april 2025

Samboegendom och enskild Egendom: Vad du behöver veta för att skydda din ekonomi

20 april 2025

Samboegendom och enskild Egendom: Vad du behöver veta för att skydda din ekonomi

Att leva som sambo är vanligt i Sverige, men många känner inte till hur sambolagen (2003:376) påverkar deras ekonomi vid en separation eller ett dödsfall. En central del av lagen är begreppet samboegendom – den egendom som kan delas mellan sambor vid en bodelning – och vad som kan undantas som enskild egendom. För att skydda dig och din partner är det viktigt att förstå vad som räknas som samboegendom, hur kravet på gemensam användning fungerar, och hur gåvor, arv eller testamenten kan påverka bodelningen. I den här guiden går vi igenom reglerna i 3 § och 4 § sambolagen, belyser praktiska exempel och visar hur vår juristbyrå kan hjälpa dig att skapa trygghet.

Vad är samboegendom?

Enligt 3 § sambolagen är samboegendom den gemensamma bostaden och bohaget (t.ex. möbler, hushållsmaskiner) som förvärvats för gemensam användning. Detta innebär att egendomen måste ha köpts eller skaffats med avsikten att användas av båda samborna i deras gemensamma hem. Syftet är att ge sambor ett minimiskydd vid separation eller dödsfall, utan att likna den mer omfattande egendomsgemenskapen för gifta par, där giftorättsgods inkluderar det mesta en make äger.
 
Exempel: Anna och Björn flyttar ihop och köper en soffa och en lägenhet tillsammans. Dessa räknas som samboegendom, eftersom de förvärvades för gemensam användning. Men om Anna innan samboförhållandet köpte en tavla, är den inte samboegendom, eftersom den inte köptes med avsikten att användas gemensamt.

Krav på gemensam användning

För att egendom ska klassas som samboegendom måste den:
 
  • Vara en bostad (t.ex. bostadsrätt, fastighet, hyresrätt) eller bohag (t.ex. möbler, vitvaror) enligt 5 § och 6 § sambolagen.
  • Ha förvärvats för gemensam användning. Detta betyder att båda samborna, eller åtminstone den som köpte egendomen, hade för avsikt att den skulle användas gemensamt.
Viktigt: Egendom som en sambo ägde innan samboförhållandet började räknas normalt inte som samboegendom, eftersom avsikten för gemensam användning saknas (prop. 1986/87:1 s. 104). Men om egendomen köptes inför en planerad sammanflyttning, kan den räknas som samboegendom, även om samboförhållandet inte formellt börjat (NJA 2004 s. 542).
 
Exempel: Björn köper en lägenhet strax innan han och Anna flyttar ihop, med avsikten att de ska bo där tillsammans. Lägenheten räknas som samboegendom, trots att köpet skedde innan de blev sambor enligt 1 §.

Begränsningar jämfört med äktenskap

Till skillnad från makar, vars giftorätt omfattar de flesta tillgångar (även före äktenskapet), är sambors egendomsgemenskap begränsad till samboegendom förvärvad under eller inför samlevnaden. Detta speglar sambolagens syfte: att ge ett grundläggande skydd utan att skapa ett “äktenskap av andra rang” (prop. 2002/03:80 s. 29). Om sambor vill ha en mer omfattande ekonomisk gemenskap kan de gifta sig, eller om de vill undvika bodelning kan de skriva ett samboavtal enligt 9 §.

Utmaningar med samboegendom

Att avgöra vad som är samboegendom kan vara knepigt, särskilt i följande situationer:

1. Egendom förvärvad före samlevnaden

Egendom som en sambo ägde innan samboförhållandet räknas inte som samboegendom, eftersom avsikten för gemensam användning saknas. Detta gäller även om egendomen används gemensamt under samlevnaden.
 
Exempel: Anna äger en fastighet sedan innan hon träffade Björn. Under samboförhållandet bygger de en tillbyggnad för gemensamt bruk, men eftersom fastigheten inte köptes för gemensam användning, räknas varken fastigheten eller tillbyggnaden som samboegendom (NJA 2004 s. 542).

2. Ombildning av hyresrätt till bostadsrätt

När en hyresrätt ombildas till en bostadsrätt under samboförhållandet, uppstår frågan om bostadsrätten är samboegendom. Om hyresrätten förvärvades under samboförhållandet och båda samborna blir ägare till bostadsrätten, räknas den ofta som samboegendom, eftersom köpet är en ny investering för gemensam användning (prop. 1986/87:1 s. 105).
 
Men om hyresrätten ägdes av en sambo före samboförhållandet, kan det argumenteras att bostadsrätten inte är ett nytt förvärv utan en fortsättning av hyresrätten, och därmed inte samboegendom (Brattström, Ombildning av hyresrätt till bostadsrätt, s. 34).
 
Exempel: Clara och David bor i en hyresrätt som Clara haft sedan innan samboförhållandet. När hyresrätten ombildas till bostadsrätt och båda blir ägare, kan det diskuteras om bostadsrätten är samboegendom. Vissa hävdar att ombildningen inte är ett nytt förvärv, medan andra ser det som en investering under samboförhållandet (NJA 2003 s. 650).

3. Avsaknad av substitutprincip

Sambolagen saknar en substitutprincip, vilket innebär att om en samboegendom (t.ex. en bostad) säljs och pengarna används för att köpa en ny bostad, räknas den nya bostaden inte automatiskt som samboegendom. Detta kan leda till oväntade konsekvenser vid en bodelning.
 
Exempel: Anna och Björn säljer sin gemensamma bostadsrätt och köper en ny. Om samboförhållandet upphör, kan den nya bostaden inte automatiskt räknas som samboegendom, eftersom sambolagen inte erkänner substitut. Jämkning enligt 15 § kan dock användas för att undvika orättvisa resultat.

4. Gåvor, arv och testamenten

Egendom som förvärvats genom gåva, arv eller testamente räknas inte automatiskt som samboegendom, eftersom den ofta inte anses förvärvad för gemensam användning. Men om mottagaren aktivt väljer egendom för gemensamt bruk (t.ex. vid arvskifte), kan den räknas som samboegendom (SOU 1999:104 s. 205).
 
Exempel: Björn får en bostadsrätt i gåva från sina föräldrar med avsikten att han och Anna ska bo där. Om gåvan ges under samboförhållandet och används gemensamt, kan den räknas som samboegendom, förutsatt att Björn medverkade till att välja den för gemensamt bruk.

Enskild egendom: Undantag från bodelning

Enligt 4 § sambolagen ingår inte följande i samboegendom:
 
  • Egendom som en sambo fått i gåva av någon annan än den andra sambon, med villkoret att den ska vara enskild.
  • Egendom som en sambo fått genom testamente, med villkoret att den ska vara enskild.
  • Egendom som en sambo ärvt, där arvlåtaren genom testamente bestämt att den ska vara enskild.
  • Substitut för sådan egendom, om inte annat anges i gåvo- eller testamentsvillkoren.
Dessa regler gör det möjligt för en givare, testator eller arvlåtare att skydda egendomen från bodelning, vilket är särskilt viktigt om de vill säkerställa att egendomen stannar hos mottagaren eller dennes arvingar.
 
Exempel: Clara får en bostadsrätt i gåva från sina föräldrar med villkoret att den ska vara hennes enskilda egendom. Även om hon och David använder bostadsrätten gemensamt, ingår den inte i bodelningen vid en separation.

Substitut och försäkringsersättningar

Enligt 4 § punkt 4 är substitut för enskild egendom också enskild, om inte annat anges. Detta innebär att om en sambo säljer en enskild bostad och köper en ny, är den nya bostaden också enskild.
 
Utmaning: Frågan om försäkringsersättningar är knepig. Om en sambo får en försäkringsersättning med villkoret att den är enskild och använder den för att köpa en gemensam bostad, är det oklart om bostaden är samboegendom. Eftersom 4 § inte nämner försäkringsersättningar, kan det argumenteras att de inte omfattas. Men genom analogi med äktenskapsbalken (ÄktB 7:2) och allmänna rättsgrundsatser, kan substitut av sådana ersättningar anses enskilda (prop. 2002/03:80 s. 33).
 
Exempel: David får en försäkringsersättning som är hans enskilda egendom och använder den för att köpa en soffa för gemensamt bruk. Soffan kan presumtivt anses enskild, men rättsläget är inte helt klart.

Blandade fång

Vid blandade fång (där en gåva kombineras med ett vederlag) avgör gåvomomentets omfattning om egendomen är enskild. Om gåvan är det huvudsakliga, kan villkoret om enskild egendom gälla hela egendomen (NJA 2008 s. 457).
 
Exempel: Anna får en fastighet i gåva från sina föräldrar, men övertar ett lån som motsvarar 50 % av värdet. Om gåvomomentet dominerar, kan hela fastigheten anses enskild.

Så skyddar du dig som sambo

För att undvika tvister och säkerställa att dina önskemål respekteras, följ dessa steg:
 
  • Skriv ett samboavtal: Genom ett avtal enligt 9 § kan ni bestämma att viss egendom inte ska ingå i bodelningen.
  • Dokumentera förvärv: Håll reda på när och hur egendom köptes för att bevisa avsikten för gemensam användning.
  • Konsultera en jurist: En jurist kan hjälpa dig att skriva avtal, tolka villkor om enskild egendom, eller lösa tvister vid bodelning.

Varför välja oss?

På Justiflex har vi lång erfarenhet av att hjälpa sambor med frågor om samboegendom och enskild egendom. Vi erbjuder personlig rådgivning och skräddarsydda lösningar för att skydda din ekonomi. Kontakta oss idag för en kostnadsfri konsultation och låt oss guida dig till trygghet!
© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Samboegendom och enskild Egendom: Vad du behöver veta för att skydda din ekonomi Läs mer »

Skydda din framtid som sambo: Arvsrätt och varför ett testamente är viktigt

20 april 2025

Skydda din framtid som sambo: Arvsrätt och varför ett testamente är viktigt

Att leva som sambo är vanligt i Sverige, men vad händer med din ekonomi och dina tillgångar om din partner går bort? Många sambor tror felaktigt att de har samma rättigheter som gifta par, men enligt svensk lag har sambor ingen automatisk arvsrätt. Detta kan leda till oväntade och orättvisa situationer för den efterlevande. Genom att förstå sambolagens begränsningar och vikten av ett testamente kan du skydda din framtid och säkerställa att dina önskemål respekteras. I den här guiden går vi igenom hur arvsrätt fungerar för sambor, varför ett testamente är avgörande, och hur vår juristbyrå kan hjälpa dig att skapa trygghet.

Varför har sambor ingen arvsrätt?

Enligt sambolagen (2003:376) har en efterlevande sambo rätt till hälften av den gemensamma samboegendomen – det vill säga bostad och bohag som köpts för gemensamt bruk – vid en bodelning. Värdet ska minst motsvara två prisbasbelopp (cirka 120 000 kr år 2025). Dessutom kan sambon få överta en gemensam hyres- eller bostadsrätt, även om den inte är samboegendom (22 § sambolagen). Men när bodelningen är klar slutar sambolagens skydd.
 
Den efterlevande sambon har ingen rätt till arv efter den avlidne. Det innebär att den avlidnes kvarlåtenskap – inklusive pengar, bilar, värdepapper, och egendom som inte ingår i bodelningen (t.ex. en bostad köpt före förhållandet eller enskild egendom) – fördelas mellan den avlidnes arvingar (t.ex. barn, föräldrar, syskon) eller universella testamentstagare. Detta kan lämna den efterlevande sambon utan ekonomiskt skydd, särskilt efter ett långt samboförhållande.

Varför ingen arvsrätt?

När sambolagen infördes 1987 ansåg regeringen att sambor inte bör ha arvsrätt, eftersom samboskap är en mindre formell samlevnadsform än äktenskap. Till skillnad från gifta par, där rättsregler tillämpas genom en uttrycklig viljeförklaring (vigsel), blir sambolagen automatiskt tillämplig när två personer bor tillsammans.
 
Regeringen antog att sambor medvetet väljer denna frihet och att de, vid behov, själva kan skapa efterlevandeskydd genom testamente. Men detta antagande håller inte alltid. Många samboförhållanden är långvariga, och kunskapen om arvsrätt är ofta bristfällig. Vissa tror felaktigt att de har legal arvsrätt, vilket ökar risken för ekonomiska förluster.

Behovet av testamente för sambor

Sambor som vill säkerställa att deras partner ärver måste agera proaktivt. Ett testamente är det mest effektiva sättet att skapa ett efterlevandeskydd, men behovet varierar beroende på omständigheterna. Här är några vanliga situationer och hur ett testamente kan hjälpa:

1. Barnlösa sambor

För sambor utan barn är arvsordningen enkel: om ingen avlidnes arvingar (föräldrar, syskon eller deras avkomlingar) finns, går arvet till Allmänna arvsfonden. Genom ett testamente kan sambor säkerställa att den efterlevande partnern ärver hela eller delar av kvarlåtenskapen.
 
Testamente med full äganderätt
Ett testamente kan ge den efterlevande sambon full äganderätt, vilket innebär att de kan förfoga över egendomen fritt, inklusive att testamentera den till någon annan. Men detta kan leda till att den först avlidnes arvingar (t.ex. syskon) blir utan arv.
 
Exempel: Anna och Björn, barnlösa sambor, upprättar ett inbördes testamente där den efterlevande får allt med full äganderätt. Anna dör, och Björn ärver hennes kvarlåtenskap (600 000 kr efter bodelning). När Björn dör, går hela boet (1,5 miljoner kr p.g.a. värdestegring) till Björns syskon, medan Annas syskon blir utan arv.
 
Testamente med fri förfoganderätt
Alternativt kan testamentet ge fri förfoganderätt, vilket innebär att den efterlevande sambon kan använda egendomen men inte testamentera bort den. Vid den efterlevandes död delas arvet mellan bådas arvingar genom så kallad sekundosuccession.
 
Exempel: Anna och Björn skriver ett testamente med fri förfoganderätt. Anna dör, och Björn får hennes kvarlåtenskap (600 000 kr) med fri förfoganderätt. Vid Björns död (boet nu 1,2 miljoner kr) får Annas syskon 3/5 (900 000 kr) och Björns syskon 2/5 (600 000 kr), baserat på en kvotdel beräknad på egendomsförhållandena vid Annas död.

2. Sambor med barn

För sambor med barn – gemensamma eller särkullbarn – är arvsrätten mer komplex. Barn (bröstarvingar) har alltid rätt till sin laglott, som är hälften av arvslotten (ÄB 7:1). Till skillnad från makar, där gemensamma barn väntar på arvet tills båda föräldrar dött, får sambors barn sitt arv direkt vid förälderns död. Detta kan minska den efterlevande sambons tillgångar betydligt.
 
Testamente med full äganderätt
Sambor kan testamentera återstoden av kvarlåtenskapen (efter laglotter) till den efterlevande med full äganderätt. Detta gynnar den efterlevande men kan utesluta den först avlidnes barn från ytterligare arv.
 
Exempel: Clara och David har ett gemensamt barn, Emma. Clara dör, och hennes kvarlåtenskap är 400 000 kr. Emma får sin laglott (200 000 kr), och David får resten (200 000 kr) med full äganderätt. När David dör, ärver Emma och Davids särkullbarn, Felix, hela boet (800 000 kr) lika, medan Clara får inget mer arv.
 
Testamente med fri förfoganderätt
Ett testamente med fri förfoganderätt säkerställer att den först avlidnes barn får arv genom sekundosuccession, samtidigt som den efterlevande sambon skyddas.
 
Exempel: Clara och David testamenterar med fri förfoganderätt. Vid Claras död får Emma sin laglott (200 000 kr), och David får resten (200 000 kr) med fri förfoganderätt. Vid Davids död (boet nu 800 000 kr) får Emma 1/4 (200 000 kr) som arv efter Clara, och resterande 600 000 kr delas mellan Emma och Felix.

3. Sambor med särkullbarn

Särkullbarn (barn från tidigare förhållanden) komplicerar arvsplaneringen, eftersom de har rätt till sin laglott direkt och inte kan tvingas vänta som makars gemensamma barn. Sambor kan prioritera den efterlevande partnern eller gemensamma barn, men måste respektera särkullbarns laglott.
 
Exempel: Erik och Frida har ett gemensamt barn, Gustav, och Erik har ett särkullbarn, Hanna. Vid Eriks död (kvarlåtenskap 400 000 kr) får Hanna och Gustav varsin laglott (100 000 kr), och Frida får resten (200 000 kr) med fri förfoganderätt. Vid Fridas död (boet 800 000 kr) får Gustav 1/4 (200 000 kr) som arv efter Erik, medan Fridas särkullbarn, Iris, får sin laglott (150 000 kr), och Gustav får resten (450 000 kr).

Så skyddar du dig som sambo

För att undvika oväntade ekonomiska konsekvenser, följ dessa steg:

1. Upprätta ett testamente

Ett välformulerat testamente är avgörande för att säkerställa att din partner ärver enligt dina önskemål. Ange tydligt om den efterlevande ska få full äganderätt eller fri förfoganderätt och hur sekundosuccession ska fungera.

2. Försäkringar och förmånstagare

Utse din sambo som förmånstagare i försäkringar som utfaller vid dödsfall. Detta kan ge ekonomiskt skydd utöver testamentet.

3. Dokumentera egendom

Håll koll på vad som är samboegendom och enskild egendom. Ett samboavtal kan utesluta bodelningsregler om ni vill skydda viss egendom.

4. Konsultera en jurist

En kvalificerad jurist kan:
  • Upprätta ett testamente som är juridiskt korrekt och tydligt.
  • Rådgiva om sekundosuccession och laglotter.
  • Hjälpa till med samboavtal och försäkringslösningar.

Varför välja oss som din juristbyrå?

På Justiflex har vi lång erfarenhet av att hjälpa sambor med arvsrättsliga frågor. Vi förstår att dessa ämnen kan kännas både komplexa och känsliga. Vårt mål är att ge dig trygghet genom personlig rådgivning och skräddarsydda lösningar som skyddar din ekonomi och dina nära.
Vad Vi Erbjuder
 
  • Personlig Service: Vi lyssnar på dina önskemål och skapar lösningar som passar just dig.
  • Expertis i Arvsrätt: Våra jurister är specialiserade på sambolagen, testamenten och familjerätt.
  • Förebyggande Planering: Vi hjälper dig att undvika problem genom noggranna avtal.
Kontakta oss idag för en kostnadsfri första konsultation! Låt oss hjälpa dig att skapa ett testamente som ger dig och din partner trygghet.

Sammanfattning: Planera idag för en trygg framtid

Som sambo har du ingen automatisk arvsrätt, vilket kan lämna dig ekonomiskt utsatt om din partner går bort. Genom att upprätta ett testamente kan du säkerställa att din partner ärver enligt dina önskemål, oavsett om ni har barn eller inte. Med rätt planering – inklusive testamenten, försäkringar och samboavtal – kan du skapa ett starkt efterlevandeskydd.
 
Men juridiken är komplex, och misstag kan bli kostsamma. På Justiflex är vi här för att guida dig genom processen. Kontakta oss för att säkra din framtid och undvika rättsförluster. Mejla oss idag för att boka din kostnadsfria konsultation – låt oss ta hand om juridiken så att du kan fokusera på livet!
© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Skydda din framtid som sambo: Arvsrätt och varför ett testamente är viktigt Läs mer »

Allt du behöver veta om hyra och leasing av lös sak: Skydda dina rättigheter

Allt du behöver veta om hyra och leasing av lös sak: Skydda dina rättigheter

Att hyra eller leasa en bil, en maskin eller till och med en smoking till festen är smidigt – men vad händer om något går fel? Kanske skadas föremålet, eller så säljs det oväntat till någon annan. Som hyrestagare eller konsument är det viktigt att förstå dina rättigheter och skyldigheter för att undvika kostsamma misstag. I den här guiden går vi igenom vad hyra av lös sak och leasing innebär, vilka regler som gäller, och hur du kan skydda dig juridiskt. Oavsett om du är privatperson eller företagare kan vår juristbyrå hjälpa dig att navigera avtal och tvister. Låt oss dyka in!

Vad är hyra av lös sak och leasing?

Att hyra en lös sak innebär att du får använda ett föremål – som en bil, dator eller till och med högtidskläder – mot en avgift, utan att bli ägare. Ägaren, eller uthyraren, behåller äganderätten, och du som hyrestagare har bara rätt att nyttja föremålet under avtalstiden. Detta kallas ibland för saklega i äldre juridiska termer, men idag används oftast hyra av lös sak eller leasing.
 
Leasing är en särskild form av hyra, ofta använd för dyrare föremål som bilar, maskiner eller flygplan. Här är vanligtvis tre parter inblandade: säljaren, finansiären (som köper föremålet) och slutkunden (du som hyr). Leasingavtal är populära eftersom de gör det möjligt att använda dyra föremål utan att betala hela köpesumman direkt.

Skillnaden mellan hyra och andra avtal

  • Hyra av fast egendom: Om du hyr en lägenhet eller lokal kallas det bostadshyra eller lokalhyra (regleras av jordabalken).
  • Arrende: Gäller nyttjande av mark, till exempel för jordbruk.
  • Licensavtal: Rör immateriella rättigheter, som patent eller varumärken.
  • Royaltyavtal: Avser användning av upphovsrätt, till exempel musik eller böcker.
  • Saklån: När du lånar ett föremål gratis, utan avgift.
För hyra av lös sak finns inga särskilda lagar i Sverige, till skillnad från bostadshyra. Istället används allmänna avtalsrättsliga principer och analogier från köplagen. Detta gör det extra viktigt att ha ett tydligt avtal!

Dina rättigheter och skyldigheter som hyrestagare

Som hyrestagare har du både rättigheter och skyldigheter. Här är de viktigaste punkterna:
 

1. Inga formkrav för avtalet

Det finns inga lagstadgade formkrav för hyra av lös sak. Avtalet kan vara skriftligt, muntligt eller till och med underförstått. Men för att undvika missförstånd rekommenderar vi alltid ett skriftligt avtal som tydligt anger:
 
  • Hyrestiden (t.ex. en vecka eller flera år).
  • Hyrans storlek och betalningsvillkor.
  • Vem som ansvarar för underhåll och reparationer.
  • Vad som händer om föremålet skadas eller säljs.

2. Betala hyran

Din huvudsakliga skyldighet är att betala hyran i tid enligt avtalet. Om du inte betalar kan uthyraren ha rätt att säga upp avtalet och kräva skadestånd.

3. Vårdplikt och presumtionsansvar

Du måste ta hand om det hyrda föremålet – det kallas vårdplikt. Om föremålet skadas eller förstörs är du ersättningsskyldig, om du inte kan visa att skadan inte orsakades av din vårdslöshet. Detta kallas presumtionsansvar eller exculpationsansvar. Med andra ord: Du antas vara ansvarig tills du bevisar motsatsen.
 
Exempel: Anna hyr en båt av Båtuthyrning AB för en weekend. Under resan går båten på grund och skadas. Om Anna inte kan visa att skadan orsakades av något utanför hennes kontroll (t.ex. en oväntad storm), måste hon ersätta uthyraren för reparationerna. Men om skadan berodde på ett tillverkningsfel i båten, kan hon undvika ansvar.
 
Du är däremot inte ansvarig för skador orsakade av slumpmässiga händelser (s.k. casus), som en brand orsakad av blixtnedslag, så länge du inte varit vårdslös.

4. Återlämna föremålet

När hyrestiden är slut måste du lämna tillbaka föremålet i samma skick som när du fick det, med undantag för normalt slitage. Om du inte gör det kan uthyraren kräva ersättning.

Finansiell leasing: Hur fungerar det?

Finansiell leasing är en vanlig lösning för att finansiera dyra köp, särskilt för företag eller privatpersoner som inte kan eller vill betala hela summan direkt. Här är ett typiskt scenario:
 
  1. Parterna: Du (slutkunden) vill ha en vara, t.ex. en bil. Säljaren (t.ex. en bilhandlare) och finansiären (t.ex. ett leasingbolag) är också inblandade.
  2. Processen: Du förhandlar med säljaren om villkoren. Finansieraren köper varan från säljaren och hyr sedan ut den till dig mot en månadsavgift.
  3. Avgiften: Leasingavgiften inkluderar varans pris, ränta, administrationskostnader och finansierarens vinst.
Exempel: Erik vill ha en arbetsbil för 300 000 kr men har inte pengarna. Han kontaktar Bilhandlaren AB, som samarbetar med Leasingbolaget AB. Leasingbolaget köper bilen och hyr ut den till Erik för 5 000 kr/månad i tre år. Efter leasingperioden kan Erik ibland få köpa loss bilen till ett restvärde.

Risker med leasing

Leasing kan verka smidigt, men det finns fallgropar:
 
  • Uppsägning i förtid: Om du inte kan betala avgifterna kan finansieraren säga upp avtalet, och du kan bli skyldig att betala resterande avgifter eller skadestånd.
  • Konsumentskydd: Om du är konsument och leasingavtalet är kopplat till ett köp (t.ex. avbetalning), gäller skyddsregler enligt konsumentkreditlagen. Dessa kan begränsa finansierarens rätt att kräva betalning vid problem.
  • Köp bryter legostämma: Om uthyraren säljer föremålet till en ny ägare, kan den nya ägaren kräva att du lämnar tillbaka det, även om ditt hyresavtal fortfarande gäller. Din enda rätt är då att kräva skadestånd från uthyraren för avtalsbrott.
Denna princip, kallad köp bryter legostämma, är omdiskuterad och kanske inte alltid skulle tillämpas av Högsta domstolen idag. Ändå skapar den osäkerhet för hyrestagare.

Konkurs och utmätning

Om uthyraren går i konkurs eller får sina tillgångar utmätta, ingår det hyrda föremålet i konkursboet. Detta innebär att du kan förlora rätten att använda föremålet, även om du betalat hyran i tid. För att skydda dig är det viktigt att ha ett tydligt avtal och, i vissa fall, registrera leasingavtalet.

Så skyddar du dig som hyrestagare

För att undvika juridiska och ekonomiska problem när du hyr eller leasar, följ dessa praktiska tips:

1. Skriv ett tydligt avtal

Ett skriftligt avtal minskar risken för missförstånd. Se till att det inkluderar:
  • Hyrestid och avgifter.
  • Vem som ansvarar för skador, underhåll och försäkring.
  • Vad som händer om avtalet sägs upp i förtid eller om föremålet säljs.

2. Dokumentera skick och skador

Innan du tar emot det hyrda föremålet, dokumentera dess skick (t.ex. med foton). Om skador uppstår, rapportera dem omedelbart till uthyraren och spara bevis på att du inte orsakat dem.

3. Förstå konsumentskyddet

Om du är konsument och leasingavtalet är kopplat till ett köp, har du extra skydd enligt konsumentkreditlagen. Kontrollera om avtalet omfattas av dessa regler.

4. Konsultera en jurist

En kvalificerad jurist kan:
  • Granska eller upprätta hyres- och leasingavtal för att skydda dina intressen.
  • Hjälpa dig att kräva skadestånd om uthyraren bryter avtalet.
  • Ge råd om hur du hanterar tvister, som skador eller konkurs.

Varför välja oss som din juristbyrå?

På Justiflex har vi lång erfarenhet av att hjälpa både privatpersoner och företag med hyres- och leasingavtal. Vi vet att juridiska frågor kan kännas krångliga, men vi gör dem enkla och begripliga. Vårt mål är att ge dig trygghet och säkerställa att dina rättigheter skyddas – oavsett om du hyr en bil, en maskin eller något annat. Vad vi erbjuder:
 
  • Personlig Rådgivning: Vi lyssnar på dina behov och ger skräddarsydda lösningar.
  • Expertis i Avtalsrätt: Våra jurister är specialiserade på hyra, leasing och konsumenträtt.
  • Förebyggande Strategier: Vi hjälper dig att undvika problem genom välformulerade avtal.
Kontakta oss idag för en kostnadsfri första konsultation! Låt oss hjälpa dig att navigera hyres- och leasingvärlden utan risker.

Sammanfattning: Ta kontroll över dina hyresavtal

Att hyra eller leasa en lös sak är ett smart sätt att få tillgång till föremål utan att köpa dem direkt – men det kommer med juridiska risker. Från vårdplikt och presumtionsansvar till osäkerheten kring köp bryter legostämma, är det lätt att hamna i problem utan rätt kunskap. Genom att skriva tydliga avtal, dokumentera allt och ta hjälp av en jurist kan du skydda dig mot oväntade kostnader och tvister.
 
På Justiflex är vi här för att göra processen enkel och trygg. Oavsett om du är konsument eller företagare, kontakta oss för att säkra dina rättigheter. Ring eller mejla oss idag för att boka din kostnadsfria konsultation – låt oss ta hand om juridiken så att du kan fokusera på annat!
© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Allt du behöver veta om hyra och leasing av lös sak: Skydda dina rättigheter Läs mer »

Så skyddar du dina rättigheter som sambo: Ersättning för arbete och investeringar

Så skyddar du dina rättigheter som sambo: Ersättning för arbete och investeringar

Att leva som sambo är idag vanligt, men vad händer med dina ekonomiska insatser om förhållandet tar slut? Många sambor bidrar med tid, arbete och pengar till gemensamma projekt, som renoveringar eller amorteringar, utan att tänka på de juridiska konsekvenserna. I Sverige erbjuder sambolagen visst skydd, men den täcker inte allt. Här går vi igenom hur du kan skydda dina rättigheter och få ersättning för arbete och investeringar vid en separation – och varför det är klokt att ta hjälp av en jurist.

Varför är sambors rättigheter viktiga?

Under de senaste 40 åren har antalet samboförhållanden ökat kraftigt i Sverige och andra västländer. Samtidigt är sambor ofta mindre skyddade än gifta par när det gäller ekonomiska rättigheter. Sambolagen (2003:376) reglerar fördelningen av gemensam bostad och bohag som köpts för gemensamt bruk, men andra tillgångar – som en bostad en av parterna ägde innan förhållandet – omfattas inte. Detta kan leda till orättvisa situationer, särskilt om en sambo har bidragit ekonomiskt eller med arbete.
 
Domstolar har försökt lösa dessa problem genom att använda civilrättsliga principer, som förutsättningsläran, obehörig vinst och allmänna skälighetsprinciper. Men utan tydliga avtal är det svårt att förutsäga utfallet. Genom att förstå dina rättigheter och agera proaktivt kan du undvika ekonomiska förluster.

Vad säger sambolagen?

Sambolagen skyddar sambor genom regler om bodelning vid separation eller dödsfall. Den omfattar:
 
  • Gemensam bostad (t.ex. bostadsrätt eller villa) som köpts för gemensamt bruk.
  • Gemensamt bohag (t.ex. möbler och hushållsartiklar) köpta för gemensamt bruk.
Men om en bostad köptes innan förhållandet började, eller om du har investerat i din partners egendom, gäller inte sambolagens skydd. Här blir civilrättsliga principer avgörande.

Vanliga situationer där sambor riskerar förluster

Låt oss titta på några vanliga scenarier där sambor kan hamna i ekonomiskt trångmål vid en separation:

1. Bidrag till partnerns bostad

Tänk dig att du flyttar in i din partners bostad, som han eller hon köpte innan ni blev ett par. Under åren bidrar du med:
 
  • Betalningar av räntor och amorteringar på lånet.
  • Investeringar, som 200 000 kronor till renovering av kök och badrum.
Om förhållandet tar slut, kan du inte kräva del i bostaden enligt sambolagen, eftersom den inte köptes för gemensamt bruk. Men du kanske har rätt till ersättning för dina bidrag – om du kan visa att din partner gjort en obehörig vinst på din bekostnad.

2. Arbete i hemmet eller för partnerns företag

Många sambor utför arbete i hemmet, som hushållsarbete eller barnpassning, eller bidrar till partnerns företag utan ersättning. Om förhållandet upphör, kan det vara svårt att få kompensation för detta arbete. Svensk rätt har traditionellt sett ansett att sådant arbete görs i parternas gemensamma intresse, men i vissa fall kan du ha rätt till ersättning, särskilt om arbetet direkt ökat din partners förmögenhet.

3. Gåvor och ekonomiska överföringar

Har du gett din partner pengar eller gåvor, som finansiering av en renovering eller lösning av ett lån, under förutsättning att ni skulle fortsätta leva tillsammans? Om förhållandet bryts kan du i vissa fall kräva pengarna tillbaka med stöd av förutsättningsläran, som handlar om att en transaktion gjordes under en förutsättning (t.ex. ett fortsatt samboskap) som inte längre gäller.

Hur kan du kräva ersättning? Juridiska möjligheter

För att skydda dina ekonomiska intressen som sambo behöver du förstå vilka rättsliga grunder som kan användas för att kräva ersättning. Här är de viktigaste:

Förutsättningsläran: När förväntningarna brister

Förutsättningsläran kan användas om du gjort investeringar eller arbete under antagandet att förhållandet skulle vara varaktigt. Till exempel:
 
  • Du betalade 200 000 kronor för att renovera din partners kök, i tron att ni skulle bo där tillsammans i många år.
  • Du amorterade på din partners lån, eftersom ni planerade en gemensam framtid.
För att lyckas med ett krav enligt förutsättningsläran måste du visa:
  1. Att ett fortsatt samboskap var en väsentlig förutsättning för din insats.
  2. Att din partner insåg eller borde ha insett detta.
  3. Att det är rimligt att din partner står risken för att förutsättningen brast.
Om dessa villkor är uppfyllda kan rättshandlingen (t.ex. din betalning) anses ogiltig, och du kan kräva tillbaka det investerade beloppet. Ett exempel är ett svenskt hovrättsfall (Svea hovrätt, 2010-03-16, T 3511-09), där en man fick tillbaka hälften av gåvor på 525 000 kronor, eftersom de getts under förutsättning att förhållandet skulle fortsätta.

Obehörig vinst: När din insats gynnar din partner

Principen om obehörig vinst innebär att ingen ska bli rikare på någon annans bekostnad utan rättslig grund. I andra nordiska länder, som Norge och Danmark, har domstolar tillämpat denna princip för att ge sambor ersättning. Till exempel:
 
  • I ett norskt fall (Rt. 2000 s. 1089) fick en kvinna 400 000 kronor för hushålls- och vårdarbete som ökade mannens förmögenhet.
  • I Danmark (UfR 1984.166 H) fick en kvinna 200 000 kronor för hemarbete som bidrog till mannens ekonomiska framgång.
I Sverige är principen mindre etablerad, men det finns tecken på att domstolar kan börja tillämpa den, särskilt för ekonomiska investeringar. Om du till exempel renoverat din partners bostad och ökat dess värde, kan du argumentera för att han eller hon gjort en obehörig vinst.

Allmänna skälighetsprinciper: En flexibel lösning

Svenska domstolar kan också använda generalklausulen i 36 § avtalslagen för att jämka eller ogiltigförklara transaktioner som är oskäliga. Detta är särskilt relevant om:
 
  • Din partner fått en oproportionerlig fördel av dina insatser.
  • Förhållandena förändrats (t.ex. genom separation) så att det blir orimligt att låta transaktionen stå.
Ett exempel är NJA 1977 s. 717, där en gåva (en Porsche värd 90 000 kronor) jämkades till 20 000 kronor, eftersom det ansågs oskäligt att mottagaren behöll hela värdet efter att förhållandet upphört.

Så skyddar du dig som sambo: Praktiska tips

1. Skriv ett samboavtal
Ett samboavtal kan reglera hur era tillgångar ska delas vid en separation. Ni kan till exempel avtala om att sambolagens bodelningsregler inte ska gälla, eller specificera hur investeringar ska hanteras.
 
2. Dokumentera ekonomiska bidrag
Spara kvitton, bankutdrag och andra bevis på dina ekonomiska insatser, som betalningar för renoveringar eller amorteringar. Detta stärker ditt fall om du behöver kräva ersättning.
 
3. Konsultera en jurist tidigt
En kvalificerad jurist kan hjälpa dig att:
  • Upprätta avtal som skyddar dina intressen.
  • Bedöma om du har rätt till ersättning enligt förutsättningsläran eller obehörig vinst.
  • Representera dig i förhandlingar eller domstol.
4. Var medveten om tidsaspekten
Ju längre tid som går efter en investering, desto svårare kan det vara att kräva ersättning. Agera snabbt om förhållandet tar slut.

Varför välja oss som din juristbyrå?

På Justiflex har vi lång erfarenhet av att hjälpa sambor med juridiska frågor kring separation, bodelning och ersättningskrav. Vi förstår att dessa situationer kan vara både känslomässigt och ekonomiskt utmanande. Vårt mål är att ge dig tydliga råd och starkt rättsligt stöd, så att du kan känna dig trygg. Vad vi erbjuder
 
  • Personlig Rådgivning: Vi lyssnar på din situation och skräddarsyr lösningar.
  • Expertis i Familjerätt: Våra jurister är specialiserade på sambolagen och civilrättsliga principer.
  • Proaktiva Strategier: Vi hjälper dig att förebygga problem genom avtal och planering.
Kontakta oss idag för en kostnadsfri första konsultation! Låt oss hjälpa dig att skydda dina rättigheter och säkra din ekonomiska framtid.

Sammanfattning: Ta kontroll över din ekonomiska framtid

Att leva som sambo innebär ofta delade drömmar och gemensamma insatser, men utan rätt juridiskt skydd kan du riskera ekonomiska förluster om förhållandet tar slut. Genom att förstå sambolagens begränsningar och civilrättsliga principer som förutsättningsläran och obehörig vinst kan du kräva ersättning för arbete och investeringar.
 
Men det bästa skyddet är att agera proaktivt – skriv avtal, dokumentera insatser och ta hjälp av en jurist. På Justiflex är vi här för att guida dig genom processen. Kontakta oss idag för att säkerställa att dina rättigheter som sambo skyddas. Låt oss tillsammans skapa trygghet för din framtid!
© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Så skyddar du dina rättigheter som sambo: Ersättning för arbete och investeringar Läs mer »

Skuldebrev och fordringar: Din guide till att skydda dina pengar

18 april 2025

Skuldebrev och fordringar: Din guide till att skydda dina pengar

Lånar du ut pengar, köper något på kredit, eller har du en skuld som ska betalas? Då är det viktigt att förstå hur skuldebrev och fordringar fungerar. Ett skuldebrev är ett dokument som bevisar att någon är skyldig dig pengar – men vad händer om skulden inte betalas, eller om dokumentet överlåts till någon annan? Många hamnar i problem för att de inte känner till sina rättigheter enligt skuldebrevslagen. I det här blogginlägget bryter vi ner det viktigaste på ett enkelt sätt, så att du kan känna dig trygg i dina affärer. Vi på Justiflex är här för att hjälpa dig – oavsett om du är privatperson eller företagare. Läs vidare för att få koll på läget och undvika fallgropar!

Vad är ett skuldebrev och varför är det viktigt?

Ett skuldebrev är ett skriftligt dokument där en person (gäldenären) lovar att betala en summa pengar till en annan person (borgenären). Det kan kallas skuldebrev, revers, kontrakt eller kreditavtal. Dokumentet är ett viktigt bevis på att skulden finns och gör det enklare för borgenären att kräva betalning eller överlåta skulden till någon annan.
 
Skuldebrevslagen (1936) styr vad som gäller för skuldebrev i Sverige. Lagen är gammal och kan kännas krånglig, men den innehåller viktiga regler om betalning, överlåtelser och vad som händer om något går fel. Att förstå dessa regler är avgörande för att:
 
  • Skydda dig mot att förlora pengar om skulden inte betalas.
  • Veta vad som gäller om skuldebrevet överlåts till en ny borgenär.
  • Undvika tvister som kan kosta tid och pengar.
På Justiflex har vi hjälpt många klienter att hantera skuldebrev och fordringar – från privatpersoner som lånat ut pengar till företag som hanterar stora krediter. Låt oss guida dig genom de viktigaste delarna!

Vilka typer av skuldebrev finns?

Skuldebrevslagen skiljer mellan löpande skuldebrev och enkla skuldebrev. Här är skillnaderna:
 
  • Enkla skuldebrev: Namnger en specifik borgenär som har rätt att få betalt (26 § SkbrL). Om skulden överlåts till någon annan kan gäldenären använda samma invändningar mot den nya borgenären som mot den ursprungliga.
  • Exempel: Per lovar att betala 50 000 kr till Ann senast 1 november 2025. Om Ann överlåter skulden till Bengt, kan Per vägra betala om han inte fått det han skulle för pengarna.
     
  • Löpande skuldebrev: Ger rätt till betalning till den som har dokumentet (innehavarskuldebrev) eller den som kan visa en kedja av överlåtelser (orderskuldebrev) (11 § SkbrL). Dessa är ”omsättningsbara” (negotiable), vilket betyder att en ny innehavare i god tro är skyddad mot många invändningar från gäldenären.

    Exempel: Michelle skriver ett skuldebrev där hon lovar att betala 50 000 kr till innehavaren. Om skuldebrevet hamnar hos Bengt, måste Michelle betala honom, även om hon inte fått det hon förväntade sig från den ursprungliga affären.

Viktigt: Löpande skuldebrev får inte användas när gäldenären är en konsument (30 § KKrL). Om en näringsidkare använder dem ändå, kan det leda till att konsumenten slipper betala en ny innehavare. Har du ett skuldebrev och är osäker på vad som gäller? Kontakta oss så reder vi ut det åt dig!

Vad händer när ett skuldebrev överlåts?

Det är vanligt att en borgenär överlåter sin fordran till någon annan, till exempel för att få pengar snabbare. Men vad betyder det för gäldenären?
 
  • Löpande skuldebrev: En ny innehavare i god tro är starkt skyddad. Gäldenären kan bara göra vissa ”starka” invändningar, som att skuldebrevet är förfalskat, utfärdat utan fullmakt, eller preskriberat (17 § SkbrL). Mindre invändningar, som att den ursprungliga borgenären inte levererade vad som utlovats, kan inte användas mot den nya innehavaren.
  • Exempel: Gertrud skriver ett löpande skuldebrev till Bojan för en båt, men får aldrig båten. Bojan överlåter skuldebrevet till Bengt, som är i god tro. Gertrud måste betala Bengt, men kan kräva ersättning från Bojan.
  • Enkla skuldebrev: Gäldenären kan använda samma invändningar mot den nya borgenären som mot den ursprungliga (27 § SkbrL). Detta gör enkla skuldebrev mindre attraktiva att överlåta.
    Exempel: Gertrud köper en båt av Bojan och skriver ett enkelt skuldebrev. Bojan överlåter skulden till Bengt, men Gertrud får aldrig båten. Gertrud slipper betala Bengt, eftersom hon kan invända att affären inte fullföljdes.
För att en överlåtelse av ett enkelt skuldebrev ska vara säker, måste den nya borgenären meddela gäldenären (s.k. denuntiation, 31 § SkbrL). Annars riskerar gäldenären att betala till fel person i god tro. Har du överlåtit eller fått ett skuldebrev? Vi på Justiflex kan hjälpa dig att säkra dina rättigheter!

Vad händer om skulden inte betalas?

Om gäldenären inte betalar i tid, kan borgenären vidta flera åtgärder:
 
  • Kräva dröjsmålsränta: Enligt räntelagen måste gäldenären betala ränta för den tid han eller hon är sen med betalningen.
  • Ansöka om betalningsföreläggande: Borgenären kan vända sig till Kronofogdemyndigheten för att få en exekutionstitel, som tvingar gäldenären att betala (lagen om betalningsföreläggande).
  • Begära utmätning: Kronofogden kan ta gäldenärens tillgångar (t.ex. pengar eller egendom) för att täcka skulden. Vissa tillgångar, som kläder och pengar för existensminimum, är skyddade (5:1 UB).
  • Ansöka om konkurs: Om gäldenären är på obestånd, kan borgenären begära konkurs. Då säljs gäldenärens tillgångar, och borgenärerna delar på pengarna enligt förmånsrättsordningen.
Exempel: Bojan lånar ut 100 000 kr till Gertrud, som inte betalar tillbaka. Bojan får en exekutionstitel och Kronofogden utmäter Gertruds bil för att täcka skulden.

Vad är preskription och hur fungerar det?

En fordran preskriberas om borgenären väntar för länge med att kräva betalning. Huvudregeln är att en fordran preskriberas efter tio år från att den uppstod (2 § PreskrL). För konsumentfordringar är tiden kortare, bara tre år.
 
Exempel: Emma lånar ut 500 000 kr till Maria 2010, att betalas 2026. Om Maria inte påminns om skulden, preskriberas den 2020, och Emma kan inte kräva pengarna.
Preskriptionen kan avbrytas om:
 
  • Gäldenären erkänner skulden eller betalar ränta/amortering.
  • Borgenären skickar ett skriftligt krav.
  • Borgenären väcker talan vid domstol eller i konkurs.

Solidariskt ansvar och flera gäldenärer

Om flera personer är skyldiga samma skuld (t.ex. om två personer köper en båt tillsammans), är ansvaret oftast solidariskt. Det betyder att borgenären kan kräva hela summan från en av gäldenärerna (2 § SkbrL).
 
Exempel: Göran och Gertrud köper en båt för 50 000 kr. Borgenären kan kräva hela summan från Gertrud. Om Gertrud betalar, kan hon kräva hälften (25 000 kr) från Göran via regressrätt.
 
Parterna kan avtala om delat ansvar, till exempel att var och en betalar hälften. Detta måste stå i avtalet med borgenären.

Tips för trygga skuldebrev

För att undvika problem, här är några enkla tips:
 
  • Skriv tydliga skuldebrev: Ange belopp, ränta, förfallodag och vem som är borgenär.
  • Använd enkla skuldebrev för konsumenter: Löpande skuldebrev är förbjudna i konsumentförhållanden.
  • Meddela överlåtelser: Vid enkla skuldebrev, se till att gäldenären får en denuntiation.
  • Ta tillbaka skuldebrevet vid betalning: För löpande skuldebrev, anteckna att skulden är betald för att undvika dubbelbetalning.
  • Kontakta en jurist: Ett kort samtal kan spara dig mycket besvär.

Varför välja Justiflex?

På Justiflex vet vi att skuldebrev och fordringar kan kännas komplicerade. Vi gör det enkelt för dig genom:
 
  • Personlig rådgivning: Vi lyssnar på din situation och ger skräddarsydda lösningar.
  • Tydliga avtal: Vi hjälper dig att skriva skuldebrev som skyddar dina intressen.
Oavsett om du lånat ut pengar, hanterar en skuld, eller vill vara säker på att allt går rätt till, finns vi här för dig.
© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Skuldebrev och fordringar: Din guide till att skydda dina pengar Läs mer »

Köpekontrakt: Vad du behöver veta för att skydda dina rättigheter

18 april 2025

Köpekontrakt: Vad du behöver veta för att skydda dina rättigheter

Att köpa eller sälja något är en del av vardagen – en bil, en soffa, eller kanske en båt. Men vad händer om varan inte är som utlovat, leveransen dröjer, eller om säljaren hamnar i ekonomiska problem? Många vet inte hur köplagen fungerar eller vilka rättigheter de har. Det kan leda till dyra misstag. I det här blogginlägget bryter vi ner det viktigaste om köpavtal på ett sätt som är lätt att förstå, så att du kan känna dig trygg i dina affärer. Vi på Justiflex finns här för att hjälpa dig – oavsett om du är privatperson eller driver företag. Läs vidare för att få koll på läget och undvika fallgropar!

Vad är ett köpavtal och varför är det viktigt?

Ett köpekontrakt är när en säljare överför äganderätten till en vara (t.ex. en bil eller möbel) till en köpare mot betalning. Det låter enkelt, men det finns många detaljer som kan bli problem om de inte hanteras rätt.
 
I Sverige finns flera lagar som styr köp, som köplagen, konsumentköplagen, och internationella köplagen. De avgör vad som gäller om något går fel, till exempel om varan är trasig eller om säljaren inte levererar i tid.
 
Att förstå dina rättigheter är avgörande för att:
 
  • Skydda dig mot felaktiga varor eller försenade leveranser.
  • Veta vad du kan kräva om säljaren eller köparen hamnar i ekonomiska problem.
  • Undvika tvister som kan kosta tid och pengar.

Vilka lagar gäller för köpekontrakt?

Sverige har flera lagar som styr olika typer av köp:
 
  • Köplagen (1990:931): Gäller köp av lös egendom (saker du kan ta på, som en dator eller bil) mellan privatpersoner eller företag. Den gäller inte om du till exempel köper en bostadsrätt eller aktier.
  • Konsumentköplagen (1990:932): Skyddar dig som privatperson när du köper något av en näringsidkare (t.ex. en butik). Den har starkare skydd för konsumenter och är tvingande, vilket betyder att säljaren inte kan avtala bort dina rättigheter.
  • Internationella köplagen (CISG): Används för köp mellan företag i olika länder (utanför Norden) och är lik köplagen men med vissa skillnader.
  • Andra lagar: Köp av fast egendom (t.ex. hus) styrs av jordabalken, och köp av fordringar regleras av skuldebrevslagen.
Exempel: Om du köper en soffa i en möbelbutik som privatperson gäller konsumentköplagen. Om du köper samma soffa för ditt företag gäller köplagen. Om soffan tillverkas av material du själv tillhandahåller, kan andra regler gälla. 

För att veta vilken lag som gäller i din situation, kontakta oss på Justiflex. Vi hjälper dig att reda ut vad som gäller och säkerställer att dina rättigheter skyddas.

Vad ingår i ett köpekontrakt?

Ett köpekontrakt handlar om att säljaren ska leverera en vara och köparen ska betala för den. Här är de viktigaste delarna:
 
  • Varan: Vad är det som säljs? Den ska ha en viss kvalitet och motsvara vad ni avtalat om.
  • Priset: Om ni inte avtalat om ett pris, ska köparen betala ett skäligt pris baserat på marknaden.
  • Leverans: Var och när ska varan levereras? Om ni inte avtalat, ska köparen hämta varan hos säljaren inom skälig tid.
  • Betalning: Säljaren behöver inte lämna varan på kredit, och köparen behöver inte betala i förskott – om ni inte avtalat om det.
Exempel: Om du köper en bil för 50 000 kr och ni inte avtalat om när betalningen ska ske, förväntas du betala när du får bilen. Om säljaren kräver förskott, måste det stå i avtalet.

Om något går fel – till exempel om varan är trasig eller leveransen dröjer – kan du ha rätt till ersättning, omleverans, eller till och med häva köpet. Men det beror på situationen och vilken lag som gäller.

Vad händer om varan är felaktig?

Om varan inte är som utlovat – till exempel om du köper en röd bil men får en blå, eller om en maskin inte fungerar – räknas det som ett fel. Här är vad du kan göra:
 
  • Kräva omleverans: Säljaren kan behöva leverera en ny, felfri vara, om felet är väsentligt.
  • Kräva avhjälpande: Säljaren kan behöva fixa felet, till exempel reparera en trasig cykel.
  • Begära prisavdrag: Om felet inte kan fixas, kan du få tillbaka en del av priset.
  • Häva köpet: Om felet är stort, kan du lämna tillbaka varan och få pengarna tillbaka.
  • Kräva skadestånd: Om felet orsakar dig kostnader (t.ex. om du måste hyra en annan bil), kan du kräva ersättning.
Exempel: Du köper en ny dator som går sönder efter en vecka. Om du är konsument och felet visar sig inom sex månader, antas det ha funnits vid köpet, och säljaren måste bevisa motsatsen. Du kan kräva reparation eller en ny dator.
 
Säljaren kan försöka begränsa sitt ansvar med en friskrivning (t.ex. ”säljs i befintligt skick”), men det fungerar inte om de ljugit om varans skick eller om felet är väsentligt. För konsumenter är sådana friskrivningar ofta ogiltiga.

Vad händer om leveransen dröjer?

Om säljaren inte levererar varan i tid kallas det dröjsmål. Du kan då:
 
  • Kräva att säljaren levererar varan.
  • Hålla inne betalningen tills varan levereras.
  • Häv köpet om dröjsmålet är väsentligt (t.ex. om du köper en maskin som behövs snabbt).
  • Kräva skadestånd för kostnader som dröjsmålet orsakar.
Exempel: Du köper en soffa som ska levereras inom två veckor, men den kommer inte förrän efter två månader. Om du är konsument och dröjsmålet är viktigt för dig, kan du ha rätt att häva köpet.

Skydd mot tredje part: Vad händer om säljaren inte äger varan?

Ibland kan en säljare försöka sälja något de inte äger, till exempel en stulen cykel. Om du köper i god tro (utan att veta att varan är stulen) och får varan i din besittning, kan du få behålla den enligt godtrosförvärvslagen. Men om den riktiga ägaren kräver tillbaka varan inom sex månader, kan du behöva lämna tillbaka den utan ersättning.
 
Exempel: Du köper en cykel på en loppmarknad för 2 000 kr. Om säljaren stal cykeln, kan den riktiga ägaren kräva tillbaka den. Men om du var i god tro och cykeln inte är stulen, kan du få behålla den.
 
Det kan också bli problem om säljaren går i konkurs innan varan levereras. Om du inte fått varan i din besittning, kan säljarens borgenärer (de som säljaren är skyldig pengar) ta varan. För konsumenter finns ett starkare skydd: om varan är öronmärkt för dig, är du skyddad redan vid avtalet.

Tips för trygga köpekontrakt

För att undvika problem, här är några enkla tips:
 
  • Skriv tydliga avtal: Ange pris, leveranstid, och varans skick.
  • Spara kvitton: De bevisar vad du köpt och betalat.
  • Kontrollera säljaren: Är de pålitliga? Har de rätt att sälja varan?
  • Använd återtagandeförbehåll: Om du säljer på kredit, kan du skydda dig genom att kräva rätt att ta tillbaka varan om köparen inte betalar.
  • Kontakta en jurist: Ett kort samtal kan spara dig mycket besvär.

Varför välja Justiflex?

På Justiflex vet vi att juridiska frågor kan kännas krångliga. Vi gör det enkelt för dig genom:
 
  • Personlig rådgivning: Vi lyssnar på din situation och ger skräddarsydda lösningar.
  • Tydliga avtal: Vi hjälper dig att skriva köpavtal som skyddar dina intressen.
Oavsett om du är konsument, företagare, eller bara vill vara säker på att ett köp går rätt till, finns vi här för dig.
© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Köpekontrakt: Vad du behöver veta för att skydda dina rättigheter Läs mer »

Vem äger vad? En guide till äganderätt för sambor

Vem äger vad? En guide till äganderätt för sambor

Att leva som sambo är för många en självklar del av livet. Ni delar vardagen, bygger ett hem tillsammans och kanske planerar för framtiden. Men vad händer med era saker – huset, bilen eller fritidshuset – om förhållandet tar slut? Eller om en av er får ekonomiska problem? Många sambor är omedvetna om hur äganderätten fungerar, och det kan leda till oväntade problem. I det här blogginlägget går vi igenom vad som gäller för äganderätt och samäganderätt mellan sambor, på ett sätt som är enkelt att förstå. Vi på Justiflex vill hjälpa dig att få koll på läget och skydda det som är ditt – innan det blir en tvist.

Vad är äganderätt och varför är det viktigt?

När du lever som sambo är du en självständig person, även om ni delar mycket i er relation. Juridiskt sett äger var och en av er det ni själva har köpt eller fått, till exempel lön, arv eller gåvor. Sambolagen styr vad som händer med gemensam bostad och bohag (som möbler och hushållsartiklar) om ni separerar, men den säger inget om vem som äger vad under tiden ni är tillsammans. Det betyder att äganderätten – vem som faktiskt äger en viss sak – blir avgörande i flera situationer:
 
  • Om en av er får skulder: Om kronofogden knackar på dörren, kan de bara ta egendom som tillhör den som har skulden. Men hur bevisar du vem som äger vad?
  • Vid en separation: Utan tydliga avtal kan det bli svårt att avgöra vem som har rätt till exempelvis fritidshuset eller båten, som inte omfattas av sambolagen.
  • Om någon av er säljer eller ger bort något: Den som äger en sak har rätt att bestämma över den, men det finns vissa begränsningar för gemensam bostad och bohag.
Att ha koll på äganderätten handlar alltså om att skydda dina intressen, både under och efter förhållandet. Låt oss gå igenom några vanliga frågor och scenarier.

Sambolagen och äganderätten – Vad gäller?

Sambolagen (2003:376) är till för att ge ett grundläggande skydd om ni separerar. Den säger att gemensam bostad och bohag, som ni skaffat för att använda tillsammans, ska delas lika vid en bodelning – oavsett vem som betalat. Men det gäller bara om ni inte har avtalat om något annat, och det gäller inte saker som bilar, fritidshus, båtar eller bankkonton. För allt annat är det äganderätten som styr.
 
Här är några viktiga punkter att förstå:
 
Ni äger var och en era saker: Om du köper en soffa med dina pengar, är det din soffa. Om din sambo köper en bil, är det han eller hon som äger den. Samboförhållandet i sig skapar inget gemensamt ägande.
 
Inget gemensamt skuldansvar: Om din sambo har skulder, kan inte dina saker tas för att betala dem. Men det kräver att du kan visa att du är ägaren.
 
Rådighetsinskränkningar: Även om du äger något, kan du inte alltid göra vad du vill med det. Till exempel får du inte sälja eller ge bort den gemensamma bostaden utan din sambos godkännande, enligt sambolagen.
Problemet är att det inte alltid är tydligt vem som äger vad. Kvitton kanske saknas, eller så har ni betalat saker tillsammans utan att tänka på vem som står som ägare. Det är här samäganderätt och dold äganderätt kommer in.

Vad är samäganderätt och dold äganderätt?

Samäganderätt innebär att ni båda äger något tillsammans, till exempel en bostad eller en båt. Ni kan ha köpt det gemensamt och står båda som ägare, eller så har ni kommit överens om att ni ska äga det tillsammans. Samäganderätt regleras av samäganderättslagen (1904:48), som säger att ni normalt äger hälften var om ni inte avtalat om något annat.
 
Dold äganderätt är lite knepigare. Det handlar om situationer där en av er står som ägare på pappret, men ni båda har betalat för saken och haft för avsikt att äga den tillsammans. Ett klassiskt exempel är när ni köper ett fritidshus, men bara en av er står på lagfarten för att skydda egendomen från den andres skulder. Om ni separerar eller om fritidshuset ska säljas, kan den som inte står som ägare kräva sin del – men det kräver bevis.
 
För att dold äganderätt ska gälla behöver tre saker vara uppfyllda:
 
  • Egendomen köptes för gemensamt bruk, som en bostad eller fritidsbåt.
  • Den som inte står som ägare har bidragit ekonomiskt, till exempel genom att betala en del av köpeskillingen eller ta lån.
  • Ni båda hade en avsikt att äga saken tillsammans när ni köpte den.
Det svåra är ofta att bevisa er gemensamma avsikt, särskilt om det gått många år. Domstolar kan använda en presumtion: om ni köpt något för gemensamt bruk och båda bidragit ekonomiskt, antas ni ha velat äga det tillsammans. Men den som står som ägare kan motbevisa detta, till exempel genom att visa att pengarna var en gåva eller ett lån.

Vanliga fall där äganderätten blir ett problem

Låt oss titta på några exempel där äganderätten kan skapa problem, och hur du kan skydda dig:
 
Fritidshuset som bara en av er står som ägare till
Ni köper ett fritidshus tillsammans, men bara en av er står på lagfarten för att undvika borgenärer. Om ni separerar, kan den som inte står som ägare ha svårt att få sin del utan bevis på ekonomiskt bidrag och gemensam avsikt.
Lösning: Skriv ett avtal om samäganderätt eller se till att båda står som ägare. Kontakta oss för att upprätta ett juridiskt hållbart avtal.
 
Bilen som köptes med gemensamma pengar
Ni köper en bil, men bara en av er står som ägare i bilregistret. Om den personen får skulder, kan kronofogden ta bilen – även om du betalat hälften.
Lösning: Dokumentera vem som betalat vad och överväg att registrera bilen på båda. Vi kan hjälpa dig att reda ut ägarförhållandena.
 
Hemarbete som bidrag till ekonomin
Om en av er jobbat hemma och därmed gjort det möjligt för den andra att samlar mer resurser, kan det vara svårt att få erkännande för detta vid en separation, eftersom hemarbete inte räknas som ett ekonomiskt bidrag i Sverige.
Lösning: Fundera på ett samboavtal för att få ett starkare skydd. 

Så skyddar du dina rättigheter

För att undvika tvister och ekonomiska förluster, här är några konkreta tips:
 
Skriv ett samboavtal: Med ett samboavtal kan ni bestämma vad som ska gälla för er egendom, till exempel att sambolagens bodelningsregler inte ska användas. Detta ger er båda trygghet.
 
Dokumentera köp: Spara kvitton och skriv ner vem som betalat vad, särskilt för stora köp som bostäder, bilar eller båtar.
 
Samäganderättsavtal: Om ni köper något tillsammans, skriv ett avtal om hur ägandet ska delas. Det kan spara mycket tid och pengar om ni separerar.
 
Sök juridisk hjälp i tid: Om du är osäker på dina rättigheter eller står inför en tvist, kontakta en jurist. Vi på Justiflex har lång erfarenhet av att hjälpa sambor att skydda sina tillgångar och lösa konflikter.

Varför välja oss?

På Justiflex förstår vi att juridiska frågor kan kännas krångliga, särskilt när det gäller något så personligt som ditt hem och dina relationer. Vi erbjuder:
 
  • Personlig rådgivning: Vi lyssnar på din situation och ger råd som är anpassade efter dina behov.
  • Tydliga avtal: Vi hjälper dig att upprätta samboavtal, samäganderättsavtal eller andra dokument som skyddar dina intressen.

Kontakta oss idag!

Att leva som sambo ska vara enkelt och tryggt. Men utan rätt kunskap och avtal kan äganderätten bli en källa till oro. Låt oss hjälpa dig att få koll på vad som gäller och skapa en plan som skyddar dig och dina tillgångar. Kontakta Justiflex idag för en kostnadsfri första konsultation.
© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Vem äger vad? En guide till äganderätt för sambor Läs mer »

Solidariskt ansvar och regressrätt: Så får du tillbaka dina pengar

17 april 2025

Solidariskt ansvar och regressrätt: Så får du tillbaka dina pengar

På vår juristbyrå möter vi ofta människor som har frågor om solidariskt ansvar och vad det innebär i praktiken. Det är ett juridiskt begrepp som kan verka krångligt, men som är viktigt att förstå, särskilt om du delar ansvar med andra i en skuld eller ett avtal. I det här blogginlägget förklarar vi vad solidariskt ansvar är, hur det fungerar och vad det kan innebära för dig. Vi vill göra juridiken begriplig och visa hur vi kan hjälpa dig att navigera i dessa situationer. Om du känner dig osäker eller har en specifik fråga, är du varmt välkommen att kontakta oss för rådgivning!

Vad betyder solidariskt ansvar?

Solidariskt ansvar uppstår när flera personer är skyldiga att uppfylla samma förpliktelse gentemot en borgenär, till exempel en bank, en leverantör eller en person som har rätt till ersättning. Det som är speciellt med solidariskt ansvar är att varje person kan behöva ta hela ansvaret för skulden eller prestationen, oavsett hur ansvaret är fördelat mellan er internt. 
 
Om en av er betalar hela skulden, befrias de andra från sitt ansvar gentemot borgenären. Men den som betalar kan sedan kräva tillbaka en del av summan från de andra, något som kallas regressrätt.
 
Tänk dig att du och en vän gemensamt lånar pengar från en bank för att starta ett företag. Ni är båda solidariskt ansvariga för lånet. Om företaget inte kan betala tillbaka och banken kräver pengarna, kan banken kräva hela summan från antingen dig eller din vän – eller båda. Om du betalar hela lånet, kan du i efterhand kräva att din vän betalar sin del till dig. Det är här regressrätten kommer in.

Exempel på solidariskt ansvar i vardagen

  • Gemensamma lån: Om flera personer står på ett lån, som ett bolån eller ett företagslån, är ni ofta solidariskt ansvariga.
  • Skadestånd: Om du och någon annan orsakar en skada tillsammans, till exempel i en trafikolycka, kan ni båda vara solidariskt ansvariga för att ersätta den drabbade.
  • Borgensåtaganden: Om du går i borgen för någon annans skuld, kan du bli solidariskt ansvarig tillsammans med den som lånat pengarna.
  • Företagsavtal: I vissa avtal, särskilt i handelsbolag, kan delägarna vara solidariskt ansvariga för företagets skulder.

Varför är solidariskt ansvar viktigt att förstå?

Att vara solidariskt ansvarig innebär både rättigheter och skyldigheter. Det kan ge trygghet för den som har rätt till pengarna (borgenären), eftersom de kan kräva betalning från vem som helst av de ansvariga. Men för dig som är ansvarig kan det innebära en risk – du kan behöva betala hela summan, även om du bara var delvis inblandad. Därför är det viktigt att förstå:
 
  • Dina skyldigheter: Om du är solidariskt ansvarig, kan du inte bara säga ”det är inte mitt fel” eller ”jag betalar bara min del”. Borgenären kan kräva hela beloppet från dig.
  • Din rätt till regress: Om du betalar mer än din andel, har du rätt att kräva tillbaka pengar från de andra som också är ansvariga. Men det kan vara svårt om de andra inte har pengar eller inte vill betala.
  • Avtal och skydd: Genom tydliga avtal kan du minska riskerna med solidariskt ansvar, till exempel genom att reglera hur ansvaret ska delas internt.
På vår byrå hjälper vi dig att granska avtal, förstå dina åtaganden och skydda dina intressen. Vi kan också bistå om du behöver driva ett regresskrav mot någon annan.

Hur fungerar regressrätten?

Regressrätten är en central del av solidariskt ansvar. Den innebär att om du betalar hela eller delar av en skuld som du delar med andra, kan du kräva tillbaka deras andelar. Men det är inte alltid så enkelt som det låter. Här är några saker att tänka på:
 
  • Bevisbördan: Du behöver kunna visa att du betalat och att de andra också var ansvariga. Tydliga avtal och dokumentation är ovärderliga här.
  • Andra personers betalningsförmåga: Om de andra inte har pengar, kan det bli svårt att få tillbaka något, även om du har rätt till det.
  • Rättsliga grunder: Regressrätten kan baseras på lagar, som skuldebrevslagen, eller på avtal mellan er som är solidariskt ansvariga.
Ett exempel: Du och två kollegor hyr en lokal för er verksamhet och ni är solidariskt ansvariga för hyran. Om hyresvärden kräver hela summan från dig för att de andra inte betalat, kan du betala för att undvika rättsliga problem. Sedan kan du kräva tillbaka deras andelar. Men om en av kollegorna har gått i konkurs, kan det bli svårt att få pengarna. Vi kan hjälpa dig att driva regresskrav eller förhandla fram lösningar som minimerar din risk.

När uppstår solidariskt ansvar?

Solidariskt ansvar kan uppstå på olika sätt, men det finns två huvudsakliga situationer:
 
  1. Avtal: Ni kan ha skrivit under ett avtal där det står att ni är solidariskt ansvariga, till exempel i ett låneavtal eller ett borgensåtagande. Det är vanligt i affärssammanhang, som när flera personer startar ett företag tillsammans.
  2. Lag: I vissa fall säger lagen att solidariskt ansvar gäller, även om ni inte avtalat om det. Ett exempel är om flera personer orsakar en skada, som när två förare orsakar en trafikolycka. Enligt skadeståndslagen kan de vara solidariskt ansvariga för att ersätta den skadelidande.
Det är också viktigt att veta att solidariskt ansvar kan gälla även om era förpliktelser ser olika ut. Till exempel kan en person ha ett kontraktsbaserat ansvar (som en säljare) och en annan ett skadeståndsansvar (som en mäklare), men ni kan ändå vara solidariskt ansvariga för samma skada.

Hur kan du skydda dig?

Att vara solidariskt ansvarig innebär alltid en viss risk, men det finns sätt att skydda dig:
 
  • Tydliga avtal: Se till att ni har ett skriftligt avtal som reglerar hur ansvaret ska delas mellan er och vad som händer om någon inte betalar.
  • Begränsa ansvaret: I vissa fall kan du förhandla om att ansvaret ska vara delat istället för solidariskt, så att du bara ansvarar för din egen del.
  • Rådgivning innan du skriver på: Innan du ingår ett avtal, kontakta en jurist för att förstå vad du åtar dig. Vi på byrån kan granska avtal och ge råd om hur du undviker onödiga risker.
  • Försäkringar: I vissa fall kan en försäkring täcka delar av ansvaret, till exempel vid skadestånd.

Vad kan vår juristbyrå göra för dig?

På Justiflex har vi lång erfarenhet av att hjälpa både privatpersoner och företag med frågor om solidariskt ansvar. Här är några sätt vi kan stötta dig:
 
  • Rådgivning: Vi förklarar vad solidariskt ansvar innebär i just din situation och vilka risker och möjligheter du har.
  • Avtalsgranskning: Vi går igenom avtal innan du skriver på för att säkerställa att dina intressen skyddas.
  • Regresskrav: Om du har betalat mer än din andel, kan vi hjälpa dig att kräva tillbaka pengar från de andra ansvariga.
  • Förebyggande arbete: Vi kan hjälpa dig att strukturera avtal och affärer så att du minimerar riskerna med solidariskt ansvar.
Vi vet att juridiska frågor kan kännas överväldigande, men vårt mål är att göra processen enkel och trygg för dig. Med vår expertis kan du känna dig säker på att dina rättigheter skyddas.

Kontakta oss idag!

Har du frågor om solidariskt ansvar, regressrätt eller något annat juridiskt ämne? Är du osäker på vad ett avtal innebär, eller behöver du hjälp med att driva ett krav? På vår juristbyrå är vi här för att hjälpa dig. Vi erbjuder personlig och engagerad rådgivning, alltid med ditt bästa i fokus. Kontakta oss idag för en första konsultation – vi ser fram emot att hjälpa dig!
© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Solidariskt ansvar och regressrätt: Så får du tillbaka dina pengar Läs mer »

Vad innebär samäganderätt? Så fungerar andelar när ni äger tillsammans

Vad innebär samäganderätt? Så fungerar andelar när ni äger tillsammans

Att dela ägande av en stuga, bostadsrätt eller kanske en båt kan vara både praktiskt och roligt. Men vad händer om ni inte är överens om vem som äger hur mycket? Kanske har du ärvt en fastighet med syskon, eller köpt en bil tillsammans med en vän, utan att tydligt bestämma era andelar. Hur avgörs då vem som äger vad? Samäganderättslagen ger svar, och på Justiflex hjälper vi dig att förstå reglerna och lösa eventuella problem. Låt oss guida dig genom hur andelar fungerar när ni är flera ägare – och hur vi kan göra processen trygg och enkel.

Vad är samäganderätt och varför är andelar viktiga?

Samäganderätt betyder att två eller fler personer äger något tillsammans, som en fastighet, en bil eller aktier. Ni äger inte varsin specifik del av egendomen, utan var och en har en andel i hela. Till exempel, om du och en vän äger en båt tillsammans, kanske du har 50 % och vännen 50 %, eller en annan fördelning. Andelarna avgör hur mycket inflytande du har, vem som betalar vad för kostnader och hur vinsten delas om egendomen säljs.
 
Men vad händer om det inte är tydligt hur stora era andelar är? Kanske har ni inte skrivit något avtal, eller så ärvde ni en stuga utan att testamentet specificerade fördelningen. Det är här samäganderättslagen kommer in, och vi på Justiflex kan hjälpa dig reda ut vad som gäller. Oavsett om det är en enkel fråga eller en tvist, ser vi till att du får klarhet.

När är andelarna tydliga?

Ibland är det glasklart hur stora andelarna är. Om du och dina två syskon ärver en fastighet och testamentet säger att ni får en tredjedel var, är det den fördelningen som gäller. Samma sak om du och en partner köper en bostadsrätt och skriver i köpeavtalet att du betalar 60 % och partnern 40 % – då äger ni enligt de andelarna.
 
Problemen uppstår när det inte finns något skrivet. Kanske köpte du och en vän en bil tillsammans, men ni pratade aldrig om vem som äger hur mycket. Eller så fick du och dina kusiner en stuga i gåva, men givaren sa inget om fördelningen. Utan tydliga avtal eller instruktioner kan det bli osäkert – och det är där många konflikter börjar.

Principen om lika stora andelar – vad betyder det?

Om ingen har sagt något om hur andelarna ska delas, säger samäganderättslagen att de ska vara lika stora. Det kallas principen om lika stora andelar, och den är en grundregel för att göra ägandet rättvist. Tänk dig att du och två syskon ärver en stuga utan att testamentet nämner andelar. Lagen förutsätter då att ni äger en tredjedel var. Samma sak om du och en vän köper en båt utan att ange något annat – ni äger 50/50.
 
Denna regel gäller för de flesta typer av egendom, som fastigheter, bilar eller till och med bankkonton som ägs tillsammans. Till exempel, om ett par köper en bostadsrätt utan att specificera andelar, antas de äga hälften var. Det är en praktisk utgångspunkt, men ibland stämmer det inte med vad ni egentligen menade.

När gäller inte lika andelar?

Ibland finns det skäl att frångå principen om lika andelar. Men för att göra det måste det finnas bevis – eller i alla fall sannolika skäl – för att ni avsåg en annan fördelning. Här är några situationer där det kan hända:
 
  • Olika ekonomiska bidrag: Om du och en vän köper en fastighet och du betalade 75 % av priset medan vännen betalade 25 %, kan det vara underförstått att ni äger i proportion till era insatser. Men det måste vara tydligt att ni menade så – annars gäller lika andelar.
  • Avtal eller överenskommelse: Om ni muntligt eller skriftligt kom överens om en annan fördelning vid köpet, gäller det. Till exempel, om ni skrev att en av er äger 70 % av en bil, är det den fördelningen som räknas.
  • Gåva eller testamente: Om någon ger eller testamenterar egendom och antyder att andelarna ska vara olika, kan det påverka fördelningen. Men det är ofta svårt att bevisa om givaren inte längre finns.
Att bevisa en annan fördelning kan vara knepigt, särskilt om det inte finns skriftliga bevis. Domstolar kräver inte alltid starka bevis, men det måste vara troligt att ni avsåg något annat än lika andelar.

Vad händer om en ägare betalar mer senare?

En vanlig fråga är vad som händer om en av er lägger ner extra pengar på egendomen efter att ni köpt den. Säg att du och en släkting äger en stuga, och du betalar för en renovering eller amorterar på ett gemensamt lån. Blir din andel större då? Svaret är nej – inte automatiskt.
 
Andelarna ändras bara om ni tydligt kom överens om att extrainsatserna ska påverka ägandet. Annars förblir andelarna desamma, men du kan ha rätt att få kompensation för dina kostnader.
 
Detta är en källa till många missförstånd. Utan ett avtal kan det bli konflikter om vem som äger vad. Vi på Justiflex kan hjälpa dig att skriva avtal som förebygger såna problem eller reda ut vad som gäller om det redan är otydligt.

Varför är det viktigt att veta sina andelar?

Att förstå era andelar är avgörande för flera saker:
 
  • Användning: Den som har en större andel kan ha rätt att använda egendomen mer, som att få fler veckor i stugan.
  • Kostnader: Större andelar innebär ofta större ansvar för kostnader, som reparationer eller skatter.
  • Försäljning: Om egendomen säljs delas vinsten efter andelarna.
  • Tvister: Tydliga andelar minskar risken för konflikter, särskilt om någon vill sälja eller om ägandet ändras, t.ex. vid arv eller separation.
Utan klarhet kan det bli dyra och känsliga tvister.

Hur kan vi på Justiflex hjälpa dig?

Om du äger något tillsammans med andra och är osäker på andelarna, är du inte ensam. På Justiflex är vi experter på samäganderätt och kan stötta dig på flera sätt:
 
  • Rådgivning: Vi går igenom din situation och förklarar vad lagen säger om era andelar.
  • Avtal: Vi skriver tydliga samäganderättsavtal som säkerställer att alla vet vad som gäller – perfekt för att förebygga konflikter.
  • Planering: Vi ger råd om hur du skyddar dina intressen, t.ex. vid arv, separation eller försäljning.
Vårt mål är att göra samäganderätt enkelt och tryggt. Vi vet att gemensamt ägande kan vara känsligt, och vi arbetar med respekt för alla inblandade.

Ta första steget mot trygghet

Att dela ägande ska vara en möjlighet, inte en källa till oro. Oavsett om du vill förstå dina andelar, skriva ett avtal eller lösa en konflikt, är vi här för dig. Kontakta oss idag för ett första samtal – vi lyssnar på din situation och ger dig en tydlig plan framåt. Skicka ett mejl till info@justiflex.se. Låt oss hjälpa dig att göra gemensamt ägande till en styrka!
© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Vad innebär samäganderätt? Så fungerar andelar när ni äger tillsammans Läs mer »

Vad innebär samäganderätt? En guide för dig som delar ägande med andra

Vad innebär samäganderätt? En guide för dig som delar ägande med andra

Att äga något tillsammans med andra kan kännas både tryggt och praktiskt, men det kan också leda till frågor och ibland konflikter. Kanske äger du en sommarstuga med syskon, en bostadsrätt med din partner eller till och med en båt med en vän. Men vad händer om ni inte är överens om hur egendomen ska användas eller om någon vill sälja? Här kommer samäganderättslagen in i bilden – en lag som reglerar vad som gäller när flera personer äger något tillsammans. På Justiflex vill vi göra det enkelt för dig att förstå vad samäganderätt innebär och hur vi kan hjälpa dig om det uppstår problem.

Vad är samäganderätt?

Samäganderätt handlar om situationer där två eller flera personer äger en egendom gemensamt, utan att ägandet är uppdelat i specifika delar. Det kan gälla allt från en fastighet, som ett hus eller en tomt, till lösa saker som en bil, smycken eller till och med aktier och obligationer. Lagen som styr detta, samäganderättslagen, är från 1904 men används fortfarande för att lösa frågor om gemensamt ägande.
 
Tänk dig att du och en vän köper en båt tillsammans. Ni äger inte varsin halva av båten i fysisk mening, utan båda har en andel i hela båten – kanske 50/50 eller en annan fördelning. Det betyder att ni måste komma överens om hur båten ska användas, underhållas eller säljas. Om ni inte är överens kan samäganderättslagen ge vägledning.

Vad omfattas av samäganderättslagen?

Samäganderättslagen nämner vissa typer av egendom, som:
  • Fastigheter, till exempel ett hus, en tomt eller ett laxfiske (ja, det har faktiskt förekommit i rättsfall!).
  • Lösa saker, som bilar, båtar, smycken eller till och med djur, som travhästar.
  • Finansiella instrument, som aktier, obligationer och vissa typer av skuldebrev.
  • Tomträtter, som likställs med fastigheter i lagen.
Men lagen är inte begränsad till bara dessa saker. Domstolar har tillämpat lagen på andra typer av egendom också, som bostadsrätter eller byggnader på arrenderad mark, genom så kallad analog tillämpning. Det betyder att lagen kan användas som inspiration även för situationer som inte nämns uttryckligen.
 
Till exempel har Högsta domstolen sagt att en bostadsrätt, som är en viktig tillgång för många, kan omfattas av samma principer som fastigheter eftersom den har liknande ekonomiskt värde.
 
Vad betyder det för dig? Om du äger något tillsammans med andra, oavsett om det är en bostadsrätt, en båt eller något mer ovanligt som en gemensam rätt att avverka skog, kan samäganderättslagen ofta ge svar på hur ni ska hantera ägandet.

Vad händer om ni inte är överens?

En av de vanligaste situationerna där samäganderättslagen blir aktuell är när delägarna inte kan enas. Kanske vill du sälja er gemensamma sommarstuga, men din syster vill behålla den. Eller så tycker du att båten ni äger tillsammans används för lite och borde hyras ut, medan din vän inte håller med. Samäganderättslagen har några viktiga regler för att lösa sådana situationer:
 
  1. Samtycke krävs för beslut
    Alla delägare måste vara överens om större beslut, som att sälja egendomen eller göra stora förändringar. Det gäller allt från att hyra ut en fastighet till att renovera en gemensam bil. Om ni inte kan enas kan det bli låst.
  2. Ansökan om god man
    Om ni inte kommer överens om hur egendomen ska skötas kan en delägare ansöka hos domstol om att en god man ska ta över förvaltningen tillfälligt. Det kan till exempel handla om att någon får i uppdrag att hyra ut en fastighet eller se till att en båt underhålls.
  3. Försäljning av hela egendomen
    Om konflikten inte går att lösa kan en delägare begära att hela egendomen säljs, till exempel på offentlig auktion. Det är en kraftfull regel, eftersom det innebär att ingen delägare kan tvingas kvar i ett ägande mot sin vilja. Men domstolen kan i vissa fall skjuta upp försäljningen om det finns starka skäl, som att en delägare skulle drabbas hårt ekonomiskt.
Dessa regler finns för att skydda dig som delägare, men också för att se till att ägandet inte blir en källa till ständig konflikt.

Varför kan samäganderätt bli krångligt?

Även om samäganderättslagen är till för att skapa ordning kan gemensamt ägande bli komplicerat. Här är några vanliga utmaningar:
 
  • Olika intressen: En delägare kanske vill sälja för att få loss pengar, medan en annan vill behålla egendomen av känslomässiga skäl.
  • Ekonomiska frågor: Vem ska betala för underhåll eller reparationer? Vad händer om en delägare inte bidrar?
  • Otydliga avtal: Om ni inte har ett skriftligt avtal om hur ägandet ska fungera kan det leda till missförstånd.
  • Oväntade situationer: Vad händer om en delägare går bort, skiljer sig eller får ekonomiska problem? Det kan påverka hela ägandet.
Dessa situationer kan skapa stress och konflikter, men de är också områden där vi på Justiflex kan göra skillnad. Vi hjälper dig att förstå dina rättigheter och hitta lösningar som fungerar för alla inblandade.

Hur kan vi på Justiflex hjälpa dig?

Om du äger något tillsammans med andra och känner dig osäker på vad som gäller är du inte ensam. På Justfilex är vi specialiserade på att hjälpa privatpersoner med frågor kring samäganderätt. Här är några sätt vi kan stötta dig:
 
  • Rådgivning: Vi går igenom din situation och förklarar vad samäganderättslagen säger om just din egendom. Oavsett om det gäller en fastighet, en bostadsrätt eller något annat ger vi dig klara svar.
  • Avtal: Vi kan hjälpa dig att skriva ett samäganderättsavtal som tydligt reglerar hur egendomen ska användas, vem som betalar vad och vad som händer om någon vill sälja. Ett bra avtal kan förebygga konflikter.
  • Planering: Vi kan ge råd om hur du bäst skyddar dina intressen, till exempel vid arv, skilsmässa eller andra livsförändringar.
Vårt mål är att göra processen så smidig som möjligt för dig. Vi vet att frågor om gemensamt ägande ofta är känsliga, och vi arbetar alltid med respekt för alla parter.

Tips för dig som är samägare

Här är några enkla tips för att undvika problem med samäganderätt:
 
  1. Skriv ett avtal: Ett tydligt samäganderättsavtal kan spara mycket tid och energi. Vi kan hjälpa dig att utforma ett som passar din situation.
  2. Kommunicera: Prata regelbundet med de andra delägarna om hur ni vill använda och sköta egendomen.
  3. Planera för framtiden: Fundera på vad som ska hända om någon vill sälja, om ni får oenigheter eller om något oväntat inträffar.
  4. Sök hjälp i tid: Om du märker att det börjar bli svårt att enas, kontakta en jurist innan konflikten växer.

Kontakta oss för en tryggare framtid

Att dela ägande med andra kan vara en fantastisk möjlighet, men det kommer också med ansvar och ibland utmaningar. På Justiflex finns vi här för att hjälpa dig att hantera frågor om samäganderätt på ett sätt som känns tryggt och rättvist. Oavsett om du bara vill ha råd, behöver hjälp med ett avtal eller står mitt i en tvist, har vi expertisen att guida dig.
 
Kontakta oss redan idag för ett första samtal – vi lyssnar på din situation och ger dig en tydlig bild av vad vi kan göra för dig. Låt oss hjälpa dig att göra gemensamt ägande till en styrka istället för en källa till oro.
© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Vad innebär samäganderätt? En guide för dig som delar ägande med andra Läs mer »