maj 2024

Kan man förlora rÀtten till arv eller testamente?

30 maj 2024 

Kan man förlora rÀtten till arv eller testamente?

Det har Ă€nda sedan Ă„r 1734 funnits en princip som innebĂ€r att den som dödar en annan mĂ€nniska förlorar sin rĂ€tt till arv efter den person man dödat. I 15 kap. Ärvdabalken finns numera olika bestĂ€mmelser som gör att man kan gĂ„ miste om sin rĂ€tt att ta arv eller testamente.  

Kapitlet innehÄller bland annat regler om att förlora sin rÀtt till testamente vid angrepp mot testationsfriheten, det vill sÀga nÀr nÄgon genom tvÄng eller svek eller genom missbruk av testamentsgivarens oförstÄnd, viljesvaghet eller beroende stÀllning förmÄr honom eller henne att upprÀtta eller Äterkalla testamentariskt förordnande.  

Testamentstagare kan ocksÄ angripa testationsfriheten genom att försöka hindra testamentsgivaren frÄn att upprÀtta eller Äterkalla testamente. Dessa regler har fÄtt ökad aktualitet eftersom befolkningen blir allt Àldre.  

Kapitlet innehÄller Àven regler om att missta rÀtten till arv eller testamente nÀr nÄgon uppsÄtligen förstört eller undanhÄllit testamente. Risken att testamenten förstörs eller undanhÄlls av arvingarna Àr dessutom sÀrskilt stor eftersom det saknas bestÀmmelser om krav pÄ att lÀmna testamente i förvar eller registrera testamenten. 

UppsÄtligt dödande genom brott m.m.

Enligt bestÀmmelsen i 15 kap. 1 § Àrvdabalken fÄr den som genom brott uppsÄtligen dödat nÄgon inte ta arv eller testamente efter denne. Det skulle givetvis vara stötande om en person kunde döda en slÀkting och samtidigt Àrva dennes förmögenhet. Det ska dock poÀngteras att det inte krÀvs att nÄgon blir dömd för brott dÄ saken kan prövas i ett tvistemÄl om bÀttre rÀtt till arv. 

Dödandet ska dessutom vara uppsĂ„tligt och ha skett genom en brottslig gĂ€rning. UppsĂ„t behöver dock inte föreligga i förhĂ„llande till döden. Även psykiskt störda kan begĂ„ brott enligt brottsbalken. Man ska dĂ„ bedöma om gĂ€rningsmannen var i sĂ„dan grad medveten om sitt handlande att uppsĂ„t förelĂ„g. UtgĂ„ngspunkten Ă€r att psykiskt störda ska behandlas som andra. BestĂ€mmelsen Ă€r ocksĂ„ tillĂ€mplig om exempelvis ett syskon dödar ett annat syskon i syfte att ensam komma i Ă„tnjutande av arvet efter en förĂ€lder.  

Det finns ocksÄ ett allmÀnt krav pÄ att ett Ärs fÀngelse ska vara föreskrivet för brottet vilket innebÀr att bestÀmmelsen endast omfattar vissa brott, nÀmligen grov misshandel samt sÄdana former av vÄldtÀkt, grov vÄldtÀkt, rÄn och grovt rÄn som innefattar vÄld pÄ person eller försÀttande i vanmakt eller annat sÄdant tillstÄnd. Om förutsÀttningarna för nödvÀrn eller andra omstÀndigheter föreligger som gör att handlingen inte strider mot lagen förlorar personen inte rÀtten till arv eller testamente.  

Dessa regler gÀller dock inte om gÀrningsmannen var under femton Är. BestÀmmelserna gÀller inte heller om det föreligger synnerliga skÀl vilket innebÀr:  

  1. Att gÀrningsmannen begick gÀrningen under pÄverkan av en allvarlig psykisk störning, eller
  2. Att gÀrningsmannen var under arton Är och hans eller hennes handlande stod i samband med uppenbart bristande utveckling, erfarenhet eller omdömesförmÄga hos honom eller henne. 

Om gÀrningsmannen exempelvis uppsÄtligen dödar arvlÄtaren kan han eller hon fÄ behÄlla arvsrÀtten om det föreligger mycket starkt förmildrande omstÀndigheter, exempelvis vissa fall av barmhÀrtighetsmord dÄ nÄgon dödar en person som legat obotligt sjuk för att göra slut pÄ hans eller hennes lidande. Starka förmildrande omstÀndigheter kan ocksÄ föreligga om brottet utgör en reaktion pÄ lÄngvariga och allvarliga trakasserier av exempelvis sexuell natur.

Angrepp mot testationsfriheten eller ÄtgÀrder med testamentet

RÀtten att fÄ arv eller testamente gÄr ocksÄ förlorad om nÄgon genom tvÄng, förledande eller missbruk av annans oförstÄnd, viljesvaghet eller beroende stÀllning förmÄtt denne att upprÀtta eller Äterkalla ett testamente. BestÀmmelsen gÀller ocksÄ om nÄgon hindrar testamentsgivaren frÄn att upprÀtta eller Äterkalla testamente.  

Det ska dock nÀmnas att det kan finnas omstÀndigheter som gör att en domstol kan mildra pÄföljden för den som begÄtt gÀrningen. En förmildrande omstÀndighet kan exempelvis handla om att en arvinge som pÄverkat arvlÄtaren att testamentera en mindre summa pengar för ett behjÀrtansvÀrt ÀndamÄl, som exempelvis rÀdda barnen, inte ska gÄ miste om hela sitt arv. 

Andra omstÀndigheter som gör att en arvinge förlorar rÀtten till arv rör uppsÄtligt förstörande eller undanhÄllande av testamente. Som tidigare nÀmnts Àr risken stor att arvingar antingen förstör ett testamente eller undanhÄller ett testamente eftersom det saknas bestÀmmelser om obligatorisk förvaring eller registrering av testamenten. BevissvÄrigheter Àr sannolikt ett skÀl till att sÄ fÄ fall varit föremÄl för domstols prövning.

Medverkan

BestÀmmelserna om förverkande av rÀtten till arv eller testamente gÀller ocksÄ för den som har medverkat till brottet sÄsom framgÄr av 23 kap. 4 och 5 §§ brottsbalken. DÀr framgÄr bland annat att ansvar gÀller inte bara den som utfört gÀrningen utan Àven annan som frÀmjat gÀrningen med rÄd eller dÄd (23 kap. 4 § BrB).  

Enligt 23 kap. 5 § brottsbalken ska den som utsatts för pÄverkan ha möjlighet att fÄ ett mildare straff eller rentav helt gÄ fri frÄn straff och den som utövat pÄtryckningen ges ett strÀngare straff. Med medverkan i mindre mÄn menas att en person varit mindre delaktig i jÀmförelse med de andra. 

RÀttsverkan av ett en person mister rÀtt till arv eller testamente

Enligt Ă€ldre tids rĂ€ttsuppfattning förlorade inte bara den nĂ€rmsta arvtagaren rĂ€tten till arv utan Ă€ven den brottsliges arvingar. Den brottsliges barn och andra slĂ€ktingar ansĂ„gs vara solidariska med denne och kunde dĂ€rför inte Ă€rva den som utsatts för gĂ€rningen. Numera anses dock en sĂ„dan rĂ€ttsuppfattning inte vara förenlig med vĂ„r tids rĂ€ttsĂ„skĂ„dning.  

ArvsrĂ€tten förverkas enligt bestĂ€mmelsen i 15 kap. 4 § Ă€rvdabalken endast för den brottslige sjĂ€lv och inte för den brottsliges arvingar. Arvet gĂ„r till dem som efter den brottslige var arvlĂ„tarens arvingar vid tiden för dödsfallet.  

Vid förverkande av testamente Ă€r arvsrĂ€tten dock inte alltid given. FrĂ„gan fĂ„r i stĂ€llet lösas genom tolkning av testamentet. Om testamentstagarens avkomlingar uttryckligen Ă€r insatta som testamentstagare efter gĂ€rningsmannen Ă€r dessa normalt sett, pĂ„ samma sĂ€tt som legala arvingar, berĂ€ttigade att ta testamente oberoende av det förfarande som ligger gĂ€rningsmannen till last. 

Om gĂ€rningsmannen har gjort sig skyldig till brott som framgĂ„r i 15 kap. Ärvdabalken kan det dock ibland finnas behov av att tolka hur testamentet Ă€r utformat. Om testamentsgivarens avsikter inte kunnat faststĂ€llas bör egendomen tillfalla de legala arvingarna, pĂ„ samma sĂ€tt som kvarlĂ„tenskapen annars, i brist pĂ„ testamentariskt förordnande, Ă€r underkastad den vanliga arvsföljden.

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

MÄndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

VÄra digitala tjÀnster kan anvÀndas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Kan man förlora rÀtten till arv eller testamente? LÀs mer »

Sambo. ErsÀttning för arbete och investeringar

Sambo. ErsÀttning för arbete och investeringar

Det Àr numera ganska vanligt att sambor lever pÄ liknande sÀtt som makar vilket gör att ena sambon riskerar att förlora pengar vid en separation. En vanligt förekommande situation Àr nÀr en sambo flyttar in i den andre sambons tidigare köpta bostadsfastighet och dÀrefter under mÄnga Är bidrar till betalning av rÀntor och amorteringar pÄ lÄn som Àgarsambon tagit vid bostadsköpet. Eftersom förvÀrvet av fastigheten redan var gjord innan de trÀffades kan det inte bli frÄga om nÄgon gemensam partsavsikt som för den andre sambon kan grunda en dold ÀganderÀtt.

LÄt sÀga att en sambo flyttat in i den andre sambons tidigare köpta bostad och bidrar till investeringar avseende bostaden. Det kan exempelvis gÀlla ett bidrag pÄ 250 000 kr till renovering av kök och badrum. TyvÀrr kan inte principerna rörande dold ÀganderÀtt medföra nÄgot rÀttsskydd eftersom den sambo som Àger bostaden ensamt har köpt den innan investeringen gjordes. 

FrÄgan Àr dÄ om den sambo som Àger bostaden i dessa fall kan tillgodogöra sig vÀrdet av den andre sambons bidrag till rÀntor och amorteringar och till investeringar genom att vid upplösningen av förhÄllandet behÄlla sin egendom eller om den bidragande sambon har nÄgon möjlighet att begÀra ersÀttning för detta.

Kan sambon begÀra ersÀttning?

I ett samboförhÄllande Àr det ovanligt att man ingÄr avtal mellan varandra för utfört arbete och för investeringar i den andres egendom. I svensk rÀtt har frÄgan om ersÀttning för utfört arbete och för finansiella insatser inte heller uppmÀrksammats speciellt mycket. 

De grunder i nordisk rÀtt som nÀrmast kommit i frÄga nÀr det gÀller krav pÄ ersÀttning för utfört arbete och finansiella insatser utan att man har skrivit nÄgra avtal Àr förutsÀttningslÀran, principen om obehörig vinst och allmÀnna skÀlighetsprinciper.

FörutsÀttningslÀran vid samboförhÄllande

Svensk familjerÀtt har pÄ andra omrÄden inte varit frÀmmande för lagstiftning som bygger pÄ bristande förutsÀttningar gÀllande sambor. Detta framgÄr som tydligast inom testamentsrÀtten dÀr ett testamente som nÄgon gjort till sin sambo enligt 11 kap. 8 § Àrvdabalken presumeras vara utan verkan om samboförhÄllandet upphört före testamentsgivarens död. 

BestÀmmelsen bygger pÄ tanken att det för testamentsgivaren normalt sett Àr en förutsÀttning för sjÀlva testamentet att samboförhÄllandet inte kommer att upplösas före dödsfallet. UtgÄr man enligt den juridiska litteraturen frÄn den allmÀnna förutsÀttningslÀran synes principen pÄ samboförhÄllanden krÀva att:

  1. En fortsatt samlevnad var en vÀsentlig förutsÀttning för transaktionen. Den sambo som exempelvis bidragit med 250 000 kr till renovering av badrum och kök i den andres fastighet skulle inte ha gjort detta om den bidragande sambon kÀnt till att samboförhÄllandet skulle komma att upplösas.
  2. Den mottagande sambon insett eller borde ha insett att ett fortsatt samliv var för den bidragande sambon en vÀsentlig förutsÀttning för gÄvan eller investeringen. 
  3. Det vid en relevansbedömning framstÄr som rimligt att den mottagande sambon stÄr risken för att förutsÀttningen brustit. HÀnsyn bör exempelvis kunna tas till om den bidragande parten sjÀlv dragit nytta av transaktionen. Ju lÀngre tid som förflyter efter en transaktion innan samlevnaden bryts desto svÄrare blir det att krÀva ersÀttning. 

Enligt Göran Lind (professor i civilrÀtt) bör den rimliga rÀttsföljden vid bristande förutsÀttningar i samband med en investering som en sambo gjort pÄ den andres egendom vara att rÀttshandlingen Àr ogiltig och att ÄterbÀring ska ske av det investerade beloppet sÄ lÀnge annat inte har avtalats. Att krÀva en specifik andel i den vÀrdeökning som har skett i frÄga om egendomen eller att rÀkna av vÀrdeminskningen Àr dock att gÄ för lÄngt. SÄdana övervÀganden hör snarare till frÄgan om obehörig vinst eller 36 § avtalslagen.

Obehörig vinst och allmÀnna skÀlighetsbedömningar

Principen om obehörig vinst bygger pĂ„ tanken att ingen ska bli rikare till en annans skada och orĂ€tt. I takt med att samboförhĂ„llandena frĂ„n slutet av 1960-talet blivit allt vanligare har principen obehörig vinst ocksĂ„ fĂ„tt brett stöd i den familjerĂ€ttsliga litteraturen i syfte att erbjuda sambor ett rĂ€ttsskydd vid förhĂ„llandets upplösning. 

Högsta domstolen har dock inte varit villiga att accepera principen om obehörig vinst vad gĂ€ller ersĂ€ttning för arbete och tjĂ€nster mellan sambor. I ett rĂ€ttsfall frĂ„n Högsta domstolen (NJA 2019 s. 23) hade en man sammanlevt med en kvinna i omkring fem Ă„r pĂ„ en fastighet som hon hade köpt före samboförhĂ„llandet. 

Under det sista Ă„ret av deras samlevnad hade mannen betalat fakturor stĂ€llda pĂ„ kvinnan uppgĂ„ende till sammanlagt 255 643 kr. Fakturorna avsĂ„g installationer pĂ„ fastigheten bestĂ„ende av bland annat utbyggnad av hus, en braskamin, en bod och mĂ„lningsarbeten. I samband med att kvinnan bytte bil hade mannen Ă€ven betalat prisskillnaden pĂ„ 40 000 kr mellan hennes inbytesbil och den nya bilen. 

NĂ€r samboförhĂ„llandet upplösts vĂ€ckte mannen talan mot kvinnan och begĂ€rde att hon skulle Ă„terbetala 295 643 kr som motsvarande mannens betalningar. En majoritet i Högsta domstolen ansĂ„g att mannens betalningar inte kunde utgöra grund för ersĂ€ttning med stöd av principen om obehörig vinst. 

Högsta domstolen menade att det finns goda möjligheter för den sambo som tillfört ett vĂ€rde att skydda sina ekonomiska intressen, exempelvis genom att dokumentera att det har skett en överföring av pengar eller genom att begĂ€ra ett avtal om delĂ€garskap i egendomen. 

Högsta domstolens dom har dock fĂ„tt motta kritik. Kritiken har bland annat gĂ„tt ut pĂ„ att Högsta domstolens hĂ€nvisning till att en sambo som bidrar till förbĂ€ttringar av den andres egendom har möjlighet att genom avtal och andra rĂ€ttshandlingar reglera situationen i hög grad framstĂ„r som orealistiska. Det beror pĂ„ att det oftast Ă€r först vid upplösningen av ett samboförhĂ„llande som parterna blir medvetna om behovet av att reglera sina mellanhavaden och dĂ„ Ă€r det tyvĂ€rr för sent.

Skriv ett avtal eller skuldebrev

I de fall dÄ sambor inte trÀffat uttryckliga avtal framstÄr det i den juridiska litteraturen som rimligare att grunda de allmÀnna civilrÀttsliga lösningarna pÄ bristande förutsÀttningar Àn pÄ kontraktuell argumentation eftersom arbete som utförts pÄ egendomen och i hemmet, liksom större ekonomiska tillskott som parterna gör under samlevnaden, vanligtvis bygger pÄ förutsÀttningen att relationen blir livslÄng eller i vart fall varaktig.

Denna förutsÀttning Àr ocksÄ en av förklaringarna till att par vanligen inte trÀffar sÀrskilda avtal avseende olika prestationer som de utför för varandra och för familjen. Samlevnaden Àr en förutsÀttning för deras intsatser, vilket bÄda sambor vanligtvis hÄller med om.

NÀr förutsÀttningen brister och samborna separerar Àr det naturligt att var och en söker fÄ kompensation för sina insatser i form av ersÀttning för utfört arbete och nedlagda kostnader, eller i form av andel i den under samlevnaden uppbyggda förmögenheten. Enligt Göran Lind bör dÀrför förutsÀttningslÀran, nÀr villkoren för principen Àr uppfyllda, vara tillÀmplig pÄ sambors ekonomiska förhÄllanden.

TyvÀrr finns det inget konkret svar pÄ frÄgan om sambor kan fÄ ersÀttning för arbete och investeringar eftersom det saknas rÀttsfall frÄn Högsta domstolen för sÄvÀl principen om förutsÀttningslÀran som principen om obehörig vinst. För sambor innebÀr det att man fortsatt fÄr förlita sig pÄ olika typer av avtal och skuldebrev för att vara sÀker pÄ att fÄ tillbaka investerade pengar frÄn den andre sambon vid en eventuell separation.

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

MÄndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

VÄra digitala tjÀnster kan anvÀndas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Sambo. ErsÀttning för arbete och investeringar LÀs mer »

Ska du lÄna ut pengar till en vÀn eller slÀkting?

Ska du lÄna ut pengar till en vÀn eller slÀkting?

Om du ska lĂ„na ut pengar till en vĂ€n, slĂ€kting, familjemedlem eller vem det nu mĂ„ vara kan det vara lĂ€mpligt att upprĂ€tta ett enkelt skuldebrev. Ett enkelt skuldebrev – ett skuldebrev stĂ€llt till viss man – Ă€r i grunden inget annat Ă€n ett skulderkĂ€nnande. Genom ett sĂ€rkilt papper erkĂ€nner sig gĂ€ldenĂ€ren (lĂ„ntagaren) att prestera ett penningbelopp. Tanken Ă€r att borgenĂ€ren (lĂ„ngivaren) ska ha ett praktiskt bevismedel i sin hand. 

Ett bevismedel har i sig inget större förmögenhetsvÀrde, utan det Àr den rÀtt som bevismedlet ger uttryck för, alltsÄ den rÀtt att fÄ betalt som framgÄr av skuldebrevet. Det finns fem grudlÀggande frÄgor som mÄste besvarar vid upprÀttande av ett skuldebrev, nÀmligen vem som ska betala vad till vem, nÀr prestation ska ske och var. HÀr ska frÄgan om vem som ska betala behandlas.

Vem ska betala?

Den mest grundlÀggande frÄgan Àr förstÄs vem som ska betala. Det kan givetvis uppkomma frÄgor som gÀller förfalskningar eller misstag. För att inte komplicera frÄgan för mycket Àr dock lÄntagaren skyldig att betala sin skuld till lÄngivaren. LÄntagaren fÄr inte överlÄta sin skuld utan lÄngivarens samtycke. 

NÀr det gÀller sjÀlva existensen av en skuld mot nÄgon viss person, Àr det den som pÄstÄr att en skuld existerar (alltsÄ i regel borgenÀren/lÄngivaren) som i normalfallet anses ha bevisbördan för sitt pÄstÄende. Det Àr alltsÄ principiellt borgenÀrens sak att visa vem som ska svara för en fordran. 

TvÄ eller flera lÄntagare

Man kan tÀnka sig att flera stÄr som lÄntagare till ett skuldebrev. Ett praktiskt exempel Àr par som gemensamt köpt en fastighet för vilket de gemensamt Àr lÄntagare. BÄda kommer dÄ att vara gÀldenÀrer till samma skuld. HÀr finns tvÄ möjligheter. 

Delat ansvar:

Vid delat ansvar Àr varje gÀldenÀr (lÄntagare) endast skyldig att betala sin andel av skulden. Om A och B tagit ett lÄn pÄ 100 000 kr av borgenÀren X, Àr vid delat ansvar var och en av dem endast skyldig att betala 50 000 kr till X. X kan inte krÀva mer Àn sÄ av nÄgon av dem. 

Har lÄntagarnas respektive andel i avtalet bestÀmts pÄ nÄgot annat sÀtt, fÄr lÄngivaren krÀva varje lÄntagare pÄ den bestÀmda andelen och inget mer. Delat ansvar ligger alltsÄ i lÄntagarens intresse. Det kan av avtalet exempelvis framgÄ att A Àr skyldig att betala 25 000 kr och B skyldig att betala 75 000 kr. 

Solidariskt ansvar:

Motsatt regel –  alltsĂ„ regeln som ligger i borgenĂ€rens intresse – Ă€r regeln om solidariskt intresse. Vid solidariskt ansvar svarar var och en av gĂ€ldenĂ€rerna gentemot lĂ„ngivaren för hela lĂ„net. X kan alltsĂ„ fritt vĂ€lja vem av A och B som X vill vĂ€nda sig emot och fĂ„r dĂ„ krĂ€va in hela beloppet, alltsĂ„ i exemplet 100 000 kr. 

BorgenÀren slipper med andra ord jaga var och en av gÀldenÀrerna, utan kan vÀnda sig mot den gÀldenÀr som borgenÀren anser ha störst möjlighet att betala tillbaka skulden.

Skuldebrevslagens huvudregel

Skuldebrevslagen har som dipositiv huvudregel valt det senare alternativet (solidariskt ansvar) vilket framgÄr av 2 § första stycket skuldebrevslagen. NÀr flera har en gemensam skuld svarar de alltsÄ solidariskt.

Endast nÀr det av skuldebrevet framgÄr att ansvaret ska vara delat, fÄr gÀldenÀrerna fördelen av ett delat ansvar. Som dispositiv huvudregel fÄr alltsÄ borgenÀren vÀnda sig mot vilken som helst av gÀldenÀrerna och krÀva att denna ska betala hela skulden.

Regress

Det solidariska betalningsansvar leder först till ett mÀrkligt resultat. A och B har en gemensam skuld till X. X vÀljer att krÀva A som mÄste betala hela skulden och B tycks komma undan sitt betalningsansvar. SÄ Àr det förstÄs inte.

Den av gÀldenÀrerna som betalat skulden fÄr nÀmligen rÀtt till sÄ kallad regress. Regress innebÀr att den som fÄtt betala för nÄgot som personen i frÄga inte Àr betalningsansvarig för, fÄr ÄterkrÀva en del av eller i vissa fall hela summan av den som egentligen ska betala.

Regler om regress finns i 2 § andra stycket skuldebrevslagen. I exemplet kan alltsÄ A, som betalat hela skulden pÄ 100 000 kr till X, nu i regressomgÄngen krÀva B pÄ 50 000 kr (B:s andel). Det gÄr givetvis att genom avtal gÀldenÀrerna emellan komma överens om andra andelar.

Det Ă€r givetvis tĂ€nktbart att nĂ„gon av gĂ€ldenĂ€rerna inte kan betala pĂ„ grund av konkurs, eller för att personen inte gĂ„r att fĂ„ tag pĂ„ eller inte svarar inom tvĂ„ veckor. I skuldebrevslagen regleras denna situation i 2 § andra stycket. DĂ€r framgĂ„r att om en av gĂ€ldenĂ€rerna faller bort pĂ„ detta sĂ€tt, svarar de andra för den bortfallnes andel, och det i proportion till sina egna andelar.

I exemplet ovan blir det inte sÄ svÄrt eftersom det bara finns tvÄ gÀldenÀrer. Hade det funnits tre gÀldenÀrer hade gÀldenÀr A och gÀldenÀr C fÄtt betala 25 000 kr vardera dÄ gÀldenÀr B fallit bort, förutsatt att de inte svarar med olika andelar.

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

MÄndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

VÄra digitala tjÀnster kan anvÀndas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Ska du lÄna ut pengar till en vÀn eller slÀkting? LÀs mer »

Framtidsfullmakt. 4 skÀl till varför du bör skriva en

12 maj 2024 

Framtidsfullmakt. 4 skÀl till varför du bör skaffa en

En framtidsfullmakt Àr en skriftlig fullmakt som tas i bruk nÀr fullmaktsgivaren vid en framtida tidpunkt har blivit oförmögen att fatta egna beslut. Framtidsfullmakten ska upprÀttas enligt sÀrskilda i lagen föreskrivna formkrav  dÀr det framgÄr vem eller vilka som Àr fullmaktshavare. Genom att i förvÀg upprÀtta en framtidsfullmakt kan den enskilde ta ett privat initiativ till att utforma det stöd som han eller hon kanske behöver i framtiden.

Alternativ till godmanskap eller förvaltarskap

En framtidsfullmakt kan anvÀndas i stÀllet för att godmanskap eller förvaltarskap utses för den enskilde. Detta kan vara ett lockande alternativ för mÄnga som inte vill att den framtida hjÀlpen ska bestÄ av offentliga ÄtgÀrder dÀr det finns en tillsyn och kontroll genom den kommunala överförmyndarmyndigheten.

Komplement till en vanlig fullmakt

En framtidsfullmakt kan ocksÄ vara ett komplement till en vanlig fullmakt. Den som önskar att det ska vara kontinuitet nÀr det gÀller hjÀlp med sÀrskilda ekonomiska angelÀgenheter kan i en vanlig fullmakt utse en person som fullmaktshavare som sedan tar över som framtidsfullmaktshavare.

Brett anvÀndningsomrÄde

Det Àr ett brett anvÀndningsomrÄde för framtidsfullmakter. En sÄdan fullmakt kan anvÀndas i stort sett för alla slags ekonomiska angelÀgenheter och personliga angelÀgenheter. NÀstan hela det framtida hjÀlpbehovet kan tÀckas av en framtidsfullmakt. 

Det finns dock en del frÄgor som Àr undantagna frÄn vad en framtidsfullmakt fÄr handla om. Man kan sÀga att det handlar om integritetsnÀra frÄgor dÀr lagstiftaren ansett att den som givits framtidsfullmakten inte fÄr agera i stÀllet för framtidsfullmaktsgivaren. 

  • Dels faller Ă„tgĂ€rder inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden samt tandvĂ„rd utanför en framtidsfullmakt. SĂ„dana Ă„tgĂ€rder fĂ„r en framtidsfullmaktshavare inte bestĂ€mma om för framtidsfullmaktsgivarens rĂ€kning.
  • En framtidsfullmaktshavare fĂ„r inte ta hand om frĂ„gor av tydlig personlig karaktĂ€r för fullmaktsgivaren. Det handlar om vissa rĂ€ttshandlingar som endast den enskilde sjĂ€lv fĂ„r besluta om, exempelvis ingĂ„ende av Ă€ktenskap eller upprĂ€ttande av testamente.
  • Det gĂ„r inte att bestĂ€mma över sin kvarlĂ„tenskap med en framtidsfullmakt. Den som vill göra det Ă€r hĂ€nvisad till att upprĂ€tta testamente.
  • En framtidsfullmakt kan inte anvĂ€ndas om den strider mot tvingande lagstiftning.

Framtidsfullmakten kan vara generell eller begrÀnsad

Även om en framtidsfullmakt kan vara generell stĂ„r det dock fullmaktsgivaren fritt att begrĂ€nsa framtidsfullmakten. BegrĂ€nsningen kan göras sĂ„ att fullmakten kan avse endast vissa slags angelĂ€genheter eller vissa bestĂ€mda rĂ€ttshandlingar. Det Ă€r ocksĂ„ fritt att vĂ€lja att inte upprĂ€tta en framtidsfullmakt.

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

MÄndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

VÄra digitala tjÀnster kan anvÀndas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Framtidsfullmakt. 4 skÀl till varför du bör skriva en LÀs mer »

Är du sambo? Viktigt att veta om testamenten

11 maj 2024 

Är du sambo? Viktigt att veta om testamente, sĂ€rkullbarn och arv

Efterlevande sambo har ingen arvsrÀtt efter den avlidne. Det innebÀr att den avlidnes tillgÄngar, efter bodelning fördelas mellan dennes arvingar och universella testamentstagare. De sambor som önskar sig en mera heltÀckande reglering Àr sÄledes hÀnvisade till att gifta sig eller att genom avtal, testamente och andra rÀttshandlingar Ästadkomma detta.

NÀr har gemensamma barn och sÀrkullbarn rÀtt att fÄ ut sitt arv?

Eftersom efterlevande sambo inte har nÄgon arvsrÀtt efter sin sambo pÄ samma sÀtt som efterlevande make, behöver inte gemensamma barn, i likhet med makars gemensamma barn, vÀnta pÄ sitt arvs tills den efterlevande sambon avlidit. Barn fÄr enligt den legala arvsordningen, oavsett om de Àr gemensamma eller sÀrkullbarn, ut sitt arv direkt vid förÀlderns död.

Behoven av testamente

Alla sambor har inte behov av testamente. Vissa sambor kan ha valt att sammanbo utan att gifta sig för att undvika den omfattande regleringen som Ă€ktenskapet medför. Det kan exempelvis gĂ€lla par som har ett tidigare Ă€ktenskap bakom sig och inte minst med hĂ€nsyn till barn i detta förhĂ„llande vill markera sin ekonomiska sjĂ€lvstĂ€ndighet genom att inte gifta om sig. 

MÄnga sambor kan dock ha ett behov att utöver det skydd som sambolagens bodelnings- och övertaganderegler erbjuder vid den ena sambons död genom egna rÀttshandlingar tillskapa ett mera omfattande efterlevnadsskydd.

Sambor kan Ästadkomma det genom att förÀkra sig om att de Àr eller blir insatta som förmÄnstagare till försÀkringar som utfaller vid dödsfall och upprÀtta testamente till förmÄn för varandra.

Vad kan man Ästadkomma med ett testamente?

I testamentet kan man exempelvis ha som önskemÄl att barnen ska avstÄ frÄn sitt rÀtt att krÀva ut sin laglott för att skydda den efterlevande partnern. För att se till att barnen inte krÀver ut sin laglott kan man bestÀmma att rÀtten till efterarv försvinner om ett barn gÄr emot denna önskan och ÀndÄ krÀver ut sin laglott. Om barnet ÀndÄ gÄr emot önskemÄlet enligt testamentet fÄr barnet endast laglotten och inget mer.

Efterarv kallas det arv som finns kvar efter dig nÀr din partner i sin tur gÄr bort. Efterarv uppstÄr endast om du vÀljer att testamentera till din partner med fri förfoganderÀtt. Fri förfoganderÀtt innebÀr att du kan bestÀmma vem som ska Àrva din egendom nÀr din partner gÄr bort. Om din partner fÄr Àrva dig med fri förfoganderÀtt kan du alltsÄ bestÀmma att dina barn ska fÄ arvet efter dig nÀr Àven din partner gÄr bort.

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

MÄndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

VÄra digitala tjÀnster kan anvÀndas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Är du sambo? Viktigt att veta om testamenten LĂ€s mer »

Sambor med sÀrkullbarn. DÀrför bör ni skriva testamente

7 maj 2024 

Sambor med sÀrkullbarn. DÀrför bör ni skriva testamente

Om sambor har sÀrkullbarn frÄn ett tidigare Àktenskap, ett samboförhÄllande eller en mera tillfÀllig relation kan behovet av testamente i hög grad skifta med hÀnsyn till hur relationen med sÀrkullbarnet ser ut. Ett sÄdant barn kan ha levt i en nÀra social gemenskap med förÀldern, vilket motiverar att barnets arvsrÀtt inte begrÀnsas genom testamente, utan att barnet vid förÀlderns död antingen fÄr ut hela sin arvslott eller att barnet dÄ fÄr ut endast sin laglott och det som ÄterstÄr av arvslotten som efterarv vid den efterlevande sambons död.

Det kan givetvis förhÄlla sig sÄ att den sociala relationen med sÀrkullbarnet varit begrÀnsad eller obefintlig och att förÀldern av den anledningen genom testamente önskar prioritera efterlevande sambo och deras gemensamma barn. Samtidigt kan en sÄdan prioritering lÀtt komma att gynna den efterlevandes sÀrkullbarn samt eventuellt ny make eller sambo.   

Oavsett vilket önskemÄl som samborna har i frÄga om fördelningen av deras kvarlÄtenskap kompliceras bilden av att sÀrkullbarnen har en ovillkorlig rÀtt till laglott och att samborna vanligtvis inte kan veta vem av dem som kommer att dö först. 

Sambo med god relation till sÀrkullbarn

LÄt oss anta att en sambo, som har sÀrkullbarn frÄn ett tidigare Àktenskap och ett gemensamt barn med sin sambo, önskar att sÀrkullbarnet, med vilket han eller hon haft en god relation, ska pÄ samma sÀtt som makars sÀrkullbarn fÄ ut hela sitt arv vid förÀlderns död och att efterlevande sambo ska med undantag av det gemensamma barnets laglott Àrva det som ÄterstÄr av kvarlÄtenskapen med fri förfoganderÀtt, medan det gemensamma barnet ska fÄ vÀnta pÄ det som ÄterstÄr av sin arvslott till dess att den efterlevande sambon har avlidit. 

Ett testamente kan dÄ utformas enligt följande: 

Exempel: sambo med god relation till sÀrkullbarn

“Den av oss undertecknade sambor som överlever den andra ska med undantag av sĂ€rkullbarns arvslott och bröstarvinges laglott fĂ„ hela den avlidna sambons kvarlĂ„tenskap med fri förfoganderĂ€tt. Den efterlevande sambon har dĂ€rmed inte rĂ€tt att genom testamente förfoga över kvarlĂ„tenskapen.” 

“Lever vid den sist avlidna sambons död bröstarvinge till den först avlidna sambon som ej Ă€r sĂ€rkullbarn, ska den av dem som dĂ„ har den bĂ€sta arvsrĂ€tten efter den först avlidna sambon fĂ„ en andel av den sist avlidna sambons bo som motsvarar förhĂ„llandet mellan det som den efterlevande sambon erhöll i testamente av kvarlĂ„tenskapen efter den först avlidna sambon och summan av detta testamentsförvĂ€rv och den efterlevandes egendom efter bodelningen. Det som Ă„terstĂ„r av boet efter den sist avlidna sambon ska fördelas mellan dennes arvingar enligt lag.” 

“Detta förordnande ska tolkas med stöd av 3 kap. Ärvdabalken”. 

Exempel 1

A dör och efterlÀmnar sin sambo B, sÀrkullbarnet C och det gemensamma barnet D. Samborna har upprÀttat ett inbördes testamente enligt ovan. A:s samboegendom uppgÄr till 300 000 kr och B:s till 100 000 kr. A:s övriga tillgÄngar uppgÄr till 200 000 kr och B:s till 400 000 kr. Vid bodelningen fÄr B (300 000 + 100 000) /2 = 200 000 kr. B fÄr dessutom sin övriga egendom pÄ 400 000 kr.

Den avlidnes bodelningslott pĂ„ 200 000 kr och dennes övriga tillgĂ„ngar pĂ„ 200 000 kr, totalt 400 000 kr, utgör dennes kvarlĂ„tenskap. DĂ€rav fĂ„r C sin arvslott pĂ„ 200 000 kr och D sin laglott motsvarande ÂŒ, det vill sĂ€ga 100 000 kr, medan det som Ă„terstĂ„r pĂ„ 100 000 kr enligt testamentet tillfaller B med fri förfoganderĂ€tt. 

B dör och efterlÀmnar, förutom det gemensamma barnet D ocksÄ sÀrkullbarnet E. KvarlÄtenskapen uppgÄr nu till 700 000 kr. Kvotdelen för efterarvsrÀtten blir enligt testamentet 100 000 / (100 000 + 200 000 + 400 000) = 1/7. D erhÄller alltsÄ som arv efter A 1/7 av 700 000 = 100 000 kr. 

Eftersom behÄllningen inte ökat efter A:s död har C och D totalt sett som arv efter A fÄtt vardera 200 000 kr. Det som ÄterstÄr av boet vid B:s död, det vill sÀga 600 000 kr, delas enligt lag mellan B:s bröstarvingar, det vill sÀga det gemensamma barnet D och sÀrkullbarnet E, vilket vardera fÄr 300 000 kr. 

Gemensamma barn och sÀrkullbarn har alltsÄ fÄtt lika mycket var i arv efter respektive förÀlder, lÄt vara att det gemensamma barnet D pÄ grund av testamente till B fick vÀnta pÄ en del av arvet efter A. 

Sambo som varken vill prioritera sÀrkullbarn eller gemensamma barn

LÄt oss anta att en sambo i syfte att prioritera sin efterlevande sambo önskar att varken dennes sÀrkullbarn eller gemensamma barn vid dennes död ska fÄ ut mer Àn sina laglotter, medan kvarlÄtenskapen i övrigt ska tillfalla den efterlevande sambon med fri förfoganderÀtt.  

Eftersom relationen till sÀrkullbarnet varit god önskar sambon att sÀrkullbarnet pÄ samma sÀtt som det gemensamma barnet ska ha rÀtt att vid den efterlevande sambons död fÄ det som ÄterstÄr av sin arvslott efter den först avlidna sambon.  

Samborna anser ocksÄ att den efterlevandes sÀrkullbarn ska Àrva enligt lag pÄ samma sÀtt som ett gemensamt barn. Testamentet kan dÄ utformas enligt följande: 

Exempel: sambo som varken vill prioritera sÀrkullbarn eller gemensamma barn

“Den av oss undertecknade sambor som överlever den andra ska med undantag av bröstarvinges laglott erhĂ„lla hela den avlidna sambons kvarlĂ„tenskap med fri förfoganderĂ€tt. Den efterlevande sambon har alltsĂ„ inte rĂ€tt att testamentera bort kvarlĂ„tenskapen.” 

“Lever vid den sist avlidna sambons död nĂ„gon bröstarvinge till den först avlidna sambon, ska den av dem som dĂ„ har den bĂ€sta arvsrĂ€tten efter den först avlidna sambon fĂ„ en andel av den sist avlidna sambons bo som motsvarar förhĂ„llandet mellan det som den efterlevande sambon fick i testamente av kvarlĂ„tenskapen efter den först avlidna sambon och summan av detta testamentsförvĂ€rv och den efterlevandes egendom efter bodelning. Det som Ă„terstĂ„r av boet efter den sist avlidna sambon ska fördelas mellan dennes arvingar enligt lag.” 

“Detta förordnande ska tolkas med stöd av 3 kap. Ärvdabalken.” 

Exempel 2

A dör och efterlÀmnar sin sambo B, sÀrkullbarnet C och det gemensamma barnet D. Samborna har upprÀttat ett inbördes testamente enligt ovan. A:s samboegendom uppgÄr till 300 000 kr och B:s till 100 000 kr. A:s övriga tillgÄngar uppgÄr till 200 000 kr och B:s till 400 000 kr. Vid bodelningen fÄr B (300 000 + 100 000) /2 = 200 000 kr. B fÄr dessutom sin övriga egendom pÄ 400 000 kr. 

Den avlidnes bodelningslott pĂ„ 200 000 kr och dennes övriga tillgĂ„ngar pĂ„ 200 000 kr, totalt 400 000 kr, utgör dennes kvarlĂ„tenskap. DĂ€rav fĂ„r C och D sina laglotter motsvarande ÂŒ, det vill sĂ€ga 100 000 vardera, medan det som Ă„terstĂ„r pĂ„ 200 000 kr enligt testamentet tillfaller B med fri förfoganderĂ€tt. 

B dör och efterlĂ€mnar, förutom det gemensamma barnet D ocksĂ„ sĂ€rkullbarnet E. KvarlĂ„tenskapen uppgĂ„r nu till 800 000 kr. Kvotdelen för efterarvsrĂ€tt blir enligt testamentet 200 000 / (200 000 + 200 000 + 400 000) = ÂŒ. C och D fĂ„r alltsĂ„ som arv efter A ÂŒ av 800 000 = 200 000 kr, det vill sĂ€ga 100 000 kr vardera.  

Det som ÄterstÄr av boet vid B:s död, det vill sÀga 600 000 kr, delas enligt lag mellan B:s bröstarvingar, det vill sÀga det gemensamma barnet D och sÀrkullbarnet E, vilka fÄr 300 000 kr vardera. 

Sambo med bristfÀllig relation till sitt sÀrkullbarn

LĂ„t oss anta att en sambo haft en bristfĂ€llig relation till sitt sĂ€rkullbarn och att han eller hon önskar prioritera sin nya familj och begrĂ€nsa sĂ€rkullbarnets arv genom att i testamente bestĂ€mma att den efterlevande sambon ska med undantag av bröstarvingarnas laglotter fĂ„ hela kvarlĂ„tenskapen med fri förfoganderĂ€tt och att det gemensamma barnet, men inte sĂ€rkullbarnet, vid den efterlevande sambons död ska fĂ„ det som Ă„terstĂ„r av arvet efter den först avlidne sambon.  

Samborna anser ocksĂ„ att det gemensamma barnet vid den efterlevande sambons död ska fĂ„ hela kvarlĂ„tenskapen efter denne, medan ocksĂ„ dennes sĂ€rkullbarn fĂ„r hĂ„lla till godo med sin laglott. Testamentet kan dĂ„ utformas enligt följande: 

Exempel: sambo med bristfÀllig relation till sitt sÀrkullbarn

“Den av oss undertecknande sambor som överlever den andra ska med undantag av bröstarvinges laglott fĂ„ hela den avlidnes kvarlĂ„tenskap med fri förfoganderĂ€tt. Den efterlevande sambon har alltsĂ„ inte rĂ€tt att genom testamente bestĂ€mma över kvarlĂ„tenskapen.” 

“Lever vid den sist avlidna sambons död nĂ„gon bröstarvinge som inte Ă€r sĂ€rkullbarn till den först avlidna sambon, ska den av dem som dĂ„ har den bĂ€sta arvsrĂ€tten efter den först avlidna sambon fĂ„ en andel av den sist avlidna sambons bo som motsvarar förhĂ„llandet mellan det som den efterlevande sambon fick i testamente av kvarlĂ„tenskapen efter den först avlidna sambon och summan av detta testamentsförvĂ€rv och den efterlevandes egendom efter bodelning. Det som Ă„terstĂ„r av boet efter den sist avlidna sambon ska tillfalla dennes barn som Ă€r gemensamma med den först avlidne, medan den sist avlidnes sĂ€rkullbarn ska fĂ„ sin laglott.” 

“Detta förordnande ska tolkas med stöd av 3 kap. Ärvdabalken.” 

Exempel 3

A dör och efterlÀmnar sin sambo B, sÀrkullbarnet C och det gemensamma barnet D. Samborna har upprÀttat ett inbördes testamente enligt ovan. A:s samboegendom uppgÄr till 300 000 kr och B:s till 100 000 kr. A:s övriga tillgÄngar uppgÄr till 200 000 kr och B:s till 400 000 kr. Vid bodelningen fÄr B (300 000 + 100 000) / 2 = 200 000 kr.  B fÄr dessutom sin övriga egendom pÄ 400 000 kr. 

Den avlidnes bodelningslott pĂ„ 200 000 kr och dennes övriga tillgĂ„ngar pĂ„ 200 000 kr, totalt 400 000 kr, utgör dennes kvarlĂ„tenskap. DĂ€rav fĂ„r C och D sina laglotter motsvarande ÂŒ, det vill sĂ€ga 100 000 vardera, medan det som Ă„terstĂ„r av 200 000 kr enligt testamentet tillfaller B med fri förfoganderĂ€tt. 

B dör och efterlĂ€mnar, förutom det gemensamma barnet D ocksĂ„ sĂ€rkullbarnet E. KvarlĂ„tenskapen uppgĂ„r till 800 000 kr. Kvotdelen för efterarvsrĂ€tten blir enligt testamentet 200 000 / (200 000 + 200 000 + 400 000) = ÂŒ. D fĂ„r alltsĂ„ som arv efter A ÂŒ av 800 000 = 200 000 kr. I frĂ„ga av det som Ă„terstĂ„r av boet, det vill sĂ€ga 600 000 kr, har sĂ€rkullbarnet E en rĂ€tt till laglott pĂ„ 150 000 kr, medan det som Ă„terstĂ„r pĂ„ 450 000 kr enligt testamentet tillfaller det gemensamma barnet D.

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

MÄndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

VÄra digitala tjÀnster kan anvÀndas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Sambor med sÀrkullbarn. DÀrför bör ni skriva testamente LÀs mer »

Sambor med barn. DÀrför bör ni skriva testamente

6 maj 2024 

Sambor med barn. DÀrför bör ni skriva testamente

Om sambor har barn ska enligt den legala arvsordningen, efter bodelningen har Àgt rum mellan efterlevande sambo och den avlidnes arvingar eller universella testamentstagare, arvet fördelas mellan den avlidnes barn, eller om barn har dött dess avkomlingar (2 kap. 1 a § Àrvdabalken). 

Eftersom efterlevande sambo inte har nÄgon arvsrÀtt efter sin sambo pÄ samma sÀtt som efterlevande make, behöver inte sambors gemensamma barn vÀnta pÄ sitt arv tills den efterlevande sambon har avlidit. Barn fÄr ut sitt arv direkt vid förÀlderns död oavsett om de Àr gemensamma eller sÀrkullbarn. 

Sambor kan av den anledningen ha ett behov av ett testamente. Testamentsfriheten Àr dock begrÀnsad pÄ grund av bröstarvingarnas rÀtt till laglott, vilket utgör halva arvslotten (7 kap. 1 § Àrvdabalken). 

Behovet av testamente för sambor med barn

Sambor som avser att Àndra pÄ arvsordningen och tillgodose varandra genom testamente behöver övervÀga med vilken rÀtt den efterlevande sambon ska överta kvarlÄtenskapen, med full ÀganderÀtt eller fri förfoganderÀtt. Sambor behöver dessutom övervÀga om och i vilken mÄn den först avlidna sambons bröstarvingar vid den efterlevande sambons död ska ha rÀtt till efterarv.  

Kommer barnen att ta ut sin laglott vid den först avlidna sambons död gÀller frÄgan om de vid den efterlevande sambons död ska ha rÀtt att fÄ ut resten av sin arvslott efter den först avlidna sambon. Det Àr inte helt ovanligt att vissa sambor hÀr kan vilja göra en skillnad mellan gemensamma barn och sÀrkullbarn pÄ den först avlidna sambons sida. 

Har samborna gemensamma barn kan det tyckas spela mindre roll om de erhĂ„ller arvet efter den först avlidna eller efter den sist avlidna sambon. Men om det finns sĂ€rkullbarn pĂ„ den efterlevandes sida gynnas dessa av att testamentet saknar bestĂ€mmelser om efterarv. Även ny make eller sambo till den efterlevande sambon gynnas ocksĂ„. 

Testamente med full ÀganderÀtt

Liksom behovet av testamente för barnlösa sambor Ă€r det för sambor med barn viktigt att man vid utformningen av testamenten inte stannar vid ord som “full Ă€ganderĂ€tt” och “fri förfoganderĂ€tt”, utan nĂ€rmare anger vilka rĂ€ttsföljder man önskar uppnĂ„, sĂ„vĂ€l nĂ€r det gĂ€ller den rĂ€tt med vilken efterlevande sambo ska ha innehaft egendomen, som nĂ€r det gĂ€ller fördelningen vid den sist avlidna sambons död. 

Om samborna bara har gemensamma barn kan det tyckas spela mindre roll om de erhĂ„ller kvarlĂ„tenskapen som arv efter den ena eller den andra förĂ€ldern, men om den efterlevande sambon Ă€ven har sĂ€rkullbarn pĂ„ sin sida gynnas dessa av att sekundosuccession (efterarv) Ă€r utesluten pĂ„ grund av testamente om full Ă€ganderĂ€tt. Även en ny make eller sambo gynnas av ett sĂ„dant testamente.  

Ett inbördes testamente med full ÀganderÀtt mellan sambor som har barn kan utformas enligt följande:

Exempel full ÀganderÀtt

“Den av oss undertecknande sambor som överlever den andra ska med undatag av bröstarvingars laglott erhĂ„lla det som Ă„terstĂ„r av kvarlĂ„tenskapen med full Ă€ganderĂ€tt. Den efterlevande sambon har dĂ€rmed rĂ€tt att genom testamente bestĂ€mma över denna del av kvarlĂ„tenskapen.” 

“Vid den sist avlidna sambons död ska den först avlidna sambons bröstarvingar inte ha nĂ„gon rĂ€tt till arv efter den sistnĂ€mnda sambon. KvarlĂ„tenskapen efter den sist avlidna sambon ska fördelas mellan dennes arvingar enligt lag.” 

Exempel 1

A dör och efterlÀmnar sin sambo B och det gemensamma barnet C. Samborna har upprÀttat ett inbördes testamente enligt ovan. A:s samboegendom uppgÄr till 300 000 kr och B:s till 100 000 kr. A:s övriga tillgÄngar uppgÄr till 200 000 kr och B:s till 400 000 kr. 

Vid bodelning fÄr B (300 000 + 100 000) /2 = 200 000 kr. B behÄller utöver detta sin övriga egendom pÄ 400 000 kr. Den avlidnes bodelningslott pÄ 200 000 kr och dennes övriga tillgÄngar pÄ 200 000 kr, totalt 400 000 kr, utgör dennes kvarlÄtenskap. 

DĂ€rav utgör œ C:s laglott, det vill sĂ€ga 200 000 kr, medan det som Ă„terstĂ„r pĂ„ 200 000 kr enligt testamente tillfaller B med full Ă€ganderĂ€tt. 

B dör och efterlÀmnar, förutom det gemensamma barnet C, sÀrkullbarnet D. KvarlÄtenskapen uppgÄr nu till 800 000 kr. Eftersom A:s bröstarvingar Àr uteslutna pÄ grund av testamentet fÄr C nu inget arv efter A. Som bröstarvinge efter B fÄr C dock tillsammans med D hela kvarlÄtenskapen efter B enligt lag, vilket innebÀr att de fÄr 400 000 kr vardera. 

Samborna har möjlighet att i sitt testamente vad gÀller arvet efter den sist avlidna i stÀllet för en fördelning enligt lag utesluta dennes sÀrkullbarn och endast testamentera till förmÄn för de gemensamma bröstarvingarna. Ett uteslutet sÀrkullbarn har dock rÀtt till sin laglott.  

Testamente med fri förfoganderÀtt

Det Àr ganska vanligt att sambor inte vill utesluta det gemensamma barnet frÄn arv efter den först avlidna sambon eftersom det gynnar den sist avlidnes sÀrkullbarn, sÀrskilt eftersom det kan vara tillfÀlligheternas spel vem av samborna som dör först. Ett testamente gynnar dessutom, vilket har nÀmnts, Àven eventuell ny make eller sambo till den sist avlidna pÄ bekostnad av den först avlidna sambons arvingar. 

Även för sambor med barn kan det vara önskvĂ€rt att genom testamente Ă„stadkomma en ordning som liknar den som enligt lag gĂ€ller för makar, det vill sĂ€ga fri förfoganderĂ€tt för sambo och en rĂ€tt till efterarv för i första hand den först avlidna sambons bröstarvingar som Ă€r gemensamma med den efterlevande. 

Det gÄr dock inte att Ästadkomma nÄgon full likhet med vad som gÀller för makar. Ett problem Àr bröstarvingarnas rÀtt till laglott som innebÀr att den första avlidna sambons bröstarvingar har rÀtt att vid dennes död fÄ ut sin laglott, vilket utgör halva arvslotten (7 kap. 1 § Àrvdabalken). Denna rÀtt Àr tvingande och kan utnyttjas Àven om den inte stÄr inskrivet i testamentet. Det som ÄterstÄr sedan laglotterna har utgÄtt kan samborna genom testamente tilldela den efterlevande av dem med fri förfoganderÀtt.  

Ett ytterligare problem Àr det som aktualiseras i frÄga om barnlösa sambor, nÀmligen rÀtten till efterarv. Olikheterna mellan sambor och makar nÀr det gÀller egendomsordningen och reglerna för bodelningen gör det nödvÀndigt att Àven nÀr det gÀller sambor med barn testamentariskt konstruera kvotdelen för efterarv.  

Ett inbördes tetamente mellan sambor med barn med bestÀmmelser om fri förfoganderÀtt till den efterlevande kan utformas enligt följande: 

Exempel fri förfoganderÀtt

“Den av oss undertecknade sambor som överlever den andra ska med undantag av bröstarvinges laglott fĂ„ hela den avlidna sambons kvarlĂ„tenskap med fri förfoganderĂ€tt. Den efterlevande sambon har dĂ€rmed inte rĂ€tt att testamentariskt bestĂ€mma över kvarlĂ„tenskapen.” 

“Lever vid den sist avlidna sambons död nĂ„gon bröstarvinge till den först avlidna sambon, ska den av dem som dĂ„ har den bĂ€sta arvsrĂ€tten efter den först avlidna sambon erhĂ„lla en andel av den sist avlidna sambons bo som motsvarar förhĂ„llandet mellan det som den efterlevande sambon erhöll i testamente av kvarlĂ„tenskapen efter den först avlidna sambon och summan av detta testamentesförvĂ€rv och den efterlevandes egendom efter bodelning. Det som Ă„terstĂ„r av boet efter den sist avlidna sambon ska fördelas mellan dennes arvingar enligt lag.” 

“Detta förordnande ska tolkas med stöd av 3 kap. Ärvdabalken.” 

Exempel 2

A dör och efterlÀmnar sin sambo B och det gemensamma barnet C. Samborna har upprÀttat ett inbördes testamente enligt ovan. A:s samboegendom uppgÄr till 300 000 kr och B:s till 100 000 kr. A:s övriga tillgÄngar uppgÄr till 200 000 kr och B:s till 400 000 kr.  

Vid bodelningen erhĂ„ller B (300 000 + 100 000 kr) /2 = 200 000 kr. B behĂ„ller utöver det sin övriga egendom pĂ„ 400 000 kr. Den avlidnes bodelningslott pĂ„ 200 000 kr och dennes övriga tillgĂ„ngar pĂ„ 200 000 kr, totalt 400 000 kr, utgör dennes kvarlĂ„tenskap. DĂ€rav utgör œ C:s laglott, det vill sĂ€ga 200 000 kr, medan resterande 200 000 kr enligt testamente tillfaller B med fri förfoganderĂ€tt. 

B dör och efterlĂ€mnar, förutom det gemensamma barnet C ocksĂ„ sĂ€rkullbarnet D. KvarlĂ„tenskapen uppgĂ„r nu till 800 000 kr. Kvotdelen för sekundosuccession blir enligt testamentet 200 000/ (200 000 + 200 000 + 400 000) = 1/5. C fĂ„r dĂ€rmed som arv efter A ÂŒ av 800 000 kr = 200 000 kr. 

Det som ÄterstÄr av boet, det vill sÀga 600 000 kr, delas enligt lag mellan B:s bröstarvingar C och D vilka vardera fÄr 300 000 kr. Vid B:s död fÄr alltsÄ C 100 000 kr mer och D 100 000 kr mindre Àn i exempel 1. 

Även i fall dĂ„ sambor har barn kan det tĂ€nkas att de önskar sig ett mellanting mellan full Ă€ganderĂ€tt och fri förfoganderĂ€tt pĂ„ sĂ„ sĂ€tt att de vill ge den efterlevande full Ă€ganderĂ€tt med möjlighet för denne att genom testamente bestĂ€mma över egendomen, men att i den mĂ„n som den efterlevande inte gjort nĂ„gonting med egendomen ska efterarv Ă€ga rum vid dennes död.  

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

MÄndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

VÄra digitala tjÀnster kan anvÀndas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Sambor med barn. DÀrför bör ni skriva testamente LÀs mer »

Önskar du ge en gĂ„va till nĂ„gon? Viktiga fakta om gĂ„vobrev

5 maj 2024

Önskar du ge en gĂ„va till nĂ„gon? Viktiga fakta om gĂ„vobrev

Den viktigaste lagen som rör gÄva av lös egendom Àr lagen (1936:83) angÄende vissa utfÀstelser om gÄva (gÄvolagen). Lagen avser att reglera under vilka förutsÀttningar ett löfte om gÄva har rÀttslig verkan och nÀr gÄva av olika slags egendom Àr fullbordad. GÄvolagen syftar inte till att reglera alla slags gÄvor utan endast föremÄl sÄsom pengar, lösöre, muntliga och skriftliga fordringar, aktier och vÀrdepapper av visst slag.  

Huvudregeln att löfte om gÄva inte Àr bindande

Inledningsvis ska poÀngteras att ett erbjudande eller löfte att i framtiden ge bort lös egendom inte Àr bindande (1 § 1 st. GÄvolagen). Givaren blir inte bunden förrÀn sjÀlva gÄvan fullbordas. GÄvan fullbordas genom att egendomen överlÀmnas till gÄvotagaren. Om givaren Ängrar sitt erbjudande innan gÄvan överlÀmnats kan han eller hon helt utan vidare lÄta bli att fullborda gÄvan. Till stöd för principen att löfte om gÄva inte Àr bindande för den som avgett löftet brukar man sÀga: 

  • Att man bör skydda en person mot att bli bunden av förhastade gĂ„volöften. 
  • Att man vill förhindra tvister om att bindande löfte inte medför nĂ„gon omedelbar uppoffring. 
  • Att man bör skydda gamla mĂ€nniskor eller annars viljesvaga personer mot pĂ„tryckningar som de kan ha svĂ„rt att motstĂ„. 
  • Att man bör skydda givarens borgenĂ€rer/familj frĂ„n att ge bort egendom utan att fĂ„ betalt för egendomen.  

GÄvolöfte kan vara bindande

Det finns dock undantagsfall dĂ„ ett gĂ„volöfte Ă€r bindande. Är löftet gjort i skrift av givaren undertecknad handling, som överlĂ€mnats till gĂ„votagaren, eller om erbjudandet gjorts mera offentligt (exempelvis pĂ„ en 50-Ă„rsmiddag eller vid ett sammantrĂ€de med kommunfullmĂ€ktige), Ă€r givaren bunden av sitt löfte och gĂ„votagaren kan krĂ€va att gĂ„van överlĂ€mnas. 

UtfÀstelse om gÄva av lös egendom Àr ocksÄ bindande mot den som lÀmnar den om den görs i skuldebrev eller annan handling som blivit överlÀmnad till gÄvotagaren eller om omstÀndigheterna vid utfÀstelsens tillkomst utmÀrker att den var avsedd att komma till allmÀnhetens kÀnnedom.  

Vid gÄvor utfÀrdas ofta gÄvobrev som bland annat ska visa att gÄvotagaren inte Àr skyldig vare sig att lÀmna tillbaka eller betala det han eller hon fÄtt. Lagtexten nÀmner dock i första hand inte sÄdana gÄvobrev utan skuldebrev.  

Hur uppkommer en bindande gÄva?

Om gÄvobrev utfÀrdas blir förklaringen bindande för givaren först dÄ den överlÀmnas till gÄvotagaren eller representant för denne under sÄdana omstÀndigheter att mottagaren av förklaringen förstÄr dess innebörd. NÄgra sÀrskilda formaliteter behöver inte iakttas.  

Avtalet kan sÄledes mycket vÀl vara muntligt, och det Àr ocksÄ det vanligaste, om gÄvan inte avser större belopp eller vÀrden. Ett gÄvobrev som blir liggande hos givaren Àr dock inte giltigt. 

Viktigt att tÀnka pÄ

  • Om givaren vill att gĂ„van ska vara mottagarens enskilda egendom eller att gĂ„van inte ska rĂ€knas som förskott pĂ„ arv Ă€r det för bevisningens skull lĂ€mpligt med en skriftlig gĂ„vohandling. Genom överlĂ€mnandet Ă€r gĂ„votagaren ocksĂ„ – som huvudregel – skyddad mot ansprĂ„k frĂ„n givarens borgenĂ€rer. GĂ„van behöver alltsĂ„ inte registreras eller liknande. 
  • En gĂ„va av bostadsrĂ€tt blir fullbordad genom att föreningen underrĂ€ttas om gĂ„van 1 § 2 st. gĂ„volagen. 
  • Naturligtvis kan en givare lĂ€mna en gĂ„va till nĂ„gon efter sin död men om mottagaren ska kunna göra gĂ„van gĂ€llande efter givarens död mĂ„ste den för sin giltighet ges i form av ett testamente. Det Ă€r sĂ„ledes inte lĂ€ngre frĂ„ga om en gĂ„va utan ett testamentariskt förordnande. 
  • En gĂ„voutfĂ€stelse kan ocksĂ„ bli ogiltig, antingen helt eller delvis, om den krĂ€nker efterlevande makes eller arvingars arvsrĂ€tt. 

Fullbordande av gÄva

  • GĂ„va av pengar och lösöre fullbordas genom att objektet överlĂ€mnas till gĂ„votagaren. Det Ă€r möjligt att fullborda gĂ„va av pengar eller annan lös egendom genom att sĂ€tta in pengar pĂ„ ett konto i gĂ„votagarens namn, respektive överlĂ€mna egendomen till förvaring hos en bank, kreditmarknadsföretaget eller ett företag som driver verksamhet om inlĂ„ningsverksamhet. 
  • Givaren kan behĂ„lla en bankbok som stĂ€llts ut i gĂ„votagarens namn. En förutsĂ€ttning för att gĂ„van ska anses fullbordad Ă€r att givaren inte behĂ„ller rĂ€tten att disponera över det insatta. 
  • GĂ„va av aktier i form av aktiebrev eller löpande skuldebrev fullbordas genom att gĂ„votagaren fĂ„r handlingen i sin besittning (registreras). 
  • GĂ„va av onoterade aktier fullbordas genom att aktiebrev överlĂ€mnas till gĂ„votagaren. 
  • GĂ„va av enkelt skuldebrev eller annan motsvarande fordran fullbordas genom denuntiation (underrĂ€ttelse om Ă€ndrade Ă€garförhĂ„llanden). 

Behöver mottagaren acceptera gÄvan?

Det finns inget tvĂ„ng att motta en gĂ„va, inte ens om denna Ă€r helt utan förpliktelse för mottagaren. Den avsedda gĂ„votagaren vill kanske inte dra pĂ„ sig en tacksamhetsskuld mot givaren, eller sĂ„ vill han eller hon inte ha de kostnader eller det besvĂ€r som Ă€gandet medför. Genom att förklara sig inte vilja motta gĂ„van kan han eller hon göra gĂ„voförklaringen overksam. En uttrycklig accept av gĂ„van krĂ€vs om gĂ„van medför en förpliktelse för gĂ„votagaren.  Exempel:

  • DĂ„ den som fĂ„r en gĂ„va i pengar i gengĂ€ld förpliktar sig att, om givaren blir sjuk, bistĂ„ denne med vĂ„rd.  
  • Om gĂ„votagaren ska överta betalningsansvaret för pantskuld i en fastighet som han eller hon mottar som gĂ„va mĂ„ste han eller hon givetvis förbinda sig till det. Om gĂ„vomottagaren i ett sĂ„dan fall Ă€r omyndig krĂ€vs inte bara accept av förmyndaren utan Ă€ven ett samtycke av överförmyndare. 
  • Eftersom gĂ„va av fast egendom krĂ€ver mottagarens underskrift pĂ„ gĂ„vobrevet gĂ€ller ett verkligt krav pĂ„ accept av gĂ„van.  
© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

MÄndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

VÄra digitala tjÀnster kan anvÀndas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Önskar du ge en gĂ„va till nĂ„gon? Viktiga fakta om gĂ„vobrev LĂ€s mer »

Barnlösa sambor. DÀrför bör ni skriva testamente

5 maj 2024

Barnlösa sambor. DÀrför bör ni skriva testamente

UtgÄngspunkten för barnlösa sambors behov av testamente Àr den legala arvsordningen som innebÀr att efter att bodelningen Àgt rum mellan efterlevande sambo och den avlidnes arvingar och universella testamentstagare, ska arvet fördelas mellan den avlidnes förÀldrar, syskon och syskons avkomlingar (2 kap. 2 § Àrvdabalken). 

Sambor som genom testamente önskar avvika frÄn den legala arvsordningen och i stÀllet tillgodose varandra har goda möjligheter att göra det eftersom testationsfriheten inte Àr begrÀnsad av nÄgot tvingande laglottsskydd till förmÄn för arvingarna. 

Samborna kan dock inte bortse helt frÄn de ovan nÀmnda arvingarna om de samtidigt i sitt testamente avser att reglera hur kvarlÄtenskapen ska fördelas vid den sist avlidna sambons död. HÀr kan samborna ta stÀllning till om den enes eller den andres arvingar ska ha företrÀde eller om viss fördelning dem emellan Àr önskvÀrd nÀr bÄda samborna har avlidit. 

Testamente med full ÀganderÀtt

Enligt rĂ€ttspraxis har testamentsförordnanden som “full Ă€ganderĂ€tt” och “fri förfoganderĂ€tt” inte för alla fall en given och tydlig innebörd. Det hĂ€nger samman med att testamente enligt den grundlĂ€ggande principen ska tolkas med hĂ€nsyn till testators individuella och faktiska vilja (11 kap. 1 § Ă€rvdabalken).  

Det innebĂ€r att en testator med uttrycken “fri förfoganderĂ€tt” eller “full Ă€ganderĂ€tt” kan ha menat en sak, medan en annan testator med samma uttryck kan ha avsett nĂ„got helt annat. Av den anledningen Ă€r det önskvĂ€rt att man nĂ€rmare anger vilka rĂ€ttsföljder man önskar uppnĂ„, sĂ„vĂ€l nĂ€r det gĂ€ller den rĂ€tt med vilken den efterlevande sambo ska inneha egendom som nĂ€r det gĂ€ller fördelningen vid den sist avlidna sambons död. 

Om samborna vid den första sambons död önskar att den efterlevande sambon ska erhÄlla hela kvarlÄtenskapen med full ÀganderÀtt i den meningen att denne Àven ska ha rÀtt att genom testamente förfoga över egendomen bör detta uttryckligen framgÄ av testamentet. 

NÀr det gÀller fördelningen av kvarlÄtenskapen vid den efterlevande sambons död innebÀr ett testamente om full ÀganderÀtt att det inte blir nÄgot efterarv till förmÄn för den först avlida sambons arvingar. Det innebÀr att kvarlÄtenskapen ska fördelas mellan den sist avlidnas efterarvingar.  

Eftersom ett sÄdant testamente innebÀr ett gynnande av den ena sambons slÀkt framför den andra och det dessutom kan vara tillfÀlligheternas spel vem av samborna som dör först Àr det lÀmpligt att samborna vid upprÀttandet av testamentet fÄr upplysningar om dessa rÀttsverkningar. Ett inbördes testamente mellan barnlösa sambor om full ÀganderÀtt kan utformas enligt följande: 

Exempel full ÀganderÀtt

”Den av oss undertecknade sambor som överlever den andra ska erhĂ„lla all den avlidnes kvarlĂ„tenskap med full Ă€ganderĂ€tt. Den efterlevande ska dĂ€rmed ha rĂ€tt att genom testamente förfoga över egendomen.” 

”Vid den efterlevande sambons död ska den först avlidna sambons arvingar inte ha nĂ„gon rĂ€tt till arv efter den sistnĂ€mnda sambon. KvarlĂ„tenskapen efter den sist avlidna sambon ska dĂ„ fördelas mellan dennes arvingar enligt lag.” 

Exempel 1

A dör och efterlÀmnar sin sambo B och tvÄ syskon C och D. Samborna har upprÀttat ett inbördes testamente enligt ovan. TillgÄngarna i boet utgörs av A:s samboegendom pÄ 300 000 kr och B:s pÄ 100 000 kr. A:s övriga tillgÄngar uppgÄr till 400 000 kr och B:s till 200 000 kr. Vid bodelningen fÄr B (300 000 + 100 000) /2 = 200 000 kr.  

B behÄller utöver detta sin egendom pÄ 200 000 kr som inte utgör samboegendom. Den avlidnes bodelningslott pÄ 200 000 kr och dennes övriga tillgÄngar pÄ 400 000 kr, totalt 600 000 kr, utgör dennes kvarlÄtenskap som pÄ grund av testamentet tilldelas B med full ÀganderÀtt. 

B dör och efterlÀmnar syskon E och F. Boet uppgÄr dÄ pÄ grund av vÀrdestegring till 1 500 000 kr. Eftersom A:s syskon C och D Àr uteslutna pÄ grund av testamentet fÄr B:s syskon E och F hela kvarlÄtenskapen, det vill sÀga 750 000 kr vardera. 

Testamente med fri förfoganderÀtt

Det kan tÀnkas att ett testamente med full ÀganderÀtt, som efter bÄdas död gynnar den sist avlidnes slÀkt pÄ bekostnad av den först avlidnes slÀkt inte Àr önskvÀrt, sÀrskilt eftersom det kan vara tillfÀlligheternas spel vem av samborna som dör först. Dessutom gynnar ett testamente med full ÀganderÀtt Àven eventuell ny make eller sambo till den sist avlidna pÄ bekostnad av den först avlidna sambons arvingar. 

Det kan dÀrför framstÄ som mer lockande för sambor att genom testamente försöka Ästadkomma en arvsrÀttslig ordning som liknar den som gÀller för makar, alltsÄ att efterlevande make med fri förfoganderÀtt Àrver hela kvarlÄtenskapen.  

Ett sĂ„dan testamente innebĂ€r att efterlevande make inte har rĂ€tt att genom testamente bestĂ€mma över egendomen och att vid den sist avlidna sambons död den först avlidnes arvingar delar pĂ„ kvarlĂ„tenskapen enligt principerna om efterarv (3 kap. Ärvdabalken). 

Problemet att Ästadkomma en sÄdan ordning för sambor ligger i att den legala efterarvsrÀtten som tillkommer makar bygger pÄ en helt annan egendomsordning och andra bodelningsregler Àn de som gÀller för sambor. Det innebÀr bland annat att kvotdelen för efterarv mÄste testamentariskt konstrueras pÄ ett nÄgot annorlunda sÀtt Àn för makar.  

UtgÄngspunkten Àr dÄ att egendomsförhÄllandena vid den först avlidna sambons död, varmed efterlevande sambons testamentslott sÀtts i relation till dennes totala nettoförmögenhet efter bodelning och arvskifte. Ett inbördes testamente mellan barnlösa sambor med bestÀmmelse om fri förfoganderÀtt kan utformas enligt följande: 

Exempel fri förfoganderÀtt

”Den av oss undertecknade sambor som överlever den andra ska erhĂ„lla hela den avlidna sambons kvarlĂ„tenskap med fri förfoganderĂ€tt. Den efterlevande sambon har dĂ€rmed inte rĂ€tt att testamentariskt bestĂ€mma över kvarlĂ„tenskapen.” 

”Lever vid den sist avlidna sambons död den först avlidna sambons far, mor, syskon eller syskons avkomling, ska den av dem som dĂ„ har den bĂ€sta arvsrĂ€tten efter den först avlidna sambon erhĂ„lla en andel av den sist avlidna sambons bo som motsvarar förhĂ„llandet mellan det som den efterlevande sambon erhöll i testamente av kvarlĂ„tenskapen efter den först avlidna sambon och summan av detta testamentsförvĂ€rv och den efterlevandes egendom efter bodelningen. Det som Ă„terstĂ„r av boet efter den sist avlidna sambon ska fördelas mellan dennes arvingar enligt lag.” 

”Detta förordnande ska tolkas med stöd av 3 kap. Ärvdabalken.” 

Exempel 2

Samborna A och B som Àr barnlösa har upprÀttat inbördes testamente enligt ovan. Vid A:s död efterlÀmnar denne, förutom sin sambo B, tvÄ syskon C och D. TillgÄngarna i boet utgörs av A:s samboegendom pÄ 300 000 kr och B:s pÄ 100 000 kr. A:s övriga tillgÄngar uppgÄr till 400 000 kr och B:s till 200 000 kr.  

Vid bodelning erhÄller B (300 000 + 100 000) /2 = 200 000 kr. B erhÄller utöver det sin egendom pÄ 200 000 kr som inte utgör samboegendom. Den avlidnes bodelningslott pÄ 200 000 kr och dennes tillgÄngar pÄ 400 000kr, totalt 600 00 kr, utgör dennes kvarlÄtenskap som pÄ grund av testamente tillfaller B med fri förfoganderÀtt. 

B dör och efterlÀmnar syskon E och F. Boet uppgÄr dÄ pÄ grund av vÀrdestegring till 1 200 000 kr. Kvotdelen för sekundosuccessionen (efterarv) blir enligt testamentet 600 000/ (600 000 + 200 000 + 200 000) = 3/5. C och D erhÄller dÀrmed som arv efter A 3/5 av 1 500 000 kr = 900 000 kr. AlltsÄ 450 000 kr vardera. 

Det som ÄterstÄr av boet, det vill sÀga 600 000 kr, delas enligt lag mellan B:s syskon som vardera erhÄller 300 000 kr.  

Förklaringen till att A:s syskon i exemplen ovan fÄr större lotter Àn B:s syskon beror pÄ att A vid sin död utanför bodelningen hade egendom som var dubbelt sÄ stor som B:s motsvarande egendom.  

Testationsfriheten innebÀr dock att samborna har möjlighet att i testamentet i stÀllet bestÀmma att kvotdelen pÄ efterarvet trots egendomsförordningen ska vara hÀlften eller en annan andel, eller att som i det föregÄende exemplet den efterlevande sambon ska erhÄlla hela kvarlÄtenskapen med full ÀganderÀtt, till följd att den efterlevandes syskon vid dennes död fÄr hela kvarlÄtenskapen, medan den först avlidnes syskon blir lottlösa, eller att kvarlÄtenskapen efter bÄdas död ska tillfalla nÄgon helt annan. 

Mellanting mellan full ÀganderÀtt och fri förfoganderÀtt

Det kan ocksÄ tÀnkas att sambor önskar sig ett mellanting mellan full ÀganderÀtt och fri förfoganderÀtt pÄ sÄ sÀtt att de vill ge den efterlevande full ÀganderÀtt med möjlighet för denne att genom testamente bestÀmma över egendomen, men att i den mÄn som den efterlevande inte gör sÄdant förfogande ska efterarv Àga rum vid dennes död pÄ motsvarande sÀtt som anges i exempel 2 ovan. 

Exempel mellanting mellan full ÀganderÀtt och fri förfoganderÀtt

”Den av oss undertecknade sambor som överlever den andra ska erhĂ„lla hela den avlidna sambons kvarlĂ„tenskap med full Ă€ganderĂ€tt. Den efterlevande sambon har dĂ€rmed rĂ€tt att testamentariskt bestĂ€mma över kvarlĂ„tenskapen.”

”I den mĂ„n den efterlevande inte utnyttjar denna förfoganderĂ€tt ska vid dennes död kvarlĂ„tenskapen fördelas enligt följande: Lever vid den sist avlidna sambons död den först avlidna sambons far, mor, syskon eller syskons avkomling, ska den av dem som dĂ„ har den bĂ€sta arvsrĂ€tten efter den först avlidna sambon erhĂ„lla en andel av den sist avlidna sambons bo som motsvarar förhĂ„llandet mellan det som den efterlevande sambon erhöll i testamente av kvarlĂ„tenskapen efter den först avlidna sambon och summan av detta testamentsförvĂ€rv och den efterlevandes egendom efter bodelningen. Det som Ă„terstĂ„r av boet efter den sist avlidna sambon ska fördelas mellan dennes arvingar enligt lag.” 

”Detta förordnande ska tolkas med stöd av 3 kap. Ärvdabalken.”  

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

MÄndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

VÄra digitala tjÀnster kan anvÀndas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Barnlösa sambor. DÀrför bör ni skriva testamente LÀs mer »

Varför behövs avtal? Viktig information vid slutande av avtal

4 maj 2024

Varför behövs avtal? Viktig information vid slutande av avtal

Avtal Àr en överenskommelse mellan tvÄ parter om deras rÀttigheter och skyldigheter gentemot varandra. Formerna för att ingÄ avtal kan skilja sig Ät beroende pÄ vad avtalet handlar om. Avtal Àr den grund som mycket i affÀrslivet och privatlivet vilar pÄ. Varje gÄng du handlar i en livsmedelsbutik, Äker tÄg, eller betalar för en parkeringsplats ingÄr du ett avtal. Inom varje affÀrsverksamhet sluts avtal dagligen. Det kan handla om stora och viktiga samarbetsavtal eller om mindre betydande avtal som rutinmÀssiga inköp av varor.  

Avtal ska hÄllas (pacta sunt servanda)

Huvudregeln Àr att det Àr fritt för var och en att ingÄ avtal och att avtal ska hÄllas. Detta Àr en grundlÀggande princip inom avtalsrÀtten Àven om principen inte gÄr att utlÀsa ur nÄgon specifik paragraf i avtalslagen. Av den anledningen kan man stÀllas till ansvar om man inte hÄller ett avtal. Det finns dock vissa undantag om att avtal ska hÄllas. Ett avtal kan vara ogiltigt enligt punkterna nedan: 

  1. I 3 kap. avtalslagen finns bestÀmmelser om rÀttshandlingars ogiltighet.
  2. Om en part Àr omyndig eller har förvaltare.
  3. Om en part lider av psykisk störning .
  4. Vid formfel, om det krÀvs en form för giltighet, exempelvis vid köp av fast egendom. 
  5. Om rÀttshandlingen strider mot ett legalt förbud. 
  6. Om rÀttshandlingen strider mot goda seder (pactum turpe). 
  7. Om rÀttshandlingen Àr förfalskad. 
  8. Om det rör sig om ett konkurrensbegrÀnsande avtal enligt konkurrenslagens 7 §. 

Hur ett avtal trÀffas

Den som förhandlar och trĂ€ffar avtal bör vara medveten om de grundlĂ€ggande reglerna i avtalslagen om ingĂ„ende av avtal för att inte rĂ„ka ut för obehagliga överraskningar. 

Anbud + accept = avtal 

Grundmodellen för hur ett avtal ingĂ„s finns reglerat i avtalslagen. För att ett avtal ska ingĂ„s krĂ€vs tre saker. 

  1. Ett anbud (ett erbjudande, offert) 
  2. En accept (ett svar) och
  3. Att det Ă€r exakt samma innehĂ„ll i anbudet och accepten. 

Om samtliga tre punkter Ă€r uppfyllda har ett avtal ingĂ„tts. 

Exempel 1 § avtalslagen

Peter skickar en offert pÄ en bÄt för 500 000 kr till Mats. Erbjudandet gÀller till och med 1 juli 2024. 

Mats svarar den 25 juni att han vill köpa bÄten. Ett bindande avtal har uppstÄtt och ingen av parterna kan dra sig ur. 

Om accepten inte har samma innehĂ„ll som anbudet Ă€r accepten “oren”. DĂ„ rĂ€knas accepten som ett nytt anbud.  

Anbud Àr bindande

Ett anbud blir bindande för den som lÀmnar det i samma ögonblick som det kommer fram till mottagaren vilket innebÀr att det inte kan förÀndras eller Äterkallas under acceptfristen. Denna bundenhet Àr ensidig pÄ det sÀttet att mottagaren inte blir bunden av det eventuellt kommande avtalet förrÀn han eller hon lÀmnat ett antagande svar pÄ anbudet (en accept). 

Bundenheten för anbudslÀmnaren gÀller tills vidare, men den kan begrÀnsas dels genom de tidsfrister som gÀller enligt avtalslagen, dels genom att anbudslÀmnaren kan sÀtta en tidsfrist inom vilken han eller hon vill ha ett svar pÄ anbudet.  

Exempel 2–3 §§ avtalslagen

Peter i exemplet ovan Àr bunden av sitt erbjudande till och med 1 juli 2024. Peter Àr bunden att sÀlja bÄten till Mats om Mats inom tidsfristen svarar att han vill köpa bÄten enligt villkoren i anbudet. 

Svarar inte Mats ja pÄ offerten före 2 juli 2024 kan Peter sÀlja bÄten till nÄgon annan, eftersom tidsfristen för svaret har gÄtt ut.  

Om mottagaren av ett anbud sÀger att han inte vill anta anbudet förfaller detta. AnbudslÀmnaren Àr dÄ inte lÀngre bunden av sitt anbud.  

Anbud utan förbindelse

Den som gör affĂ€rer gör klokt i att alltid i korrespondens/mejl med andra klargöra om ett erbjudande Ă€r bindande eller inte. Anbud som inte Ă€r bindande bör enligt 9 § avtalslagen anges med texten “utan förbindelse”, “utan obligo” eller liknande uttryck. SĂ„dana anbud Ă€r endast en uppmaning till mottagaren att lĂ€mna anbud till avsĂ€ndaren med det innehĂ„ll som avsĂ€ndaren bestĂ€mt. Den ursprunglige anbudsgivaren Ă€r dĂ„ inte bunden av sitt anbud.  

Om mottagaren svarar pĂ„ meddelandet anses detta svar vara ett “nytt” anbud. Nu Ă€r det den ursprunglige avsĂ€ndaren som kan acceptera (9 § avtalslagen). 

Alla villkor mÄste vara med

Eftersom anbud Àr bindande Àr det viktigt att tÀnka igenom vilka villkor som ska gÀlla innan man skickar ivÀg ett anbud. Det Àr lika viktigt att den som skickar en accept pÄ ett anbud förklarar vad han eller hon vill ha med i avtalet. Accepten Àr ju bindande för honom eller henne sÄ snart den kommit fram till mottagaren. NÀr avtalet Àr klart gÀller endast de delar som bÄda parterna kÀnner till. 

Exempel

En sÀljare vill ha högre rÀntesats för dröjsmÄlsrÀnta Àn vad som gÀller i rÀntelagen. 

SÀljaren mÄste dÀrför se till att fÄ med villkoret om dröjsmÄlsrÀnta i det anbud som köparen tar del av innan avtalet sluts, annars gÀller inte den högre rÀntesatsen. 

Passivitet

Även om det i svensk rĂ€tt inte finns nĂ„gon allmĂ€n regel om passivitet bör avtalshandlaren alltid se till att rĂ€tta till eventuella misstag och missförstĂ„nd och inte lĂ„ta motpartens stĂ„ndpunkter och antaganden stĂ„ oemotsagda. I avtalslagen finns regler om passivitet i bland annat följande avseenden: 

  • Om avsĂ€ndaren av en oren accept i sjĂ€lva verket trodde att accepten var ren, alltsĂ„ överensstĂ€mde med anbudet blir motparten, som mĂ„ste insett detta, bunden av accepten om han inte reagerar utan oskĂ€ligt uppehĂ„ll (6 § 2 st. avtalslagen). 
  • Enligt 32 § avtalslagen Ă€r part inte bunden av misstag som motparten insĂ„g eller borde ha insett. 

Part bör ocksÄ vara medveten om att underlÄtenhet att svara kan tolkas som en tyst accept, sÀrskilt om en sÄdan tolkning styrks av parts handlande (exempelvis utförande av prestationer enligt avtalet). 

För sen accept

Om svaret nÄr motparten för sent uppkommer inget avtal. Om det finns en tidsfrist i anbudet gÀller den tiden. Om det inte finns nÄgon tidsfrist i anbudet gÀller avtalslagens regler om tidsfrister. Enligt avtalslagen pÄverkas tidsfristen av hur anbudet har lÀmnats. Muntliga anbud mÄste exempelvis antas omedelbart. Skickas anbud med sms, brev, e-post eller fax ska mottagaren lÀmna svar inom rimlig tid.  

Vad som Àr rimlig tid kan variera beroende pÄ anbudets omfattning. Om anbudet inte Àr omfattande Àr tidsfristen normalt inte mer Àn en eller ett par dagar. Accepten ska ha kommit fram till anbudsgivaren inom tidsfristen. Han eller hon behöver dock inte ha öppnat accepten. 

En sen accept anses i stÀllet vara ett nytt anbud frÄn den som har skickat den. Den som har skickat den sena accepten blir dÄ bunden av innehÄllet i den om mottagaren svarar i tid.

Exempel 4 § avtalslagen

Om Mats i exemplen ovan svarar att han vill köpa bÄten men svarar den 5 juli 2024 lÀmnar han accepten för sent. 

Detta innebÀr att Mats accept i stÀllet blir ett nytt anbud som Peter ska svara pÄ. Mats Àr bunden av innehÄllet i den sena accepten om Peter svarar att han godtar detta. 

Oren accept

Om en som skickar en accept pĂ„ en offert Ă€ndrar nĂ„got i offerten pĂ„ ett sĂ„dan sĂ€tt att det pĂ„verkar innehĂ„llet i offerten Ă€r det frĂ„ga om en oren accept. En oren accept Ă€r en ny offert frĂ„n den som gjorde accepten. Den orena accepten Ă€r alltsĂ„ ett avslag pĂ„ den första offerten, men det finns inget som hindrar att den ursprunglige offertlĂ€mnaren accepterar den “nya” offerten. 

Exempel 6 § avtalslagen

Svarar Mats i exemplen ovan att han vill köpa bÄten men till priset 450 000 kr lÀmnar han en oren accept. Detta innebÀr att hans accept blir ett nytt anbud som Peter ska svara pÄ. 

Mats Àr bunden av innehÄllet i den orena accepten om Peter svarar och godtar detta. 

Återkallande av anbud eller accept

Det hÀnder givetvis att man gör fel eller Ängrar sig. Det kan vara att en bÀttre offert har kommit frÄn nÄgon annan eller att man upptÀcker att man inte har rÄd med en sÄ stor bestÀllning. Man kan Äterkalla eller Àndra innehÄllet i en offert eller en oren accept fram till dess att mottagare har hunnit ta del av del, alltsÄ lÀst, offerten eller accepten. Det har ingen betydelse hur Äterkallelsen görs. Den kan exempelvis göras via e-post eller telefon. 

Exempel 7 § avtalslagen

Sport AB har den 30 juli 2024 per brev svarat pÄ ett anbud frÄn KlÀdgrossisten AB att man vill köpa 10 jackor till ett pris om 3 000 kr/st. Accepten Àr ren och har lÀmnats i tid. 

Brevet skrevs och postades av Sport AB:s vd pÄ morgonen. PÄ eftermiddagen trÀffar Sport AB:s VD en representant för en annan klÀdleverantör som sÀljer samma jackor för endast 2750 kr/st. 

Sport AB ringer dÀrför till KlÀdgrossisten AB omedelbart pÄ eftermiddagen och berÀttar att man svarat pÄ KlÀdgrossisten AB:s anbud via brev men att detta Àr fel och att man Äterkallar sitt svar. 

Sport AB bekrÀftar Àven sin Äterkallelse av accepten per fax. Sport AB Àr nu inte lÀngre bundet av det svar man skickade till KlÀdgrossisten AB via brev och Àr nu fria att bestÀlla klÀder frÄn den andra klÀdleverantören eller att fortsÀtta förhandla med KlÀdgrossisten AB om ett lÀgre pris. 

Andra sÀtt att ingÄ avtal

Avtalslagens bestÀmmelser om hur ett avtal ingÄs Àr dispositiva vilket innebÀr att avtalsparterna har möjlighet att bestÀmma att reglerna i avtalslagen inte ska gÀlla deras avtal. Detta innebÀr att avtal kan trÀffas pÄ flera sÀtt. 

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

MÄndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

VÄra digitala tjÀnster kan anvÀndas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Varför behövs avtal? Viktig information vid slutande av avtal LÀs mer »