din partners bostad och ökat dess värde, kan du argumentera för att han eller hon gjort en obehörig vinst.

Allmänna skälighetsprinciper: En flexibel lösning

Svenska domstolar kan också använda generalklausulen i 36 § avtalslagen för att jämka eller ogiltigförklara transaktioner som är oskäliga. Detta är särskilt relevant om:

Din partner fått en oproportionerlig fördel av dina insatser.
Förhållandena förändrats (t.ex. genom separation) så att det blir orimligt att låta transaktionen stå.

Ett exempel är NJA 1977 s. 717, där en gåva (en Porsche värd 90 000 kronor) jämkades till 20 000 kronor, eftersom det ansågs oskäligt att mottagaren behöll hela värdet efter att förhållandet upphört.

Så skyddar du dig som sambo: Praktiska tips

1. Skriv ett samboavtal

Ett samboavtal kan reglera hur era tillgångar ska delas vid en separation. Ni kan till exempel avtala om att sambolagens bodelningsregler inte ska gälla, eller specificera hur investeringar ska hanteras.

2. Dokumentera ekonomiska bidrag

Spara kvitton, bankutdrag och andra bevis på dina ekonomiska insatser, som betalningar för renoveringar eller amorteringar. Detta stärker ditt fall om du behöver kräva ersättning.

3. Konsultera en jurist tidigt

En kvalificerad jurist kan hjälpa dig att:

Upprätta avtal som skyddar dina intressen.
Bedöma om du har rätt till ersättning enligt förutsättningsläran eller obehörig vinst.
Representera dig i förhandlingar eller domstol.

4. Var medveten om tidsaspekten

Ju längre tid som går efter en investering, desto svårare kan det vara att kräva ersättning. Agera snabbt om förhållandet tar slut.

Varför välja oss som din juristbyrå?

På Justiflex har vi lång erfarenhet av att hjälpa sambor med juridiska frågor kring separation, bodelning och ersättningskrav. Vi förstår att dessa situationer kan vara både känslomässigt och ekonomiskt utmanande. Vårt mål är att ge dig tydliga råd och starkt rättsligt stöd, så att du kan känna dig trygg. Vad vi erbjuder

Personlig Rådgivning: Vi lyssnar på din situation och skräddarsyr lösningar.
Expertis i Familjerätt: Våra jurister är specialiserade på sambolagen och civilrättsliga principer.
Proaktiva Strategier: Vi hjälper dig att förebygga problem genom avtal och planering.

Kontakta oss idag för en kostnadsfri första konsultation! Låt oss hjälpa dig att skydda dina rättigheter och säkra din ekonomiska framtid.

Sammanfattning: Ta kontroll över din ekonomiska framtid

Att leva som sambo innebär ofta delade drömmar och gemensamma insatser, men utan rätt juridiskt skydd kan du riskera ekonomiska förluster om förhållandet tar slut. Genom att förstå sambolagens begränsningar och civilrättsliga principer som förutsättningsläran och obehörig vinst kan du kräva ersättning för arbete och investeringar.

Men det bästa skyddet är att agera proaktivt – skriv avtal, dokumentera insatser och ta hjälp av en jurist. På Justiflex är vi här för att guida dig genom processen. Kontakta oss idag för att säkerställa att dina rättigheter som sambo skyddas. Låt oss tillsammans skapa trygghet för din framtid!

FÖLJ OSS

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

MENY

DIN SITUATION

OM OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

MENY

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

Så skyddar du dina rättigheter som sambo: Ersättning för arbete och investeringar Läs mer »

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Vem äger vad? En guide till äganderätt för sambor

Lämna en kommentar / Samäganderättsavtal, Samboavtal / Justiflex

17 april 2025

Vem äger vad? En guide till äganderätt för sambor

Att leva som sambo är för många en självklar del av livet. Ni delar vardagen, bygger ett hem tillsammans och kanske planerar för framtiden. Men vad händer med era saker – huset, bilen eller fritidshuset – om förhållandet tar slut? Eller om en av er får ekonomiska problem? Många sambor är omedvetna om hur äganderätten fungerar, och det kan leda till oväntade problem. I det här blogginlägget går vi igenom vad som gäller för äganderätt och samäganderätt mellan sambor, på ett sätt som är enkelt att förstå. Vi på Justiflex vill hjälpa dig att få koll på läget och skydda det som är ditt – innan det blir en tvist.

Vad är äganderätt och varför är det viktigt?

När du lever som sambo är du en självständig person, även om ni delar mycket i er relation. Juridiskt sett äger var och en av er det ni själva har köpt eller fått, till exempel lön, arv eller gåvor. Sambolagen styr vad som händer med gemensam bostad och bohag (som möbler och hushållsartiklar) om ni separerar, men den säger inget om vem som äger vad under tiden ni är tillsammans. Det betyder att äganderätten – vem som faktiskt äger en viss sak – blir avgörande i flera situationer:

Om en av er får skulder: Om kronofogden knackar på dörren, kan de bara ta egendom som tillhör den som har skulden. Men hur bevisar du vem som äger vad?
Vid en separation: Utan tydliga avtal kan det bli svårt att avgöra vem som har rätt till exempelvis fritidshuset eller båten, som inte omfattas av sambolagen.
Om någon av er säljer eller ger bort något: Den som äger en sak har rätt att bestämma över den, men det finns vissa begränsningar för gemensam bostad och bohag.

Att ha koll på äganderätten handlar alltså om att skydda dina intressen, både under och efter förhållandet. Låt oss gå igenom några vanliga frågor och scenarier.

Sambolagen och äganderätten – Vad gäller?

Sambolagen (2003:376) är till för att ge ett grundläggande skydd om ni separerar. Den säger att gemensam bostad och bohag, som ni skaffat för att använda tillsammans, ska delas lika vid en bodelning – oavsett vem som betalat. Men det gäller bara om ni inte har avtalat om något annat, och det gäller inte saker som bilar, fritidshus, båtar eller bankkonton. För allt annat är det äganderätten som styr.

Här är några viktiga punkter att förstå:

Ni äger var och en era saker: Om du köper en soffa med dina pengar, är det din soffa. Om din sambo köper en bil, är det han eller hon som äger den. Samboförhållandet i sig skapar inget gemensamt ägande.

Inget gemensamt skuldansvar: Om din sambo har skulder, kan inte dina saker tas för att betala dem. Men det kräver att du kan visa att du är ägaren.

Rådighetsinskränkningar: Även om du äger något, kan du inte alltid göra vad du vill med det. Till exempel får du inte sälja eller ge bort den gemensamma bostaden utan din sambos godkännande, enligt sambolagen.

Problemet är att det inte alltid är tydligt vem som äger vad. Kvitton kanske saknas, eller så har ni betalat saker tillsammans utan att tänka på vem som står som ägare. Det är här samäganderätt och dold äganderätt kommer in.

Vad är samäganderätt och dold äganderätt?

Samäganderätt innebär att ni båda äger något tillsammans, till exempel en bostad eller en båt. Ni kan ha köpt det gemensamt och står båda som ägare, eller så har ni kommit överens om att ni ska äga det tillsammans. Samäganderätt regleras av samäganderättslagen (1904:48), som säger att ni normalt äger hälften var om ni inte avtalat om något annat.

Dold äganderätt är lite knepigare. Det handlar om situationer där en av er står som ägare på pappret, men ni båda har betalat för saken och haft för avsikt att äga den tillsammans. Ett klassiskt exempel är när ni köper ett fritidshus, men bara en av er står på lagfarten för att skydda egendomen från den andres skulder. Om ni separerar eller om fritidshuset ska säljas, kan den som inte står som ägare kräva sin del – men det kräver bevis.

För att dold äganderätt ska gälla behöver tre saker vara uppfyllda:

Egendomen köptes för gemensamt bruk, som en bostad eller fritidsbåt.
Den som inte står som ägare har bidragit ekonomiskt, till exempel genom att betala en del av köpeskillingen eller ta lån.
Ni båda hade en avsikt att äga saken tillsammans när ni köpte den.

Det svåra är ofta att bevisa er gemensamma avsikt, särskilt om det gått många år. Domstolar kan använda en presumtion: om ni köpt något för gemensamt bruk och båda bidragit ekonomiskt, antas ni ha velat äga det tillsammans. Men den som står som ägare kan motbevisa detta, till exempel genom att visa att pengarna var en gåva eller ett lån.

Vanliga fall där äganderätten blir ett problem

Låt oss titta på några exempel där äganderätten kan skapa problem, och hur du kan skydda dig:

Fritidshuset som bara en av er står som ägare till
Ni köper ett fritidshus tillsammans, men bara en av er står på lagfarten för att undvika borgenärer. Om ni separerar, kan den som inte står som ägare ha svårt att få sin del utan bevis på ekonomiskt bidrag och gemensam avsikt.
Lösning: Skriv ett avtal om samäganderätt eller se till att båda står som ägare. Kontakta oss för att upprätta ett juridiskt hållbart avtal.

Bilen som köptes med gemensamma pengar
Ni köper en bil, men bara en av er står som ägare i bilregistret. Om den personen får skulder, kan kronofogden ta bilen – även om du betalat hälften.
Lösning: Dokumentera vem som betalat vad och överväg att registrera bilen på båda. Vi kan hjälpa dig att reda ut ägarförhållandena.

Hemarbete som bidrag till ekonomin
Om en av er jobbat hemma och därmed gjort det möjligt för den andra att samlar mer resurser, kan det vara svårt att få erkännande för detta vid en separation, eftersom hemarbete inte räknas som ett ekonomiskt bidrag i Sverige.
Lösning: Fundera på ett samboavtal för att få ett starkare skydd.

Så skyddar du dina rättigheter

För att undvika tvister och ekonomiska förluster, här är några konkreta tips:

Skriv ett samboavtal: Med ett samboavtal kan ni bestämma vad som ska gälla för er egendom, till exempel att sambolagens bodelningsregler inte ska användas. Detta ger er båda trygghet.

Dokumentera köp: Spara kvitton och skriv ner vem som betalat vad, särskilt för stora köp som bostäder, bilar eller båtar.

Samäganderättsavtal: Om ni köper något tillsammans, skriv ett avtal om hur ägandet ska delas. Det kan spara mycket tid och pengar om ni separerar.

Sök juridisk hjälp i tid: Om du är osäker på dina rättigheter eller står inför en tvist, kontakta en jurist. Vi på Justiflex har lång erfarenhet av att hjälpa sambor att skydda sina tillgångar och lösa konflikter.

Varför välja oss?

På Justiflex förstår vi att juridiska frågor kan kännas krångliga, särskilt när det gäller något så personligt som ditt hem och dina relationer. Vi erbjuder:

Personlig rådgivning: Vi lyssnar på din situation och ger råd som är anpassade efter dina behov.
Tydliga avtal: Vi hjälper dig att upprätta samboavtal, samäganderättsavtal eller andra dokument som skyddar dina intressen.

Kontakta oss idag!

Att leva som sambo ska vara enkelt och tryggt. Men utan rätt kunskap och avtal kan äganderätten bli en källa till oro. Låt oss hjälpa dig att få koll på vad som gäller och skapa en plan som skyddar dig och dina tillgångar. Kontakta Justiflex idag för en kostnadsfri första konsultation.

FÖLJ OSS

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

MENY

DIN SITUATION

OM OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

MENY

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

Vem äger vad? En guide till äganderätt för sambor Läs mer »

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Vad innebär samäganderätt? Så fungerar andelar när ni äger tillsammans

Lämna en kommentar / Samäganderättsavtal / Justiflex

16 april 2025

Vad innebär samäganderätt? Så fungerar andelar när ni äger tillsammans

Att dela ägande av en stuga, bostadsrätt eller kanske en båt kan vara både praktiskt och roligt. Men vad händer om ni inte är överens om vem som äger hur mycket? Kanske har du ärvt en fastighet med syskon, eller köpt en bil tillsammans med en vän, utan att tydligt bestämma era andelar. Hur avgörs då vem som äger vad? Samäganderättslagen ger svar, och på Justiflex hjälper vi dig att förstå reglerna och lösa eventuella problem. Låt oss guida dig genom hur andelar fungerar när ni är flera ägare – och hur vi kan göra processen trygg och enkel.

Vad är samäganderätt och varför är andelar viktiga?

Samäganderätt betyder att två eller fler personer äger något tillsammans, som en fastighet, en bil eller aktier. Ni äger inte varsin specifik del av egendomen, utan var och en har en andel i hela. Till exempel, om du och en vän äger en båt tillsammans, kanske du har 50 % och vännen 50 %, eller en annan fördelning. Andelarna avgör hur mycket inflytande du har, vem som betalar vad för kostnader och hur vinsten delas om egendomen säljs.

Men vad händer om det inte är tydligt hur stora era andelar är? Kanske har ni inte skrivit något avtal, eller så ärvde ni en stuga utan att testamentet specificerade fördelningen. Det är här samäganderättslagen kommer in, och vi på Justiflex kan hjälpa dig reda ut vad som gäller. Oavsett om det är en enkel fråga eller en tvist, ser vi till att du får klarhet.

När är andelarna tydliga?

Ibland är det glasklart hur stora andelarna är. Om du och dina två syskon ärver en fastighet och testamentet säger att ni får en tredjedel var, är det den fördelningen som gäller. Samma sak om du och en partner köper en bostadsrätt och skriver i köpeavtalet att du betalar 60 % och partnern 40 % – då äger ni enligt de andelarna.

Problemen uppstår när det inte finns något skrivet. Kanske köpte du och en vän en bil tillsammans, men ni pratade aldrig om vem som äger hur mycket. Eller så fick du och dina kusiner en stuga i gåva, men givaren sa inget om fördelningen. Utan tydliga avtal eller instruktioner kan det bli osäkert – och det är där många konflikter börjar.

Principen om lika stora andelar – vad betyder det?

Om ingen har sagt något om hur andelarna ska delas, säger samäganderättslagen att de ska vara lika stora. Det kallas principen om lika stora andelar, och den är en grundregel för att göra ägandet rättvist. Tänk dig att du och två syskon ärver en stuga utan att testamentet nämner andelar. Lagen förutsätter då att ni äger en tredjedel var. Samma sak om du och en vän köper en båt utan att ange något annat – ni äger 50/50.

Denna regel gäller för de flesta typer av egendom, som fastigheter, bilar eller till och med bankkonton som ägs tillsammans. Till exempel, om ett par köper en bostadsrätt utan att specificera andelar, antas de äga hälften var. Det är en praktisk utgångspunkt, men ibland stämmer det inte med vad ni egentligen menade.

När gäller inte lika andelar?

Ibland finns det skäl att frångå principen om lika andelar. Men för att göra det måste det finnas bevis – eller i alla fall sannolika skäl – för att ni avsåg en annan fördelning. Här är några situationer där det kan hända:

Olika ekonomiska bidrag: Om du och en vän köper en fastighet och du betalade 75 % av priset medan vännen betalade 25 %, kan det vara underförstått att ni äger i proportion till era insatser. Men det måste vara tydligt att ni menade så – annars gäller lika andelar.
Avtal eller överenskommelse: Om ni muntligt eller skriftligt kom överens om en annan fördelning vid köpet, gäller det. Till exempel, om ni skrev att en av er äger 70 % av en bil, är det den fördelningen som räknas.
Gåva eller testamente: Om någon ger eller testamenterar egendom och antyder att andelarna ska vara olika, kan det påverka fördelningen. Men det är ofta svårt att bevisa om givaren inte längre finns.

Att bevisa en annan fördelning kan vara knepigt, särskilt om det inte finns skriftliga bevis. Domstolar kräver inte alltid starka bevis, men det måste vara troligt att ni avsåg något annat än lika andelar.

Vad händer om en ägare betalar mer senare?

En vanlig fråga är vad som händer om en av er lägger ner extra pengar på egendomen efter att ni köpt den. Säg att du och en släkting äger en stuga, och du betalar för en renovering eller amorterar på ett gemensamt lån. Blir din andel större då? Svaret är nej – inte automatiskt.

Andelarna ändras bara om ni tydligt kom överens om att extrainsatserna ska påverka ägandet. Annars förblir andelarna desamma, men du kan ha rätt att få kompensation för dina kostnader.

Detta är en källa till många missförstånd. Utan ett avtal kan det bli konflikter om vem som äger vad. Vi på Justiflex kan hjälpa dig att skriva avtal som förebygger såna problem eller reda ut vad som gäller om det redan är otydligt.

Varför är det viktigt att veta sina andelar?

Att förstå era andelar är avgörande för flera saker:

Användning: Den som har en större andel kan ha rätt att använda egendomen mer, som att få fler veckor i stugan.
Kostnader: Större andelar innebär ofta större ansvar för kostnader, som reparationer eller skatter.
Försäljning: Om egendomen säljs delas vinsten efter andelarna.
Tvister: Tydliga andelar minskar risken för konflikter, särskilt om någon vill sälja eller om ägandet ändras, t.ex. vid arv eller separation.

Utan klarhet kan det bli dyra och känsliga tvister.

Hur kan vi på Justiflex hjälpa dig?

Om du äger något tillsammans med andra och är osäker på andelarna, är du inte ensam. På Justiflex är vi experter på samäganderätt och kan stötta dig på flera sätt:

Rådgivning: Vi går igenom din situation och förklarar vad lagen säger om era andelar.
Avtal: Vi skriver tydliga samäganderättsavtal som säkerställer att alla vet vad som gäller – perfekt för att förebygga konflikter.
Planering: Vi ger råd om hur du skyddar dina intressen, t.ex. vid arv, separation eller försäljning.

Vårt mål är att göra samäganderätt enkelt och tryggt. Vi vet att gemensamt ägande kan vara känsligt, och vi arbetar med respekt för alla inblandade.

Ta första steget mot trygghet

Att dela ägande ska vara en möjlighet, inte en källa till oro. Oavsett om du vill förstå dina andelar, skriva ett avtal eller lösa en konflikt, är vi här för dig. Kontakta oss idag för ett första samtal – vi lyssnar på din situation och ger dig en tydlig plan framåt. Skicka ett mejl till info@justiflex.se. Låt oss hjälpa dig att göra gemensamt ägande till en styrka!

FÖLJ OSS

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

MENY

DIN SITUATION

OM OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

MENY

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

Vad innebär samäganderätt? Så fungerar andelar när ni äger tillsammans Läs mer »

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Vad innebär samäganderätt? En guide för dig som delar ägande med andra

Lämna en kommentar / Samäganderättsavtal / Justiflex

15 april 2025

Vad innebär samäganderätt? En guide för dig som delar ägande med andra

Att äga något tillsammans med andra kan kännas både tryggt och praktiskt, men det kan också leda till frågor och ibland konflikter. Kanske äger du en sommarstuga med syskon, en bostadsrätt med din partner eller till och med en båt med en vän. Men vad händer om ni inte är överens om hur egendomen ska användas eller om någon vill sälja? Här kommer samäganderättslagen in i bilden – en lag som reglerar vad som gäller när flera personer äger något tillsammans. På Justiflex vill vi göra det enkelt för dig att förstå vad samäganderätt innebär och hur vi kan hjälpa dig om det uppstår problem.

Vad är samäganderätt?

Samäganderätt handlar om situationer där två eller flera personer äger en egendom gemensamt, utan att ägandet är uppdelat i specifika delar. Det kan gälla allt från en fastighet, som ett hus eller en tomt, till lösa saker som en bil, smycken eller till och med aktier och obligationer. Lagen som styr detta, samäganderättslagen, är från 1904 men används fortfarande för att lösa frågor om gemensamt ägande.

Tänk dig att du och en vän köper en båt tillsammans. Ni äger inte varsin halva av båten i fysisk mening, utan båda har en andel i hela båten – kanske 50/50 eller en annan fördelning. Det betyder att ni måste komma överens om hur båten ska användas, underhållas eller säljas. Om ni inte är överens kan samäganderättslagen ge vägledning.

Vad omfattas av samäganderättslagen?

Samäganderättslagen nämner vissa typer av egendom, som:

Fastigheter, till exempel ett hus, en tomt eller ett laxfiske (ja, det har faktiskt förekommit i rättsfall!).
Lösa saker, som bilar, båtar, smycken eller till och med djur, som travhästar.
Finansiella instrument, som aktier, obligationer och vissa typer av skuldebrev.
Tomträtter, som likställs med fastigheter i lagen.

Men lagen är inte begränsad till bara dessa saker. Domstolar har tillämpat lagen på andra typer av egendom också, som bostadsrätter eller byggnader på arrenderad mark, genom så kallad analog tillämpning. Det betyder att lagen kan användas som inspiration även för situationer som inte nämns uttryckligen.

Till exempel har Högsta domstolen sagt att en bostadsrätt, som är en viktig tillgång för många, kan omfattas av samma principer som fastigheter eftersom den har liknande ekonomiskt värde.

Vad betyder det för dig? Om du äger något tillsammans med andra, oavsett om det är en bostadsrätt, en båt eller något mer ovanligt som en gemensam rätt att avverka skog, kan samäganderättslagen ofta ge svar på hur ni ska hantera ägandet.

Vad händer om ni inte är överens?

En av de vanligaste situationerna där samäganderättslagen blir aktuell är när delägarna inte kan enas. Kanske vill du sälja er gemensamma sommarstuga, men din syster vill behålla den. Eller så tycker du att båten ni äger tillsammans används för lite och borde hyras ut, medan din vän inte håller med. Samäganderättslagen har några viktiga regler för att lösa sådana situationer:

Samtycke krävs för beslut
Alla delägare måste vara överens om större beslut, som att sälja egendomen eller göra stora förändringar. Det gäller allt från att hyra ut en fastighet till att renovera en gemensam bil. Om ni inte kan enas kan det bli låst.
Ansökan om god man
Om ni inte kommer överens om hur egendomen ska skötas kan en delägare ansöka hos domstol om att en god man ska ta över förvaltningen tillfälligt. Det kan till exempel handla om att någon får i uppdrag att hyra ut en fastighet eller se till att en båt underhålls.
Försäljning av hela egendomen
Om konflikten inte går att lösa kan en delägare begära att hela egendomen säljs, till exempel på offentlig auktion. Det är en kraftfull regel, eftersom det innebär att ingen delägare kan tvingas kvar i ett ägande mot sin vilja. Men domstolen kan i vissa fall skjuta upp försäljningen om det finns starka skäl, som att en delägare skulle drabbas hårt ekonomiskt.

Dessa regler finns för att skydda dig som delägare, men också för att se till att ägandet inte blir en källa till ständig konflikt.

Varför kan samäganderätt bli krångligt?

Även om samäganderättslagen är till för att skapa ordning kan gemensamt ägande bli komplicerat. Här är några vanliga utmaningar:

Olika intressen: En delägare kanske vill sälja för att få loss pengar, medan en annan vill behålla egendomen av känslomässiga skäl.
Ekonomiska frågor: Vem ska betala för underhåll eller reparationer? Vad händer om en delägare inte bidrar?
Otydliga avtal: Om ni inte har ett skriftligt avtal om hur ägandet ska fungera kan det leda till missförstånd.
Oväntade situationer: Vad händer om en delägare går bort, skiljer sig eller får ekonomiska problem? Det kan påverka hela ägandet.

Dessa situationer kan skapa stress och konflikter, men de är också områden där vi på Justiflex kan göra skillnad. Vi hjälper dig att förstå dina rättigheter och hitta lösningar som fungerar för alla inblandade.

Hur kan vi på Justiflex hjälpa dig?

Om du äger något tillsammans med andra och känner dig osäker på vad som gäller är du inte ensam. På Justfilex är vi specialiserade på att hjälpa privatpersoner med frågor kring samäganderätt. Här är några sätt vi kan stötta dig:

Rådgivning: Vi går igenom din situation och förklarar vad samäganderättslagen säger om just din egendom. Oavsett om det gäller en fastighet, en bostadsrätt eller något annat ger vi dig klara svar.
Avtal: Vi kan hjälpa dig att skriva ett samäganderättsavtal som tydligt reglerar hur egendomen ska användas, vem som betalar vad och vad som händer om någon vill sälja. Ett bra avtal kan förebygga konflikter.
Planering: Vi kan ge råd om hur du bäst skyddar dina intressen, till exempel vid arv, skilsmässa eller andra livsförändringar.

Vårt mål är att göra processen så smidig som möjligt för dig. Vi vet att frågor om gemensamt ägande ofta är känsliga, och vi arbetar alltid med respekt för alla parter.

Tips för dig som är samägare

Här är några enkla tips för att undvika problem med samäganderätt:

Skriv ett avtal: Ett tydligt samäganderättsavtal kan spara mycket tid och energi. Vi kan hjälpa dig att utforma ett som passar din situation.
Kommunicera: Prata regelbundet med de andra delägarna om hur ni vill använda och sköta egendomen.
Planera för framtiden: Fundera på vad som ska hända om någon vill sälja, om ni får oenigheter eller om något oväntat inträffar.
Sök hjälp i tid: Om du märker att det börjar bli svårt att enas, kontakta en jurist innan konflikten växer.

Kontakta oss för en tryggare framtid

Att dela ägande med andra kan vara en fantastisk möjlighet, men det kommer också med ansvar och ibland utmaningar. På Justiflex finns vi här för att hjälpa dig att hantera frågor om samäganderätt på ett sätt som känns tryggt och rättvist. Oavsett om du bara vill ha råd, behöver hjälp med ett avtal eller står mitt i en tvist, har vi expertisen att guida dig.

Kontakta oss redan idag för ett första samtal – vi lyssnar på din situation och ger dig en tydlig bild av vad vi kan göra för dig. Låt oss hjälpa dig att göra gemensamt ägande till en styrka istället för en källa till oro.

FÖLJ OSS

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

MENY

DIN SITUATION

OM OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

MENY

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

Vad innebär samäganderätt? En guide för dig som delar ägande med andra Läs mer »

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Från samägande till försäljning: Vad du behöver veta

Lämna en kommentar / Samäganderättsavtal / Justiflex

18 mars 2025

Från samägande till försäljning: Vad du behöver veta

Den som äger en andel i en samägd egendom kan sälja sin andel om inte förbehåll om annat har gjorts vid gåva eller testamente. Enligt samäganderättslagen har en andelsägare som har kommit i konflikt med övriga delägare två möjligheter att ta hjälp av. Den ena möjligheten innebär rätten att åstadkomma en förvaltning av egendomen av en god man under viss tid. Det andra alternativet är att få samägandet upplöst genom försäljning av egendomen.

Delägares rätt till försäljning av egendomen

Rätten att få den samägda egendomen såld är det enklaste sättet att bli av med egendomen när det uppstått konflikter mellan delägarna om förvaltningen av egendomen. När man säger att varje delägare har rätt att få egendomen såld innebär det att delägarna har rätt till att egendomen ska bjudas ut till försäljning. Huruvida egendomen faktiskt blir såld beror givetvis på om det finns någon köpare.

Det finns dock vissa undantag till att få egendomen såld.

Avtal om att delägare inte har rätt att begära försäljning av egendomen

Delägare kan avstå från sin rättighet att få egendomen såld genom avtal med andra delägare (gäller inte jordbruksfastigheter). Vad som sägs i samäganderättslagen angående avtal om att delägare inte har rätt att kräva försäljning av egendomen avser i huvudsak ett avtal mellan samtliga delägare.

När det finns avtal om förbud mot att kräva försäljning som ingås endast mellan vissa delägare är även sådana avtal giltiga med den begränsande verkan det kan få.

Förbud att begära försäljning av egendom genom gåva och testamente

Förbud för delägare i samägd egendom att begära försäljning av egendomen i dess helhet kan också uppstå i samband med gåva eller testamente av andel i egendom eller av hela egendomen till flera personer som blir samägare.

Om det vid gåvan eller testamentet anges att mottagande delägare inte får begära försäljning av hela egendomen får egendomen inte säljas. Genom mottagandet av gåvan eller testamentet kan man säga att mottagaren får acceptera villkoren.

Delägare som inte själva är begränsade av villkor genom gåva eller testamente kan naturligtvis fortfarande begära att få till stånd en försäljning av egendomen, även om en annan delägare omfattas av ett förbud som baseras på villkor i gåva eller testamente.

Synnerliga skäl till att skjuta upp försäljningen

Omständigheter som utgör skäl för anstånd är huvudsakligen sådana som kan hänföras till personliga förhållanden hos den eller dem som har besittningen till egendomen. Exempelvis den eller de som bor på en fastighet eller i en bostadsrättslägenhet som är föremål för samäganderätten.

Som exempel kan nämnas sjukdom eller sociala missförhållanden som skulle förvärras vid en försäljning för närvarande eller att en försäljning skulle inverka på barn i deras nuvarande situation.

En annan situation som kan tänkas innebära skäl för anstånd är att försäljningen vid tiden för ansökningen på grund av förhållandena på marknaden kan beräknas ge ett mycket dåligt pris.

Ett annat exempel kan vara åldern på en delägare som är bosatt på en samägd fastighet i kombination med att det dröjer en viss tid innan delägaren kan få ett boende på annat ställe eller att en delägare driver verksamhet på den samägda fastigheten och det beräknas ta viss tid innan verksamheten kan flyttas till ett annat ställe.

Klyvning av fastighet, delning av lös egendom

När det gäller samägd fastighet finns ytterligare ett undantag från principen att andelsägare har rätt till försäljning av egendomen i dess helhet, nämligen om gemenskapen i stället kan upplösas genom att fastigheten blir föremål för delning genom klyvning.

När det gäller lös egendom är inte delning av egendomen i de flesta fall möjlig av praktiska eller tekniska skäl. Men det finns vissa typer av egendom där en delning i och för sig är möjlig.

Som exempel på egendomstyper som kan tänkas bli föremål för delning mellan delägarna kan nämnas ett större antal aktier, en samling antika matbestick av silver, ett antal antika stolar eller en samling målningar av kända konstnärer.

En förutsättning för att samäganderätt till lös egendom, oavsett vilken typ av egendom det handlar om, ska upplösas genom delning av egendomen mellan delägarna är att dessa är överens om att egendomen ska delas. De måste dessutom vara överens om hur delningen ska ske. Om en delägare ansöker om att egendomen i dess helhet ska säljas har domstolen inte möjlighet att besluta att egendomen i stället sak delas.

Samtycke från make eller sambo

En make får inte utan andra makens samtycke sälja fast egendom eller annan egendom som utgör makarnas gemensamma bostad. En make kan dock sälja egendom som är enskild egendom. En make får inte heller utan den andra makens samtycke sälja fast egendom om den utgör giftorättsgods.

Samtycke behövs dock inte om maken inte kan lämna giltigt samtycke eller om dennes samtycke inte kan lämnas inom rimlig tid. Sådant samtycke behövs inte heller sedan bodelning har skett med anledning av äktenskapsskillnad. Om samtycke saknas när ett sådant krävs får domstol tillåta försäljning på ansökan av den som vill sälja egendomen.

Dessa bestämmelser gäller i huvudsak även för sambor.

Samtycke krävs även när en delägare i samägd egendom avseende gemensam bostad med mera som är gift eller sambo begär att hela egendomen ska säljas.

Försäljning

Om delägarna inte kan komma överens om hur de ska sälja egendomen kan en delägare begära att samäganderätten upplöses. Försäljningen ska ske på offentlig auktion. Auktionen sågs förr i tiden som en garanti för att kunna sälja egendomen till det bästa möjliga pris och var i praktiken det enda möjliga försäljningssättet.

Numera skulle det vara tänkbart att i stället sälja egendomen genom att lägga ut försäljningen på exempelvis blocket eller tradera eller annat eftersökande av spekulanter, vilket troligtvis skulle kunna ge bättre resultat.

Eftersom 6 § i samäganderättslagen är dispositiv kan delägare på förhand genom ett samäganderättsavtal komma överens om att försäljning ska ske på annat sätt än auktion.

FÖLJ OSS

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

MENY

DIN SITUATION

OM OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

MENY

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

Från samägande till försäljning: Vad du behöver veta Läs mer »

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Vad är samäganderätt? En enkel guide till delat ägande

Lämna en kommentar / Samäganderättsavtal / Justiflex

18 mars 2025

Vad är samäganderätt? En enkel guide till delat ägande

Samäganderätt innebär att två eller flera personer (även bolag eller andra juridiska personer) gemensamt äger ett visst objekt. När personer tillsammans exempelvis äger en båt eller en sommarstuga har de samäganderätt som regleras i samäganderättslagen. Varje delägare har en ideell andel (en lott) i egendomen som delägaren kan bestämma över.

Exempel

Malin och Hampus har köpt en båt tillsammans. De äger hälften var av båten. Malin kan inte sälja hela båten till Erik. Malin kan sälja sin hälftenandel i båten till Erik. I så fall blir Hampus och Erik tillsammans ägare till båten.

Enligt samäganderättslagen måste delägarna vara ense om varje åtgärd som rör egendomen.

Exempel

Elin och Martin äger en båt tillsammans. Elin äger 75 % och Martin 25 %. Båtens motor har gått sönder och Elin vill reparera den till en kostnad av 30 000 kr.

Martin vägrar gå med på reparationen. Eftersom Elin och Martin inte kan enas blir det ingen motorreparation.

Varaktig oenighet

Två delägare kan inte överrösta en tredje delägare (med undantag för akuta nödvändiga situationer). Om det uppstår oenighet mellan delägarna kan en domstol på begäran av någon av delägarna utse en god man som tar hand om egendomen.

En delägare som inte vill vara kvar i delägarskapet kan kräva att egendomen säljs på offentlig auktion.

Exempel

Eftersom Elin och Martin inte kan komma överens om hur de ska göra med den trasiga båtmotorn i exemplet ovan, begär Elin att domstolen utser en god man och att båten ska säljas.

Den gode mannen säljer båten på offentlig auktion för 300 000 kr. Den gode mannen begär arvode för sitt arbete på 50 000 kr.

Elin och Martin får dela på resterande 250 000 kr varav Elin får 75 % och Martin 25 %.

Samäganderättsavtal

Den som äger andel i samägd egendom har rätt att fritt överlåta sina andel till vem som helst. Personer som äger egendom kan dock skriva ett avtal som helt eller delvis ersätter reglerna i samäganderättslagen.

Exempel

När Elin och Martin köpte båten tillsammans kom de överens om att Elin skulle ha rätt att köpa Martins 25-procentiga andel för samma pris som Martin betalat om Elin begär det.

Eftersom Elin och Martin inte kan enas om hur de ska hantera den trasiga motorn, kan Elin välja att köpa ut Martin från samägandet genom att betala honom det belopp han ursprungligen betalade för sin del, förutsatt att Elin är beredd att göra det.

Enkelt bolag

Samäganderättslagen är inriktad på att delägarna inte har något annat intresse än att äga och använda egendomen tillsammans. Skulle de ha kommit överens om att driva verksamhet och exempelvis hyra ut egendomen förvandlas samägandet till ett enkelt bolag enligt handelsbolagslagen.

Gåva eller testamente

En delägare som har fått sin andel i den samägda egendomen genom gåva eller testamente kan på grund av villkor som uppställts av gåvogivaren eller testatorn vara förhindrad att överlåta eller i vart fall fritt överlåta sin andel.

Ett sådant villkor ska respekteras vilket innebär att överlåtelse i strid med villkoret i princip är ogiltig. Godtrosförvärv kan dock ske enligt vad som i allmänhet gäller om förvärv av andel i aktuell samägd egendom.

FÖLJ OSS

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

MENY

DIN SITUATION

OM OSS

MENY

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

Vad är samäganderätt? En enkel guide till delat ägande Läs mer »

Samägd egendom. Storleken av samägares andelar

Lämna en kommentar / Samäganderättsavtal / Justiflex

6 juni 2024

Samägd egendom. Storleken av samägares andelar

När två eller flera personer gemensamt förvärvar viss egendom genom köp har de frihet att bestämma andelarnas storlek, exempelvis i förhållande till hur mycket pengar var och en har bidragit med, såvida det inte föreligger någon omständighet som ger stöd för att fördelningen av andelarnas storlek ska ske på annat sätt.

Denna princip kommer till uttryck i 1 § andra meningen samäganderättslagen. Där framgår att andelarna ska räknas “för lika”, där inte annat förhållande kan visas. För att principen om lika stora andelar ska frångås krävs enligt 1 § andra meningen samäganderättslagen att annat förhållande “kan visas.”

Förutsättningen för att frångå principen om lika stora andelar

För att avvika från principen om lika stora andelar krävs att det på något sätt går att “bevisa” eller “styrka” att den samägda egendomen har andra andelar än vad som följer av antalet delägare. Detta ska dock inte tolkas som att det finns ett generellt strängt beviskrav i fråga om andelar i samägd egendom har annan storlek än vad som följer av antalet delägare.

Som exempel kan nämnas två personer som gemensamt köpt viss värdefull egendom där den ena personen betalade 100 000 kr av köpesumman och den andra personen betalade 200 000 kr. Mellan dem var det avsett att den förre skulle äga en tredjedel och den senare två tredjedelar, vilket dock inte kom till uttryck i köpehandlingen. För den som betalade 200 000 kr kan det vara svårt att i efterhand bevisa detta, om den som endast betalade 100 000 kr bestrider påståendet eller är avliden.

Ett annat exempel är att en gåvogivare eller testamentsgivare (testator) avsett att andelarna mellan gåvotagarna respektive testamentstagarna inte skulle vara lika stora utan fördelas på annat sätt vilket inte kommit till uttryck i gåvohandlingen respektive testamentet. Om givaren respektive testamentsgivaren har dött när frågan aktualiseras kan det vara svårt att styrka avsikten.

Vad som ska “visas” eller “bevisas” av den part som har ett intresse i saken är de faktiska omständigheterna som föranleder annan fördelning än lika stora andelar. Frågor gällande beviskravet för att frångå presumtionen om lika stora andelar och omständigheter som ska beaktas har prövats i ett avgörande från Högsta domstolen (NJA 2012 s. 377).

Högsta domstolens avgörande

Högsta domstolens prövning gällde två personer som var sambor sedan 1998. De köpte år 2002 en segelbåt värd 535 000 kr. Eftersom det bland annat saknades inredning krävdes ytterligare kostnader samt arbete. Av den totala kostnaden betala sambo A 535 000 kr och sambo B 120 000 kr och sambo A utförde huvuddelen av det arbete som krävdes för att göra båten sjöduglig. Samboförhållandet upphörde 2006.

Sambo A och sambo B var överens om att de ägde segelbåten gemensamt. Enligt sambo B var deras gemensamma avsikt vid köpet att de skulle äga båten med lika stora andelar. Sambo A påstod att de varit överens om att de skulle äga båten med andelar i proportion till insatserna och han gjorde i målet gällande att hans andel därför uppgick till 81,5 procent av båten och sambo B:s andel till 18,5 procent av båten.

Högsta domstolen anförde att vid bestämningen av beviskravet har det betydelse hur samäganderätten har uppkommit. Har exempelvis två personer utan närmare relation till varandra tillsammans köpt eller tillverkat en sak är beviskravet normalt lägre än om samäganderätten uppkommit genom gåva, testamente eller fynd.

När samäganderätten grundar sig på ett avtal mellan två personer är beviskravet för annan fördelning än hälftenägande lägre än om dold samäganderätt anses föreligga. Beviskravet kan också variera beroende på de samägande parternas rättsliga förhållande till varandra. Ett samägande som ligger nära ett egentligt bolagsförhållande kan exempelvis tala för tillämpning av ett lågt beviskrav för brytande av presumtionen om samägande med lika andelar.

Frågan om samäganderätt föreligger och i så fall med vilka andelar ska även för makar och sambor avgöras efter allmänna förmögenhetsrättsliga princier. Trots den principiella skillanden mellan å ena sidan giftorätt och rätt till samboegendom och å andra sidan samäganderätt kan beviskravet i 1 § samäganderättslagen i viss mån variera beroende på om de samägande parterna är makar eller sambor eller om parterna inte har en sådan närhet till varandra.

I ett äktenskapsförhållande föreligger typiskt sett en ekonomisk gemenskap som inte motsvaras av förhållande i en samborelation, vilket kan tala för att högre krav ska ställas på bevisningen för att presumtionen om hälftenägande ska bryas vid samägande inom äktenskapet. Det kan också ha betydelse om fråga är om samägande till giftorättsgods eller enskild egendom, liksom om den samägda egendomen är samboegendom eller inte.

Alldeles oavsett vilken typsituation som föreligger […], finns det vissa faktorer som är av betydelse för bedömningen av annan fördelningsgrund än att lika andelar ska tillämpas enligt 1 § samäganderättslagen. Hänsyn bör tas till den samägda egendomens art, användningsändamål och värde, liksom till parternas ekonomiska bidrag, andra insatser, ansvar för lån som tagits upp för betalda egendomen och parternas ekonomiska sammanflätning i övrigt.

Vid samäganderätt som har uppkommit i ett äktenskap eller i ett samboförhållande finns det anledning att bestämma andelarna ganska summariskt med hänsyn till den naturliga generositet som typiskt sett kan förmodas föreligga i en sådan relation.

Högsta domstolens dom i fråga om segelbåten

I fråga om det aktuella fallet med segelbåten framhöll Högsta domstolen som skäl:

Att båten inte skulle användas uteslutande eller huvudsakligen av någon av samborna för eget ändamål.
Att det inte fanns någon gemensam partsavsikt om andelarnas storlek vid tidpunkten för köpet.
Att parterna hade uppdelad ekonomi och att det var fråga om en betydelsefull investering för dem i förhållande till deras ekonomi i övrigt.

De nämnda omständigheterna talade enligt Högsta domstolen för att andelarna skulle bestämmas utifrån respektive parts ekonomiska bidrag till inköpet.

Det allmänna beviskravet för att frångå principen om lika stora andelar

Om två personer utan närmare relation till varandra gemensamt köper viss egendom som blir samägd mellan dem är avgörande för frågan om andelarnas storlek i princip vad de gemensamt avsåg eller utgick från vid tiden för köpet.

Egendomens art och vardera partens ekonomiska insats, liksom andra omständigheter som de som nämndes i Högsta domstolens domskäl ovan kan tjäna som ledning för bedömning av frågan.

När det gäller egendom som två eller flera personer erhållit genom gåva eller i testamente är avgörande vad gåvogivaren eller testamentsgivaren angett eller avsett.

Betydelsen av en andels storlek

Storleken av de olika andelarna i samägd egendom har betydelse i flera avseenden. Den som har en större andel än andra delägare har ofta större fördel av egendomen än övriga men får samtidigt bära en större del av kostnaderna för egendomen i förhållande till de övriga ägarna.

När det gäller egendom som avses komma att användas av delägarna som exempelvis en bil eller en båt bör den som har större andel än de övriga delägarna ha rätt att få använda egendomen i större utsträckning än de övriga.

Om egendomen ger avkastning i form av ränta, utdelning eller avgift (exempelvis arrendeavgift), bör delägare med större andel ha rätt till del i avkastningen i förhållande till storleken av sin andel. Samtidigt ska en delägare med större andel än övriga vara skyldig att svara för en större andel av kostnaderna än övriga delägare.

Delägare kan självklart komma överens om en annan fördelning av förmåner och kostnader än som följer av andelarnas storlek.

FÖLJ OSS

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

MENY

DIN SITUATION

OM OSS

MENY

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS