Samboavtal

Samboförhållande inleds: Så påverkas din ekonomi och juridik

27 mars 2025

Samboförhållande inleds: Så påverkas din ekonomi och juridik

I flera avseenden är det väsentligt att inte bara fastställa om personerna är eller har varit sambor, utan även att klargöra under vilken period samboförhållandet ägde rum, det vill säga när det började och avslutades. Detta är bland annat viktigt vid en eventuell framtida bodelning, eftersom det påverkar bedömningen av vilket bohag som ska betraktas som anskaffat för gemensamt bruk. Hur länge förhållandet varade kan också spela en roll för om en bodelning ska justeras.

Inbördes överenskommelse gäller inte alltid

När det gäller frågor där förhållandets längd är viktig för samborna själva, har de frihet att gemensamt komma överens om när deras samboförhållande ska anses ha börjat. I andra situationer, exempelvis när borgenärer vill utmäta egendom på grund av den enes skulder, kan samborna inte själva avgöra om de ska betraktas som sambor eller inte. De har heller inte rätt att bestämma från vilken tidpunkt deras förhållande ska anses ha inletts.

Uppfylla sambolagens krav

Ett ogift par som bor tillsammans betraktas som sambor från den dag då deras förhållande uppfyller sambolagens kriterier, det vill säga när de stadigvarande lever ihop i ett parförhållande och delar hushåll. I de flesta fall är det datumet då paret flyttade ihop som avgör när samboförhållandet startade.
 
Detta kan ofta vara svårt att fastställa exakt i efterhand, särskilt när en av dem flyttar in hos den andra efter längre och upprepade perioder av övernattningar. Vid vilket datum paret ska anses vara sambor beror på de specifika omständigheterna i varje enskilt fall.

Dubbla bostäder

Det är vanligt att båda parterna redan har var sin bostad när de beslutar sig för att flytta ihop. Paret kan då antingen välja att flytta till en ny gemensam bostad, eller så flyttar den ena in hos den andra. Ofta behåller den som flyttar in sin tidigare bostad efter sammanslagningen.
 
Det kan exempelvis bero på att en släkting behöver tillgång till villan eller vill använda lägenheten som en övernattningsbostad. Om den inflyttade sambon behåller sin gamla bostad kan det vara en indikation på att han eller hon inte fullt ut avser att inleda ett samboförhållande. Samtidigt finns det inget absolut hinder för att anse att paret blir sambor redan vid inflyttningen, även om den andra bostaden behålls.

Folkbokförda på olika adresser

Att ha samma folkbokföringsadress är en indikation på att två personer är sambor enligt sambolagen. Det förekommer dock att en av samborna är folkbokförd på en annan adress än den där paret bor tillsammans. Utgångspunkten är då att de inte betraktas som sambor förrän båda är registrerade på samma adress.
 
Paret eller någon annan kan dock försöka visa att de inte är sambor trots olika adresser. Om en samlad bedömning visar att de har en gemensam permanent bostad och delar hushållsekonomi, kan de ändå räknas som sambor. Detta bör i så fall ha pågått i minst sex månader.

Gemensamma barn

Ett par som lever tillsammans och har gemensamma barn förutsätts vara sambor. En annan tydlig indikation på ett samboförhållande är om paret delar bankkonton, eftersom det tyder på att de har ett gemensamt hushåll. Ytterligare aspekter som kan beaktas inkluderar testamenten och avtal mellan parterna gällande vissa ekonomiska familjefrågor.
© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Samboförhållande inleds: Så påverkas din ekonomi och juridik Läs mer »

Samboavtal för nybörjare: Läs och förstå på 3 minuter

22 mars 2025

Samboavtal för nybörjare: Läs och förstå på 3 minuter

Två personer som bor tillsammans stadigvarande i ett parförhållande och delar hushåll kallas sambor. Problemet med sambolagen är att många inte förstår vad reglerna egentligen betyder. Vissa betalar till exempel för sin sambos bostad eller står för andra kostnader och tror att de får rätt till en del av bostadens värde om förhållandet tar slut. Men om sambon ägde bostaden innan de blev sambor blir den inte samboegendom, och då får de ingen rätt till den. Andra tror att samboskap är som att vara gift och att de automatiskt ärver varandra, som makar gör. När den ena sambon dör inser den kvarvarande att det inte fungerar så, och någon arvsrätt finns inte.

Bodelning

När ett samboförhållande tar slut ska samborna göra en bodelning om någon av dem vill det. Ett samboförhållande slutar till exempel om en av samborna dör eller om de flyttar isär.

Vid bodelningen delar samborna på samboegendomen. Samboegendom är den bostad och de saker (bohag) som de skaffat tillsammans för att använda gemensamt, oavsett vem som betalat för det. All annan egendom som samborna äger ingår inte i bodelningen.

Samboavtal

Med ett samboavtal kan samborna bestämma att bodelningsreglerna inte ska gälla. Anledningen till att sambor skriver ett samboavtal kan vara att de är ekonomiskt oberoende och vill att var och en behåller sina egna saker om förhållandet tar slut. En eller båda kan också vilja skydda viss egendom av praktiska eller ekonomiska skäl och inte riskera att förlora den i en bodelning.

Innehåll

Ett samboavtal kan göra så att all egendom hålls utanför bodelningen. Samborna kan också bestämma att bara vissa saker ska undantas. Till exempel kan de avtala att en specifik sak, som en soffa, eller saker som köpts på ett särskilt sätt inte ska delas.

Däremot kan ett samboavtal inte säga att äktenskapsbalkens regler ska användas vid bodelningen eller att annan egendom än samboegendom ska ingå i den.

Samborna kan skriva avtalet innan de börjar leva tillsammans eller medan de redan är sambor.

Formkrav

Ett samboavtal måste vara skriftligt och skrivas under av båda samborna. Det behöver inte ha vittnen, men det kan vara smart för att ha bevis om något tvistas senare.

Det är bra att sätta datum på samboavtalet. Om samborna skriver ett nytt avtal är det det senaste som gäller.

Samboavtalet bör göras i två kopior, så att båda samborna får var sin.

Det går inte att registrera ett samboavtal.

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Samboavtal för nybörjare: Läs och förstå på 3 minuter Läs mer »

Så delas sambors egendom – Allt du behöver veta

16 mars 2025

Så delas sambors egendom - Allt du behöver veta

Under samboförhållandet äger varje sambo det han eller hon hade innan samboförhållandet inleddes. Den sambo som köper (betalar), byter till sig eller får något under förhållandet blir ensam ägare till det som köps. Motsvarande gäller för skulder. Om samboförhållandet upphör ska dock samborna dela på all egendom som är samboegendom oavsett vem som äger den egendomen.

Samtycke i vissa fall

Normalt får den som ägare till en sak bestämma helt fritt om hur saken ska användas och om den ska säljas eller inte. En sambo får dock inte utan den andra sambons samtycke sälja, hyra ut eller upplåta parets gemensamma bostad eller sådant bohag som ska ingå i bodelningen om paret skulle separera. 

Samäganderätt

Då ett sambopar delar på kostnaden för ett inköp blir de samägare till det köpta. En sambo får däremot inte någon automatisk samäganderätt till saker som den andra köper. Om samborna inte kan avgöra vem som har köpt en sak när de ska bodela, kan de anses ha samäganderätt till saken.

Dold samäganderätt

Sambor kan ha dold samäganderätt till en fastighet som den andra ensam har lagfart på. För detta krävs bland annat att fastigheten köptes för att paret skulle använda den tillsammans.

Dold samäganderätt är något annat än vanlig samäganderätt. Den dolda samäganderätten är endast en rätt för maken att få bli betraktad som samägare till fastigheten.

Dold samäganderätt är svagare än både vanlig äganderätt och samäganderätt eftersom den inte gäller mot den öppna ägarens fordringsägare. Innan den dolda ägaren har blivit insatt som ägare till egendomen kan den öppna ägarens borgenärer begära utmätning i egendomen.

Samboegendom

Vid en bodelning ska samborna dela på all samboegendom. Med samboegendom menas gemensam bostad och gemensamt bohag som paret skaffat för gemensam användning. Sambolagen gäller alltså inte all egendom som tillhör samborna.

Gemensam bostad

Definitionen av sambors gemensamma bostad bygger på bestämmelsen om makarnas gemensamma hem i äktenskapsbalken och motsvarande regler för registrerade partner.

Vad som är gemensam bostad för samborna har stor betydelse eftersom den gemensamma bostaden ingår i en bodelning mellan samborna. En sambo har dessutom rätt att under vissa omständigheter överta den gemensamma bostaden även om den inte skulle ingå i bodelningen.

Olika bostäder

Bostäder av olika slag kan anses vara gemensam bostad i sambolagens mening. Hit hör

  • Villor
  • Bostadsrättslägenheter
  • Hyreslägenheter

Endast byggnad

En obebyggd tomt kan inte betraktas som en gemensam bostad för samborna. Det krävs att det finns en byggnad på tomten och att den används som permanentbostad för paret. Byggnanden kan ligga på en ägd tomt eller på en tomt som innehas med tomträtt eller arrenderas.

Inte fritidsbostad

Enligt en specialbestämmelse i sambolagen ska reglerna om den gemensamma bostaden inte praktiseras på byggnader som huvudsakligen används för fritidsändamål.

Sommarstugor och andelslägenheter i fjällen räknas därför inte som gemensam bostad. Det medför bland annat att de inte ingår i bodelningen mellan samborna.

Anmälan om gemensam bostad

Samborna kan enligt sambolagen anmäla att en fastighet som någon av dem har lagfart på utnyttjas som gemensam bostad. Detta gäller även tomträtter. Anmälan ska vara skriftlig och undertecknad av båda samborna. Den lämnas in till inskrivningsmyndigheten som för in uppgiften i fastighetesregistrets inskrivningsdel.

En sådan anmälan gäller vid en senare bodelning mellan paret som bevis för att fastigehten ska räknas som deras gemensamma bostad. Däremot är registreringen endast en av flera faktorer som beaktas när en  borgenär kräver betalt för en fordran mot den sambo som äger fastigheten.

Finns det en amälan om gemensam bostad kan en ny ägare av fastigheten bara få lagfart om den andre sambon samtyckt.

Rätt att överta

Vid bodelningen efter att paret har separerat har den sambo som har störst behöv av den gemensamma bostaden rätt att få den på sin lott. Det gäller även om det är den andra sambon som äger bostaden.

Även när bostaden inte ingår i bodelningen (exempelvis för att den ena sambon har ärvt den) kan sambon ha rätt att överta den. Detta gäller dock endast ägarlägenheter eller bostadsrätter med hyres- eller bostadsrätt.

Renovering av sambons villa

När en sambo renoverar en villa som tillhör den andra sambon är det viktigt att känna till reglerna om byggnadstillbehör. Byggnadstillbehör är fast inredning och annat som fästs på byggnaden, exempelvis markiser och vattenledningar. 

Byggnadstillbehör hör alltid till fastigheten. Renoveringar på en fastighet innebär ofta investeringar i byggnadstillbehör. Det kan därför komma som en överraskning att sambon vid en bodelning inte kan ta med sig saker som han eller hon köpt och monterat fast på byggnaden.

Även om det kan vara relativt enkelt att ta loss saken blir egendomen byggnadstillbehör och tillhör därför fastighetsägaren.

Gemensamt bohag

Sambors gemensamma bohag omfattas av sambolagens bestämmelser. Med gemensamt bohag menas bohag som har skaffats för att användas av samborna tillsammans i det gemensamma hemmet. Möbler, hushållsmaskiner och annat som normalt finns i ett hem är därför bohag.

Sakerna behöver inte vara nödvändiga för hemmets skötsel för att vara gemensamt bohag. Konst som har köpts för att finnas i hemmet kan därför räknas som gemensamt bohag.

Samborna kan ha bohag som faller utanför sambolagens definition. Sådant bohag brukar kallas övrigt bohag.

Bohag för fritiden

Enligt en specialregel omfattar sambolagens regler inte bohag som huvudsakligen används för fritidsändamål. Det innebär att möbler med mera som köps gemensamt för att stå året runt i en fritidsbostad inte räknas som gemensamt bohag.

Hushållsmaskiner med mera som normalt finns i gemensamma hemmet är däremot gemensamt bohag även om de skulle användas i sommarstugan under semestern. Detta beror på att bohaget sannolikt huvudsakligen används i hemmet.

Företaget ingår inte

Ett företag är inte bohag och kan därför aldrig dras in i en bodelning när sambor separerar. Detta gäller oberoende av i vilken företagsform bolaget bedrivs.

Förtaget kan vara en juridisk person (exempelvis aktiebolag) eller en fysisk person (enskild näringsverksamhet). Om samborna har bolaget tillsammans äger de sina respektive andelar av bolaget efter separationen.

Bilar ingår inte

En bil är inte bohag. Den ingår alltså inte i en bodelning enligt sambolagen även om den har köpts av en sambo för att användas gemensamt.

Gemensam användning

För att bostaden och bohaget ska ingå i bodelningen krävs att dessa har förvärvats för gemensam användning. För att avgöra om bostaden och bohaget skaffats för gemensam användning och därför ska ingå i en bodelning måste man ta hänsyn till vid vilken tidpunkt en sambo blev ägare till egendomen.

Tidpunkten för köpet

Tidpunkten för köpet är inte ensamt avgörande för om bostaden eller bohaget ska ingå i bodelningen. Däremot har tidpunkten stor betydelse för om syftet med ett köp är att bostaden och bohag ska användas privat (för enskild användning) eller för gemensam användning.

Det finns fyra viktiga punkter som har betydelse för om ett köp av gemensam bostad elller bohag ska anses vara för gemensam användning.

Det är om köpet gjordes

  • Långt innan paret flyttade ihop
  • Strax innan paret flyttade ihop
  • Under sambotiden
  • Efter att samboförhålladet upplösts

Köpt långt innan

Saker som en av samborna har skaffat långt innan de flytade ihop ska normalt inte ingå i en bodelning. I dessa fall har ju egendomen knappast köpts för att den skulle komma till användning gemensamt med den blivande sambon.

Det har inte någon avgörande betydelse om paret hade ett förhållande när bostaden eller bohaget köptes. Om det inte var aktuellt att flytta ihop vid tiden för köpet räknas bostaden eller bohaget inte som köpt för gemensam användning.

Köp i nära anslutning till hopflyttningen

Sådant som har skaffats i nära anslutning till att samborna flyttade ihop kan ingå i bodelningen. Det gäller om paret hade ett förhållande men ännu inte hunnit flytta ihop. I dessa fall kan egendomen anses vara skaffat för gemensam användning om paret hade långt framskridna planer på att flytta ihop och inköpet var ett led i förberedelserna för det gemensamma boendet.

Samma sak gäller bostäder som köps innan paret flyttar ihop. Om botaden är köpt med tanke på att paret ska flytta ihop är den köpt för gemensam användning och ska därför ingå i en kommande bodelning. Det gäller även om paret bodde isär vid tiden för köpet.

Köp under sambotiden

Bostad och bohag som köps under sambotiden ska normalt användas gemensamt och kan därför ingå i bodelningen. Detta gäller naturligtvis inte bohag som inte kan anses vara gemensamt, exempevis för att det uteslutande används för den ena sambons personliga bruk.

Surrogat

Om en sambo ägde den bostad eller det bohag som paret använt tillsammans långt innan de flyttade ihop kan tillgången inte anses skaffad för gemensam användning.

I de fall ägarsambon säljer bostaden under tiden förhållandet varar för att köpa en ny bostad åt paret anses dock den nya bostaden vara köpt för gemensam användning.

Exempel

Emma flyttar in hos Jimmy i hans bostadsrätt. Jimmys lägenhet blir parets gemensamma permanentbostad. Bostaden tillhörde Jimmy långt innan han träffade Emma och kan därför inte vara köpt för att vara parets gemensamma bostad. Den ingår därför inte vid en eventuell bodelningen mellan parterna.

När Emma och Jimmy ska ha barn bestämmer de sig för att flytta till en större bostad. Jimmy säljer därför bostadsrätten för att köpa en större bostadsrätt i samma hus. Den nya bostadsrätten ingår vid en kommande bodelning mellan Emma och Jimmy eftersom den skaffats under sambotiden.

Köp efter separationen

Sådant som någon av samborna har köpt efter att förhållandet har upplösts antas inte ha köpts för gemensam användning.

Gåva eller arv

Sådant som har tillfallit en sambo genom en gåva under sambotiden kan anses skaffat för gemensam använding. Däremot är det mer tveksamt om egendom som ena sambon har fått genom arv eller testamente kan anses skaffats för gemensam användning.

Det räcker inte med att givaren eller testator hade tänkt att egendomen skulle användas gemensamt för att den ska anses vara införskaffad av mottagaren för gemensam användning.

Sannolikt bör dock det som ärvs kunna vara skaffat för gemensam användning om den arvsberättigade sambon väljer ut egendom ur kvarlåtenskapen för att samborna behöver den gemensamt.

Exempel

David och Erika är sambor. Under sambotiden avled Erikas mamma som var änka. Paret gjorde upp om att Erika skulle försöka få dubbelsängen när syskonen skulle göra upp om vem som skulle ha vad efter föräldrarna. Detta var egentligen det enda paret hade behov av bland kvarlåtenskapen.

Vid arvsskiftet såg Erika till att få sängen på sin lott. När de andra syskonen valt vad de ville ha fick Erika dessutom en gammal byrå.

Sängen kan anses vara skaffad för gemensam anvädning eftersom Erika valt att få den med tanke på parets behov. Byrån fick Erika för att ingen annan ville ha den. Det är därför möjligt att byrån inte ska anses ha skaffats för gemensam användning. 

Både sängen och byrån är bohag, men det blir endast sängen som kommer att ingå i en bodelning mellan David och Erika.

Föreskrift om enskild egendom

Egendom som den ena sambon har fått genom arv, testamente eller gåva med förbehåll om att den ska vara enskild egendom, ska inte ingå i en bodelning mellan paret. I normalfallet ingår arvet eller gåvan ändå inte för att det inte är bostad eller bohag skaffat för gemensam användning.

Samtycke

Normalt får den som är ägare till en sak helt fritt bestämma om hur saken ska användas och om den ska säljas eller inte. Det finns dock ett undantag från huvudregeln, nämligen bestämmelserna om kravet på samtycke från den andra sambon i vissa fall.

Reglerna om samtycke innebär att en sambo som äger egendom måste ha den andra sambons samtycke för att få

  • Sälja, ge bort, byta bort, låta inteckna, hyra ut eller på något annat sätt upplåta en fastighet som samboegendom
  • Sälja, ge bort, byta bort, pantsätta, hyra ut eller på något annat sätt upplåta en gemensam bostad som inte är fastighet, exempevis en bostadsrätt eller hyrerätt, som är samboegendom eller som den andra sambon kan få rätt att överta
  • Sälja, ge bort, byta bort eller pantsätta bohag som är samboegendom

Vissa bostäder

Enligt sambolagen gäller samtyckeskravet bostäder som ska ingå i en bodelning. Bestämmelsen gäller dock också beslut om vissa bostäder som inte ingår i bodelningen. Det är när den andra sambon kan få rätt att överta bostaden trots att den inte har skaffats för gemensam användning.

Domstolen kan ge sitt samtycke

Om det inte går att få ett samtycke frår den andra sambon kan ägarsambon vända sig till domstol för att få tillstånd att göra sig av med egendomen eller pantsätta den. Det kan vara för att sambon är allvarligt sjuk. Tingsrätten kan avgöra om den andra sambon har godtagbara skäl för att vägra ge sitt samtycke.

Återgång om inte samtycke inhämtats

En sambo som upptäcker att den andra sambon har sålt eller hyrt ut sin egendom utan hans eller hennes samtycke kan vända sig till domstol. Domstolen kan då förklara att parternas prestationer ska återgå.

En sambo som vill att en försäljning med mera ska återgå har tre månader på sig att gå till domstol. Vid pantsättning eller försäljning med mera av lös egendom räknas tiden från det att sambon fick reda på att saken överlämnats till köparen.

När det gäller fast egendom räknas tiden från det sambon fick reda på att hennes sambo och köparen skrivit ett köpekontrakt.

Gäller inte godtrosförvärv av lös egendom

När en sambo utan den andra sambons samtycke har sålt egendom som hör till sambornas gemensamma bohag kan den andra sambon kräva att köpet ska återgå om den sålda egendomen omfattas av kravet på samtycke.

Den andra sambon kan dock inte kräva att köpet ska återgå om köparen gjort ett godtrosförvärv. Det innebär att  avtalet om försäljning är giltigt och bindande om köparen varken insåg eller borde ha insett att säljarens familjestatus innebar ett hinder mot affären.

För att det ska vara ett godtrosförvärv krävs dessutom att objektet ska ha kommit i köparens besittning och att ägarsambon inte längre kan förfoga över tillgången.

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Så delas sambors egendom – Allt du behöver veta Läs mer »

Vad är ett samboavtal? Allt du behöver veta 2025

15 mars 2025

Vad är ett samboavtal? Allt du behöver veta 2025

Ett samboavtal innebär att samborna avtalar bort bodelningsreglerna i sambolagen. Avtalet går ut på att man vid separation och dödsfall inte ska göra någon bodelning av det gemensamma bohaget och bostaden.

All egendom undantas

Ett samboavtal kan innebära att all egendom undantas från bodelningen. Effekten blir helt enkelt att den sambo som äger respektive tillgång behåller sina saker vid en bodelning. Saker som ägs med samäganderätt delas.

Exempel

Moa och Martin är sambor. De skriver ett samboavtal som innebär att reglerna om bodelning i sambolagen inte ska gälla mellan dem. 

Moa köper en villa där paret bosätter sig. Några år senare flyttar dock Martin därifrån. 

På grund av Moas och Martins samboavtal ska de inte bodela det gemensamma bohaget och bostaden. Moa får därför behålla sin villa utan att behöva lösa ut Martin.

Bara viss egendom

Samborna kan också avtala om att bara viss egendom ska undantas från bodelningen. Avtalet kan innebära att en viss specifik tillgång, exempelvis en soffa, en tavla eller att bostaden ska undantas från bodelningen.

Vid en bodelning ska samborna dela på all samboegendom utom den egendom som är undantagen från bodelning enligt samboavtalet.

Exempel

Wilma och Jakob är sambor. Wilma som är konstintresserad köper en dyr tavla och Jakob en dyr soffa. 

Vid en bodelning ska tavlan och soffan normalt ingå eftersom de är avsedda för det gemensamma hemmet. Wilma och Jakob kommer dock överens i ett samboavtal att tavlan och soffan inte ska ingå i en bodelning.

Detta innebär att samborna ska dela på den gemensamma bostaden och det gemensamma bohaget förutom tavlan och soffan.

Formkrav

Ett samboavtal ska vara skriftligt. Avtalet ska undertecknas av båda samborna men det behöver inte vara bevittnat. Är någon av samborna underårig eller om avtalet avser egendom som till någon del omfattas av förvaltarskap enligt föräldrabalken krävs förmyndarens eller förvaltarens skriftliga medgivande. 

Det är bra om samboavtalet dateras. Skulle samborna skriva ett nytt samboavtal gäller det senast skrivna. Samboavtalet bör finnas i två exemplar så att samborna kan få var sitt exemplar. 

Upphävande och ändringar

Samborna kan upphäva eller ändra ett samboavtal. Detta gör de genom att skriva ett nytt avtal. Samborna måste vara överens om detta. Ingen av samborna kan ensidigt upphäva eller ändra samboavtalet. 

Ogiltiga föreskrifter

Det är samborna som bestämmer vad samboavtalet ska innebära. Ett samboavtal kan dock inte innehålla vilka bestämmelser som helst. Det är inte möjligt att genom ett samboavtal:

  • Avtala att äktenskapsbalken ska gälla fullt ut
  • Upphäva tvingande bestämmelser i sambolagen, exempelvis övertaganderegeln för bostäder
  • Dra in annan än samboegendom i bodelningen

Dra in ytterligare egendom?

Om samborna drar in ytterligare egendom i bodelningen kan det ses som en gåva. Om sambon övertar skulder i samband med övertagande av egendomen som inte får räknas in i bodelningen eller lämnar någon form av medel eller pengar som motprestation, räknas överlåtelsen som köp.

Exempel

Alex och Hanna som är sambor skriver ett samboavtal. Enligt avtalet ska Alex andel i familjeföretaget ingå i en eventuell kommande bodelning.

Detta är dock inte tillåtet att avtala om eftersom Alex andel i företaget inte är gemensam bostad eller bohag. Avtalet går alltså ut på att dra in tillgångar i bodelningen i stället för att hålla bostad eller bohag utanför bodelningen.

Det är därför möjligt att avtalet kan komma att ses som en gåva från Alex till Hanna.

Orimliga avtal

Jämkning eller ogiltighet

Om en sambo anser att en klausul i ett samboavtal är orimlig kan han eller hon kräva att det jämkas. Om det inte går att jämka villkoren kan domstolen bestämma att villkoret inte ska gälla överhuvudtaget.

Då gäller resten av avtalet förutom just det bortjämkade villkoret. Är villkoret så viktigt att avtalet förlorar sitt värde om det jämkas eller inte finns med kan hela avtalet förklaras ogiltigt eller jämkas.

En jämkning av samboavtalet innebär att egendom som är undantagen från bodelningen enligt samboavtalet ska behandlas som samboegendom i bodelningen.

Grunder för orimlighet

Ett avtalsvillkor kan vara orimligt för att det är en viss typ av villkor på grund av förhållandena i det enskilda fallet. Vid bedömningen av om ett villkor är orimligt tar domstolen hänsyn till både förhållandena vid avtalets tillkomst och sådant som inträffat senare.

Ett bodelningsavtal skulle kunna vara orimligt om den ena sambon övertalar den andra att skriva under ett orättvist samboavtal genom någon form av förhandlingsteknik. Det kan exempevis vara att ena sambon lockar den andra att skriva under samboavtalet med löftet att han eller hon inte kommer att kräva vårdnaden om barnen vid en separation.

En annan omständighet som kan leda till jämkning är att det gått så lång tid från det att samboavtalet skrevs till att det ska tillämpas. Det kan ha hänt en hel del saker under tiden, exempevis att ena sambon gjort ett aktieklipp, fått ett stort arv eller vunnit miljoner på lotto.

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Vad är ett samboavtal? Allt du behöver veta 2025 Läs mer »

Allt du behöver veta om gåvor till din sambo

12 mars 2025

Allt du behöver veta om gåvor till din sambo

Sambor har samma problem som makar har. En gåva kan inte överlämnas från den ena sambon till den andra på ett sådant sätt att givaren inte längre har kontroll över gåvan. Därför blir dyrbara gåvor mellan samborna inte skyddade mot givarsambons borgenärer. Regeln om registrering av gåvor gäller endast gåvor mellan makar. När det gäller sambor finns inga särskilda regler när det i fråga om fullbordande av gåva.

För att en gåva mellan sambor ska gälla mot borgenärerna krävs därför att egendomen har överlämnats till den skuldfria sambon på ett sådant sätt att givaren inte längre kan bestämma över den. I praktiken är detta omöjligt eftersom gåvan ofta finns kvar i det gemensamma hemmet.

Gåvor från sambor till utomstående

Samtycke

Normalt får den sambo som är ägare till en sak bestämma helt fritt om hur saken ska användas och om den ska ges bort. Precis som för makar finns det dock undantag från huvudregeln.

En sambo som äger egendom måste ha den andra sambons samtycke för att

  • Sälja, ge bort, byta bort, låta inteckna, hyra ut eller på något annat sätt upplåta en fastighet som är samboegendom.
  • Sälja, ge bort, byta bort, pantsätta, hyra ut eller på något annat sätt upplåta en gemensam bostad som inte är fastighet, exempelvis en bostadsrätt eller hyresrätt, som är samboegendom eller som den andra sambon kan få rätt att överta.
  • Sälja, ge bort, byta bort eller pantsätta gemensam bostad som är samboegendom.

Vissa bostäder

Enligt sambolagen gäller samtyckeskravet bostäder som ska ingå i bodelning. Bestämmelsen gäller även beslut om vissa bostäder som inte ingår i bodelningen. Det är när den andra sambon kan få rätt att överta bostaden trots att den inte har skaffats för gemensam användning.

Samboavtal

Sambor kan skriva ett samboavtal mellan varandra. Ett sådant avtal innebär att man helt eller delvis avtalar bort bestämmelserna om bodelning i sambolagen. Ett samboavtal kan innehålla en bestämmelse om att bostaden ska hållas utanför bodelningen. I så fall behåller ägarsambon bostaden efter separationen.

Samboavtalet kan dock inte hindra en sambo från att överta parets gemensamma bostad i en hyresrätt eller bostadsrätt. Det innebär att en sambo som äger den bostadsrätt som paret har som gemensam bostad aldrig får ge bort den utan samtycke från sin sambo.

Bostad i villa

När sambornas bostad är en bostadsfastighet behövs inte något samtycke för att ge bort den om samborna har gjort upp i ett samboavtal att bostadsfastigheten inte ska ingå i bodelningen eller om den inte köpts för gemensam användning.

Men ingår bostadsfastigheten i en framtida bodelning måste ägaren alltid ha sambons samtycke för att ge bort den.

Skriftligt samtycke

När det krävs samtycke från sambon måste det vara skriftligt. Det behöver inte vara bevittnat även om det kan vara lämpligt. Vid gåva räcker det med att sambon skriver sitt namn på gåvobrevet. Då framgår det att sambon samtyckt och vilka villkor som gäller för gåvan.

Gåva av fast egendom

Den som får fast egendom i gåva av sin sambo ska söka lagfart på fastigheten till Lantmäteriet. När sambon får lagfart på fastigheten gäller gåvan mot givarsambons borgenärer. Dock gäller vanliga återvinningsregler i konkurs.

Vanliga presenter

Vanliga presenter som sambor ger till varandra gäller mot borgenärerna. Det kan vara födelsedagspresenter eller liknande. Presenten får dock inte vara orimligt värdefull.

Gemensamt bohag

Den av samborna som är ägare till bohag som ska ingå i bodelningen eller som kan omfattas av regeln om övertaganderätt måste ha samtycke för att få göra sig av med egendomen. Samtycket behöver inte vara skriftligt.

Om giltigt samtycke inte kan fås

Regeln om samtycke gäller inte om sambon saknar rättslig handlingsförmåga. Det innebär att en sambo får ge bort egendom även utan att den andra sambons samtycke, om denne är så svårt sjuk att han eller hon inte kan fatta egna beslut.

Det spelar ingen roll om sambon i ett sådant läge har fått en god man eller förvaltare utsedd. Det är endast sambon själv som kan ge samtycke. Ägarsambon får därför i en sådan situation ge bort sin egendom mot den gode mannens eller förvaltarens vilja.

Motsvarande gäller om sambon inte kan nås inom rimlig tid.

Domstolen får godkänna

Om det inte går att få ett samtycke från den andra sambon kan ägarsambon vända sig till domtol för att få tillstånd att göra sig av med egendomen. Tingsrätten ska avgöra om den andra sambon har godtagbara skäl för att vägra ge sitt samtycke. Det kan vara för att sambon är allvarligt sjuk. Det gäller både gemensam bostad och gemensamt bohag.

Återgång

En sambo som upptäcker att den andra sambon har givit bort egendom utan hans eller hennes samtycke kan vända sig till domstol. Domstolen kan då förklara att parternas prestationer ska återgå. Gåvotagaren måste då lämna tillbaka det han eller hon fått. Det gäller både bostad och bohag.

Den andre sambon kan däremot inte kräva att gåvan ska återgå om köparen gjort ett godtrosförvärv av bohag, det vill säga lös egendom. Det innebär att gåvoavtalet är giltigt och bindande om gåvotagaren varken insåg eller borde ha insett att givarens familjestatus innebar ett hinder mot affären.

Okunskap om lagreglerna faller in under vad gåvotagaren borde ha insett. Därför räknas det inte som god tro.

Gåvotagaren kan endast vara i god tro om han eller hon varken visste eller borde ha vetat att givaren var sambo. Om gåvotagaren visste eller borde ha vetat om detta kan han eller hon dock vara i god tro om att sambon samtyckte till försäljningen. Det kan vara att ägarsambon ljugit om att hans eller hennes sambo faktiskt gett sitt samtycke till gåvan.

Tidsfrister

En sambo som vill att en gåva ska återgå har tre månader på sig att gå till domstol. Vid gåva av lös egendom räknas tiden från det att sambon fick reda på att saken överlämnats till gåvotagaren.

När det gäller fast egendom räknas tiden från det att sambon fick reda på att hans eller hennes sambo och gåvotagaren har skrivit ett gåvobrev.

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Allt du behöver veta om gåvor till din sambo Läs mer »

Samboavtal i Sverige 2025: Skydda din ekonomi vid separation 

Samboavtal i Sverige 2025: Skydda din ekonomi vid separation

Ungefär en tredjedel av alla par i Sverige är sambor och enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) finns undersökningar som visar att omkring hälften av alla sambopar kommer att separera. Sambor som inte vill göra någon hälftendelning av egendom när de separerar väljer att skriva ett samboavtal. I samboavtalet kommer samborna överens om att sambolagens bodelningsregler inte ska gälla för deras permanentbostad eller bohag. Samborna kan också välja att exempelvis bodelningsreglerna inte ska gälla för bostaden, men användas för bohaget eller tvärtom. 

Vad kan hända om du inte skriver något samboavtal?

När sambor ska genomföra bodelning av sin samboegendom får de göra avräkning för skulder. Precis som vid bodelning mellan makar får man först beräkna värdet på var och ens samboegendom.  

Sedan får vardera sambon räkna av sådana skulder som hänger samman med samboegendomen och som fanns när samboförhållandet tog slut. Det är alltså i första hand sådana skulder som hänger ihop med samboegendom, som exempelvis ett bolån på den gemensamma permanentbostaden som får räknas av.  

Exempel 1

Lisa köpte en bostadsrätt för 2 000 000 kr när hon flyttade ihop med Erik. Lisa finansierade köpet med 400 000 kr i kontantinsats och 1 600 000 kr i lån. Några år senare flyttar Lisa och Erik isär. Då är bostadsrätten värd 2 400 000 kr.

Från vinsten (2 400 000 – 2 000 000 kr = 400 000 kr). Vinstskatten är oftast 22 % av den beskattningsbara vinsten. 400 000 x 0.22 = 88 000 kr. Lånet på 1 600 000 kr plus den latenta skatteskulden på 88 000 kr får Lisa dra av vid bodelningen. 

Till fördelning i samboegendom bidrar Lisa med 716 000 kr (2 400 000 – 1 684 000 kr). Erik äger inte någon samboegendom.

Lisa får i bodelningen ge Erik 358 000 kr.  

Exempel 2

Hanna och Anders köper en bostadsrätt tillsammans och blir ägare till hälften var. Bostadsrätten ska bli deras gemensamma permanentbostad. Bostadsrätten kostar 2 000 000 kr.

Hanna betalar sin del kontant. Anders lägger 100 000 kr kontant och tar ett lån på 900 000 kr. Senare separerar Hanna och Andersrätt. Bostadsrätten är fortfarande värd 2 000 000 kr. 

 Så här blir bodelningen:  

 Anders 

Halva bostadsrätten 1 000 000 kr    

Lån                              –  900 000 kr    

___________________________________________

Hanna

Halva bostadsrätten 1 000 000 kr

Lån                                               0 kr

___________________________________________

Till fördelning      

Anders        100 000 kr          

Hanna      1 000 000 kr 

___________________________________________

Anders och Hanna ska ha 550 000 kr vardera.

Hanna får ge 450 000 kr till Anders. 

Här borde Anders och Hanna ha skrivit ett samboavtal före lägenhetsköpet där de avtalade bort sambolagens bodelningsregler för bostaden. Då hade de varit vanliga samägare till lägenheten och efter försäljningen hade Hanna fått behålla sin miljon och Anders sina 100 000 kr. 

Exempel 3

Maja och Martin är sambor och bor i en bostadsrättslägenhet som de köpt tillsammans. Bostadsrätten är värd 3 000 000 kr och de har tagit ett gemensamt lån på 2 000 000 kr.

Martin har också tagit ett vanligt banklån på 200 000 kr för att köpa en motorcykel. Han amorterar inte på lånet. När han och Maja separerar är motorcykeln bara värd 100 000 kr. Martin har inga andra tillgångar.  

Värdet på Majas respektive Martins samboegendom är 1 500 000 kr (halva bostadsrätten var). Från värdet får var och en räkna av halva lånet, 1 000 000 kr. Då har de 500 000 kr var. Men Martin får dessutom räkna av 100 000 kr av sitt motorcykellån, eftersom det bara är halva lånet (100 000 kr) som täcks av motorcykeln.

Martins netto är då 400 000 kr mot Majas netto på 500 000 kr.

Följden blir att Maja får lämna 50 000 kr till Martin. 

När det är fråga om lån som inte har något samband med samboegendom så ska sambon i första hand täcka sådana skulder med andra tillgångar än sådant som är samboegendom. Men om det skulle vara så att dessa tillgångar inte räcker till så får sambon räkna av skulden mot sin samboegendom. Det kan bli en obehaglig överraskning för den andra sambon vid en separation. 

När sambor har olika mycket pengar att stoppa in i bostaden

Äga hälften var – samborna skriver skuldebrev mellan sig

En lösning när den ena sambon har mer att lägga in i bostaden är att samborna skriver ett skuldebrev (revers) mellan sig. Säg att samborna köper en bostad och ska äga hälften var. Den ena sambon har 1 500 000 kr att lägga kontant och den andre har inte något alls. Då blir den sambo som saknar kontantinsats skyldig den andre sambon 750 000 kr. Det här är nog det vanligaste sättet att reglera att samborna blir samägare till en bostad men med olika förutsättningar. Även här krävs ett samboavtal där  bodelningsreglerna i sambolagen avtalas bort. 

Finanisiering med både kontanter och lån

I exemplet med Hanna och Anders köpte samborna bostaden med hälften var, men det vara bara Anders som tog ett lån på sin del. Hanna betalade sin del kontant. För att undvika orättvis bodelning får samborna se till att båda samborna tar bolån om inte kontant betalning av hela bostaden kan göras. En annan lösning är att samborna skriver ett samboavtal som innebär att bostaden inte ska ingå i bodelningen.  

Äga olika andelar i förhållande till vars och ens insats

När den ena sambon går in med ett större kontantbelopp finns också lösningen att den sambon blir ägare till en större del av bostaden. Det bör då kombineras med att man står för lånen på samma sätt. Och som i de övriga exemplen krävs ett samboavtal. 

Äganderättsfrågan har bland annat betydelse för vem av samborna som har bättre rätt till fastigheten vid en bodelning och för vem som ska få del av fastigheten om samborna har avtalat att fastigheten ska hållas utanför bodelningen. 

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Samboavtal i Sverige 2025: Skydda din ekonomi vid separation  Läs mer »

Sambo. Ersättning för arbete och investeringar

Sambo. Ersättning för arbete och investeringar

Det är numera ganska vanligt att sambor lever på liknande sätt som makar vilket gör att ena sambon riskerar att förlora pengar vid en separation. En vanligt förekommande situation är när en sambo flyttar in i den andre sambons tidigare köpta bostadsfastighet och därefter under många år bidrar till betalning av räntor och amorteringar på lån som ägarsambon tagit vid bostadsköpet. Eftersom förvärvet av fastigheten redan var gjord innan de träffades kan det inte bli fråga om någon gemensam partsavsikt som för den andre sambon kan grunda en dold äganderätt.

Låt säga att en sambo flyttat in i den andre sambons tidigare köpta bostad och bidrar till investeringar avseende bostaden. Det kan exempelvis gälla ett bidrag på 250 000 kr till renovering av kök och badrum. Tyvärr kan inte principerna rörande dold äganderätt medföra något rättsskydd eftersom den sambo som äger bostaden ensamt har köpt den innan investeringen gjordes. 

Frågan är då om den sambo som äger bostaden i dessa fall kan tillgodogöra sig värdet av den andre sambons bidrag till räntor och amorteringar och till investeringar genom att vid upplösningen av förhållandet behålla sin egendom eller om den bidragande sambon har någon möjlighet att begära ersättning för detta.

Kan sambon begära ersättning?

I ett samboförhållande är det ovanligt att man ingår avtal mellan varandra för utfört arbete och för investeringar i den andres egendom. I svensk rätt har frågan om ersättning för utfört arbete och för finansiella insatser inte heller uppmärksammats speciellt mycket. 

De grunder i nordisk rätt som närmast kommit i fråga när det gäller krav på ersättning för utfört arbete och finansiella insatser utan att man har skrivit några avtal är förutsättningsläran, principen om obehörig vinst och allmänna skälighetsprinciper.

Förutsättningsläran vid samboförhållande

Svensk familjerätt har på andra områden inte varit främmande för lagstiftning som bygger på bristande förutsättningar gällande sambor. Detta framgår som tydligast inom testamentsrätten där ett testamente som någon gjort till sin sambo enligt 11 kap. 8 § ärvdabalken presumeras vara utan verkan om samboförhållandet upphört före testamentsgivarens död. 

Bestämmelsen bygger på tanken att det för testamentsgivaren normalt sett är en förutsättning för själva testamentet att samboförhållandet inte kommer att upplösas före dödsfallet. Utgår man enligt den juridiska litteraturen från den allmänna förutsättningsläran synes principen på samboförhållanden kräva att:

  1. En fortsatt samlevnad var en väsentlig förutsättning för transaktionen. Den sambo som exempelvis bidragit med 250 000 kr till renovering av badrum och kök i den andres fastighet skulle inte ha gjort detta om den bidragande sambon känt till att samboförhållandet skulle komma att upplösas.
  2. Den mottagande sambon insett eller borde ha insett att ett fortsatt samliv var för den bidragande sambon en väsentlig förutsättning för gåvan eller investeringen. 
  3. Det vid en relevansbedömning framstår som rimligt att den mottagande sambon står risken för att förutsättningen brustit. Hänsyn bör exempelvis kunna tas till om den bidragande parten själv dragit nytta av transaktionen. Ju längre tid som förflyter efter en transaktion innan samlevnaden bryts desto svårare blir det att kräva ersättning. 

Enligt Göran Lind (professor i civilrätt) bör den rimliga rättsföljden vid bristande förutsättningar i samband med en investering som en sambo gjort på den andres egendom vara att rättshandlingen är ogiltig och att återbäring ska ske av det investerade beloppet så länge annat inte har avtalats. Att kräva en specifik andel i den värdeökning som har skett i fråga om egendomen eller att räkna av värdeminskningen är dock att gå för långt. Sådana överväganden hör snarare till frågan om obehörig vinst eller 36 § avtalslagen.

Obehörig vinst och allmänna skälighetsbedömningar

Principen om obehörig vinst bygger på tanken att ingen ska bli rikare till en annans skada och orätt. I takt med att samboförhållandena från slutet av 1960-talet blivit allt vanligare har principen obehörig vinst också fått brett stöd i den familjerättsliga litteraturen i syfte att erbjuda sambor ett rättsskydd vid förhållandets upplösning. 

Högsta domstolen har dock inte varit villiga att accepera principen om obehörig vinst vad gäller ersättning för arbete och tjänster mellan sambor. I ett rättsfall från Högsta domstolen (NJA 2019 s. 23) hade en man sammanlevt med en kvinna i omkring fem år på en fastighet som hon hade köpt före samboförhållandet. 

Under det sista året av deras samlevnad hade mannen betalat fakturor ställda på kvinnan uppgående till sammanlagt 255 643 kr. Fakturorna avsåg installationer på fastigheten bestående av bland annat utbyggnad av hus, en braskamin, en bod och målningsarbeten. I samband med att kvinnan bytte bil hade mannen även betalat prisskillnaden på 40 000 kr mellan hennes inbytesbil och den nya bilen. 

När samboförhållandet upplösts väckte mannen talan mot kvinnan och begärde att hon skulle återbetala 295 643 kr som motsvarande mannens betalningar. En majoritet i Högsta domstolen ansåg att mannens betalningar inte kunde utgöra grund för ersättning med stöd av principen om obehörig vinst. 

Högsta domstolen menade att det finns goda möjligheter för den sambo som tillfört ett värde att skydda sina ekonomiska intressen, exempelvis genom att dokumentera att det har skett en överföring av pengar eller genom att begära ett avtal om delägarskap i egendomen. 

Högsta domstolens dom har dock fått motta kritik. Kritiken har bland annat gått ut på att Högsta domstolens hänvisning till att en sambo som bidrar till förbättringar av den andres egendom har möjlighet att genom avtal och andra rättshandlingar reglera situationen i hög grad framstår som orealistiska. Det beror på att det oftast är först vid upplösningen av ett samboförhållande som parterna blir medvetna om behovet av att reglera sina mellanhavaden och då är det tyvärr för sent.

Skriv ett avtal eller skuldebrev

I de fall då sambor inte träffat uttryckliga avtal framstår det i den juridiska litteraturen som rimligare att grunda de allmänna civilrättsliga lösningarna på bristande förutsättningar än på kontraktuell argumentation eftersom arbete som utförts på egendomen och i hemmet, liksom större ekonomiska tillskott som parterna gör under samlevnaden, vanligtvis bygger på förutsättningen att relationen blir livslång eller i vart fall varaktig.

Denna förutsättning är också en av förklaringarna till att par vanligen inte träffar särskilda avtal avseende olika prestationer som de utför för varandra och för familjen. Samlevnaden är en förutsättning för deras intsatser, vilket båda sambor vanligtvis håller med om.

När förutsättningen brister och samborna separerar är det naturligt att var och en söker få kompensation för sina insatser i form av ersättning för utfört arbete och nedlagda kostnader, eller i form av andel i den under samlevnaden uppbyggda förmögenheten. Enligt Göran Lind bör därför förutsättningsläran, när villkoren för principen är uppfyllda, vara tillämplig på sambors ekonomiska förhållanden.

Tyvärr finns det inget konkret svar på frågan om sambor kan få ersättning för arbete och investeringar eftersom det saknas rättsfall från Högsta domstolen för såväl principen om förutsättningsläran som principen om obehörig vinst. För sambor innebär det att man fortsatt får förlita sig på olika typer av avtal och skuldebrev för att vara säker på att få tillbaka investerade pengar från den andre sambon vid en eventuell separation.

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Sambo. Ersättning för arbete och investeringar Läs mer »

Är du rikare än din sambo? Skaffa ett samboavtal

7 april 2024

Har du mer pengar än din sambo? Skaffa ett samboavtal

Trots existensen av sambolagen kan frågor om äganderätten till egendom som anskaffats under samboendet vara betydelsefullt. I sambolagens 3 § definieras samboegendom som bostad och bohag som förvärvats för gemensam användning. Att bostad eller bohag är samboegendom medför att värdet av egendomen kan bli föremål för likadelning vid samboendets upplösning oavsett vem av samborna som är ägare.

Finansiering med både kontanter och lån

När sambor köper en bostad tillsammans och den ena parten tar lån på sin del och den andre går in med kontanter kan det bli en orättvis bodelning. Den som har lånet får dra av skulden från värdet av sin del av bostaden innan det läggs ihop och delas lika mellan samborna. Medan den sambo som hade eget kapital måste dela med sig av hela sitt värde av sin del av bostaden.

Det är i första hand sådana skulder som hänger ihop med samboegendomen, som ett bolån på den gemensamma permanentbostaden som får räknas av. För att undvika en orättvis bodelning får samborna se till att båda samborna tar bolån om inte kontant betalning av hela bostaden kan göras. En annan lösning är att samborna skriver ett samboavtal som innebär att bostaden inte ska ingå i bodelningen.

Samboavtal

Sambor kan avtala om hur en eventuell framtida bodelning ska gå till. Detta görs genom ett så kallat samboavtal. Ett samboavtal är motsvarigheten till att makar skriver ett äktenskapsförord och bestämmer att allt eller delar av deras ägodelar ska vara enskild egendom. Nästan alltid innebär samboavtal att bodelningsreglerna i sambolagen avtalas bort, helt eller delvis. Avtalet går ut på att man vid separation eller dödsfall inte ska göra någon bodelning av det gemensamma bohaget och bostaden.

Orsaken till varför samborna skriver ett samboavtal kan vara att de är ekonomiskt självständiga och att de därför vill att vardera parten behåller sina saker vid bodelning. Det kan också förhålla sig så att en eller båda av praktiska eller sentimentala skäl inte vill riskera att bli av med viss egendom.

All egendom undantas

Ett samboavtal kan innebära att all egendom undantas från bodelningen. Effekten blir helt enkelt att den sambo som äger respektive tillgång behåller sina saker vid bodelningen. Saker som ägs med samäganderätt delas. Låt säga det fiktiva paret Emma och Erik som är sambor enligt definitionen i 1 § sambolagen.  

De skriver ett samboavtal som innebär att reglerna om bodelning i sambolagen inte ska gälla mellan dem. Emma och Erik köper en villa tillsammans (med hälften vardera) där de bosätter sig. Några år senare flyttar dock Emma därifrån. På grund av Emmas och Eriks samboavtal ska de inte bodela det gemensamma bohaget och bostaden. Däremot har de villan med samäganderätt och därför ska de dela lika på den. Antingen får Emma och Erik sälja villan eller så får den ena parten lösa den ut den andra.

Partiellt undantag

Samborna kan också avtala om att bara viss egendom ska undantas från bodelningen. Avtalet kan innebära att en viss specifik tillgång, exempelvis en tavla eller dator, ska undantas från bodelningen. Samborna kan också avtala om att bostaden ska undantas medan bohaget ska ingå, och tvärtom. Samborna kan även komma överens om att tillgångar som skaffats på ett visst sätt ska undantas.

Tillgångar som samborna får genom arv, testamente eller gåva kan exempelvis vara undantagna från bodelningen. Normalt är dessa tillgångar ändå inte samboegendom eftersom de inte kan anses ha skaffats för gemensam användning. Men genom att undanta dem i ett samboavtal är samborna säkra på att de inte kommer att ingå i en bodelning. Vid en bodelning ska samborna dela på all samboegendom utom den egendom som är undantagen från bodelningen enligt samboavtalet.

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Är du rikare än din sambo? Skaffa ett samboavtal Läs mer »