Skuldebrev

Skuldebrev och fordringar: Din guide till att skydda dina pengar

18 april 2025

Skuldebrev och fordringar: Din guide till att skydda dina pengar

Lånar du ut pengar, köper något på kredit, eller har du en skuld som ska betalas? Då är det viktigt att förstå hur skuldebrev och fordringar fungerar. Ett skuldebrev är ett dokument som bevisar att någon är skyldig dig pengar – men vad händer om skulden inte betalas, eller om dokumentet överlåts till någon annan? Många hamnar i problem för att de inte känner till sina rättigheter enligt skuldebrevslagen. I det här blogginlägget bryter vi ner det viktigaste på ett enkelt sätt, så att du kan känna dig trygg i dina affärer. Vi på Justiflex är här för att hjälpa dig – oavsett om du är privatperson eller företagare. Läs vidare för att få koll på läget och undvika fallgropar!

Vad är ett skuldebrev och varför är det viktigt?

Ett skuldebrev är ett skriftligt dokument där en person (gäldenären) lovar att betala en summa pengar till en annan person (borgenären). Det kan kallas skuldebrev, revers, kontrakt eller kreditavtal. Dokumentet är ett viktigt bevis på att skulden finns och gör det enklare för borgenären att kräva betalning eller överlåta skulden till någon annan.
 
Skuldebrevslagen (1936) styr vad som gäller för skuldebrev i Sverige. Lagen är gammal och kan kännas krånglig, men den innehåller viktiga regler om betalning, överlåtelser och vad som händer om något går fel. Att förstå dessa regler är avgörande för att:
 
  • Skydda dig mot att förlora pengar om skulden inte betalas.
  • Veta vad som gäller om skuldebrevet överlåts till en ny borgenär.
  • Undvika tvister som kan kosta tid och pengar.
På Justiflex har vi hjälpt många klienter att hantera skuldebrev och fordringar – från privatpersoner som lånat ut pengar till företag som hanterar stora krediter. Låt oss guida dig genom de viktigaste delarna!

Vilka typer av skuldebrev finns?

Skuldebrevslagen skiljer mellan löpande skuldebrev och enkla skuldebrev. Här är skillnaderna:
 
  • Enkla skuldebrev: Namnger en specifik borgenär som har rätt att få betalt (26 § SkbrL). Om skulden överlåts till någon annan kan gäldenären använda samma invändningar mot den nya borgenären som mot den ursprungliga.
  • Exempel: Per lovar att betala 50 000 kr till Ann senast 1 november 2025. Om Ann överlåter skulden till Bengt, kan Per vägra betala om han inte fått det han skulle för pengarna.
     
  • Löpande skuldebrev: Ger rätt till betalning till den som har dokumentet (innehavarskuldebrev) eller den som kan visa en kedja av överlåtelser (orderskuldebrev) (11 § SkbrL). Dessa är ”omsättningsbara” (negotiable), vilket betyder att en ny innehavare i god tro är skyddad mot många invändningar från gäldenären.

    Exempel: Michelle skriver ett skuldebrev där hon lovar att betala 50 000 kr till innehavaren. Om skuldebrevet hamnar hos Bengt, måste Michelle betala honom, även om hon inte fått det hon förväntade sig från den ursprungliga affären.

Viktigt: Löpande skuldebrev får inte användas när gäldenären är en konsument (30 § KKrL). Om en näringsidkare använder dem ändå, kan det leda till att konsumenten slipper betala en ny innehavare. Har du ett skuldebrev och är osäker på vad som gäller? Kontakta oss så reder vi ut det åt dig!

Vad händer när ett skuldebrev överlåts?

Det är vanligt att en borgenär överlåter sin fordran till någon annan, till exempel för att få pengar snabbare. Men vad betyder det för gäldenären?
 
  • Löpande skuldebrev: En ny innehavare i god tro är starkt skyddad. Gäldenären kan bara göra vissa ”starka” invändningar, som att skuldebrevet är förfalskat, utfärdat utan fullmakt, eller preskriberat (17 § SkbrL). Mindre invändningar, som att den ursprungliga borgenären inte levererade vad som utlovats, kan inte användas mot den nya innehavaren.
  • Exempel: Gertrud skriver ett löpande skuldebrev till Bojan för en båt, men får aldrig båten. Bojan överlåter skuldebrevet till Bengt, som är i god tro. Gertrud måste betala Bengt, men kan kräva ersättning från Bojan.
  • Enkla skuldebrev: Gäldenären kan använda samma invändningar mot den nya borgenären som mot den ursprungliga (27 § SkbrL). Detta gör enkla skuldebrev mindre attraktiva att överlåta.
    Exempel: Gertrud köper en båt av Bojan och skriver ett enkelt skuldebrev. Bojan överlåter skulden till Bengt, men Gertrud får aldrig båten. Gertrud slipper betala Bengt, eftersom hon kan invända att affären inte fullföljdes.
För att en överlåtelse av ett enkelt skuldebrev ska vara säker, måste den nya borgenären meddela gäldenären (s.k. denuntiation, 31 § SkbrL). Annars riskerar gäldenären att betala till fel person i god tro. Har du överlåtit eller fått ett skuldebrev? Vi på Justiflex kan hjälpa dig att säkra dina rättigheter!

Vad händer om skulden inte betalas?

Om gäldenären inte betalar i tid, kan borgenären vidta flera åtgärder:
 
  • Kräva dröjsmålsränta: Enligt räntelagen måste gäldenären betala ränta för den tid han eller hon är sen med betalningen.
  • Ansöka om betalningsföreläggande: Borgenären kan vända sig till Kronofogdemyndigheten för att få en exekutionstitel, som tvingar gäldenären att betala (lagen om betalningsföreläggande).
  • Begära utmätning: Kronofogden kan ta gäldenärens tillgångar (t.ex. pengar eller egendom) för att täcka skulden. Vissa tillgångar, som kläder och pengar för existensminimum, är skyddade (5:1 UB).
  • Ansöka om konkurs: Om gäldenären är på obestånd, kan borgenären begära konkurs. Då säljs gäldenärens tillgångar, och borgenärerna delar på pengarna enligt förmånsrättsordningen.
Exempel: Bojan lånar ut 100 000 kr till Gertrud, som inte betalar tillbaka. Bojan får en exekutionstitel och Kronofogden utmäter Gertruds bil för att täcka skulden.

Vad är preskription och hur fungerar det?

En fordran preskriberas om borgenären väntar för länge med att kräva betalning. Huvudregeln är att en fordran preskriberas efter tio år från att den uppstod (2 § PreskrL). För konsumentfordringar är tiden kortare, bara tre år.
 
Exempel: Emma lånar ut 500 000 kr till Maria 2010, att betalas 2026. Om Maria inte påminns om skulden, preskriberas den 2020, och Emma kan inte kräva pengarna.
Preskriptionen kan avbrytas om:
 
  • Gäldenären erkänner skulden eller betalar ränta/amortering.
  • Borgenären skickar ett skriftligt krav.
  • Borgenären väcker talan vid domstol eller i konkurs.

Solidariskt ansvar och flera gäldenärer

Om flera personer är skyldiga samma skuld (t.ex. om två personer köper en båt tillsammans), är ansvaret oftast solidariskt. Det betyder att borgenären kan kräva hela summan från en av gäldenärerna (2 § SkbrL).
 
Exempel: Göran och Gertrud köper en båt för 50 000 kr. Borgenären kan kräva hela summan från Gertrud. Om Gertrud betalar, kan hon kräva hälften (25 000 kr) från Göran via regressrätt.
 
Parterna kan avtala om delat ansvar, till exempel att var och en betalar hälften. Detta måste stå i avtalet med borgenären.

Tips för trygga skuldebrev

För att undvika problem, här är några enkla tips:
 
  • Skriv tydliga skuldebrev: Ange belopp, ränta, förfallodag och vem som är borgenär.
  • Använd enkla skuldebrev för konsumenter: Löpande skuldebrev är förbjudna i konsumentförhållanden.
  • Meddela överlåtelser: Vid enkla skuldebrev, se till att gäldenären får en denuntiation.
  • Ta tillbaka skuldebrevet vid betalning: För löpande skuldebrev, anteckna att skulden är betald för att undvika dubbelbetalning.
  • Kontakta en jurist: Ett kort samtal kan spara dig mycket besvär.

Varför välja Justiflex?

På Justiflex vet vi att skuldebrev och fordringar kan kännas komplicerade. Vi gör det enkelt för dig genom:
 
  • Personlig rådgivning: Vi lyssnar på din situation och ger skräddarsydda lösningar.
  • Tydliga avtal: Vi hjälper dig att skriva skuldebrev som skyddar dina intressen.
Oavsett om du lånat ut pengar, hanterar en skuld, eller vill vara säker på att allt går rätt till, finns vi här för dig.
© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Skuldebrev och fordringar: Din guide till att skydda dina pengar Läs mer »

Vad är ett skuldebrev? En enkel förklaring av låneavtal

21 mars 2025

Vad är ett skuldebrev? En enkel förklaring av låneavtal

En borgenär (långivaren) kan låna ut pengar baserat på antingen ett muntligt löfte om återbetalning eller ett skriftligt skuldebrev (revers). Även om muntliga löften är lika bindande som skriftliga avtal, är ett skriftligt skuldebrev bättre eftersom det gör det enklare att bevisa vad som avtalats.

Formkrav på skuldebrev

Det finns vissa krav för att ett dokument ska betraktas som ett skuldebrev:

  • Det ska vara ett skriftligt dokument. Däremot finns det inga krav på att dokumentet ska vara bevittnat.
  • Det ska vara ett fristående dokument som har skrivits med avsikt att användas som bevis för att det finns en skuld mellan låntagaren och långivaren.
  • Utfästelsen ska vara ensidig. Ett skuldebrev innebär att gäldenären (låntagaren) lovar betala en summa, oberoende av motpartens agerande, medan ett vanligt avtal bygger på ett utbyte av prestationer mellan parterna.
  • Betalningslöfte ska vara i pengar. Ett skriftligt löfte att leverera varor är alltså inget skuldebrev.

Om något av villkoren inte uppfylls kan man ändå titta på de regler som gäller för enkla skuldebrev.

Enkelt skuldebrev

Det finns två typer av skuldebrev med olika följder:

  • Enkelt skuldebrev
  • Löpande skuldebrev

Ett enkelt skuldebrev är skrivet till en specifik person. Det står alltså tydligt vem som ska få pengarna.

Det är inte meningen att ett enkelt skuldebrev ska ges vidare till någon annan. Om någon ändå tar över det, får den personen bara rätt till själva skulden – inte något extra.

Betalningen hänger inte på själva papperet, utan på den ursprungliga skulden. Den som får ett enkelt skuldebrev senare kan aldrig få bättre rätt till pengarna än den första personen som hade det.

När till exempel en ägare lånar pengar till sitt eget aktiebolag används oftast ett enkelt skuldebrev.

Löpande skuldebrev

Det finns två typer av löpande skuldebrev:

  • Orderskuldebrev
  • Innehavarskuldebrev

Utformningen av skuldebrevet avgör vilken typ det är.

Orderskuldebrev

“Betalningsmottagaren på ett orderskuldebrev är en namngiven person följt av ‘eller order’. Det betyder att skuldebrevet är ett värdepapper som enkelt kan säljas. När borgenären överlåter det skriver han sitt eget och köparens namn. Det är vad ‘order’ innebär.

Den som tar över skuldebrevet måste visa en obruten kedja av överlåtelser från den första borgenären till sig själv för att bevisa att han eller hon har rätt till betalningen.”

Innehavarskuldebrev

Ett innehavarskuldebrev är skrivet till “innehavaren”, vilket betyder att den som har skuldebrevet i handen kan kräva betalning.

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Vad är ett skuldebrev? En enkel förklaring av låneavtal Läs mer »

Guide till skuldebrev: Så fungerar ett juridiskt bindande lånebevis

20 mars 2025

Guide till skuldebrev: Så fungerar ett juridiskt bindande lånebevis

En person som är skyldig att betala pengar kallas för gäldenär (låntagaren) Den som har rätt att få betalt kallas borgenär (långivaren). Det är vanligt att en gäldenär undertecknar ett skriftligt dokument där det framkommer att gäldenären är betalningsskyldig. Dokumentet brukar kallas för skuldebrev, revers, kontrakt eller kreditavtal. Dokumentet ger borgenären ett bevismedel om att skulden existerar och om att gäldenären är återbetalningsskyldig.  

Enkla och löpande skuldebrev

Skuldebrevslagen skiljer mellan löpande och enkla skuldebrev. I enkla skuldebrev anges en viss namngiven borgenär som har rätt att få betalt av gäldenären. Ett löpande skuldebrev ger i stället den som har dokumentet i sin hand rätt att få betalt (innehavarskuldebrev). 

En specialform av löpande skuldebrev kallas för orderskuldebrev och innebär att den som innehar brevet och kan visa en kedja av överlåtelser till sig har rätt att få betalt. Framgår det inte till vem ett skuldebrev är ställt är det ett löpande innehavarskuldebrev. 

Exempel på löpande skuldebrev

Till innehavaren betalar undertecknad fyra månader efter uppsägningen ett belopp om hundratusen (100 000) kronor jämte 5 % årlig ränta från denna dag tills betalning sker. 

Stockholm den 20 mars 2025 

Anders Larsson 

Exempel på enkelt skuldebrev

Till Elin Svensson, Jakobsbergsgatan 31, 111 57, Stockholm, betalar jag senast den 20 maj 2025 en summa av hundratusen (100 000) kronor jämte 5 % årlig ränta denna dag tills betalning sker. 

Stockholm den 20 mars 2025 

Sverker Johansson

Det förekommer att en borgenär överlåter sin fordran till en annan borgenär

Exempel

Anders har rätt att få 100 000 kr av Tobias. Skulden förfaller först om två år och Anders behöver pengarna nu. Därför överlåter Anders sin fordran på Tobias till Sven och får 90 000 kr av Sven med en gång. 

Sven vill inte ge Anders hela skuldens belopp eftersom han tar en risk att Tobias inte kommer att kunna betala tillbaka skulden om två år.  

Skuldebrevslagen handlar i första hand om Svens relationer till Anders och Tobias. Vilka rättigheter och skyldigheter har Sven, Anders och Tobias? 

Olika regler gäller för löpande och enkla skuldebrev. Ett löpande skuldebrev är avsett att enkelt kunna överlåtas av den ursprungliga borgenären till en ny borgenär (ny innehavare, förvärvare). Rättsreglerna har utformats med tanke på att en förvärvare av skuldebrevet ska kunna lita på att det ger rätt till betalning. Reglerna skyddar i hög grad den borgenär som förvärvat ett löpande skuldebrev av en borgenär. 

Ett enkelt skuldebrev är inte knutet till innehavet av dokumentet. Dokumentet är i stort sett endast ett bevismedel om att det föreligger en skuld.

Löpande skuldebrev

En godtroende förvärvare av löpande skuldebrev är skyddad mot många invändningar som gäldenären kan rikta mot den ursprungliga borgenären. Detta är en av de viktigaste egenskaperna hos ett löpande skuldebrev.

Exempel

Sofia köper en båt av Emma och ställer ut ett löpande skuldebrev till Sofia. Men Sofia får aldrig båten. Trots det måste Sofia betala skulden till Maria som köpt skuldebrevet av Emma utan att känna till att Sofia inte fått båten (Maria är i god tro). 

Sofia kan inte invända att hon inte fått båten, alltså det som skulle ha varit motprestationen för skulden. Sofia får i stället vända sig mot Emma och kräva av henne att få båten eller annan kompensation. 

Den som innehar ett löpande skuldebrev i original förmodas ha rätt till betalning och gäldenären kan betala till innehavaren utan att behöva riskera att betala ytterligare en gång till någon annan som påstår sig vara fordringshavare.

Exempel

Sofia köper en båt av Emma och ställer ut ett löpande skuldebrev till Emma på 100 000 kr. Maria stjäl skuldebrevet från Emma. Hon visar upp skuldebrevet för Sofia och kräver att få 100 000 kr. Sofia känner inte till att skuldebrevet blivit stulet och betalar 100 000 kr till Maria.   

När Emma senare förklarar för Sofia att skuldebrevet blivit stulet behöver Sofia inte betala pengar till Emma. Emma får i stället vända sig mot Maria och kräva ersättning av henne.

Det är viktigt att gäldenären tar tillbaka det löpande skuldebrevet eller antecknar på det att skulden är betald. Om så inte sker finns risk att gäldenären måste betala en gång till, till en ny innehavare av dokumentet. 

Exempel

Sofia köper en båt av Emma och ställer ut ett löpande skuldebrev till Emma på 100 000 kr. När Emma kräver betalt, överför Sofia 100 000 kr till Emma.

Därefter överlåter Emma skuldebrevet till Maria som inte känner till att Sofia har betalat skulden.

Sofia måste betala 100 000 kr till Maria, trots att hon redan har betalat skulden till Emma. Sofia får vända sig mot Emma och kräva ersättning av henne. 

Enkla skuldebrev

Reglerna om enkla skuldebrev gäller för fordringar i allmänhet. Reglerna har alltså betydelse även utanför skuldebrevslagens direkta tillämpningsområde, det vill säga skuldebrevslagens regler om enkla fordringar gäller även för fordringar som inte kommit till uttryck i ett skuldebrev. 

Enligt reglerna om enkla skuldebrev kan en ny borgenär inte få bättre rätt än sin företrädare.  

Exempel

Sofia köper en båt av Emma för 100 000 kr med tillträde den 1 juni att betalas senast 1 juli. De skriver ett kontrakt där det bland annat står att Sofia ska betala 100 000 kr den 1 juli. Sofia får aldrig båten.

Emma överlåter kontraktet till Maria som tror att Emma har levererat båten till Sofia. Maria ger Emma 90 000 kr för rätten att kräva Sofia på 100 000 kr.

Sofia behöver inte betala 100 000 kr till Maria trots att hon är i god tro. Sofia kan invända att hon inte fått båten. Maria får i stället vända sig mot Emma och kräva ersättning av henne. 

Efter överlåtelsen av det enkla skuldebrevet ska gäldenären betala sin skuld till skuldebrevets nya innehavare och inte till den ursprungliga borgenären. 

Exempel

Sofia köper en båt av Emma för 100 000 kr med tillträde den 1 juni att betalas senast 1 juli. De skriver ett köpekontrakt. Sofia får båten den 1 juni som avtalat.

Emma överlåter därefter kontraktet till Maria som kräver betalning av Sofia den 1 juli. Sofia måste betala till Maria och behöver inte betala till Emma. 

Betalningen till överlåtaren kan dock räknas gäldenären till godo om gäldenären varken visste eller hade anledning att misstänka att den föregående borgenären inte längre hade rätt till betalning. Det är därför i den nya innehavarens intresse att snabbt underrätta gäldenären om överlåtelsen, så att gäldenären inte i god tro betalar till den ursprungliga borgenären. 

Exempel

Sofia köper en båt av Emma för 100 000 kr med tillträde den 1 juni att betalas senast den 1 juli. De skriver ett köpekontrakt. Sofia får båten av Emma den 1 juli som avtalat.

Emma överlåter därefter kontraktet till Maria. Sofia känner inte till att Emma har överlåtit kontraktet till Maria och sätter in 100 000 kr på Emmas bankkonto den sista juni. Maria har inte rätt att få betalt av Sofia när hon kräver betalning av henne den 1 juli.

Maria får i stället rikta anspråk på ersättning mot Emma. Om Maria eller Emma hade underrättat Sofia om att Maria övertagit fordringsrätten, så skulle Sofia kunna bli skyldig att betala till Maria trots att hon efter underrättelsen betalat till Emma. 

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Guide till skuldebrev: Så fungerar ett juridiskt bindande lånebevis Läs mer »

Samboavtal i Sverige 2025: Skydda din ekonomi vid separation 

Samboavtal i Sverige 2025: Skydda din ekonomi vid separation

Ungefär en tredjedel av alla par i Sverige är sambor och enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) finns undersökningar som visar att omkring hälften av alla sambopar kommer att separera. Sambor som inte vill göra någon hälftendelning av egendom när de separerar väljer att skriva ett samboavtal. I samboavtalet kommer samborna överens om att sambolagens bodelningsregler inte ska gälla för deras permanentbostad eller bohag. Samborna kan också välja att exempelvis bodelningsreglerna inte ska gälla för bostaden, men användas för bohaget eller tvärtom. 

Vad kan hända om du inte skriver något samboavtal?

När sambor ska genomföra bodelning av sin samboegendom får de göra avräkning för skulder. Precis som vid bodelning mellan makar får man först beräkna värdet på var och ens samboegendom.  

Sedan får vardera sambon räkna av sådana skulder som hänger samman med samboegendomen och som fanns när samboförhållandet tog slut. Det är alltså i första hand sådana skulder som hänger ihop med samboegendom, som exempelvis ett bolån på den gemensamma permanentbostaden som får räknas av.  

Exempel 1

Lisa köpte en bostadsrätt för 2 000 000 kr när hon flyttade ihop med Erik. Lisa finansierade köpet med 400 000 kr i kontantinsats och 1 600 000 kr i lån. Några år senare flyttar Lisa och Erik isär. Då är bostadsrätten värd 2 400 000 kr.

Från vinsten (2 400 000 – 2 000 000 kr = 400 000 kr). Vinstskatten är oftast 22 % av den beskattningsbara vinsten. 400 000 x 0.22 = 88 000 kr. Lånet på 1 600 000 kr plus den latenta skatteskulden på 88 000 kr får Lisa dra av vid bodelningen. 

Till fördelning i samboegendom bidrar Lisa med 716 000 kr (2 400 000 – 1 684 000 kr). Erik äger inte någon samboegendom.

Lisa får i bodelningen ge Erik 358 000 kr.  

Exempel 2

Hanna och Anders köper en bostadsrätt tillsammans och blir ägare till hälften var. Bostadsrätten ska bli deras gemensamma permanentbostad. Bostadsrätten kostar 2 000 000 kr.

Hanna betalar sin del kontant. Anders lägger 100 000 kr kontant och tar ett lån på 900 000 kr. Senare separerar Hanna och Andersrätt. Bostadsrätten är fortfarande värd 2 000 000 kr. 

 Så här blir bodelningen:  

 Anders 

Halva bostadsrätten 1 000 000 kr    

Lån                              –  900 000 kr    

___________________________________________

Hanna

Halva bostadsrätten 1 000 000 kr

Lån                                               0 kr

___________________________________________

Till fördelning      

Anders        100 000 kr          

Hanna      1 000 000 kr 

___________________________________________

Anders och Hanna ska ha 550 000 kr vardera.

Hanna får ge 450 000 kr till Anders. 

Här borde Anders och Hanna ha skrivit ett samboavtal före lägenhetsköpet där de avtalade bort sambolagens bodelningsregler för bostaden. Då hade de varit vanliga samägare till lägenheten och efter försäljningen hade Hanna fått behålla sin miljon och Anders sina 100 000 kr. 

Exempel 3

Maja och Martin är sambor och bor i en bostadsrättslägenhet som de köpt tillsammans. Bostadsrätten är värd 3 000 000 kr och de har tagit ett gemensamt lån på 2 000 000 kr.

Martin har också tagit ett vanligt banklån på 200 000 kr för att köpa en motorcykel. Han amorterar inte på lånet. När han och Maja separerar är motorcykeln bara värd 100 000 kr. Martin har inga andra tillgångar.  

Värdet på Majas respektive Martins samboegendom är 1 500 000 kr (halva bostadsrätten var). Från värdet får var och en räkna av halva lånet, 1 000 000 kr. Då har de 500 000 kr var. Men Martin får dessutom räkna av 100 000 kr av sitt motorcykellån, eftersom det bara är halva lånet (100 000 kr) som täcks av motorcykeln.

Martins netto är då 400 000 kr mot Majas netto på 500 000 kr.

Följden blir att Maja får lämna 50 000 kr till Martin. 

När det är fråga om lån som inte har något samband med samboegendom så ska sambon i första hand täcka sådana skulder med andra tillgångar än sådant som är samboegendom. Men om det skulle vara så att dessa tillgångar inte räcker till så får sambon räkna av skulden mot sin samboegendom. Det kan bli en obehaglig överraskning för den andra sambon vid en separation. 

När sambor har olika mycket pengar att stoppa in i bostaden

Äga hälften var – samborna skriver skuldebrev mellan sig

En lösning när den ena sambon har mer att lägga in i bostaden är att samborna skriver ett skuldebrev (revers) mellan sig. Säg att samborna köper en bostad och ska äga hälften var. Den ena sambon har 1 500 000 kr att lägga kontant och den andre har inte något alls. Då blir den sambo som saknar kontantinsats skyldig den andre sambon 750 000 kr. Det här är nog det vanligaste sättet att reglera att samborna blir samägare till en bostad men med olika förutsättningar. Även här krävs ett samboavtal där  bodelningsreglerna i sambolagen avtalas bort. 

Finanisiering med både kontanter och lån

I exemplet med Hanna och Anders köpte samborna bostaden med hälften var, men det vara bara Anders som tog ett lån på sin del. Hanna betalade sin del kontant. För att undvika orättvis bodelning får samborna se till att båda samborna tar bolån om inte kontant betalning av hela bostaden kan göras. En annan lösning är att samborna skriver ett samboavtal som innebär att bostaden inte ska ingå i bodelningen.  

Äga olika andelar i förhållande till vars och ens insats

När den ena sambon går in med ett större kontantbelopp finns också lösningen att den sambon blir ägare till en större del av bostaden. Det bör då kombineras med att man står för lånen på samma sätt. Och som i de övriga exemplen krävs ett samboavtal. 

Äganderättsfrågan har bland annat betydelse för vem av samborna som har bättre rätt till fastigheten vid en bodelning och för vem som ska få del av fastigheten om samborna har avtalat att fastigheten ska hållas utanför bodelningen. 

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Samboavtal i Sverige 2025: Skydda din ekonomi vid separation  Läs mer »

Sambo. Ersättning för arbete och investeringar

Sambo. Ersättning för arbete och investeringar

Det är numera ganska vanligt att sambor lever på liknande sätt som makar vilket gör att ena sambon riskerar att förlora pengar vid en separation. En vanligt förekommande situation är när en sambo flyttar in i den andre sambons tidigare köpta bostadsfastighet och därefter under många år bidrar till betalning av räntor och amorteringar på lån som ägarsambon tagit vid bostadsköpet. Eftersom förvärvet av fastigheten redan var gjord innan de träffades kan det inte bli fråga om någon gemensam partsavsikt som för den andre sambon kan grunda en dold äganderätt.

Låt säga att en sambo flyttat in i den andre sambons tidigare köpta bostad och bidrar till investeringar avseende bostaden. Det kan exempelvis gälla ett bidrag på 250 000 kr till renovering av kök och badrum. Tyvärr kan inte principerna rörande dold äganderätt medföra något rättsskydd eftersom den sambo som äger bostaden ensamt har köpt den innan investeringen gjordes. 

Frågan är då om den sambo som äger bostaden i dessa fall kan tillgodogöra sig värdet av den andre sambons bidrag till räntor och amorteringar och till investeringar genom att vid upplösningen av förhållandet behålla sin egendom eller om den bidragande sambon har någon möjlighet att begära ersättning för detta.

Kan sambon begära ersättning?

I ett samboförhållande är det ovanligt att man ingår avtal mellan varandra för utfört arbete och för investeringar i den andres egendom. I svensk rätt har frågan om ersättning för utfört arbete och för finansiella insatser inte heller uppmärksammats speciellt mycket. 

De grunder i nordisk rätt som närmast kommit i fråga när det gäller krav på ersättning för utfört arbete och finansiella insatser utan att man har skrivit några avtal är förutsättningsläran, principen om obehörig vinst och allmänna skälighetsprinciper.

Förutsättningsläran vid samboförhållande

Svensk familjerätt har på andra områden inte varit främmande för lagstiftning som bygger på bristande förutsättningar gällande sambor. Detta framgår som tydligast inom testamentsrätten där ett testamente som någon gjort till sin sambo enligt 11 kap. 8 § ärvdabalken presumeras vara utan verkan om samboförhållandet upphört före testamentsgivarens död. 

Bestämmelsen bygger på tanken att det för testamentsgivaren normalt sett är en förutsättning för själva testamentet att samboförhållandet inte kommer att upplösas före dödsfallet. Utgår man enligt den juridiska litteraturen från den allmänna förutsättningsläran synes principen på samboförhållanden kräva att:

  1. En fortsatt samlevnad var en väsentlig förutsättning för transaktionen. Den sambo som exempelvis bidragit med 250 000 kr till renovering av badrum och kök i den andres fastighet skulle inte ha gjort detta om den bidragande sambon känt till att samboförhållandet skulle komma att upplösas.
  2. Den mottagande sambon insett eller borde ha insett att ett fortsatt samliv var för den bidragande sambon en väsentlig förutsättning för gåvan eller investeringen. 
  3. Det vid en relevansbedömning framstår som rimligt att den mottagande sambon står risken för att förutsättningen brustit. Hänsyn bör exempelvis kunna tas till om den bidragande parten själv dragit nytta av transaktionen. Ju längre tid som förflyter efter en transaktion innan samlevnaden bryts desto svårare blir det att kräva ersättning. 

Enligt Göran Lind (professor i civilrätt) bör den rimliga rättsföljden vid bristande förutsättningar i samband med en investering som en sambo gjort på den andres egendom vara att rättshandlingen är ogiltig och att återbäring ska ske av det investerade beloppet så länge annat inte har avtalats. Att kräva en specifik andel i den värdeökning som har skett i fråga om egendomen eller att räkna av värdeminskningen är dock att gå för långt. Sådana överväganden hör snarare till frågan om obehörig vinst eller 36 § avtalslagen.

Obehörig vinst och allmänna skälighetsbedömningar

Principen om obehörig vinst bygger på tanken att ingen ska bli rikare till en annans skada och orätt. I takt med att samboförhållandena från slutet av 1960-talet blivit allt vanligare har principen obehörig vinst också fått brett stöd i den familjerättsliga litteraturen i syfte att erbjuda sambor ett rättsskydd vid förhållandets upplösning. 

Högsta domstolen har dock inte varit villiga att accepera principen om obehörig vinst vad gäller ersättning för arbete och tjänster mellan sambor. I ett rättsfall från Högsta domstolen (NJA 2019 s. 23) hade en man sammanlevt med en kvinna i omkring fem år på en fastighet som hon hade köpt före samboförhållandet. 

Under det sista året av deras samlevnad hade mannen betalat fakturor ställda på kvinnan uppgående till sammanlagt 255 643 kr. Fakturorna avsåg installationer på fastigheten bestående av bland annat utbyggnad av hus, en braskamin, en bod och målningsarbeten. I samband med att kvinnan bytte bil hade mannen även betalat prisskillnaden på 40 000 kr mellan hennes inbytesbil och den nya bilen. 

När samboförhållandet upplösts väckte mannen talan mot kvinnan och begärde att hon skulle återbetala 295 643 kr som motsvarande mannens betalningar. En majoritet i Högsta domstolen ansåg att mannens betalningar inte kunde utgöra grund för ersättning med stöd av principen om obehörig vinst. 

Högsta domstolen menade att det finns goda möjligheter för den sambo som tillfört ett värde att skydda sina ekonomiska intressen, exempelvis genom att dokumentera att det har skett en överföring av pengar eller genom att begära ett avtal om delägarskap i egendomen. 

Högsta domstolens dom har dock fått motta kritik. Kritiken har bland annat gått ut på att Högsta domstolens hänvisning till att en sambo som bidrar till förbättringar av den andres egendom har möjlighet att genom avtal och andra rättshandlingar reglera situationen i hög grad framstår som orealistiska. Det beror på att det oftast är först vid upplösningen av ett samboförhållande som parterna blir medvetna om behovet av att reglera sina mellanhavaden och då är det tyvärr för sent.

Skriv ett avtal eller skuldebrev

I de fall då sambor inte träffat uttryckliga avtal framstår det i den juridiska litteraturen som rimligare att grunda de allmänna civilrättsliga lösningarna på bristande förutsättningar än på kontraktuell argumentation eftersom arbete som utförts på egendomen och i hemmet, liksom större ekonomiska tillskott som parterna gör under samlevnaden, vanligtvis bygger på förutsättningen att relationen blir livslång eller i vart fall varaktig.

Denna förutsättning är också en av förklaringarna till att par vanligen inte träffar särskilda avtal avseende olika prestationer som de utför för varandra och för familjen. Samlevnaden är en förutsättning för deras intsatser, vilket båda sambor vanligtvis håller med om.

När förutsättningen brister och samborna separerar är det naturligt att var och en söker få kompensation för sina insatser i form av ersättning för utfört arbete och nedlagda kostnader, eller i form av andel i den under samlevnaden uppbyggda förmögenheten. Enligt Göran Lind bör därför förutsättningsläran, när villkoren för principen är uppfyllda, vara tillämplig på sambors ekonomiska förhållanden.

Tyvärr finns det inget konkret svar på frågan om sambor kan få ersättning för arbete och investeringar eftersom det saknas rättsfall från Högsta domstolen för såväl principen om förutsättningsläran som principen om obehörig vinst. För sambor innebär det att man fortsatt får förlita sig på olika typer av avtal och skuldebrev för att vara säker på att få tillbaka investerade pengar från den andre sambon vid en eventuell separation.

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Sambo. Ersättning för arbete och investeringar Läs mer »

Ska du låna ut pengar till en vän eller släkting?

Ska du låna ut pengar till en vän eller släkting?

Om du ska låna ut pengar till en vän, släkting, familjemedlem eller vem det nu må vara kan det vara lämpligt att upprätta ett enkelt skuldebrev. Ett enkelt skuldebrev – ett skuldebrev ställt till viss man – är i grunden inget annat än ett skulderkännande. Genom ett särkilt papper erkänner sig gäldenären (låntagaren) att prestera ett penningbelopp. Tanken är att borgenären (långivaren) ska ha ett praktiskt bevismedel i sin hand. 

Ett bevismedel har i sig inget större förmögenhetsvärde, utan det är den rätt som bevismedlet ger uttryck för, alltså den rätt att få betalt som framgår av skuldebrevet. Det finns fem grudläggande frågor som måste besvarar vid upprättande av ett skuldebrev, nämligen vem som ska betala vad till vem, när prestation ska ske och var. Här ska frågan om vem som ska betala behandlas.

Vem ska betala?

Den mest grundläggande frågan är förstås vem som ska betala. Det kan givetvis uppkomma frågor som gäller förfalskningar eller misstag. För att inte komplicera frågan för mycket är dock låntagaren skyldig att betala sin skuld till långivaren. Låntagaren får inte överlåta sin skuld utan långivarens samtycke. 

När det gäller själva existensen av en skuld mot någon viss person, är det den som påstår att en skuld existerar (alltså i regel borgenären/långivaren) som i normalfallet anses ha bevisbördan för sitt påstående. Det är alltså principiellt borgenärens sak att visa vem som ska svara för en fordran. 

Två eller flera låntagare

Man kan tänka sig att flera står som låntagare till ett skuldebrev. Ett praktiskt exempel är par som gemensamt köpt en fastighet för vilket de gemensamt är låntagare. Båda kommer då att vara gäldenärer till samma skuld. Här finns två möjligheter. 

Delat ansvar:

Vid delat ansvar är varje gäldenär (låntagare) endast skyldig att betala sin andel av skulden. Om A och B tagit ett lån på 100 000 kr av borgenären X, är vid delat ansvar var och en av dem endast skyldig att betala 50 000 kr till X. X kan inte kräva mer än så av någon av dem. 

Har låntagarnas respektive andel i avtalet bestämts på något annat sätt, får långivaren kräva varje låntagare på den bestämda andelen och inget mer. Delat ansvar ligger alltså i låntagarens intresse. Det kan av avtalet exempelvis framgå att A är skyldig att betala 25 000 kr och B skyldig att betala 75 000 kr. 

Solidariskt ansvar:

Motsatt regel –  alltså regeln som ligger i borgenärens intresse – är regeln om solidariskt intresse. Vid solidariskt ansvar svarar var och en av gäldenärerna gentemot långivaren för hela lånet. X kan alltså fritt välja vem av A och B som X vill vända sig emot och får då kräva in hela beloppet, alltså i exemplet 100 000 kr. 

Borgenären slipper med andra ord jaga var och en av gäldenärerna, utan kan vända sig mot den gäldenär som borgenären anser ha störst möjlighet att betala tillbaka skulden.

Skuldebrevslagens huvudregel

Skuldebrevslagen har som dipositiv huvudregel valt det senare alternativet (solidariskt ansvar) vilket framgår av 2 § första stycket skuldebrevslagen. När flera har en gemensam skuld svarar de alltså solidariskt.

Endast när det av skuldebrevet framgår att ansvaret ska vara delat, får gäldenärerna fördelen av ett delat ansvar. Som dispositiv huvudregel får alltså borgenären vända sig mot vilken som helst av gäldenärerna och kräva att denna ska betala hela skulden.

Regress

Det solidariska betalningsansvar leder först till ett märkligt resultat. A och B har en gemensam skuld till X. X väljer att kräva A som måste betala hela skulden och B tycks komma undan sitt betalningsansvar. Så är det förstås inte.

Den av gäldenärerna som betalat skulden får nämligen rätt till så kallad regress. Regress innebär att den som fått betala för något som personen i fråga inte är betalningsansvarig för, får återkräva en del av eller i vissa fall hela summan av den som egentligen ska betala.

Regler om regress finns i 2 § andra stycket skuldebrevslagen. I exemplet kan alltså A, som betalat hela skulden på 100 000 kr till X, nu i regressomgången kräva B på 50 000 kr (B:s andel). Det går givetvis att genom avtal gäldenärerna emellan komma överens om andra andelar.

Det är givetvis tänktbart att någon av gäldenärerna inte kan betala på grund av konkurs, eller för att personen inte går att få tag på eller inte svarar inom två veckor. I skuldebrevslagen regleras denna situation i 2 § andra stycket. Där framgår att om en av gäldenärerna faller bort på detta sätt, svarar de andra för den bortfallnes andel, och det i proportion till sina egna andelar.

I exemplet ovan blir det inte så svårt eftersom det bara finns två gäldenärer. Hade det funnits tre gäldenärer hade gäldenär A och gäldenär C fått betala 25 000 kr vardera då gäldenär B fallit bort, förutsatt att de inte svarar med olika andelar.

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Ska du låna ut pengar till en vän eller släkting? Läs mer »