maj 2024

NÀr föreligger samÀganderÀtt? Bortsett frÄn dold samÀganderÀtt

NÀr föreligger samÀganderÀtt? BortsÀtt frÄn dold samÀganderÀtt

SamĂ€ganderĂ€tt för tvĂ„ eller flera personer till viss egendom med viss andel har funnits sedan lĂ„ng tid tillbaka. Huvudsakligen har det rört syskon eller andra slĂ€ktingar som grundats pĂ„ arv, testamente eller gĂ„va. Även samĂ€ganderĂ€tt mellan bolag och andra juridiska personer har naturligtvis funnits. SamĂ€ganderĂ€tt Ă€r numera vanligt förekommande, sĂ€rskilt mellan makar och sambor i frĂ„ga om den gemensamma bostaden i form av en fastighet eller bostadsrĂ€tt. Men det förekommer Ă€ven mĂ„nga andra typer av samĂ€ganderĂ€tt, t.ex. i frĂ„ga om bohag i makars eller sambors gemensamma hem eller dĂ„ exempelvis en bil eller en segelbĂ„t anvĂ€nds gemensamt.

FörutsÀttningar för samÀganderÀtt

Det Àr oftast ganska enkelt att klargöra nÀr samÀganderÀtt till viss egendom föreligger. SamÀganderÀtt föreligger nÀr tvÄ (eller eventuellt flera) personer gemensamt köpt eller pÄ liknande sÀtt förvÀrvat viss egendom för att Àga den gemensamt (undantag för 19 §), samt dÄ tvÄ (eller flera) personer gemensamt erhÄllit viss egendom genom arv, testamente eller gÄva. 

FrÄgan Àr dock ibland mer invecklad och det beror pÄ att nÀr tvÄ personer har nÀra personliga och komplicerade ekonomiska förhÄllanden med gemensam bostad och ekonomi, sÄ kan det framstÄ som oklart om olika objekt i eller i anslutning till hemmet tillhör endast den ena partnern/sambon eller tillhör bÄda med samÀganderÀtt. 

Det Àr alltsÄ i första hand i förhÄllandet mellan makar och sambor som det kan vara osÀkert om samÀganderÀtt rÄder och det gÀller frÀmst i frÄga om egendom i det gemensamma hemmet eller egendom som finns i anslutning till bostaden.  

För att samÀganderÀtt ska föreligger krÀvs det inte ett sÀrskilt avtal mellan dem som tillsammans köper egendom att de ska inneha den med samÀganderÀtt. PÄ motsvarande sÀtt krÀvs det inte vid gÄva eller testamente till tvÄ eller flera personer att givaren eller testator uttryckligen har angett att mottagarna ska inneha egendom med samÀganderÀtt.  

Om tvÄ eller flera personer gemensamt Àger egendom som direkt eller enligt annan lagstiftning omfattas av samÀganderÀttslagen, följer nÀmligen av 1 § samÀganderÀttslagen att de innehar egendomen med samÀganderÀtt med en ideell andel (inte specifik del) i egendomen för var och en av dem.  

SamÀganderÀtt i det dagliga livet

I det dagliga livet Àr det troligtvis inte sÄ mÄnga makar eller sambor som över huvud taget reflekterar över frÄgan om samÀganderÀtt. En följd av detta Àr att det förekommer samÀganderÀtt som de berörda parterna inte Àr medvetna om. 

Det kan visserligen förhÄlla sig sÄ att en av makarna eller samborna anger att viss egendom i boet innehas av dem med samÀganderÀtt, medan den andre anser att egendomen tillhör honom eller henne.  En makes eller sambos uppfattning pÄverkas troligen av vad som Àr mest fördelaktigt för honom eller henne. 

De situationer dÄ frÄgan om samÀganderÀtt till viss egendom aktualiseras och kan fÄ betydelse Àr huvudsakligen följande: 

  • DĂ„ en andelsĂ€gare vill överlĂ„ta eller pĂ„ annat sĂ€tt bestĂ€mma över egendomen, 
  • DĂ„ bodelning ska ske mellan makar eller sambor, 
  • Vid utmĂ€tning hos andelsĂ€gare, men bestĂ€mmelserna i 4 kap. 17–22 §§ utsökningsbalken (1981:774) och sĂ€rskilt presumtionerna om Ă€ganderĂ€tt till gĂ€ldenĂ€ren oftast leder till att ett samĂ€ganderĂ€ttsförhĂ„llande inte blir beaktat, 
  • Vid andelsĂ€gares konkurs, 
  • I vissa fall vid andelsĂ€gares deklaration och betalning av skatt. 

SamÀganderÀtt till lös egendom mellan andra Àn makar och sambor

Andra Àn makar eller sambor som förvÀrvar egendom med samÀganderÀtt kan t.ex. vara syskon, arbetskamrater eller goda vÀnner. Det kan exempelvis vara en bÄt, sportbil eller en sportstuga. I och med att tvÄ eller flera personer gemensamt förvÀrvat egendom innehar de dÀrefter egendomen med samÀganderÀtt.  

Att de förvÀrvat egendomen gemensamt innebÀr att de, som regel genom köp, förvÀrvat egendomen genom ett och samma avtal. Det Àr dock  inte en nödvÀndig förutsÀttning att bÄda/alla förvÀrvarna bidragit till betalningen, men det Àr givetvis det vanliga.  

SamÀganderÀtt till lös egendom mellan makar och sambor

Det föreligger inte nĂ„gon principiell skillnad mellan makar och sambor dĂ„ det gĂ€ller frĂ„gan om samĂ€ganderĂ€tt föreligger till egendom i eller i anslutning till det gemensamma hemmet, det vill sĂ€ga inre och yttre inventarier. 

Egendom som innehas av makar eller sambor och ofta finns i det gemensamma hemmet eller i anslutning till detta Ă€gs antingen av den ena eller den andra maken/sambon eller gemensamt av dem genom samĂ€ganderĂ€tt. I frĂ„ga om Ă€ganderĂ€tt för makar/sambor gĂ€ller samma bestĂ€mmelser och principer som för andra.  

FrĂ„gan vem av makarna eller samborna som har tillskjutit medel för inköp av viss egendom bör inte bedömas alltför formellt utan bör ses mot bakgrund av den personliga och ekonomiska gemenskap som i allmĂ€nhet rĂ„der mellan makar eller sambor. Om bĂ„da makarna eller samborna har inkomster och den ena maken eller sambon exempelvis svarar för löpande utgifter, sĂ„som för hyra, mat m.m., medan den andra stĂ„r för betalningen vid inköp av kapitalvaror, bör inköpta kapitalvaror tillhöra makarna eller samborna med samĂ€ganderĂ€tt. 

Det gĂ€ller dock i första hand egendom som kan anses förvĂ€rvad för gemensamt bruk eller annars i bĂ„da makarnas eller sambornas intresse, sĂ„som bohag eller objekt som kan anvĂ€ndas till bĂ„da eller familjens nytta. I frĂ„ga om egendom som fĂ„r anses ha köpts endast i den ena makens eller sambons intresse kan frĂ„ga om samĂ€ganderĂ€tt bedömas annorlunda. Som exempel kan nĂ€mnas en sportbil eller dator som uteslutande anvĂ€nds för en av makarna eller samborna som har köpt och bekostat den.  

SamÀganderÀtt till fast egendom och bostadsrÀtt m.m. nÀr dold ÀganderÀtt inte Àr aktuell

I det följande bortses frĂ„n frĂ„gan om eventuell dold samĂ€ganderĂ€tt. En förutsĂ€ttning för resonemanget Ă€r alltsĂ„ att det inte frĂ„n nĂ„got hĂ„ll har gjorts gĂ€llande att det föreligger dold samĂ€ganderĂ€tt. De typerna av egendom som avses hĂ€r Ă€r sĂ„dana att det krĂ€vs skriftlig form vid överlĂ„telse av egendomen. I flera av fallen ska ocksĂ„ inskrivning (registrering) av förvĂ€rvet göras av den nya Ă€garen.  

Den vanligast förekommande egendom av det slag som avses hĂ€r Ă€r fast egendom (fastighet). ÖverlĂ„telse av fast egendom krĂ€ver skriftlig form enligt 4 kap. 1, 28 och 29 §§ jordabalken och förvĂ€rvare Ă€r skyldig att söka lagfart enligt 20 kap. jordabalken. Liknande bestĂ€mmelser gĂ€ller i frĂ„ga om tomtrĂ€tt vilket följer av 13 kap. 3 och 7 §§ och 21 kap. jordabalken. 

UpplĂ„telse av bostadsrĂ€tt och överlĂ„telse av bostadsrĂ€tt ska ske skriftligen enligt 4 kap. 5 § och 6 kap. 4 § bostadsrĂ€ttslagen 1991:614. 

Bilar och motorcyklar hör inte hit. Ny Ă€gare bör visserligen registreras men överlĂ„telse krĂ€ver inte skriftlig form. ÖverlĂ„telse av fritidsbĂ„tar krĂ€ver inte heller skriftlig form och nĂ„gon registrering krĂ€vs inte.  

NĂ€r tvĂ„ eller flera personer enligt en köpehandling tillsammans förvĂ€rvat en fastighet eller nĂ„gon annan egendom dĂ€r det ocksĂ„ gĂ€ller krav pĂ„ skriftlig form för överlĂ„telse, kan de utan vidare anses inneha egendomen med samĂ€ganderĂ€tt. Det finns i dessa fall inte nĂ„got utrymme för att anse att Ă€gare till egendomen Ă€r nĂ„gon annan Ă€n de som Ă€r upptagna som köpare i köpehandlingen eller endast nĂ„gon av dessa. 

Även i vissa fall dĂ„ det visserligen inte finns nĂ„got krav pĂ„ skriftlig form för överlĂ„telse men sĂ„dan likvĂ€l iakttas med tanke pĂ„ kvalificerad registrering (inskrivning) och handlingen utvisar att tvĂ„ eller flera har förvĂ€rvat egendomen, bör dessa inneha egendomen med samĂ€ganderĂ€tt. 

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

MÄndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

VÄra digitala tjÀnster kan anvÀndas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

NÀr föreligger samÀganderÀtt? Bortsett frÄn dold samÀganderÀtt LÀs mer »

Vad Àr en fullmakt? Information om fullmakter

2 maj 2024 

Vad Àr en fullmakt? GrundlÀggande information om fullmakter

En fullmakt Àr en handling som ger fullmaktshavaren behörighet att handla i fullmaktsgivarens namn för dennes rÀkning gentemot tredje man. Den som lÀmnar en fullmakt brukar kallas fullmaktsgivare (eller huvudman) och den som fÄr fullmakten brukas kallas fullmaktshavare (eller fullmÀktig). 

BestÀmmelser om fullmakter finns i 2 kap. avtalslagen (1915:218). I 10 § 1 st. avtalslagen framgÄr vad som krÀvs för att fullmaktsgivaren ska bli bunden gentemot tredje man av fullmaktshavarens rÀttshandlingar. Det finns olika typer av fullmakter. HÀr Àr nÄgra exempel: 

  • StĂ€llningsfullmakt
  • Toleransfullmakt 
  • Kombinationsfullmakt
  • Muntlig eller skriftlig fullmakt
  • Skriftlig fullmakt vid fastighetsöverlĂ„telser
  • Generalfullmakt

StÀllningsfullmakt

En stÀllningsfullmakt uppkommer nÀr nÄgon kan förvÀntas ha rÀtt att företrÀda nÄgon annan pÄ grund av sin stÀllning. Det Àr normalt personer med vissa anstÀllningar som har stÀllningsfullmakt att fatta beslut. Behörigheten följer dÄ av vad personer med den anstÀllningen brukar ha rÀtt att besluta om. ButiksanstÀllda har exempelvis rÀtt att sÀlja de saker som finns i butiken och en inköpschef pÄ ett företag kan förvÀntas ha rÀtt att köpa in saker till företaget. 

Det behövs ingen sÀrskild fullmakt för att den anstÀllde ska ha rÀtt att företrÀda arbetsgivaren utan behörigheten följer av anstÀllningen. Det finns dock vissa grÀnsfall. En butiksanstÀlld har inte nödvÀndigtvis rÀtt att ge rabatter och en inköpschefs rÀtt att köpa in saker till företaget kan vara begrÀnsad.  

Om uppgörelsen gÄr utöver vad som följer av stÀllningsfullmakten Àr arbetsgivaren (huvudmannen) inte bunden av den. Det kan dÀrför vara klokt för, i detta fall, den butiksanstÀllde och inköpschefen att vÀnda sig till nÄgon person högre upp pÄ företaget, om de Àr tveksamma till om stÀllningsfullmakten tÀcker vad som följer av anstÀllningen.  

Vad en person som innehar stÀllningsfullmakt kan göra med bindande verkan för huvudmannens rÀkning beror givetvis pÄ stÀllningens karaktÀr. Ju sjÀlvstÀndigare och högre position fullmaktshavaren har i fullmaktsgivarens organisation, desto större omfattning har ocksÄ stÀllningsfullmakten, och vice versa.  

Toleransfullmakt

En toleransfullmakt uppkommer nÀr huvudmannen tidigare har godtagit att nÄgon har företrÀtt honom eller henne utan att ha nÄgon fullmakt. DÄ kan huvudmannen/arbetsgivaren bli bunden av senare uppgörelser av samma slag. Det förutsÀtter dock att motparten tror att han eller hon har haft att göra med behörig person eftersom han eller hon kÀnner till de tidigare uppgörelserna.

Exempel

Bert har som butiksanstÀlld inte stÀllningsfullmakt att göra nÄgra inköp. Trots detta har han gjort regelbundna inköp frÄn en leverantör. 

Linnea som Àger butiken har betalat inköpen utan att slÄ nÀven i bordet. Genom Linneas beteende har Bert fÄtt en toleransfullmakt att göra inköp för butikens rÀkning. 

Kombinationsfullmakt

En annan variant Àr en s.k. kombinationsfullmakt som innehÄller delar av dels stÀllningsfullmakt, dels toleransfullmakt. HÀr handlar huvudmannen pÄ ett sÄdant sÀtt att tredje man fÄr intrycket att han eller hon har att göra med en behörig mellanman. Toleransfullmakt och kombinationsfullmakt Àr inte reglerade i avtalslagen utan vÀgledning fÄr hÀmtas frÄn rÀttsvÀsendet och frÄn juridiska lÀroböcker och tidskrifter.  

Skriftlig eller muntlig fullmakt

Det finns i huvudsak inga krav pÄ att en fullmakt ska vara skriftlig Àven om det Àr att rekommendera. Fullmakten kan lÀmnas muntligen genom att huvudmannen talar om för fullmaktshavaren eller motparten eller nÄgon utomstÄende att fullmaktshavaren fÄr företrÀda huvudmannen i vissa eller alla angelÀgenheter.  

En skriftlig fullmakt lÀmnas genom att huvudmannen överlÀmnar ett skriftligt och av honom eller henne undertecknat dokument som innehÄller en formulering om vad fullmaktshavaren fÄr göra. 

Skriftlig fullmakt vid fastighetsöverlÄtelser

En fullmakt att köpa eller sĂ€lja fast egendom ska vara skriftlig. Den ska dessutom klart ange att den kan anvĂ€ndas vid fastighetsöverlĂ„telse. Detta framgĂ„r av 27 § avtalslagen och rĂ€ttsfall Svea hovrĂ€tt mĂ„l 8850–08. 

Generalfullmakt (begrÀnsad eller obegrÀnsad)

En fullmakt kan avse i stort sett vad om helst. Den kan vara begrÀnsad och avse en enda ÄtgÀrd som att ta ut 1 000 kr frÄn fullmaktsgivarens bankkonto. Fullmakten kan ocksÄ avse alla ÄtgÀrder som fullmaktsgivaren sjÀlv fÄr göra. Den Àr dÄ obegrÀnsad. En obegrÀnsad fullmakt brukar kallas generalfullmakt. 

Exempel pÄ begrÀnsad fullmakt:

HÀrmed befullmÀktigar jag Emma Svensson, Birger Jarlsgatan 108, 114 20 Stockholm, att under tiden 1 juni 2024 till och med 15 juni 2024 för min rÀkning kvittera alla försÀndelser som kan komma till mig.  

Örebro den 15 maj 2024 

Erik Larsson, Fakultetsgatan, 701 82 Örebro 

Exempel pÄ generalfullmakt:

HÀrmed bemÀktigar jag Emma Svensson, Birger Jarlsgatan 108, 114 20 Stockholm att under tiden 1 juni 2024 till och med 15 juni 2024 i mitt namn och för min rÀkning företrÀda mig i alla angelÀgenheter som angÄr mig och bevaka min rÀtt. 

Örebro den 15 maj 2024 

Erik Larsson, Fakultetsgatan, 701 82 Örebro 

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

MÄndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

VÄra digitala tjÀnster kan anvÀndas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Vad Àr en fullmakt? Information om fullmakter LÀs mer »

SÀrskilda regler för köp och försÀljning av fastighet

1 maj 2024

SÀrskilda regler för köp och försÀljning av fastighet

För köp och försÀljning av fastigheter gÀller sÀrskilda regler vilket framgÄr av 4 kap. jordabalken (1970:994). Dessa regler skiljer sig i mÄnga avseenden frÄn vad som gÀller vid köp och försÀljning av lös egendom. I samband med ett fastighetsköp mÄste man bland annat ta hÀnsyn till följande tvingande regler. 

  • Avtalet ska vara skriftligt. 
  • Ett löfte eller en utfĂ€stelse att sĂ€lja en fastighet Ă€r inte giltigt. 
  • Lagstiftaren har i jordabalken uttryckligen angett vad som tillhör en fastighet.  
  • I övrigt har parterna stor frihet att utforma avtalet som de vill. 

Avtalets form och utseende

I 4 kap. Jordabalken framgÄr vilka formkrav som Àr förknippade med ett fastighetsköp. Ett avtal om fastighetsköp ska vara undertecknat av bÄda parterna och sÀljarens namnteckning ska bevittnas av tvÄ personer. Köpehandlingen ska innehÄlla en köpesumma och en förklaring att sÀljaren överlÄter fastigheten pÄ köparen.  

Formkravet vid fastighetsköp innebÀr att ett löfte att sÀlja en fastighet inte Àr bindande, inte ens om det givits skriftligen. En option (förhandsrÀtt) att köpa en fastighet Àr inte giltig. Om fastigheten först förs över till ett bolag kan dock ett fullt giltigt optionsavtal ingÄs i frÄga om aktierna eller andelarna i bolaget. 

Vid fastighetsköp upprÀttas ofta dubbla köpeskillingar. Först ett köpekontrakt och dÀrefter ett sÄ kallat köpebrev. Köpekontraktet innehÄller de fullstÀndiga villkoren mellan parterna medan köpebrevet Àr mer kortfattat. BÄda handlingarna mÄste dock uppfylla jordabalkens formkrav. Köpebrevet, som egentligen Àr ett kvitto och betalningsbevis pÄ köpeskillingen, anvÀnds för att söka lagfart hos inskrivningsmyndigheten (www.lantmateriet.se). 

StÀmpelskatt vid lagfart tas ut med 4,25 % av köpeskillingen om köparen Àr en juridisk person och 1,5 % i andra fall. Vid mera komplicerade fastighetsköp, t.ex. nÀr det gÀller industrifastigheter, bör juridisk expertis anlitas. 

Vad tillhör fastigheten?

I 2 kap. jordabalken framgÄr i detalj vad som hör till en fastighet och vad som dÀrmed omfattas vid en försÀljning. Till fastigheten hör byggnader och byggnadstillbehör. Som byggnadstillbehör rÀknas bland annat: 

  • Bostad: KylskĂ„p och tvĂ€ttmaskin. 
  • Butikslokal: hylla, disk och skyltfönsteranordning. 
  • Fabrikslokal: kylsystem och flĂ€ktmaskiner. 

Avtalets innehÄll

Vid försÀljning av fastighet bör sÀljaren och köparen sÀrskilt tÀnka pÄ följande: 

SÀljaren bör tÀnka pÄ följande:

  • Köparen bör betala en handpenning som han eller hon inte har rĂ€tt att fĂ„ tillbaka om han eller hon inte fullföljer köpet genom att skriva köpekontraktet. 
  • Om hela köpeskillingen inte betalas kontant bör sĂ€ljaren se till att fĂ„ fullgoda sĂ€kerheter. 
  • SĂ€ljaren bör försöka friskriva sig frĂ„n s.k. dolda fel, alltsĂ„ sĂ„dana fel som köparen inte borde ha upptĂ€ckt vid en undersökning av fastigheten. 
  • SĂ€ljaren bör upplysa köparen om de fel han kĂ€nner till. SĂ€ljaren har enligt ett rĂ€ttsfall frĂ„n Högsta domstolen (NJA 2007 s. 86, buller frĂ„n motocrossbana), en viss upplysningsplikt. 

Köparen bör tÀnka pÄ följande:

  • Köparen bör undersöka fastigheten noga för att kontrollera dess skick men ocksĂ„ vad som ingĂ„r i köpet. Helst bör han anlita en sĂ€rskild vĂ€rderingsman eller annan sakkunnig. Köparen bör inte acceptera en friskrivning för dolda fel. 
  • Köparen bör kontrollera att han eller hon kan anvĂ€nda fastigheten för avsett Ă€ndamĂ„l. Bland annat bör han eller hon kontrollera vilka tillstĂ„nd som kan behövas och att fastigheten uppfyller krav frĂ„n myndigheten m.m.  
  • Köparen bör undersöka vilka planer som gĂ€ller för omrĂ„det och vad som kan förvĂ€ntas i framtiden. 
  • Köparen bör helst inte betala hela köpeskillingen kontant. Den del av köpeskillingen som utestĂ„r kan nĂ€mligen rĂ€knas av mot köparens krav pĂ„ skadestĂ„nd om fastigheten inte uppfyller stĂ€llda krav i kontraktet eller om den har dolda fel. 
  • Köparen mĂ„ste se till att fastigheten inte belastas av servitut eller inteckningar utöver vad sĂ€ljaren uppgivit. Inteckningar (pantbrev) som ligger som sĂ€kerhet för lĂ„n mĂ„ste överlĂ€mnas till köparen.  
© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

MÄndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

VÄra digitala tjÀnster kan anvÀndas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

SÀrskilda regler för köp och försÀljning av fastighet LÀs mer »