Testamente

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

MENY

DIN SITUATION

OM OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

MENY

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

Makes Arvsrätt: Så skyddar du din framtid och dina nära Läs mer »

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Förskott på arv: Vad det är och vad det innebär – En guide från Justiflex

Lämna en kommentar / Testamente / Justiflex

2 maj 2025

Förskott på arv: Vad det är och vad det innebär – En guide från Justiflex

Har du gett eller fått en gåva från en förälder? Då kan det vara förskott på arv, vilket påverkar hur arvet fördelas när någon går bort. Reglerna i Ärvdabalken (ÄB) ser till att arv blir rättvist, men de kan vara kluriga. På Justiflex gör vi det enkelt att förstå förskott på arv och skapa juridiska dokument, som gåvobrev och testamenten, för att skydda dina önskemål. I detta blogginlägg förklarar vi vad förskott på arv är, vad det innebär för dig och din familj, och hur Justiflex kan hjälpa dig att undvika arvstvister.

Vad är förskott på arv?

Förskott på arv är när en person, ofta en förälder, ger en gåva till sina barn under sin livstid, och denna gåva räknas som en del av arvet enligt Ärvdabalken (ÄB 6:1). Syftet är att säkerställa att alla barn får lika mycket när arvet fördelas.

Gåvans värde läggs till kvarlåtenskapen (det som finns kvar vid dödsfallet) för att beräkna varje barns arvslott. Om du till exempel ger ett barn 100 000 kr, justeras arvet så att syskonen får lika mycket i slutändan.

Exempel: Lisa ger dottern Emma 100 000 kr för att köpa en bil. När Lisa dör är kvarlåtenskapen 350 000 kr, och hon har tre barn. Gåvan adderas, så totalt delas 450 000 kr. Varje barn får 150 000 kr. Emma får 50 000 kr från kvarlåtenskapen plus sin gåva, medan syskonen får 150 000 kr var.

Förskott på arv gäller främst gåvor till bröstarvingar (barn eller deras barn om barnet är avlidet). Det kan vara pengar, egendom eller till och med försäljning till underpris. Justiflex hjälper dig att skapa gåvobrev som tydliggör om gåvan är förskott eller inte.

Vad innebär förskott på arv för dig?

Förskott på arv påverkar hur arvet fördelas och kan skapa frågor för både givare och mottagare. Här är vad det innebär:

Rättvis fördelning: ÄB 6:1 förutsätter att föräldrar vill behandla sina barn lika. Om ett barn fått en gåva, minskas deras arvslott så att alla får lika mycket. Detta kallas avräkning.
Gåvans värde: Gåvans värde vid gåvotillfället används, utan justering för inflation (ÄB 6:3). Om gåvan ökar i värde (t.ex. en fastighet), behåller mottagaren vinsten, men de bär också risken om värdet sjunker.
Ingen återbetalning: Om gåvan är större än arvslotten, behöver mottagaren inte betala tillbaka överskottet (ÄB 6:4). Detta skyddar gåvomottagaren.
Bodelning: Om en make ger en gåva till ett gemensamt barn eller särkullbarn, påverkar det bodelningen vid dödsfall (ÄktB 11:5). Gåvan läggs till givarens giftorättsgods för att skydda den efterlevande maken.
Laglotten: Förskott påverkar även laglotten (hälften av arvslotten). Gåvor avräknas från laglotten, och det förstärkta laglottsskyddet (ÄB 7:4) kan gälla om gåvan ges med förbehåll, som nyttjanderätt.

Förskott på arv kan alltså påverka både arv, bodelning och laglott, vilket gör det viktigt att förstå reglerna för att undvika konflikter.

Tips: Diskutera gåvor med hela familjen för att minska risken för missförstånd.

När är en gåva inte förskott på arv?

Inte alla gåvor räknas som förskott. Presumtionen i ÄB 6:1 kan brytas om:

Arvlåtaren säger annat: Du kan ange, skriftligt eller muntligt, att gåvan inte är förskott, t.ex. i ett testamente eller gåvobrev (NJA 2000 s. 262).
Omständigheterna visar annat: Om alla barn fått liknande gåvor, som presenter på 18-årsdagen, anses de inte vara förskott.
Sedvanliga gåvor: Julklappar, födelsedagspresenter eller gåvor kopplade till underhåll (t.ex. studiekostnader) räknas inte (ÄB 6:2).
Försäkringar: Försäkringar där barn är förmånstagare ses sällan som förskott, såvida inte annat anges (NJA 1996 s. 428).

För gåvor till andra än bröstarvingar, som barnbarn eller syskon, gäller inte presumtionen. De räknas bara som förskott om det uttryckligen anges (ÄB 6:1). Justiflex mallar gör det enkelt att specificera gåvors status.

Hur påverkar förskott på arv bodelning?

Gåvor från en make till gemensamma barn eller särkullbarn kan påverka bodelningen vid dödsfall. Enligt ÄktB 11:5 och ÄB 6:1 st. 2 adderas gåvans värde till givarens giftorättsgods för att skydda den efterlevande maken. Om gåvan är för stor för att avräknas vid första makens död, avräknas resten vid den efterlevandes död (ÄB 6:1 st. 2).

Exempel: Kalle ger 100 000 kr till sin och Marias son David. När Maria dör läggs gåvan till Kalles giftorättsgods i bodelningen, så Maria får en större andel. Om Kalle dör senare, avräknas eventuellt överskott på Davids arv.

Den efterlevande maken kan också begära jämkning enligt ÄktB 12:2 för att behålla mer egendom, vilket kan påverka förskottets hantering.

Förskott och laglott – vad gäller?

Förskott påverkar även laglotten, som är hälften av arvslotten och garanterar bröstarvingar en minimidel (ÄB 7:2). Gåvans värde adderas till kvarlåtenskapen för att beräkna laglotten, och förskott avräknas från mottagarens laglott. Om gåvan överstiger laglotten, behöver mottagaren inte återbära något (ÄB 6:4).

Exempel: Lisa ger Emma 200 000 kr och testamenterar 300 000 kr till välgörenhet. Kvarlåtenskapen är 375 000 kr. Arvslotten blir 287 500 kr, laglotten 143 750 kr. Emma får inget mer, men slipper återbetala.

Det förstärkta laglottsskyddet (ÄB 7:4) gäller om gåvan ges med förbehåll, som nyttjanderätt, och värderas då vid dödsfallet. Detta kan ge syskon rätt till kompensation. Justiflex testamenten säkerställer att laglottsregler följs.

Hur Justiflex hjälper dig

På Justiflex förstår vi att arv och gåvor kan väcka frågor. Vår digitala plattform gör det enkelt att skapa:

Gåvobrev som anger om gåvan är förskott eller inte.
Testamenten som tydliggör din vilja och skyddar laglotten.

Skapa testamente eller gåvobrev på under 15 minuter för bara 400 kr – spara upp till 3 000 kr jämfört med traditionella juristbyråer. Med vår nöjdhetsgaranti får du pengarna tillbaka om du inte är nöjd. Kontakta oss för personlig rådgivning och trygghet!

Sammanfattning: Förstå och hantera förskott på arv

Förskott på arv är gåvor som påverkar hur arvet fördelas, med målet att alla barn får lika mycket. Reglerna i ÄB säkerställer rättvisa, men kräver tydlighet för att undvika tvister. Med Justiflex får du juridiska verktyg för att dokumentera gåvor, testamenten och bodelningar, så att din familj skyddas. Skapa rättssäkra avtal snabbt och enkelt – och få trygghet inför framtiden.

Redo att planera? Skapa dina arvsdokument på Justiflex.se och säkra din familjs framtid. Kontakta oss idag!

FÖLJ OSS

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

MENY

DIN SITUATION

OM OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

MENY

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

Förskott på arv: Vad det är och vad det innebär – En guide från Justiflex Läs mer »

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Efterarvsrätt: Så tryggar du arvet för din familj

Lämna en kommentar / Testamente / Justiflex

29 april 2025

Efterarvsrätt: Så tryggar du arvet för din familj

När en älskad make går bort, väcks inte bara sorg utan också frågor om arv och framtid. Efterarvsrätten är en viktig del av svensk arvsrätt som säkerställer att den först avlidna makens arvingar får sin rättmätiga del – även långt efter dennes död. På Justiflex förstår vi att efterarvsrätt kan verka komplicerat, men med rätt vägledning blir det en trygghet för dig och din familj. I detta blogginlägg guidar vi dig genom efterarvsrättens värld, förklarar hur den fungerar, vem som har rätt till efterarv och hur vi kan hjälpa dig att planera för framtiden. Låt oss skapa klarhet i detta viktiga ämne och visa hur du kan skydda dina nära och kära.

Vad är efterarvsrätt och varför spelar den roll?

Efterarvsrätten träder i kraft när en make avlider och den efterlevande maken ärver hela eller delar av kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt enligt ärvdabalken (ÄB). Detta innebär att den efterlevande maken kan använda egendomen under sin livstid, men inte testamentera bort den del som ska gå till den först avlidna makens arvingar – så kallade efterarvingar. Vid den efterlevande makens död realiseras efterarvet genom en särskild delning, som liknar en bodelning, där arvet fördelas mellan båda makarnas arvingar.

Tänk dig att Anna och Bojan är gifta. När Anna dör ärver Bojan allt med fri förfoganderätt, eftersom de har gemensamma barn. Vid Bojans död har Annas arvingar rätt till efterarv, vilket säkerställer att hennes del av förmögenheten når hennes barn eller andra arvingar. Efterarvsrätten skyddar alltså den först avlidna makens vilja och skapar balans mellan båda makarnas familjer. På Justiflex hjälper vi dig att förstå hur detta påverkar din familjs arv och planera för en rättvis fördelning.

När uppstår rätt till efterarv?

Efterarvsrätt uppstår i flera situationer, oftast när den efterlevande maken ärver enligt ÄB 3:1 framför gemensamma barn eller andra arvingar. Här är de vanligaste scenarierna:

Arv till efterlevande make: Om den först avlidna maken har gemensamma barn med den efterlevande maken, ärver maken före barnen, som får rätt till efterarv vid makens död.
Särkullbarns arvsavstående: Särkullbarn (barn från tidigare relationer) kan avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken enligt ÄB 3:9, vilket ger dem efterarvsrätt istället.
Testamente: Ett testamente kan skapa efterarvsrätt, t.ex. genom ett inbördes testamente där makarna förordnar att arvet ska fördelas mellan bådas arvingar vid den sistes död. Om testamentet ger maken egendom med fri förfoganderätt, gäller efterarvsrätt enligt ÄB 12:1, såvida inte full äganderätt uttryckligen anges.
Basbeloppsregeln: Om efterlevande make ärver genom basbeloppsregeln (ÄB 3:1 st. 2), som ger rätt till ett minimibelopp, kan särkullbarn eller testamentstagare få efterarvsrätt istället för direkt arv.
Förmånstagarförordnande: Försäkringsbelopp som tillfaller efterlevande make via ett förmånstagarförordnande kan också ge efterarvsrätt, enligt NJA 1975 s. 302, om inte full äganderätt anges.

Vem som får efterarvet beror på den först avlidna makens arvingar vid den efterlevande makens död. Barn, barnbarn eller, i avsaknad av bröstarvingar, syskon och deras avkomlingar kan ärva enligt ÄB 3:2. Arvingar i tredje arvsklassen (t.ex. far- och morföräldrar) har dock ingen efterarvsrätt.

Hur beräknas efterarvets storlek?

Efterarvets storlek bestäms som en kvotdel av den efterlevande makens totala förmögenhet vid dödsfallet, baserat på hur mycket maken ärvde vid den första makens död i förhållande till den totala förmögenhetsmassan. Detta kallas likadelningsprincipen. Låt oss ta ett exempel:

Anna och Bojan har ett sammanlagt giftorättsgods värt 1,6 miljoner kronor när Anna dör.

Bojan får 800 000 kronor genom bodelning och ärver 800 000 kronor med fri förfoganderätt. Efterarvsandelen är då 800 000 / 1 600 000 = 50 %. När Bojan dör är hans förmögenhet 1,5 miljoner kronor. Annas arvingar får 50 % av detta, alltså 750 000 kronor, medan Bojans egna arvingar delar på resten.

Kvotdelen kan påverkas av flera faktorer:

Enskild egendom: Om Anna hade enskild egendom, t.ex. ett fritidshus värt 400 000 kronor, ökar efterarvsandelen (t.ex. till 60 % i exemplet ovan).
Skulder: Om Bojan hade stora skulder vid Annas död, kan efterarvet omfatta hela hans förmögenhet.
Förmånstagarförordnande: Försäkringsbelopp räknas som giftorättsgods eller enskild egendom vid kvotberäkningen, beroende på försäkringens natur.
Testamente eller laglott: Om särkullbarn tar ut sin laglott vid första makens död, minskar efterarvsandelen proportionellt.

Vilken egendom ingår i efterarvet?

Efterarvet omfattar inte specifika föremål utan en andel av värdet i den efterlevande makens bo, enligt ÄB 3:5. Om en tavla eller fastighet från den först avlidna maken finns kvar, kan efterarvingarna begära att få den på sin lott, men värdet måste balanseras med kompensation till den efterlevande makens arvingar. Om egendomen sålts eller testamenterats bort, gäller fortfarande kvotandelen, men efterarvingarna får värdet i pengar istället.

Den efterlevande makens testationsrätt är begränsad till den del av förmögenheten som innehas med full äganderätt, enligt NJA 1995 s. 303. Detta innebär att Bojan kan testamentera sin egen del (t.ex. 40 % av boet), men inte Annas efterarvsandel (t.ex. 60 %). Vi på Justiflex ser till att dina testamenten är juridiskt korrekta och respekterar efterarvsrätten.

Undantag: När påverkas efterarvet?

Efterarvsrätten är inte huggen i sten. Här är några undantag som kan ändra fördelningen:

Väsentlig minskning: Om den efterlevande maken missbrukar sin fria förfoganderätt, t.ex. genom stora gåvor till egna arvingar, kan efterarvingarna kräva vederlag enligt ÄB 3:3. Gåvan måste minska boet väsentligt (minst 25 %, enligt NJA 2013 s. 736) och ske utan hänsyn till efterarvingarna. Om vederlag inte räcker, kan gåvan återkrävas inom fem år.
Värdeökning: Om boet ökar i värde p.g.a. den efterlevande makens arbete, arv eller gåva, kan denna förkovran tillgodoräknas dennes arvingar enligt ÄB 3:4. Värdeökningar från vanlig förvaltning delas dock lika.
Inga egna arvingar: Om den efterlevande maken saknar egna arvingar, får den först avlidna makens arvingar hela boet enligt ÄB 3:8, även om de redan fått arv tidigare.

Varför välja Justiflex?

Efterarvsrätten är en trygghet, men också en juridisk labyrint. På Justiflex gör vi det enkelt för dig att förstå och planera. Vi erbjuder:

Testamentsrådgivning: Vi skapar testamenten som balanserar efterarvsrätt och dina önskemål.
Personlig vägledning: Vi tar oss tid att lyssna och skräddarsy lösningar för din familj.

Vår mission är att ge dig frid i sinnet, så att du kan fokusera på det som betyder mest – din familj och dess framtid.

Så planerar du för efterarvsrätt: Våra bästa tips

Skriv ett testamente: Ett tydligt testamente kan styra hur efterarvet fördelas och minimera tvister. Vi hjälper dig att formulera det rätt.
Håll koll på egendom: Dokumentera giftorättsgods och enskild egendom för att underlätta kvotberäkningar.
Undvik otillbörliga gåvor: Ge inte bort stora summor utan att konsultera en jurist, för att skydda efterarvingarnas rätt.
Sök juridisk hjälp: Efterarvsrätt är komplext – låt oss guida dig för att undvika misstag.

Kontakta oss för juridisk trygghet

Oavsett om du vill planera för din familjs arv, förstå efterarvsrättens konsekvenser eller lösa en arvsrelaterad tvist, är Justiflex din partner. Med djup expertis och en varm, personlig approach gör vi juridiken enkel och trygg. Kontakta oss för en kostnadsfri konsultation. Låt oss hjälpa dig att säkra din familjs framtid med elegans och precision.

FÖLJ OSS

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

MENY

DIN SITUATION

OM OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

MENY

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

Efterarvsrätt: Så tryggar du arvet för din familj Läs mer »

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Arvsrätten: Din guide till trygghet för framtiden

Lämna en kommentar / Testamente / Justiflex

24 april 2025

Arvsrätten: Din guide till trygghet för framtiden

Vem ärver dig när du går bort? Och hur säkerställer du att din egendom fördelas enligt dina önskemål? Arvsrätten är ett område som berör oss alla, men det kan vara krångligt att förstå. På Justiflex hjälper vi dig att navigera arvsreglerna och skapa trygghet för dig och dina nära. I den här artikeln går vi igenom hur arvsordningen fungerar, vem som har rätt till arv, och hur du kan påverka fördelningen med testamente eller andra juridiska verktyg. Läs vidare och ta kontroll över din framtid redan idag!

Vad är arvsrätten och varför är den viktig?

Arvsrätten bestämmer vem som får ta över en avliden persons egendom – så kallad kvarlåtenskap – om det inte finns ett testamente. Reglerna i Ärvdabalken bygger på gamla principer om släktskap och rättvisa, men de tar också hänsyn till moderna familjekonstellationer, som makar och adoptivbarn.

Genom att förstå arvsrätten kan du säkerställa att din egendom går till rätt personer och undvika konflikter mellan dina efterlevande. På Justiflex är vi experter på arvsrätt och familjerätt. Kontakta oss för en kostnadsfri konsultation och få personlig rådgivning om hur du skyddar din framtid!

Vem ärver enligt arvsordningen?

Arvsordningen i Ärvdabalken delar in släktingar i tre arvsklasser baserat på hur nära de är den avlidne (arvlåtaren). Här är hur det fungerar:

Första arvsklassen – Bröstarvingar: Dina barn (eller deras barn, om ett barn avlidit) ärver i första hand. Varje barn får lika stor del, och om ett barn inte lever tar dess barn (barnbarn) över den delen enligt istadarätten.
Exempel: Om du har tre barn, får varje barn en tredjedel. Om ett barn avlidit och lämnat två barnbarn, delar dessa barnbarn på sin förälders tredjedel (1/6 var).
Andra arvsklassen – Föräldrar och syskon: Om du inte har barn eller barnbarn, ärver dina föräldrar hälften var. Om en förälder avlidit, tar dennes barn (dina syskon eller deras barn) över den delen.
Exempel: Om din mamma lever men din pappa är död och efterlämnar ett syskon, får mamman hälften och syskonet den andra hälften.
Tredje arvsklassen – Mor- och farföräldrar: Om det inte finns arvingar i första eller andra klassen, ärver dina mor- och farföräldrar (eller deras barn, t.ex. mostrar och farbröder). Kusiner ärver inte.
Exempel: Om du bara har en morfar och en moster kvar, delar de arvet.

Viktigt: Om det inte finns några arvingar i någon arvsklass, går egendomen till Allmänna arvsfonden, som använder pengarna för att stödja barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättningar.

Osäker på vem som ärver dig? Kontakta Justiflex så hjälper vi dig att reda ut din situation. Boka en tid idag!

Makes arvsrätt: Vad gäller för gifta?

En efterlevande make har en stark arvsrätt, särskilt efter 1987 års reform. Om ni har gemensamma barn ärver maken hela kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt, vilket innebär att barnen får vänta på sitt arv tills maken också gått bort (efterarv). Men om det finns särkullbarn (barn från ett tidigare förhållande), har de rätt att få ut sitt arv direkt.

Exempel: Anna och Bengt är gifta med två gemensamma barn. När Anna dör, ärver Bengt allt, och barnen får sitt arv när Bengt dör. Men om Anna har ett särkullbarn från ett tidigare förhållande, kan det barnet kräva sin del direkt.

Obs! Sambor ärver inte varandra, oavsett om ni har gemensamma barn. För att skydda din sambo krävs ett testamente.

Hur fungerar rättvisa i arvsfördelningen?

Arvsordningen bygger på tre nyckelprinciper för att säkerställa rättvisa:

Parentelprincipen: Närmaste släktingar ärver först, och en arvsklass måste vara tom innan nästa klass får ärva.
Istadarätten: Om en arvinge avlidit, tar dess barn över dennes del.
Stirpalgrundsatsen: Varje gren i en arvsklass får lika stor del. Om du ger ett barn en gåva under din livstid, räknas det som ett förskott på arv för att hålla fördelningen rättvis.

Exempel: Om du ger ett av dina två barn 100 000 kr under din livstid, räknas det som ett förskott. Vid din död adderas gåvans värde till kvarlåtenskapen, så att båda barnen får lika mycket i slutändan.

Vad är Allmänna arvsfonden?

Om du inte har några arvingar eller ett testamente, går din kvarlåtenskap till Allmänna arvsfonden. Fonden förvaltas av Kammarkollegiet och stödjer projekt för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättningar. År 2024 fick fonden 1 446 miljoner kronor från arv, och dess tillgångar är värda över 15,6 miljarder kronor.

Fonden kan också avstå arv till förmån för någon som stod dig nära (t.ex. en sambo) om det verkar vara din vilja, eller till organisationer som bevarar kulturhistorisk egendom.

Vill du att din egendom går till en specifik person eller organisation? Vi på Justiflex hjälper dig att skriva ett testamente som speglar dina önskemål.

Kan arvsrätten påverkas eller förverkas?

Ja, det finns flera sätt arvsrätten kan påverkas:

Testamente: Du kan själv bestämma vem som ärver genom ett testamente. Utan testamente följs arvsordningen.
Avstående eller avsägelse: En arvinge kan avstå sitt arv till förmån för någon annan (t.ex. en make) eller helt avsäga sig rätten, men det finns strikta regler, särskilt för underåriga.
Förverkande: Om någon uppsåtligen dödat eller skadat arvlåtaren, förlorar de sin arvsrätt. Detta gäller också om någon manipulerat ett testamente.
Preskription: Arvsrätten kan gå förlorad om ingen gör anspråk inom 10 år från dödsfallet.

Exempel: Om ett särkullbarn avstår sitt arv till förmån för den efterlevande maken, får barnet sitt arv när maken dör, som om det vore ett gemensamt barn.

Adoptivbarn och faderskap: Vem är arvinge?

Arvsrätten baseras på familjerättslig status, inte bara biologiskt släktskap. Detta är särskilt viktigt för adoptivbarn och frågor om faderskap:

Adoptivbarn: Sedan 1970 har adoptivbarn samma arvsrätt som biologiska barn efter sina adoptivföräldrar, men inte efter sina biologiska föräldrar (så kallad stark adoption). Utländska adoptioner kan vara svagare, men kan omvandlas till starka i Sverige.
Faderskap: Om faderskapet inte är fastställt, kan en person kräva att få det prövat för att få arv. Omvänt kan arvingar ifrågasätta ett faderskap om de tror att någon felaktigt räknas som barn.

Exempel: Om en person hävdar att de är barn till en avliden, kan domstolen pröva faderskapet för att avgöra arvsrätten.

Varför välja Justiflex?

Arvsrätten kan verka komplicerad, men med rätt planering kan du undvika konflikter och säkerställa att dina önskemål respekteras. På Justiflex gör vi det enkelt att ta kontroll över din framtid. Här är varför du ska välja oss:

Expertis: Våra jurister är specialister på arvsrätt och familjerätt.
Personlig service: Vi lyssnar på dina behov och skräddarsyr lösningar.
Trygghet: Vi säkerställer att dina testamenten och avtal är juridiskt korrekta.
Enkel process: Från konsultation till färdiga dokument – vi guidar dig hela vägen.

Boka en kostnadsfri konsultation idag! Låt oss hjälpa dig att skapa trygghet för dig och dina nära!

Så här skyddar du din framtid

Skriv ett testamente: Bestäm själv vem som ska ärva och undvik att arvsordningen styr.
Planera gåvor: Ge gåvor som förskott på arv för att hålla fördelningen rättvis.
Få juridisk rådgivning: En jurist kan hjälpa dig att förstå arvsreglerna och skydda dina intressen.

Ta första steget idag! Kontakta oss för att få hjälp med testamenten, arv eller andra juridiska frågor. Vi gör juridiken enkel och trygg!

Sammanfattning

Arvsrätten är en viktig del av din ekonomiska planering. Genom att förstå arvsordningen, makens rätt, och hur du kan påverka fördelningen med ett testamente, kan du skydda dina nära och undvika oväntade problem. Allmänna arvsfonden tar över om inga arvingar finns, men med rätt planering kan du styra vem som får din egendom.

På Justiflex är vi här för att hjälpa dig. Vi erbjuder expertis och personlig service för att skapa juridiska lösningar som ger trygghet. Kontakta oss idag för en kostnadsfri konsultation och ta första steget mot en säkrare framtid!

FÖLJ OSS

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

MENY

DIN SITUATION

OM OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

MENY

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

Arvsrätten: Din guide till trygghet för framtiden Läs mer »

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Skydda din framtid som sambo: Arvsrätt och varför ett testamente är viktigt

Lämna en kommentar / Testamente / Justiflex

20 april 2025

Skydda din framtid som sambo: Arvsrätt och varför ett testamente är viktigt

Att leva som sambo är vanligt i Sverige, men vad händer med din ekonomi och dina tillgångar om din partner går bort? Många sambor tror felaktigt att de har samma rättigheter som gifta par, men enligt svensk lag har sambor ingen automatisk arvsrätt. Detta kan leda till oväntade och orättvisa situationer för den efterlevande. Genom att förstå sambolagens begränsningar och vikten av ett testamente kan du skydda din framtid och säkerställa att dina önskemål respekteras. I den här guiden går vi igenom hur arvsrätt fungerar för sambor, varför ett testamente är avgörande, och hur vår juristbyrå kan hjälpa dig att skapa trygghet.

Varför har sambor ingen arvsrätt?

Enligt sambolagen (2003:376) har en efterlevande sambo rätt till hälften av den gemensamma samboegendomen – det vill säga bostad och bohag som köpts för gemensamt bruk – vid en bodelning. Värdet ska minst motsvara två prisbasbelopp (cirka 120 000 kr år 2025). Dessutom kan sambon få överta en gemensam hyres- eller bostadsrätt, även om den inte är samboegendom (22 § sambolagen). Men när bodelningen är klar slutar sambolagens skydd.

Den efterlevande sambon har ingen rätt till arv efter den avlidne. Det innebär att den avlidnes kvarlåtenskap – inklusive pengar, bilar, värdepapper, och egendom som inte ingår i bodelningen (t.ex. en bostad köpt före förhållandet eller enskild egendom) – fördelas mellan den avlidnes arvingar (t.ex. barn, föräldrar, syskon) eller universella testamentstagare. Detta kan lämna den efterlevande sambon utan ekonomiskt skydd, särskilt efter ett långt samboförhållande.

Varför ingen arvsrätt?

När sambolagen infördes 1987 ansåg regeringen att sambor inte bör ha arvsrätt, eftersom samboskap är en mindre formell samlevnadsform än äktenskap. Till skillnad från gifta par, där rättsregler tillämpas genom en uttrycklig viljeförklaring (vigsel), blir sambolagen automatiskt tillämplig när två personer bor tillsammans.

Regeringen antog att sambor medvetet väljer denna frihet och att de, vid behov, själva kan skapa efterlevandeskydd genom testamente. Men detta antagande håller inte alltid. Många samboförhållanden är långvariga, och kunskapen om arvsrätt är ofta bristfällig. Vissa tror felaktigt att de har legal arvsrätt, vilket ökar risken för ekonomiska förluster.

Behovet av testamente för sambor

Sambor som vill säkerställa att deras partner ärver måste agera proaktivt. Ett testamente är det mest effektiva sättet att skapa ett efterlevandeskydd, men behovet varierar beroende på omständigheterna. Här är några vanliga situationer och hur ett testamente kan hjälpa:

1. Barnlösa sambor

För sambor utan barn är arvsordningen enkel: om ingen avlidnes arvingar (föräldrar, syskon eller deras avkomlingar) finns, går arvet till Allmänna arvsfonden. Genom ett testamente kan sambor säkerställa att den efterlevande partnern ärver hela eller delar av kvarlåtenskapen.

Testamente med full äganderätt

Ett testamente kan ge den efterlevande sambon full äganderätt, vilket innebär att de kan förfoga över egendomen fritt, inklusive att testamentera den till någon annan. Men detta kan leda till att den först avlidnes arvingar (t.ex. syskon) blir utan arv.

Exempel: Anna och Björn, barnlösa sambor, upprättar ett inbördes testamente där den efterlevande får allt med full äganderätt. Anna dör, och Björn ärver hennes kvarlåtenskap (600 000 kr efter bodelning). När Björn dör, går hela boet (1,5 miljoner kr p.g.a. värdestegring) till Björns syskon, medan Annas syskon blir utan arv.

Testamente med fri förfoganderätt

Alternativt kan testamentet ge fri förfoganderätt, vilket innebär att den efterlevande sambon kan använda egendomen men inte testamentera bort den. Vid den efterlevandes död delas arvet mellan bådas arvingar genom så kallad sekundosuccession.

Exempel: Anna och Björn skriver ett testamente med fri förfoganderätt. Anna dör, och Björn får hennes kvarlåtenskap (600 000 kr) med fri förfoganderätt. Vid Björns död (boet nu 1,2 miljoner kr) får Annas syskon 3/5 (900 000 kr) och Björns syskon 2/5 (600 000 kr), baserat på en kvotdel beräknad på egendomsförhållandena vid Annas död.

2. Sambor med barn

För sambor med barn – gemensamma eller särkullbarn – är arvsrätten mer komplex. Barn (bröstarvingar) har alltid rätt till sin laglott, som är hälften av arvslotten (ÄB 7:1). Till skillnad från makar, där gemensamma barn väntar på arvet tills båda föräldrar dött, får sambors barn sitt arv direkt vid förälderns död. Detta kan minska den efterlevande sambons tillgångar betydligt.

Testamente med full äganderätt

Sambor kan testamentera återstoden av kvarlåtenskapen (efter laglotter) till den efterlevande med full äganderätt. Detta gynnar den efterlevande men kan utesluta den först avlidnes barn från ytterligare arv.

Exempel: Clara och David har ett gemensamt barn, Emma. Clara dör, och hennes kvarlåtenskap är 400 000 kr. Emma får sin laglott (200 000 kr), och David får resten (200 000 kr) med full äganderätt. När David dör, ärver Emma och Davids särkullbarn, Felix, hela boet (800 000 kr) lika, medan Clara får inget mer arv.

Testamente med fri förfoganderätt

Ett testamente med fri förfoganderätt säkerställer att den först avlidnes barn får arv genom sekundosuccession, samtidigt som den efterlevande sambon skyddas.

Exempel: Clara och David testamenterar med fri förfoganderätt. Vid Claras död får Emma sin laglott (200 000 kr), och David får resten (200 000 kr) med fri förfoganderätt. Vid Davids död (boet nu 800 000 kr) får Emma 1/4 (200 000 kr) som arv efter Clara, och resterande 600 000 kr delas mellan Emma och Felix.

3. Sambor med särkullbarn

Särkullbarn (barn från tidigare förhållanden) komplicerar arvsplaneringen, eftersom de har rätt till sin laglott direkt och inte kan tvingas vänta som makars gemensamma barn. Sambor kan prioritera den efterlevande partnern eller gemensamma barn, men måste respektera särkullbarns laglott.

Exempel: Erik och Frida har ett gemensamt barn, Gustav, och Erik har ett särkullbarn, Hanna. Vid Eriks död (kvarlåtenskap 400 000 kr) får Hanna och Gustav varsin laglott (100 000 kr), och Frida får resten (200 000 kr) med fri förfoganderätt. Vid Fridas död (boet 800 000 kr) får Gustav 1/4 (200 000 kr) som arv efter Erik, medan Fridas särkullbarn, Iris, får sin laglott (150 000 kr), och Gustav får resten (450 000 kr).

Så skyddar du dig som sambo

För att undvika oväntade ekonomiska konsekvenser, följ dessa steg:

1. Upprätta ett testamente

Ett välformulerat testamente är avgörande för att säkerställa att din partner ärver enligt dina önskemål. Ange tydligt om den efterlevande ska få full äganderätt eller fri förfoganderätt och hur sekundosuccession ska fungera.

2. Försäkringar och förmånstagare

Utse din sambo som förmånstagare i försäkringar som utfaller vid dödsfall. Detta kan ge ekonomiskt skydd utöver testamentet.

3. Dokumentera egendom

Håll koll på vad som är samboegendom och enskild egendom. Ett samboavtal kan utesluta bodelningsregler om ni vill skydda viss egendom.

4. Konsultera en jurist

En kvalificerad jurist kan:

Upprätta ett testamente som är juridiskt korrekt och tydligt.
Rådgiva om sekundosuccession och laglotter.
Hjälpa till med samboavtal och försäkringslösningar.

Varför välja oss som din juristbyrå?

På Justiflex har vi lång erfarenhet av att hjälpa sambor med arvsrättsliga frågor. Vi förstår att dessa ämnen kan kännas både komplexa och känsliga. Vårt mål är att ge dig trygghet genom personlig rådgivning och skräddarsydda lösningar som skyddar din ekonomi och dina nära.

Vad Vi Erbjuder

Personlig Service: Vi lyssnar på dina önskemål och skapar lösningar som passar just dig.
Expertis i Arvsrätt: Våra jurister är specialiserade på sambolagen, testamenten och familjerätt.
Förebyggande Planering: Vi hjälper dig att undvika problem genom noggranna avtal.

Kontakta oss idag för en kostnadsfri första konsultation! Låt oss hjälpa dig att skapa ett testamente som ger dig och din partner trygghet.

Sammanfattning: Planera idag för en trygg framtid

Som sambo har du ingen automatisk arvsrätt, vilket kan lämna dig ekonomiskt utsatt om din partner går bort. Genom att upprätta ett testamente kan du säkerställa att din partner ärver enligt dina önskemål, oavsett om ni har barn eller inte. Med rätt planering – inklusive testamenten, försäkringar och samboavtal – kan du skapa ett starkt efterlevandeskydd.

Men juridiken är komplex, och misstag kan bli kostsamma. På Justiflex är vi här för att guida dig genom processen. Kontakta oss för att säkra din framtid och undvika rättsförluster. Mejla oss idag för att boka din kostnadsfria konsultation – låt oss ta hand om juridiken så att du kan fokusera på livet!

FÖLJ OSS

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

MENY

DIN SITUATION

OM OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

MENY

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

Skydda din framtid som sambo: Arvsrätt och varför ett testamente är viktigt Läs mer »

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Testamente för nybörjare: Läs och förstå på 5 minuter

Lämna en kommentar / Testamente / Justiflex

22 mars 2025

Testamente för nybörjare: Läs och förstå på 5 minuter

Om du inte skriver ett testamente som säger vem som ska få dina saker när du dör, finns det lagar som bestämmer vem som ärver, det kallas arvsordningen. Enkelt sagt: vill du att dina tillhörigheter ska gå till någon annan än vad lagen säger, måste du skriva ett testamente. Dina barn och barnbarn, alltså bröstarvingar, kan aldrig bli helt utan arv. De har alltid rätt till sin laglott.

Vem behöver skriva testamente?

Även om du vill att dina saker ska ärvas precis som lagen säger, måste du skriva ett testamente om du vill lägga till särskilda villkor för arvet. Många föräldrar med bara gemensamma barn är nöjda med hur lagen delar upp arvet.

Ändå är det smart för även dessa föräldrar att skriva ett testamente där det står att barnens arv ska bli deras enskilda egendom. Med det villkoret slipper barnen dela arvet med en ex-partner om de skiljer sig längre fram.

I Sverige skiljer sig ungefär hälften av alla som gifter sig, så ett testamente med villkor om enskild egendom är ett bra sätt att skydda sina barn.

Familjesituation

Behovet av ett testamente varierar beroende på hur familjen ser ut. För den som lever ensam utan partner eller barn kan det vara extra viktigt att skriva ett testamente. Kanske vill personen ge arvet till ett syskon eller ett syskonbarn som står nära, istället för att det delas mellan alla syskon eller syskonbarn. Eller så är det en vän som känns närmast.

Sambor är en annan grupp som behöver testamente om de vill skydda varandra. Sambor ärver inte varandra enligt lag, så om en barnlös sambo dör går arvet till släkten, oftast föräldrar, syskon eller syskonbarn.

Makar med särkullbarn, alltså barn som bara en av makarna är förälder till, behöver också testamente för att skydda varandra. Makar med bara gemensamma barn ärver varandra före barnen, men särkullbarn har rätt att få sitt arv direkt när deras förälder dör.

Hur skriver man ett testamente?

För att ett testamente ska gälla måste det vara skrivet på ett särskilt sätt. Lagen har strikta regler för hur det ska göras. Anledningen är enkel: när testamentet ska användas finns inte testatorn, alltså den som skrivit det, kvar för att förklara vad hon eller han ville med sina saker.

Testamentet ska vara skriftligt.
Det ska finnas två vittnen som med sina namnteckningar bevittnar testators underskrift.
Vittnena ska vara närvarande samtidigt.
Vittnena måste känna till att det är ett testamente som de bevittnar. Men de behöver inte känna till testamentets innehåll.

I nödsituationer gäller inte samma strikta krav för hur ett testamente ska skrivas.

Skriftligt

Ett testamente kan vara maskinskrivet, handskrivet eller gjort på ett tryckt formulär, och det behöver inte vara skrivet av testatorn själv. Om testamentet har fler än en sida måste sidorna hålla ihop. Om det räcker med två sidor kan man skriva på båda sidor av ett papper. Är texten längre än så är det bra att använda ett dubbelark, som ger plats för upp till fyra sidor.

Underskriften

Testatorn ska skriva under testamentet med sin namnteckning. Men ibland kan testatorn inte skriva sitt namn, till exempel på grund av ålder eller sjukdom som gör att handen skakar för mycket.

En lösning kan vara att testatorn skriver under “med handen på pennan”. Det betyder att någon annan fysiskt skriver testatorns namn, medan testatorn håller i pennan tillsammans med den personen.

Högsta domstolen har till och med godkänt ett fall där testatorn inte kunde hålla i pennan alls och istället bad ett av vittnena skriva hans namn.

Vittnena

Alla kan inte vara vittnen till ett testamente. Det enklaste är att välja myndiga personer som inte är släkt med testatorn och som inte har något att göra med testamentet. De får alltså inte själva få något genom testamentet eller vara släkt med testatorn eller någon som får ärva.

Lagen säger att vittnen måste vara minst 15 år och inte ha en psykisk störning som gör att de inte förstår vad det innebär att vara vittne. De får inte vara gifta med testatorn eller vara släkt i rakt upp- eller nedstigande led, alltså inte barn, barnbarn, föräldrar eller far- och morföräldrar.

Vittnen får inte heller vara syskon till testatorn. Styv- eller svärföräldrar och styv- eller svärbarn kan inte heller vara vittnen.

Den som får något i testamentet (testamentstagare) får inte vara vittne, och inte heller någon som är släkt med testamentstagaren på de sätt som nämnts ovan.

Bevittning

För att ett testamente ska vara giltigt enligt lagen måste de två vittnena skriva under och vara med samtidigt när testatorn gör det. I andra situationer där vittnen används handlar det ofta om att stärka bevisvärdet för en underskrift. Men vid testamente är vittnena så kallade solennitetsvittnen, vilket betyder att de är ett krav för att testamentet ska gälla.

För att man senare ska kunna veta vilka vittnena är, bör de skriva sina fullständiga namn, personnummer, adress och datum för bevittningen. Det är också bra att i vittnesmeningen lägga till extra information. Om testamentet ifrågasätts i framtiden kan sådan information vara viktig för att bevisa att allt gått rätt till.

Om testamentet har en vittnesmening som säger att testatorn och båda vittnena var där samtidigt, och att testatorn i vittnenas närvaro sa att det är hans eller hennes sista vilja och testamente, blir det svårt för någon att säga att testamentet inte är giltigt.

Datering och underskrift

Testamentet ska avslutas med din underskrift. Använd en bläckpenna med hållbar skrift och skriv datumet. Om du har skrivit flera testamenten är det det senaste som gäller. Om det senaste verkar vara ett tillägg, gäller fortfarande det tidigare testamentet, förutom de delar som ändrats i tillägget.

Om testatorns psykiska hälsa gick upp och ner över tid är datumet viktigt. Det hjälper till att senare avgöra om testatorn var tillräckligt klar i huvudet just när testamentet skrevs för att det ska vara giltigt.

Var ska testamentet förvaras?

Det är viktigt att originaltestamentet inte hamnar hos fel person eller förstörs efter din död. Förvara det på ett säkert ställe där du vet att en pålitlig person kommer att hitta det. Även om du skriver testamentet själv kan du anlita en advokat, jurist eller redovisningskonsult för att förvara det åt dig.

Berätta för dina anhöriga var testamentet finns så att det inte glöms bort när arvet ska delas upp.

Du bör inte ha det enda exemplaret av testamentet hemma, eftersom du inte kan styra vem som hittar det efter din död. Ett bra alternativ är att förvara det i ett bankfack. Enligt bankens regler måste en bankanställd vara med när facket öppnas efter din död. Berätta för dina anhöriga att du har ett bankfack och på vilket bankkontor det finns.

Ha ordning på kopiorna

Du kan ha en eller flera kopior av testamentet hemma eller på företaget. Se bara till att hålla ordning på kopiorna och byta ut alla varje gång du ändrar originaltestamentet. Det blir jobbigt för de efterlevande om de hittar gamla kopior som visar hur din vilja ändrats över tid.

Om du skriver testamentet på datorn bör du radera filerna efter att du skrivit ut tillräckligt många exemplar, av samma anledning.

Orginalet gäller

Kom ihåg att det bara är det underskrivna och bevittnade originaltestamentet som är giltigt. Kopior har ingen juridisk betydelse. Om du vill kan du göra flera likadana original med din egen underskrift och bevittning. Det kan vara smart om du är rädd att testamentet ska komma bort, inte hittas eller förstöras. Alla original ska ha samma datum.

FÖLJ OSS

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

MENY

DIN SITUATION

OM OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

MENY

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

Testamente för nybörjare: Läs och förstå på 5 minuter Läs mer »

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Hur fungerar laglott i Sverige? Regler och rättigheter förklarade

Lämna en kommentar / Testamente / Justiflex

12 mars 2025

Hur fungerar laglott i Sverige? Regler och rättigheter förklarade

För många kan det framstå som konstigt att en person inte fullt ut ska kunna bestämma vem eller vilka som ska ärva ens tillgångar när man går bort. Men i svensk lagstiftning finns begräsning i rätten att testamentera till vem man vill. En bröstarvinge, alltså en arvinge i rakt nedstigande led, barn och barnbarn och så vidare, har alltid rätt att få sin laglott.

Vad innebär laglott?

Laglotten är förenklat uttryckt hälften av vad arvingen skulle ha fått om det inte funnits något testamente. Men eftersom gåvor som bröstarvingen fått från föräldern/mor-/farföräldern ska räknas in i laglotten så kan det hända att bröstarvingen inte har något mer att kräva när föräldern dör. Ett skäl för att ha kvar laglotten är att minska orättvisa mellan syskon. Laglotten gör att det finns en viss begränsning i möjligheten för arvlåtare att favorisera syskon på övrigas bekostnad.

Laglotten är halva arvslotten

Laglotten är halva arvslotten. Om den som dött inte har lämnat några gåvor till bröstarvingen under sin livstid som ska räknas av är arvslotten bröstarvingens andel i boet. Låt säga att en person lämnar efter sig 1 000 000 kr och har två barn där inget av barnen fått någon gåva som ska räknas av från arvet. Arvslotten för vart och ett av barnen är hälften av 1 000 000 kr, alltså 500 000 kr. Laglotten är hälften av arvslotten, hälften av 500 000 kr alltså 250 000 kr.

Laglottsskyddet är ett skydd mot testamente, det vill säga att arvlåtaren testamenterar sin egendom till någon annan än den arvsberättigade bröstarvingen.

Laglottsskyddet hjälper inte mot efterlevande makes arvsrätt. Ett gemensamt barn till två makar får, när den ena maken/föräldern dör, stå tillbaka förälderns rätt till arv. Sedan 1988 ärver makar varandra före gemensamma barn. Det betyder inte att bröstarvingen inte har någon rätt till laglott. Men det är först när båda föräldrarna är döda som bröstarvingen har rätt att få som minst sin laglott.

Ett särkullbarn har dock rätt till sitt arv och därmed sin laglott direkt när föräldern dör. Laglotten beräknas utifrån värden som finns i boet då.

Gemensamma barns laglott kan krävas ut först när båda föräldrarna är döda och till det värdet som gäller då. Det kan självklart ge väldigt olika resultat. Det är alltså stor skillnad i rätt till arv och rätt till laglott beroende på om barnen är gemensamt eller särkullbarn.

Laglottsberättigad bröstarvinge får begära jämkning av testamente

Gemensamma barn har normalt inget att kräva när den förste föräldern dör, varken arvslott eller laglott. Men om den först avlidne föräldern efterlämnar ett testamente som inkräktar på gemensamma barns laglott och barnen fått detta testamente för delgivning så ska de angripa testamentet och kräva jämkning för laglott redan när den förste föräldern dör.

Det betyder inte att barnen får ut något arv när den förste föräldern dör. Makar har ju arvsrätt före gemensamma barn. Barnet som kräver laglott får därför i normalfallet vänta på laglotten till dess även den andre föräldern dött.

Det finns dock situationer då även gemensam bröstarvinge kan ha rätt att få sin laglott direkt. Om en make/förälder har testamenterat all sin egendom till någon annan än efterlevande maken har gemensamt barn som begär laglottsjämkning rätt till laglottsandelen direkt.

Gåvor som är förskott på arv ska räknas av från laglotten

Om en bröstarvinge (ett barn) har fått sådana gåvor av den avlidne föräldern som ska räknas som förskott på arv ska dessa räknas av från laglotten. Det kan innebära att bröstarvingen inte har något ytterligare att kräva i laglott efter föräldern, eller i fall där det är barnbarnet som är arvsberättigad bröstarvinge (för att barnet dött) -mor/farföräldern.

En förälder som ger bort egendom till sin bröstarvinge under sin livstid så att bröstarvingen har fått ut hela sin laglott är alltså fri att testamentera hela sin kvarlåtenskap till vem/vilka föräldern önskar. Men under förutsättning att det handlar om en gåva som ska räknas som förskott på arv. Som förskott på arv räknas gåvor till bröstarvinge om inget annat sägs i samband med gåvan

Förstärkt laglottsskydd

Laglotten är en begränsning i arvlåtarens möjlighet att själv bestämma hur egendomen ska ärvas vid dennes bortgång. Om arvlåtaren vill gynna någon person och vill att bröstarvingarna ska få så lite som möjligt kan arvlåtaren redan under sin livstid påverka egendomen så att laglotten blir så liten som möjligt.

Ett sätt att påverka egendomen är att arvlåtaren ger bort stora delar av sin egendom när han eller hon är i livet. Och det är inget som i och för sig hindrar någon att göra sig fri från sina tillgångar.

Men om det handlar om gåvor “som till sitt syfte” är att likställa med testamente kommer regeln om förstärkt laglottsskydd in. Regeln innebär att den som fått gåvan kan bli tvingad att helt eller delvis lämna tillbaka den eller lämna ersättning till den laglottsberättigade bröstarvingen.

För att en gåva ska kunna angripas enligt reglerna om förstärkt laglottsskydd ska gåvan kunna likställas med ett testamente. Det kan gåvan anses vara om den genomförs när arvlåtaren är i slutet av sitt liv, arvlåtaren kan då antingen vara väldigt gammal eller svårt sjuk med dålig överlevnadsprognos.

En annan typ av gåva där den kan jämställas med testamente är när givaren/arvlåtaren kan fortsätta nyttja egendomen. Givaren behöver alltså inte ge upp den bortgivna egendomen och gåvan innebär därför ingen uppoffring. Givaren fortsätter att bruka gåvan precis som när han eller hon var ägare.

Gåva eller liknande

Det ska först och främst vara fråga om en gåva eller gåvoliknande transaktion. Det handla om en förälder som säljer huset till underpris till någon. Att inte kräva tillbaka ett lån är också en gåva, liksom betalning av en annan persons skuld, till exempel banklån.

Om en make ger bort egendom i samband med en bodelning, det vill säga accepterar att få mindre i bodelningen än vad reglerna säger, räknas det också som gåva.

Omständigheterna vid gåvan

Givarens situation vid gåvotillfället är av avgörande betydelse. Om givaren inte förväntar sig att leva så länge till kan det bidra till att givaren inte har samma intresse av sina tillhörigheter. Av den anledningen är därför hög ålder och sjukdom som påverkar bedömningen av om en gåva faller under kategorin “gåva för dödsfalls skull”, alltså en gåva som går att jämställa med testamente.

Hur lång tid som går mellan gåvan och arvlåtarens död är därför alltid relevant när man ska avgöra om det är fråga om en gåva som kan krävas tillbaka med stöd av reglerna om förstärkt laglottsskydd.

Villkoren för gåvan påverkar också bedömningen. Kanske ger hustrun bort villan till sin make och fortsätter att bo och utnyttja villan precis som tidigare. När gåvogivaren kan fortsätta att använda den bortgivna tillgången precis som tidigare innebär gåvan ingen uppoffring. Det kan göra att gåvan blir att likställa med testamente.

Den bröstarvinge som vill ha laglott ur en gåva och som vill att en gåva helt eller delvis ska lämnas tillbaka, har bevisbördan, det vill säga han eller hon måste kunna övertyga domstolen om att det handlar om en sådan gåva som ska krävas tillbaka.

Beräkning av laglott

När en gåva helt eller delvis ska lämnas tillbaka med stöd av reglerna om förstärkt laglottsskydd lägger man värdet på gåvan till kvarlåtenskapen (det som en person lämnar efter sig). Men frågan är till vilket värde? Det kan ju ha förflutit ett antal år sedan gåvan lämnades och värdet på gåvan kan ha förändrats kraftigt, både uppåt och nedåt.

Här är det marknadsvärdet på gåvan vid tidpunkt när boet efter den avlidne är utrett, alltså när bouppteckningen är klar, som gäller. Det skiljer sig från förskott på arv där det är värdet på gåvan när den lämnades som ska räknas med.

Har gåvotagaren gjort investeringar i gåvan, som till exempel en fastighet där gåvotagaren gjort en ombyggnad, så får sådana kostnader räknas bort från gåvans värde.

Om en bortgiven fastighet, bostadsrätt eller aktieportfölj ska helt eller delvis lämnas tillbaka eller ersättning lämnas i pengar får den eventuella latenta skatteskulden räknas av. Den latenta skatteskulden är den kapitalvinstskatt (reavinstskatt) som säljaren får betala den dag egendomen säljs.

Eventuell avkastning på gåvan sedan dagen för dödsfallet räknas också in. Skulder på egendom räknas av. Det kan vara fråga om bolån på fastigheten som gåvotagaren fick ta över från säljaren. Gåvan behandlas som om det varit fråga om testamente och den bortgivna egendomen räknas som kvarlåtenskap.

Exempel

Anders dör. Han har tre barn, Maja, Erik och Sara. När Anders dör är värdet på hans kvarlåtenskap 1 000 000 kr. Under sin livstid har Anders gett bort sitt fritidshus, värt 2 000 000 kr, till sambon Maria. Anders och Maria har tillbringat mycket tid i fritidshuset och efter gåvan fortsätter de att bruka den i samma omfattning som tidigare. Genom gåvan har Anders velat se till att Maria, som är ganska mycket yngre än Anders, ska kunna fortsätta vara där efter Anders död.

Bröstarvingarna kräver laglott ur gåvan och att fritidshusets värde, 2 000 000 kr, ska läggas kvar till kvarlåtenskapen. Maria går med på det men invänder att värdet ska vara 1 700 000 kr, eftersom skatten vid en försäljning skulle vara 300 000 kr. Nettot 1 700 000 kr läggs till kvarlåtenskapen på 1 000 000 kr. Summan blir 2 700 000 kr. Arvslotten för varje barn skulle ha blivit 2 700 000 kr/3, alltså 900 000 kr och laglotten blir 450 000 kr.

Den sammanlagda laglotten blir 450 000 kr x 3 = 1 350 000 kr. I boet finns bara 1 000 000 kr, vilket innebär att det fattas 350 000 kr för att barnen ska få sin laglott.

Maria måste lämna tillbaka ett belopp om 350 000 kr av värdet på gåvan.

En gåva som träffas av reglerna om förstärkt laglottsskydd blir helt eller delvis ogiltig. Det är som om gåvan aldrig hade genomförts. Därför är det värdet när gåvan ska lämnas tillbaka som gäller. Det här skiljer sig från förskott på arv, där gåvan fortsätter att vara giltig och inte kan krävas tillbaka. Därför värderas förskott på arv utifrån värdet när gåvan lämnades och en förstärkt laglottsgåva utifrån värdet när den ska lämnas tillbaka.

FÖLJ OSS

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

MENY

DIN SITUATION

OM OSS

MENY

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

Hur fungerar laglott i Sverige? Regler och rättigheter förklarade Läs mer »

Kan man förlora rätten till arv eller testamente?

Lämna en kommentar / Testamente / Justiflex

30 maj 2024

Kan man förlora rätten till arv eller testamente?

Det har ända sedan år 1734 funnits en princip som innebär att den som dödar en annan människa förlorar sin rätt till arv efter den person man dödat. I 15 kap. Ärvdabalken finns numera olika bestämmelser som gör att man kan gå miste om sin rätt att ta arv eller testamente.

Kapitlet innehåller bland annat regler om att förlora sin rätt till testamente vid angrepp mot testationsfriheten, det vill säga när någon genom tvång eller svek eller genom missbruk av testamentsgivarens oförstånd, viljesvaghet eller beroende ställning förmår honom eller henne att upprätta eller återkalla testamentariskt förordnande.

Testamentstagare kan också angripa testationsfriheten genom att försöka hindra testamentsgivaren från att upprätta eller återkalla testamente. Dessa regler har fått ökad aktualitet eftersom befolkningen blir allt äldre.

Kapitlet innehåller även regler om att missta rätten till arv eller testamente när någon uppsåtligen förstört eller undanhållit testamente. Risken att testamenten förstörs eller undanhålls av arvingarna är dessutom särskilt stor eftersom det saknas bestämmelser om krav på att lämna testamente i förvar eller registrera testamenten.

Uppsåtligt dödande genom brott m.m.

Enligt bestämmelsen i 15 kap. 1 § ärvdabalken får den som genom brott uppsåtligen dödat någon inte ta arv eller testamente efter denne. Det skulle givetvis vara stötande om en person kunde döda en släkting och samtidigt ärva dennes förmögenhet. Det ska dock poängteras att det inte krävs att någon blir dömd för brott då saken kan prövas i ett tvistemål om bättre rätt till arv.

Dödandet ska dessutom vara uppsåtligt och ha skett genom en brottslig gärning. Uppsåt behöver dock inte föreligga i förhållande till döden. Även psykiskt störda kan begå brott enligt brottsbalken. Man ska då bedöma om gärningsmannen var i sådan grad medveten om sitt handlande att uppsåt förelåg. Utgångspunkten är att psykiskt störda ska behandlas som andra. Bestämmelsen är också tillämplig om exempelvis ett syskon dödar ett annat syskon i syfte att ensam komma i åtnjutande av arvet efter en förälder.

Det finns också ett allmänt krav på att ett års fängelse ska vara föreskrivet för brottet vilket innebär att bestämmelsen endast omfattar vissa brott, nämligen grov misshandel samt sådana former av våldtäkt, grov våldtäkt, rån och grovt rån som innefattar våld på person eller försättande i vanmakt eller annat sådant tillstånd. Om förutsättningarna för nödvärn eller andra omständigheter föreligger som gör att handlingen inte strider mot lagen förlorar personen inte rätten till arv eller testamente.

Dessa regler gäller dock inte om gärningsmannen var under femton år. Bestämmelserna gäller inte heller om det föreligger synnerliga skäl vilket innebär:

Att gärningsmannen begick gärningen under påverkan av en allvarlig psykisk störning, eller
Att gärningsmannen var under arton år och hans eller hennes handlande stod i samband med uppenbart bristande utveckling, erfarenhet eller omdömesförmåga hos honom eller henne.

Om gärningsmannen exempelvis uppsåtligen dödar arvlåtaren kan han eller hon få behålla arvsrätten om det föreligger mycket starkt förmildrande omständigheter, exempelvis vissa fall av barmhärtighetsmord då någon dödar en person som legat obotligt sjuk för att göra slut på hans eller hennes lidande. Starka förmildrande omständigheter kan också föreligga om brottet utgör en reaktion på långvariga och allvarliga trakasserier av exempelvis sexuell natur.

Angrepp mot testationsfriheten eller åtgärder med testamentet

Rätten att få arv eller testamente går också förlorad om någon genom tvång, förledande eller missbruk av annans oförstånd, viljesvaghet eller beroende ställning förmått denne att upprätta eller återkalla ett testamente. Bestämmelsen gäller också om någon hindrar testamentsgivaren från att upprätta eller återkalla testamente.

Det ska dock nämnas att det kan finnas omständigheter som gör att en domstol kan mildra påföljden för den som begått gärningen. En förmildrande omständighet kan exempelvis handla om att en arvinge som påverkat arvlåtaren att testamentera en mindre summa pengar för ett behjärtansvärt ändamål, som exempelvis rädda barnen, inte ska gå miste om hela sitt arv.

Andra omständigheter som gör att en arvinge förlorar rätten till arv rör uppsåtligt förstörande eller undanhållande av testamente. Som tidigare nämnts är risken stor att arvingar antingen förstör ett testamente eller undanhåller ett testamente eftersom det saknas bestämmelser om obligatorisk förvaring eller registrering av testamenten. Bevissvårigheter är sannolikt ett skäl till att så få fall varit föremål för domstols prövning.

Medverkan

Bestämmelserna om förverkande av rätten till arv eller testamente gäller också för den som har medverkat till brottet såsom framgår av 23 kap. 4 och 5 §§ brottsbalken. Där framgår bland annat att ansvar gäller inte bara den som utfört gärningen utan även annan som främjat gärningen med råd eller dåd (23 kap. 4 § BrB).

Enligt 23 kap. 5 § brottsbalken ska den som utsatts för påverkan ha möjlighet att få ett mildare straff eller rentav helt gå fri från straff och den som utövat påtryckningen ges ett strängare straff. Med medverkan i mindre mån menas att en person varit mindre delaktig i jämförelse med de andra.

Rättsverkan av ett en person mister rätt till arv eller testamente

Enligt äldre tids rättsuppfattning förlorade inte bara den närmsta arvtagaren rätten till arv utan även den brottsliges arvingar. Den brottsliges barn och andra släktingar ansågs vara solidariska med denne och kunde därför inte ärva den som utsatts för gärningen. Numera anses dock en sådan rättsuppfattning inte vara förenlig med vår tids rättsåskådning.

Arvsrätten förverkas enligt bestämmelsen i 15 kap. 4 § ärvdabalken endast för den brottslige själv och inte för den brottsliges arvingar. Arvet går till dem som efter den brottslige var arvlåtarens arvingar vid tiden för dödsfallet.

Vid förverkande av testamente är arvsrätten dock inte alltid given. Frågan får i stället lösas genom tolkning av testamentet. Om testamentstagarens avkomlingar uttryckligen är insatta som testamentstagare efter gärningsmannen är dessa normalt sett, på samma sätt som legala arvingar, berättigade att ta testamente oberoende av det förfarande som ligger gärningsmannen till last.

Om gärningsmannen har gjort sig skyldig till brott som framgår i 15 kap. Ärvdabalken kan det dock ibland finnas behov av att tolka hur testamentet är utformat. Om testamentsgivarens avsikter inte kunnat fastställas bör egendomen tillfalla de legala arvingarna, på samma sätt som kvarlåtenskapen annars, i brist på testamentariskt förordnande, är underkastad den vanliga arvsföljden.

FÖLJ OSS

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

MENY

DIN SITUATION

OM OSS

MENY

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

Kan man förlora rätten till arv eller testamente? Läs mer »

Är du sambo? Viktigt att veta om testamenten

Lämna en kommentar / Testamente / Justiflex

11 maj 2024

Är du sambo? Viktigt att veta om testamente, särkullbarn och arv

Efterlevande sambo har ingen arvsrätt efter den avlidne. Det innebär att den avlidnes tillgångar, efter bodelning fördelas mellan dennes arvingar och universella testamentstagare. De sambor som önskar sig en mera heltäckande reglering är således hänvisade till att gifta sig eller att genom avtal, testamente och andra rättshandlingar åstadkomma detta.

När har gemensamma barn och särkullbarn rätt att få ut sitt arv?

Eftersom efterlevande sambo inte har någon arvsrätt efter sin sambo på samma sätt som efterlevande make, behöver inte gemensamma barn, i likhet med makars gemensamma barn, vänta på sitt arvs tills den efterlevande sambon avlidit. Barn får enligt den legala arvsordningen, oavsett om de är gemensamma eller särkullbarn, ut sitt arv direkt vid förälderns död.

Behoven av testamente

Alla sambor har inte behov av testamente. Vissa sambor kan ha valt att sammanbo utan att gifta sig för att undvika den omfattande regleringen som äktenskapet medför. Det kan exempelvis gälla par som har ett tidigare äktenskap bakom sig och inte minst med hänsyn till barn i detta förhållande vill markera sin ekonomiska självständighet genom att inte gifta om sig.

Många sambor kan dock ha ett behov att utöver det skydd som sambolagens bodelnings- och övertaganderegler erbjuder vid den ena sambons död genom egna rättshandlingar tillskapa ett mera omfattande efterlevnadsskydd.

Sambor kan åstadkomma det genom att föräkra sig om att de är eller blir insatta som förmånstagare till försäkringar som utfaller vid dödsfall och upprätta testamente till förmån för varandra.

Vad kan man åstadkomma med ett testamente?

I testamentet kan man exempelvis ha som önskemål att barnen ska avstå från sitt rätt att kräva ut sin laglott för att skydda den efterlevande partnern. För att se till att barnen inte kräver ut sin laglott kan man bestämma att rätten till efterarv försvinner om ett barn går emot denna önskan och ändå kräver ut sin laglott. Om barnet ändå går emot önskemålet enligt testamentet får barnet endast laglotten och inget mer.

Efterarv kallas det arv som finns kvar efter dig när din partner i sin tur går bort. Efterarv uppstår endast om du väljer att testamentera till din partner med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att du kan bestämma vem som ska ärva din egendom när din partner går bort. Om din partner får ärva dig med fri förfoganderätt kan du alltså bestämma att dina barn ska få arvet efter dig när även din partner går bort.

FÖLJ OSS

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

MENY

DIN SITUATION

OM OSS

MENY

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS