mars 2025

Vad rÀknas som gÄva enligt svensk lag? Experten förklarar

27 mars 2025

Vad rÀknas som gÄva enligt svensk lag? Experten förklarar

I de flesta situationer Àr det lÀtt att faststÀlla om en specifik egendom har överlÄtits som en gÄva eller förvÀrvats genom ett köp. I vissa fall kan det dock vara svÄrt att skilja mellan köp och gÄva, sÀrskilt vid överlÄtelser mellan nÀra anhöriga. Att tydliggöra om det handlar om en gÄva eller inte Àr viktigt, eftersom det har bÄde rÀttsliga och skattemÀssiga följder.

Onerösa eller benefika fÄng

Det finns olika typer av fÄng som inte bara visar att en person har blivit Àgare till egendom, utan Àven pÄ vilket sÀtt detta har skett. Uppdelningen i olika fÄng har stor betydelse för skattehanteringen, eftersom den avgör vilka regler som ska tillÀmpas, exempelvis vid kapitalvinstbeskattning nÀr egendomen sÀljs.
 
De mest förekommande överlÄtelseformerna Àr onerösa och benefika fÄng. Ett oneröst fÄng uppstÄr nÀr nÄgon köper eller byter till sig egendom, medan ett benefikt fÄng innebÀr att ÀganderÀtten har erhÄllits genom gÄva, arv, bodelning eller testamente.

Blandade fÄng

I vissa fall kan en överlÄtelse bestÄ av en kombination av olika fÄng, och den som dÄ har tagit över egendomen har erhÄllit den genom ett blandat fÄng. Vanligtvis tillÀmpas dÄ delningsprincipen, vilket innebÀr att överlÄtelsen delvis betraktas som ett köp (oneröst fÄng) och delvis som en gÄva (benefikt fÄng).
 
För fastigheter gĂ€ller dock huvudsaklighetsprincipen, vilket innebĂ€r att överlĂ„telsen inte klassas som ett blandat fĂ„ng – den bedöms istĂ€llet som antingen helt benefik eller helt onerös.

Remuneratorisk gÄva

En remuneratorisk gÄva Àr en ersÀttning som ges som tack för en utförd tjÀnst. Detta innebÀr att ersÀttningen ska beskattas som inkomst av tjÀnst. Om det Àr tydligt att kompensationen överstiger vad som kan anses vara en rimlig betalning för tjÀnsten, kan en del av ersÀttningen betraktas som en gÄva och dÀrmed vara befriad frÄn skatt.

Speciella gÄvoregler

HÀr Àr nÄgra sÀrskilda regler som enbart gÀller vid gÄva:
  • Möjligheten att bestĂ€mma att den överlĂ„tna egendomen ska vara gĂ„vomottagarens enskilda egendom.
  • Regeln om förskott pĂ„ arv, som innebĂ€r att vĂ€rdet av egendom som en bröstarvinge fĂ„tt under arvlĂ„tarens eller testatorns livstid normalt ska beaktas vid berĂ€kningen av bröstarvingens arvslott.
  • Krav pĂ„ att makar mĂ„ste registrera en egendomsöverföring mellan sig för att den ska vara giltig gentemot den överlĂ„tande makens borgenĂ€rer.
  • BestĂ€mmelsen att egendom som en make har gett bort kan Ă„terkrĂ€vas vid en bodelning mellan makarna.
  • Flera regler som syftar till att skydda överlĂ„tarens fordringsĂ€gare (borgenĂ€rer), exempelvis möjligheten att Ă„tervinna gĂ„vor vid konkurs.

Definition av gÄva

För att en överlÄtelse ska betraktas som en gÄva mÄste följande villkor vara uppfyllda:
  • En förmögenhetsöverföring ska ha Ă€gt rum, vilket innebĂ€r att gĂ„votagarens förmögenhet har ökat samtidigt som givarens förmögenhet har minskat, och att gĂ„votagaren dĂ€rmed har berikats.
  • Överföringen ska ha skett frivilligt.
  • Det ska finnas en benefik avsikt, det vill sĂ€ga en tydlig gĂ„voavsikt frĂ„n givarens sida.

Samtliga av dessa villkor mÄste vara uppfyllda för att det ska klassas som en gÄva.

Benefik avsikt

En överlÄtelse som benÀmns som ett köp kan ÀndÄ betraktas som en gÄva om köpeskillingen avviker frÄn köpeobjektets marknadsvÀrde, antingen genom att vara högre eller lÀgre. För att detta ska ske krÀvs dock att det avvikande priset har faststÀllts med avsikten att antingen sÀljaren eller köparen ska berikas.

Exempel

NÀr en pappa sÀljer nÄgot till sin dotter för ett pris under marknadsvÀrdet betraktas det vanligtvis som en gÄva frÄn pappan till dottern. Detsamma gÀller om pappan köper nÄgot av dottern till ett pris över marknadsvÀrdet.
 
I bÄda situationerna minskar pappans förmögenhet medan dotterns förmögenhet ökar. Avsikten Àr typiskt sett att pappan vill ge dottern en ekonomisk fördel genom transaktionen.
Enligt huvudregeln bestÀms gÄvans vÀrde av skillnaden mellan det betalade priset och marknadsvÀrdet. Det finns dock undantag frÄn denna regel nÀr det gÀller fastigheter.

Ofrivilligt under- eller överpris Àr ingen gÄva

För att en transaktion ska klassas som en gÄva krÀvs att det finns ett benefikt inslag, det vill sÀga en gÄvoavsikt. En försÀljning till underpris rÀknas dÀrför inte som en gÄva om sÀljaren enbart gör en olönsam affÀr utan avsikt att gynna köparen. PÄ samma sÀtt Àr en köptransaktion dÀr köparen betalar ett överpris inte en gÄva om köparens avsikt inte Àr att berika sÀljaren.

GÄva genom bodelning

Det finns bestÀmmelser som reglerar hur en bodelning mellan makar eller sambor ska genomföras och hur mycket varje part har rÀtt att fÄ. Om en förmögenhetsöverföring sker som överstiger vad bodelningsreglerna medger, betraktas detta som en gÄva.
 
En make eller sambo kan frivilligt vÀlja att avstÄ frÄn mer egendom Àn vad som krÀvs enligt bodelningsreglerna. Det finns ocksÄ specifika regler som syftar till att skydda borgenÀrer frÄn att en skuldsatt make eller sambo gör eftergifter i samband med bodelningen.

GÄvogivare

En gÄvogivare kan vara en eller flera privatpersoner, men Àven företag har möjlighet att skÀnka egendom. Eftersom ett företags huvudsakliga syfte Àr att skapa vinster som ska fördelas till Àgarna finns det dock bestÀmmelser som begrÀnsar dess möjligheter att ge gÄvor.

GÄvomottagare

Det Àr mest vanligt att en eller flera privatpersoner Àr mottagare av en gÄva, sÄsom familjemedlemmar, vÀnner eller andra personer utanför den nÀrmaste kretsen. NÀr det gÀller gÄvor till omyndiga barn eller gÄvor mellan makar och sambor finns sÀrskilda formella regler som mÄste beaktas.
 
Även juridiska personer, till exempel aktiebolag, kan ta emot gĂ„vor. Om gĂ„van Ă€r riktad till ett företag kan det dock uppstĂ„ osĂ€kerhet kring huruvida det Ă€r bolaget sjĂ€lvt som ska betraktas som mottagare eller om gĂ„van ska anses ha tillfallit de fysiska personer som Ă€ger företaget.

Flera gÄvomottagare

Om det finns flera gÄvotagare kan en av delÀgarna, enligt samÀganderÀttslagen, krÀva att gÄvoegendomen sÀljs pÄ offentlig auktion. Om givaren vill förhindra detta kan han eller hon i gÄvobrevet ange att gÄvotagarna inte har rÀtt att begÀra försÀljning av egendomen enligt samÀganderÀttslagen.
 
Varje delÀgare har dock rÀtt att sÀlja sin egen andel i egendomen, vilket innebÀr att de kan överlÄta den till valfri köpare. För att sÀkerstÀlla att egendomen behÄlls inom delÀgarkretsen kan givaren inkludera en hembudsklausul i gÄvobrevet, som innebÀr att en delÀgare som vill sÀlja först mÄste erbjuda de andra delÀgarna att köpa andelen.

NÀr blir gÄvomottagaren Àgare?

NÀr en gÄva fullbordas blir den bindande, och gÄvomottagaren blir Àgare till egendomen. För lös egendom fullbordas gÄvan genom att egendomen överlÀmnas till gÄvomottagaren, vilket innebÀr att den hamnar i mottagarens besittning. DÀrmed förlorar givaren all kontroll över gÄvan.
 
BostadsrÀtter, som ocksÄ rÀknas som lös egendom, kan dock inte överlÀmnas pÄ samma sÀtt som annan lös egendom, och dÀrför finns sÀrskilda regler för att fullborda en gÄva av en bostadsrÀtt. En sÄdan gÄva anses fullbordad nÀr bostadsrÀttsföreningen informeras om överlÄtelsen.
 
Fastigheter kan inte heller fysiskt överlÀmnas till gÄvomottagaren, och en gÄva av fastighet fullbordas istÀllet genom att bÄde givaren och gÄvomottagaren undertecknar gÄvobrevet.
 
NÀr gÄvan Àr fullbordad förlorar givaren rÀtten att bestÀmma över egendomen, sÄvida inte gÄvan har villkorats pÄ nÄgot sÀtt. Genom fullbordandet skyddas ocksÄ gÄvomottagaren mot givarens borgenÀrer, vilket innebÀr att borgenÀrerna inte lÀngre kan begÀra utmÀtning av egendomen.

GÄvolöfte

I vissa situationer kan ett löfte om en gÄva av lös egendom, sÄ kallad gÄvoutfÀstelse, vara bindande. Ett sÄdant löfte Àr dock aldrig bindande nÀr det gÀller fastigheter, medan det kan vara bindande för bostadsrÀtter om bostadsrÀttsföreningen har informerats.
 
Det Àr viktigt att notera att Àven om ett gÄvolöfte Àr bindande, fÄr gÄvomottagaren inte skydd mot givarens borgenÀrer förrÀn gÄvan har fullbordats.

GÄvor mellan makar

I grunden gÀller samma gÄvoregler för makar som för andra personer. Det innebÀr att det inte rÀknas som en gÄva om en make överlÀmnar egendom till den andra maken utan att tydligt ange att det Àr en gÄva.
 
Att fullborda en gÄva mellan makar kan dock vara komplicerat, eftersom givarmaken vanligtvis fortfarande har kontroll över egendomen om makarna bor tillsammans och dÀrmed kan fortsÀtta anvÀnda den Àven efter överlÀmnandet. För att skydda givarmakens borgenÀrer finns en bestÀmmelse som gör det möjligt för makar att registrera gÄvor hos Skatteverket.

GÄva till barn

I de flesta fall kan ett omyndigt barn ta emot gÄvor, som födelsedagspresenter och julklappar, utan sÀrskilda formkrav, och gÄvan fullbordas dÄ enligt de vanliga reglerna. Om det dÀremot handlar om att barnet ska fÄ en fastighet, bostadsrÀtt, aktier eller liknande frÄn en förÀlder, krÀvs att en god man utses för att företrÀda det omyndiga barnet och ta emot gÄvan Ä dess vÀgnar.
 
Anledningen Àr att en förÀlder inte samtidigt kan agera bÄde som gÄvogivare och gÄvomottagare, eftersom förÀldern i sin roll som förmyndare normalt företrÀder barnet. Utan en god man blir det svÄrt att genomföra och fullborda gÄvan.

GÄva eller köp?

Vanligtvis betraktas det som en gÄva om egendom överlÄts utan att nÄgon ersÀttning ges. VÀrdet pÄ gÄvan motsvarar dÄ i regel egendomens marknadsvÀrde.

GÄva mot vederlag

Ibland överlÄts en gÄva mot en ersÀttning som Àr lÀgre Àn gÄvans marknadsvÀrde. En sÄdan överlÄtelse, som har inslag av bÄde köp och gÄva, benÀmns som ett blandat fÄng. Vid blandade fÄng varierar gÄvans vÀrde beroende pÄ om det rör sig om lös egendom eller fast egendom. NÀr det gÀller gÄvor av nÀringsverksamhet tillÀmpas sÀrskilda regler för inkomstskatt.

Lös egendom

För lös egendom, sÄsom aktier, bostadsrÀtter, bilar och all annan egendom förutom fastigheter, tillÀmpas delningsprincipen. Detta innebÀr att vid ett blandat fÄng, dÀr en viss betalning har gjorts för gÄvan, ska skillnaden mellan det betalade beloppet och marknadsvÀrdet betraktas som en gÄva, medan den ÄterstÄende delen rÀknas som ett köp.

Exempel

Malin ”fĂ„r” en post börsaktier vĂ€rderade till 20 000 kronor som födelsedagspresent frĂ„n sin bror. För att ta emot presenten krĂ€ver brodern att Malin betalar 8 000 kronor. Detta innebĂ€r att 8 000 av 20 000, alltsĂ„ 40 %, anses ha förvĂ€rvats genom köp, medan resterande del betraktas som en gĂ„va.

Fast egendom

För fast egendom tillĂ€mpas huvudsaklighetsprincipen enligt rĂ€ttspraxis. Detta innebĂ€r att en transaktion klassificeras som antingen en gĂ„va (benefikt fĂ„ng) eller ett köp (oneröst fĂ„ng), oavsett om överlĂ„telsen kallas för ett köp eller en gĂ„va – benĂ€mningen saknar alltsĂ„ skattemĂ€ssig betydelse. Om ersĂ€ttningen understiger taxeringsvĂ€rdet betraktas hela transaktionen som en gĂ„va.

Om gÄvoavsikt saknas

Om det saknas en gÄvoavsikt betraktas överlÄtelsen som ett köp i sin helhet, Àven om ersÀttningen Àr lÀgre Àn marknadsvÀrdet. Vid en överlÄtelse till nÀrstÄende kan man dock vanligtvis förutsÀtta att en gÄvoavsikt alltid föreligger.

Kan vederlaget innebÀra ett byte?

Ibland förekommer korsvisa gÄvor, till exempel nÀr syskon Àger hÀlften var av tvÄ fastigheter och genom korsvisa gÄvor avser att bli ensamÀgare till varsin fastighet. Det Àr ocksÄ vanligt att givaren vid en fastighetsgÄva begÀr ett vederlag som inte bestÄr av kontanter, övertagande av skulder eller en vederlagsrevers, utan istÀllet av annan egendom, sÄsom en annan fastighet, en bostadsrÀtt eller vÀrdepapper.
 
I sĂ„dana fall finns en risk att överlĂ„telsen, helt eller delvis, skattemĂ€ssigt kan klassas som ett byte. Om sĂ„ sker utlöser det kapitalvinstbeskattning för bĂ„da parterna, eftersom bĂ„de givaren och gĂ„vomottagaren dĂ„ anses ha avyttrat egendom – ett byte betraktas som ett oneröst fĂ„ng och likstĂ€lls med en försĂ€ljning.
 
Exakt nÀr detta intrÀffar Àr svÄrt att faststÀlla, eftersom det beror pÄ överlÄtelsens verkliga innebörd, det vill sÀga om den i praktiken Àr en onerös eller benefik rÀttshandling. Bedömningen kan leda till att hela överlÄtelsen klassas som ett oneröst byte, trots att den kallas en gÄva, eller att den anses vara delvis onerös och delvis benefik (gÄva). Detta kan alltsÄ resultera i kapitalvinstbeskattning för bÄde givaren och gÄvomottagaren.
© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

MÄndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

VÄra digitala tjÀnster kan anvÀndas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Vad rÀknas som gÄva enligt svensk lag? Experten förklarar LÀs mer »

NÀr upphör ett samboförhÄllande? LÀs och förstÄ pÄ 3 minuter

27 mars 2025

NÀr upphör ett samboförhÄllande? LÀs och förstÄ pÄ 3 minuter

Det Àr viktigt att faststÀlla nÀr ett samboförhÄllande upphör, bÄde för att avgöra tidpunkten för en eventuell bodelning och för att klargöra vilken egendom som ska ingÄ i denna. Enligt sambolagen upphör ett samboförhÄllande i följande situationer:
  • BĂ„da samborna eller nĂ„gon av dem gifter sig.
  • En sambo avlider.
  • Parterna flyttar isĂ€r.
  • En eller bĂ„da samborna lĂ€mnar in en ansökan till domstolen om att utse en bodelningsförrĂ€ttare.
  • En eller bĂ„da samborna ansöker hos domstolen om rĂ€tten att ensam fĂ„ bo kvar i bostaden.
  • En sambo begĂ€r hos tingsrĂ€tten att fĂ„ överta en bostad som inte ingĂ„r i bodelningen.
Sambolagens lista över situationer dÄ ett samboförhÄllande anses upphöra Àr avsedd att vara heltÀckande. Det Àr dock inte uteslutet att ett samboförhÄllande kan anses ha upphört Àven av andra anledningar.

Dödsfall

NÀr en av samborna gÄr bort kan den kvarlevande sambon begÀra bodelning eftersom förhÄllandet har upphört. SamboförhÄllandet betraktas dÄ som avslutat den dag dÄ den andra sambon avled.

Sambo gifter sig

Sambolagen och Àktenskapsbalken kan inte tillÀmpas samtidigt pÄ ett och samma förhÄllande. DÀrför upphör sambolagen att gÀlla för ett sambopar som gifter sig med varandra. I det ögonblick paret blir makar slutar de att vara sambor. Om en sambo istÀllet gifter sig med en utomstÄende har samboförhÄllandet troligen upphört tidigare, antingen genom att samborna har separerat eller genom att det kan konstateras att de sedan en tid inte lÀngre uppfyller sambolagens krav för att rÀknas som sambor.

Samborna flyttar isÀr

Det mest förekommande skÀlet till att ett samboförhÄllande upphör Àr att paret separerar. Oftast Àr samborna dÄ ense om vilket datum förhÄllandet ska anses ha avslutats. Att en av parterna flyttar ut behöver dock inte nödvÀndigtvis betyda att samboförhÄllandet Àr över.
 
Det kan exempelvis bero pÄ att den ena sambon har fÄtt ett jobb pÄ en annan ort eller att paret har valt att bo isÀr tillfÀlligt som ett test.
 
Det Àr ocksÄ vanligt att Àldre ogifta par tvingas flytta isÀr pÄ grund av hÀlsoskÀl, till exempel om en av dem behöver flytta till ett vÄrdhem. Ett samboförhÄllande kan dock inte automatiskt anses ha upphört mot parternas vilja bara för att de av nÄgon anledning tvingas bo pÄ skilda hÄll. DÀrför Àr det viktigt att ta hÀnsyn till sambornas intentioner i oklara situationer.

Andra orsaker

Enligt sambolagen anses ett samboförhÄllande ha upphört om en sambo ansöker om att fÄ en bodelningsförrÀttare utsedd, om rÀtten att bo kvar i bostaden, eller om en sambo vÀcker talan om att överta bostaden. Detta gÀller Àven om samborna fortsÀtter att bo tillsammans.
 
I vissa fall kan samborna ha Äterupptagit sitt samboförhÄllande, och huruvida sÄ har skett eller inte mÄste bedömas utifrÄn en helhetsvÀrdering i varje enskilt fall. Det kan finnas situationer dÀr samborna fortfarande delar bostad men samboförhÄllandet ÀndÄ har upphört. Samtidigt kan det vara utmanande för parterna att bevisa att förhÄllandet faktiskt har avslutats.
© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

MÄndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

VÄra digitala tjÀnster kan anvÀndas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

NÀr upphör ett samboförhÄllande? LÀs och förstÄ pÄ 3 minuter LÀs mer »

SamboförhÄllande inleds: SÄ pÄverkas din ekonomi och juridik

27 mars 2025

SamboförhÄllande inleds: SÄ pÄverkas din ekonomi och juridik

I flera avseenden Àr det vÀsentligt att inte bara faststÀlla om personerna Àr eller har varit sambor, utan Àven att klargöra under vilken period samboförhÄllandet Àgde rum, det vill sÀga nÀr det började och avslutades. Detta Àr bland annat viktigt vid en eventuell framtida bodelning, eftersom det pÄverkar bedömningen av vilket bohag som ska betraktas som anskaffat för gemensamt bruk. Hur lÀnge förhÄllandet varade kan ocksÄ spela en roll för om en bodelning ska justeras.

Inbördes överenskommelse gÀller inte alltid

NÀr det gÀller frÄgor dÀr förhÄllandets lÀngd Àr viktig för samborna sjÀlva, har de frihet att gemensamt komma överens om nÀr deras samboförhÄllande ska anses ha börjat. I andra situationer, exempelvis nÀr borgenÀrer vill utmÀta egendom pÄ grund av den enes skulder, kan samborna inte sjÀlva avgöra om de ska betraktas som sambor eller inte. De har heller inte rÀtt att bestÀmma frÄn vilken tidpunkt deras förhÄllande ska anses ha inletts.

Uppfylla sambolagens krav

Ett ogift par som bor tillsammans betraktas som sambor frÄn den dag dÄ deras förhÄllande uppfyller sambolagens kriterier, det vill sÀga nÀr de stadigvarande lever ihop i ett parförhÄllande och delar hushÄll. I de flesta fall Àr det datumet dÄ paret flyttade ihop som avgör nÀr samboförhÄllandet startade.
 
Detta kan ofta vara svÄrt att faststÀlla exakt i efterhand, sÀrskilt nÀr en av dem flyttar in hos den andra efter lÀngre och upprepade perioder av övernattningar. Vid vilket datum paret ska anses vara sambor beror pÄ de specifika omstÀndigheterna i varje enskilt fall.

Dubbla bostÀder

Det Àr vanligt att bÄda parterna redan har var sin bostad nÀr de beslutar sig för att flytta ihop. Paret kan dÄ antingen vÀlja att flytta till en ny gemensam bostad, eller sÄ flyttar den ena in hos den andra. Ofta behÄller den som flyttar in sin tidigare bostad efter sammanslagningen.
 
Det kan exempelvis bero pÄ att en slÀkting behöver tillgÄng till villan eller vill anvÀnda lÀgenheten som en övernattningsbostad. Om den inflyttade sambon behÄller sin gamla bostad kan det vara en indikation pÄ att han eller hon inte fullt ut avser att inleda ett samboförhÄllande. Samtidigt finns det inget absolut hinder för att anse att paret blir sambor redan vid inflyttningen, Àven om den andra bostaden behÄlls.

Folkbokförda pÄ olika adresser

Att ha samma folkbokföringsadress Àr en indikation pÄ att tvÄ personer Àr sambor enligt sambolagen. Det förekommer dock att en av samborna Àr folkbokförd pÄ en annan adress Àn den dÀr paret bor tillsammans. UtgÄngspunkten Àr dÄ att de inte betraktas som sambor förrÀn bÄda Àr registrerade pÄ samma adress.
 
Paret eller nÄgon annan kan dock försöka visa att de inte Àr sambor trots olika adresser. Om en samlad bedömning visar att de har en gemensam permanent bostad och delar hushÄllsekonomi, kan de ÀndÄ rÀknas som sambor. Detta bör i sÄ fall ha pÄgÄtt i minst sex mÄnader.

Gemensamma barn

Ett par som lever tillsammans och har gemensamma barn förutsÀtts vara sambor. En annan tydlig indikation pÄ ett samboförhÄllande Àr om paret delar bankkonton, eftersom det tyder pÄ att de har ett gemensamt hushÄll. Ytterligare aspekter som kan beaktas inkluderar testamenten och avtal mellan parterna gÀllande vissa ekonomiska familjefrÄgor.
© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

MÄndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

VÄra digitala tjÀnster kan anvÀndas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

SamboförhÄllande inleds: SÄ pÄverkas din ekonomi och juridik LÀs mer »

SÄ fungerar gÄvovillkor enligt svensk lag

26 mars 2025

SÄ fungerar gÄvovillkor enligt svensk lag

Det Àr relativt vanligt att en givare önskar att ett eller flera villkor ska kopplas till en gÄva, exempelvis för att sÀkerstÀlla att egendomen hÄlls kvar inom familjen eller för att givaren sjÀlv ska kunna fortsÀtta anvÀnda egendomen Àven efter att gÄvan har överlÀmnats.

Villkor i samband med gÄvan

Som utgÄngspunkt kan villkoren för en gÄva inte Àndras i efterhand. DÀrför Àr det viktigt att alla villkor faststÀlls redan nÀr gÄvan ges. Endast villkor som Àr utformade i givarens eget intresse kan givaren senare Àndra ensidigt. Enligt rÀttspraxis kan ett förbehÄll om givarens rÀtt att anvÀnda gÄvan tas bort.
 
DÀremot har ett villkor om förbud mot försÀljning, enligt samÀganderÀttslagen, i ett rÀttsfall inte kunnat Àndras. Inte heller kan ett villkor om att egendomen ska vara enskild egendom lÀggas till efterÄt.

Villkor vid blandade fÄng

Ibland överlÄts en gÄva mot en ersÀttning som Àr lÀgre Àn gÄvans marknadsvÀrde. En sÄdan överlÄtelse, som har inslag av bÄde köp och gÄva, benÀmns blandat fÄng. Det uppstÄr dÄ frÄgan om köpeinslaget pÄverkar villkorens giltighet och tillÀmpning, eller om det blandade fÄnget ska lyda under samma regler som en ren gÄva (alltsÄ en gÄva utan ersÀttning).
 
En annan frÄga Àr om villkoret ska omfatta hela egendomen eller endast skillnaden mellan gÄvans vÀrde och den erlagda ersÀttningen.
 
Enligt juridisk litteratur och flera rÀttsfall har det ansetts rimligt att ett blandat fÄng behandlas enligt samma regler som en ren gÄva, förutsatt att överlÄtelsen som helhet har karaktÀr av gÄva. Vid bedömningen av överlÄtelsens natur ska alla omstÀndigheter beaktas, sÀrskilt ersÀttningens storlek och typ samt huruvida en gÄvoavsikt föreligger.

Ogiltliga villkor

Vissa villkor (föreskrifter) kan anses vara för lÄngtgÄende och dÀrmed leda till att gÄvan inte blir giltig (eller att gÄvan Àr giltig men sjÀlva föreskriften inte Àr det). Huvudprincipen Àr dock att en föreskrift Àr giltig om gÄvotagaren godkÀnner den. Ett villkor fÄr dock inte stÄ i strid med god sed, ett nÄgot vagt begrepp som Àr svÄrt att konkretisera med exempel.
 
Föreskriften fÄr under alla omstÀndigheter inte begrÀnsa gÄvotagarens handlingsfrihet i alltför hög grad. Dessutom kan en föreskrift bli ogiltig pÄ grund av regler som gÀller för den egendom som överlÄts, exempelvis bestÀmmelser i aktiebolagslagen eller immaterialrÀttsliga regler.

Giltliga villkor

Det finns flera villkor som kan tillÀmpas och som ÀndÄ sÀkerstÀller att gÄvan förblir giltig. Nedan följer nÄgra exempel pÄ vanliga villkor.

Enskild egendom

GÄvan kan anges vara gÄvotagarens enskilda egendom, vilket innebÀr att den inte ska ingÄ i en bodelning vid skilsmÀssa eller dödsfall. Ett vanligt tillÀgg Àr att Àven avkastningen frÄn egendomen ska vara enskild egendom, eftersom avkastningen annars klassas som giftorÀttsgods. 
 
Ett annat frekvent tillĂ€gg Ă€r att surrogat, det vill sĂ€ga egendom som ersĂ€tter den ursprungliga gĂ„voegendomen (t.ex. om en fastighet sĂ€ljs och en ny fastighet köps i dess stĂ€lle), ocksĂ„ ska vara enskild egendom – Ă€ven om detta egentligen inte behöver anges, eftersom surrogat enligt huvudregeln redan betraktas som enskild egendom. 
 
För att gÄvotagaren ska kunna omvandla egendomen till giftorÀttsgods krÀvs att givaren tydligt anger detta i gÄvobrevet (eller senare godkÀnner det genom ett skriftligt tillÀgg). Notera att vid gÄva mellan makar Àr det inte möjligt att direkt göra gÄvan till enskild egendom; detta kan endast ske genom ett Àktenskapsförord.

ÖverlĂ„telse- och pantsĂ€ttningsförbud

Ett villkor för en gÄva kan vara att gÄvan inte fÄr överlÄtas eller pantsÀttas, antingen under en bestÀmd period eller permanent. Genom detta kan givaren exempelvis garantera att egendomen förblir inom familjen.
 
Det Àr ocksÄ vanligt att egendomen endast fÄr överlÄtas om givaren ger sitt samtycke, vilket innebÀr att givaren behÄller en viss kontroll över egendomen sÄ lÀnge han eller hon lever. För att ett sÄdant villkor om begrÀnsad förfoganderÀtt ska vara giltigt vid gÄva av en fastighet mÄste det tydligt anges i gÄvohandlingen. En muntlig överenskommelse mellan givaren och gÄvotagaren om ett förfogandeförbud Àr inte tillrÀcklig.
 
Det gÄr heller inte att i efterhand skriftligen avtala om ett sÄdant förbud. Ett överlÄtelseförbud medför samtidigt att egendomen inte kan utmÀtas eller ingÄ i gÄvotagarens konkurs. Dessutom innebÀr ett överlÄtelseförbud Àven ett förbud mot att pantsÀtta egendomen.

UtmÀtnings- och konkursförbud

Det Àr möjligt att ange att gÄvan inte fÄr utmÀtas eller inkluderas i gÄvotagarens konkurs. Om gÄvotagaren hamnar i ekonomiskt trÄngmÄl kan fordringsÀgare dÀrmed inte göra ansprÄk pÄ egendomen.
 
För att detta ska gÀlla krÀvs att fastigheten inte fÄr sÀljas, vilket innebÀr att ett överlÄtelseförbud mÄste vara inskrivet i gÄvobrevet. UtmÀtning kan dock alltid ske för en skuld som fastigheten specifikt har pantsatts för.

FörköpsrÀtt

Vid samÀgande har varje delÀgare rÀtt att sÀlja sin andel av egendomen till valfri köpare. Om givaren vill sÀkerstÀlla att egendomen stannar inom delÀgarkretsen kan han eller hon inkludera en förköpsklausul i gÄvobrevet. Detta innebÀr att den delÀgare som vill sÀlja först mÄste erbjuda de andra delÀgarna att köpa andelen.
 
För att förköpsklausulen ska vara giltig mÄste den anges i gÄvohandlingen. En muntlig överenskommelse mellan givaren och gÄvotagaren om förköpsrÀtt Àr inte tillrÀcklig, och det gÄr heller inte att i efterhand skriftligen avtala om förköpsrÀtten.

SamÀganderÀttslagen

Om det finns flera gÄvotagare kan en av delÀgarna enligt samÀganderÀttslagen krÀva att gÄvoegendomen sÀljs pÄ offentlig auktion. För att förhindra detta kan givaren i gÄvobrevet ange att gÄvotagarna inte har rÀtt att begÀra försÀljning av den överlÄtna fastigheten enligt samÀganderÀttslagen.

Förskott pÄ arv

GÄvan kan anges inte vara ett förskott pÄ arv. Normalt sett betraktas en gÄva till en bröstarvinge (t.ex. barn eller barnbarn) som ett förskott pÄ arv, vilket innebÀr att den dras av frÄn det framtida arvet. För att denna regel inte ska tillÀmpas mÄste givaren tydligt inkludera ett villkor om detta i gÄvobrevet.
 
För gÄvor till andra Àn bröstarvingar Àr det motsatt: för att gÄvan ska anses vara ett förskott pÄ arv krÀvs att givaren uttryckligen anger det i gÄvobrevet. DÀremot kan man inte genom ett villkor i gÄvobrevet kringgÄ det förstÀrkta laglottskyddet, en regel som sÀkerstÀller att bröstarvingars laglott inte inskrÀnks genom gÄvor som kan likstÀllas med ett testamente.
 
Givarens önskan att gÄvan inte ska rÀknas som förskott pÄ arv behöver inte anges vid gÄvotillfÀllet utan kan framkomma senare, exempelvis i ett testamente, sÄ lÀnge denna avsikt uttrycks pÄ ett klart och tydligt sÀtt.

Villkor om nyttjanderÀtt

Den som skÀnker en fastighet vill ofta fortsÀtta bo kvar dÀr antingen livet ut eller sÄ lÀnge han eller hon sjÀlv önskar. Givaren kan senare ta bort detta förbehÄll genom att lÀgga till ett skriftligt tillÀgg i gÄvobrevet. Det Àr vanligt att inkludera ett förbehÄll om livstids nyttjanderÀtt till fastigheten, till exempel nÀr förÀldrar överlÄter sin fastighet till ett barn.

ErsÀttning

GÄva mot vederlag förekommer ofta, sÀrskilt vid överlÄtelse av fastigheter och bostadsrÀtter. ErsÀttningen kan bestÄ av kontant betalning, men Àven övertagande av lÄn eller en vederlagsrevers rÀknas som betalning för gÄvan.
 
Det enklaste sÀttet att visa att betalningsvillkoret Àr uppfyllt Àr att bifoga en kvittens till gÄvoavtalet eller att kvitta betalningen direkt i dokumentet. En gÄva mot ersÀttning kan medföra skattekonsekvenser.

Övertagande av lĂ„n

Fastigheter och bostadsrÀtter Àr ofta belÄnade, och dÀrför Àr det vanligt att gÄvotagaren som en del av gÄvan övertar de lÄn som Àr kopplade till egendomen. Om gÄvan Àr villkorad sÄ att gÄvotagaren tar över en skuld, kan hela skuldbeloppet dras av frÄn gÄvans vÀrde.
 
Detta förutsÀtter dock att skulden Àr rÀntebÀrande och att det tydligt framgÄr att gÄvotagaren faktiskt övertar ansvaret för betalningen.

Vederlagsrevers

Givaren kan stÀlla som villkor att gÄvotagaren utfÀrdar en revers (skuldebrev) som en motprestation för gÄvan. Detta Àr sÀrskilt vanligt vid gÄvor av fastigheter, men kan Àven tillÀmpas för andra typer av egendom. Reversbeloppet dras av frÄn gÄvans vÀrde.
 
AnvÀndningen av en vederlagsrevers beror ofta pÄ att givaren inte vill överlÄta hela egendomens marknadsvÀrde till gÄvotagaren, samtidigt som gÄvotagaren kanske inte har möjlighet att betala givaren direkt vid gÄvotillfÀllet. Givaren kan exempelvis vilja att gÄvotagaren blir Àgare till egendomen, sÄsom en fastighet, utan att överföra ett alltför stort vÀrde som gÄva.
 
Pengarna frÄn vederlaget kan givaren behöva för att köpa en ersÀttningsbostad, förverkliga drömmar som resor eller andra projekt, eller för att skapa rÀttvisa mellan syskon genom att ge motsvarande vÀrden till andra barn. Förr, innan arvs- och gÄvoskatten avskaffades, anvÀndes vederlagsreverser som ett verktyg för skatteplanering för att minska gÄvoskatten.
 
I mÄnga fall kvarstod dessa reverser trots att avsikten kanske aldrig var att de skulle betalas. Numera kan sÄdana vederlagsreverser efterskÀnkas utan skattekonsekvenser, eftersom gÄvoskatten inte lÀngre finns.

NÀr gÄvotagaren avlider

Givaren kan vÀlja att inkludera ett villkor i gÄvobrevet om vad som ska hÀnda med gÄvan nÀr gÄvotagaren gÄr bort. Vanligtvis Àrvs gÄvan av gÄvotagarens bröstarvingar. Om givaren vill förhindra att gÄvan övergÄr pÄ detta sÀtt, eller om det inte finns nÄgra bröstarvingar, kan givaren specificera ett villkor om detta i gÄvobrevet.

Exempel

Om en gÄvotagare avlider utan att lÀmna nÄgra bröstarvingar ska gÄvan överlÄtas till den andra gÄvotagaren. Om Àven denne har avlidit ska gÄvan istÀllet ÄtergÄ till givaren.
Resultatet av ett sÄdant villkor Àr att gÄvotagaren inte fÄr full ÀganderÀtt över egendomen. Detta villkor kan i vissa fall kombineras med ett förbud mot överlÄtelse.

GÄva till ofödd gÄvotagare

Endast en person som Àr född eller avlad vid tidpunkten för gÄvan kan vara gÄvotagare. Det Àr dock möjligt att ange ett villkor om att gÄvotagarens framtida barn kan ta över gÄvan nÀr gÄvotagaren gÄr bort, under förutsÀttning att givaren inte gör skillnad mellan ofödda syskon.

Exempel

Maria har tvÄ barn, Elin och Erik, och hon överlÄter sin fastighet GÀvle Olsbacka 1:12 till dem. I gÄvobrevet anger hon att alla hennes barnbarn ska dela pÄ fastigheten nÀr gÄvotagaren gÄr bort.
 
Det spelar ingen roll om alla barnbarn inte Àr födda eller avlade vid gÄvotillfÀllet. Hon fÄr dock inte behandla barnbarnen olika utifrÄn deras syskonskap.

SÀrskild förvaltare av gÄvan

Givaren kan utse en specifik förvaltare för en gÄva som ges till ett omyndigt barn. Detta innebÀr vanligtvis att förmyndarens och överförmyndarens rÀtt att medbestÀmma över gÄvans förvaltning upphÀvs.

ÅtergĂ„ngsvillkor

Ett ÄtergÄngsvillkor Àr en bestÀmmelse i gÄvobrevet som innebÀr att gÄvan ÄtergÄr till givaren om vissa specificerade villkor inte uppfylls. Villkoret kan vara tidsbegrÀnsat eller gÀlla utan tidsgrÀns. Vid gÄva av en fastighet gÀller ett ÄtergÄngsvillkor som strÀcker sig lÀngre Àn tvÄ Är enbart mot gÄvotagaren. Om gÄvotagaren har överlÄtit fastigheten till en tredje part kan givaren inte göra villkoret gÀllande mot denne, sÄvida inte givaren har inlett en rÀttslig process om ÄtergÄng innan överlÄtelsen skedde. Den som har köpt fastigheten av gÄvotagaren fÄr alltsÄ behÄlla den, Àven om gÄvotagaren inte uppfyller villkoret. I sÄdana fall kan givaren istÀllet krÀva ersÀttning frÄn gÄvotagaren.
 
Det Àr viktigt att notera att inte varje liten avvikelse frÄn villkoret automatiskt leder till ÄtergÄng av gÄvan. För att ÄtergÄng ska bli aktuell krÀvs att gÄvotagaren har brutit mot villkoret pÄ ett vÀsentligt sÀtt. En ÄtergÄng av gÄvan fÄr betydande konsekvenser för gÄvotagaren. För att ett ÄtergÄngsvillkor ska vara giltigt mÄste det tydligt anges i gÄvohandlingen. En muntlig överenskommelse mellan givaren och gÄvotagaren om ett ÄtergÄngsvillkor Àr inte tillrÀcklig, och det gÄr heller inte att i efterhand skriftligen avtala om ett sÄdant villkor.
 
Om en fastighetsgÄva Àr kopplad till ett ÄtergÄngsvillkor som gÀller i högst tvÄ Är beviljas gÄvotagaren vilande lagfart pÄ sitt förvÀrv. En vilandeförklaring innebÀr att ingen annan kan ansöka om lagfart under denna period. Detta förhindrar att en ny förvÀrvare kan göra ett godtrosförvÀrv av fastigheten. Om ÄtergÄngsvillkoret dÀremot strÀcker sig över mer Àn tvÄ Är erhÄller gÄvotagaren full lagfart.

ÄndamĂ„lsbestĂ€mmelse

Genom en sÄ kallad ÀndamÄlsbestÀmmelse kan givaren faststÀlla att gÄvan eller dess avkastning ska anvÀndas för ett specifikt syfte. Det kan till exempel handla om att avkastningen frÄn en viss egendom ska delas ut som stipendier eller att en mottagen fritidsfastighet ska hyras ut till slÀktingar under ett visst antal veckor per Är. Om gÄvotagaren inte uppfyller denna skyldighet kan givaren troligen vÀnda sig till domstol för att begÀra att bestÀmmelsen efterlevs.

Brott mot villkor

Om gÄvotagaren inte följer villkoren i gÄvobrevet varierar konsekvenserna beroende pÄ vilket villkor det gÀller.

ÅtergĂ„ng av gĂ„va

Om gÄvan Àr kopplad till ett sÄ kallat ÄtergÄngsvillkor kan givaren begÀra att gÄvan ÄterlÀmnas om gÄvotagaren inte uppfyller det specifika villkoret. Detta innebÀr att gÄvotagaren blir skyldig att överlÀmna gÄvoobjektet tillbaka till givaren.

Fullgörelse av villkoret

Om givaren har överlÄtit gÄvan med villkoret att den ska anvÀndas för ett specifikt ÀndamÄl, kan givaren sannolikt vÀnda sig till domstol och begÀra att detta villkor efterlevs.

SkadestÄnd

Givaren kan ha rÀtt att krÀva ersÀttning frÄn gÄvotagaren om denne bryter mot de faststÀllda gÄvovillkoren. Det kan dock vara svÄrt att bevisa att en faktisk skada har uppstÄtt, vilket gör att en skadestÄndstalan sannolikt inte skulle vara effektiv.

OtillÄten överlÄtelse

Vid fastighetsöverföringar registreras överlÄtelseförbud och andra förfogandeinskrÀnkningar i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Detta innebÀr att en förvÀrvare inte kan göra ett godtrosförvÀrv, eftersom det som Àr inskrivet i registret anses vara allmÀnt kÀnt.

Om gÄvotagaren överlÄter fastigheten i strid med exempelvis ett överlÄtelseförbud eller ett förköpsförbehÄll, blir förvÀrvet ogiltigt.

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

MÄndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

VÄra digitala tjÀnster kan anvÀndas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

SÄ fungerar gÄvovillkor enligt svensk lag LÀs mer »

Hur skapar du en framtidsfullmakt: Enkel vÀgledning

26 mars 2025

Hur skapar du en framtidsfullmakt: Enkel vÀgledning

Regler för att skriva en framtidsfullmakt finns i 3-5 §§ i framtidsfullmaktslagen. DÀr stÄr krav pÄ behörighet, form och innehÄll. En framtidsfullmakt Àr ett hjÀlpmedel för den som inte kan fatta beslut lÀngre, t.ex. vid sjukdom, men det Àr ocksÄ en typ av fullmakt som fullmaktsgivaren bestÀmmer över innan han eller hon blir beslutsoförmögen. Den liknar andra fullmakter, men anvÀnds först senare och mÄste vara skriftlig.

ÅldersgrĂ€ns

För att skriva en framtidsfullmakt behöver du uppfylla tvÄ viktiga krav. Först och frÀmst mÄste du vara minst 18 Är gammal. Dessutom mÄste du kunna ta hand om dina egna Àrenden, alltsÄ ha förmÄgan att fatta dina egna beslut. Om du Àr över 18 och klarar av detta, kan du anvÀnda en framtidsfullmakt för att sjÀlv vÀlja vem som ska hjÀlpa dig med dina Àrenden i framtiden, om du nÄgon gÄng inte lÀngre kan göra det sjÀlv.

Det finns dock en viktig detalj att tÀnka pÄ. Om du redan innan du fyllde 18 inte kunde fatta egna beslut, och det fortfarande Àr sÄ Àven efter att du blivit vuxen, dÄ gÄr det inte att skriva en framtidsfullmakt. I sÄ fall kan du inte anvÀnda detta sÀtt för att bestÀmma vem som ska ta hand om dina Àrenden senare i livet.

Men Àven om en framtidsfullmakt inte Àr ett alternativ, finns det andra lösningar. Du kan fÄ hjÀlp av en god man eller förvaltare som samhÀllet utser för att sköta dina Àrenden Ät dig. PÄ sÄ sÀtt fÄr du ÀndÄ det stöd du behöver.

BeslutsförmÄga

I lagen om framtidsfullmakter finns ett sÀrskilt krav som kallas för habilitetskrav (beslutsförmÄga). Det betyder att den som vill skriva en framtidsfullmakt mÄste ha förmÄgan att sjÀlv ta hand om sina egna Àrenden. Med andra ord mÄste personen ha beslutsförmÄga nÀr fullmakten skapas för att den ska vara giltig. Det hÀr kravet Àr unikt för just framtidsfullmakter.

Tanken Ă€r enkel: nĂ€r du skriver fullmakten mĂ„ste du vara klar i huvudet och kunna fatta dina egna beslut. Men sjĂ€lva poĂ€ngen med en framtidsfullmakt Ă€r att den ska anvĂ€ndas senare – nĂ€r du inte lĂ€ngre har den förmĂ„gan, till exempel pĂ„ grund av Ă„lder eller sjukdom. SĂ„ beslutsförmĂ„gan behövs alltsĂ„ bara i början, vid upprĂ€ttandet, medan det Ă€r avsaknaden av den som gör att fullmakten kan börja gĂ€lla och nĂ„gon annan kan ta över dina Ă€renden.

Formkrav

En framtidsfullmakt Àr ett dokument som lÄter nÄgon annan ta hand om dina Àrenden om du i framtiden inte kan göra det sjÀlv, till exempel pÄ grund av sjukdom eller Älder. För att det ska vara giltigt finns det nÄgra viktiga regler som mÄste följas:

  • Den ska vara skriftlig. Det betyder att fullmakten mĂ„ste skrivas ner pĂ„ papper – det rĂ€cker inte med ett muntligt avtal.
  • Du mĂ„ste skriva under med vittnen. Du som ger fullmakten (fullmaktsgivaren) ska skriva under dokumentet medan tvĂ„ vittnen Ă€r med samtidigt. Eller sĂ„ kan du visa dem din underskrift och sĂ€ga att det Ă€r du som har skrivit under.
  • Vittnena ska veta vad det handlar om. De mĂ„ste förstĂ„ att dokumentet Ă€r en framtidsfullmakt, och de ska ocksĂ„ skriva sina namn pĂ„ det för att bekrĂ€fta det.
  • Den som fĂ„r fullmakten fĂ„r inte vara vittne. Personen som ska anvĂ€nda fullmakten (fullmaktshavaren) kan inte vara ett av vittnena – det Ă€r för att undvika problem.

Det Àr viktigt att en framtidsfullmakt görs pÄ rÀtt sÀtt av flera anledningar:

  1. Den pÄverkar ditt liv. En framtidsfullmakt kan bestÀmma mycket om hur ditt liv blir, bÄde nÀr det gÀller privata saker och pengar. DÀrför mÄste den vara ordentligt gjord.
  2. Du kan inte Àndra den senare. NÀr fullmakten anvÀnds i framtiden kan du inte lÀngre kolla eller styra över den. DÄ Àr det viktigt att allt Àr klart frÄn början.
  3. Den skyddar mot missbruk. Om det Àr svÄrt att göra en framtidsfullmakt minskar risken att nÄgon anvÀnder den pÄ ett felaktigt sÀtt.
  4. Den kan anvÀndas lÄngt senare. Det kan gÄ mÄnga Är innan fullmakten behövs. DÀrför mÄste det finnas tydliga bevis pÄ vad du ville nÀr du skrev den.

Materiella krav

Av en framtidsfullmakt ska det framgÄ: 

  1. Att det Àr frÄga om en framtidsfullmakt.
  2. Vem eller vilka som Àr fullmaktshavare.
  3. Vilka angelÀgenheter fullmakten omfattar. 
  4. Vilka övriga frÄgor som gÀller.

För det första mĂ„ste det vara tydligt att dokumentet Ă€r en framtidsfullmakt. Det Ă€r ganska enkelt att fixa – du kan till exempel skriva ”Framtidsfullmakt” som rubrik eller göra det klart i texten att det handlar om en framtidsfullmakt. Det hĂ€r kravet Ă€r sjĂ€lvklart och lĂ€tt att uppfylla.

För det andra mÄste det stÄ vem eller vilka som Àr fullmaktshavare, alltsÄ den eller de personer som ska sköta dina Àrenden. Det ska vara fysiska personer, inte företag eller organisationer. Du kan vÀlja en fullmaktshavare eller flera, beroende pÄ vad du vill.

För det tredje ska det framgĂ„ vilka Ă€renden fullmakten gĂ€ller. Det hĂ€r Ă€r viktigt eftersom framtidsfullmakten kan handla om dina personliga angelĂ€genheter, som beslut om vĂ„rd, eller ekonomiska angelĂ€genheter, som att hantera dina pengar. Den kan ocksĂ„ gĂ€lla bĂ„de och – det bestĂ€mmer du sjĂ€lv.

För det fjÀrde mÄste du skriva in vilka andra villkor som ska gÀlla. HÀr kan du ange olika saker, till exempel om du har flera fullmaktshavare och i sÄ fall hur deras uppgifter ska delas upp. Du kan ocksÄ bestÀmma om fullmaktshavaren fÄr ge gÄvor eller ska fÄ arvode, alltsÄ betalning för sitt arbete. En annan sak att tÀnka pÄ Àr om du vill ha en granskare, nÄgon som kollar att fullmaktshavaren sköter allt rÀtt och kanske till och med kan ta tillbaka fullmakten om det behövs. Alla villkor du vill ha med ska skrivas ner i framtidsfullmakten sÄ att det blir tydligt för alla.

Sammanfattningsvis Àr en framtidsfullmakt ett sÀtt att planera för framtiden. Genom att tydligt ange att det Àr en framtidsfullmakt, vem som ska hjÀlpa dig, vilka Àrenden det gÀller och vilka villkor som gÀller, blir det klart vad som ska hÀnda om du en dag inte kan ta hand om dina egna angelÀgenheter.

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

MÄndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

VÄra digitala tjÀnster kan anvÀndas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Hur skapar du en framtidsfullmakt: Enkel vÀgledning LÀs mer »

Framtidsfullmakt: SÄ fungerar ikrafttrÀdandet steg för steg

26 mars 2025

Framtidsfullmakt: SÄ fungerar ikrafttrÀdandet steg för steg

Framtidsfullmaktslagen har speciella regler för nĂ€r en framtidsfullmakt börjar gĂ€lla. Den fungerar inte bara för att fullmaktshavaren visar upp den – den mĂ„ste först ha trĂ€tt i kraft. Det skiljer sig frĂ„n vanliga fullmakter. Anledningen Ă€r att tydliga regler skyddar fullmaktsgivaren nĂ€r han eller hon inte lĂ€ngre kan fatta beslut sjĂ€lv. En framtidsfullmakt börjar gĂ€lla om den Ă€r korrekt skriven och fullmaktsgivaren inte kan sköta sina Ă€renden lĂ€ngre. För att den ska börja gĂ€lla behöver den alltsĂ„ vara korrekt skriven frĂ„n början och att fullmaktsgivaren efter det blivit beslutsoförmögen.

Fullmaktshavaren bedömer ikrafttrÀdandet

Huvudregeln Àr att fullmaktshavaren avgör nÀr en framtidsfullmakt börjar gÀlla. Han eller hon kollar om fullmakten Àr rÀtt skriven och om fullmaktsgivaren inte lÀngre kan fatta beslut. Fullmaktshavaren anvÀnder fullmaktshandlingen och kanske anteckningar eller vittnen för att bedöma om den Àr korrekt.

För att se om fullmaktsgivaren Ă€r beslutsoförmögen pratar han eller hon med fullmaktsgivaren och anhöriga, men gör ingen medicinsk analys – sekretess hindrar det. NĂ€r fullmaktshavaren beslutar att fullmakten gĂ€ller startar hans eller hennes ansvar. Bara fullmaktshavaren kan bestĂ€mma detta, inte nĂ€rstĂ„ende, Ă€ven om de tycker att fullmakten borde gĂ€lla.

UnderrÀttelse

NĂ€r fullmaktshavaren beslutar att framtidsfullmakten gĂ€ller ska han eller hon snabbt meddela fullmaktsgivaren, dennes make eller sambo, nĂ€rmaste slĂ€ktingar och eventuell granskare. NĂ€rmaste slĂ€ktingar kan vara barn, förĂ€ldrar eller syskon – alla i kretsen ska fĂ„ besked, inte bara en av dem.

Finns inga sÄdana kan fullmaktshavaren söka efter till exempel syskonbarn. Meddelandet ska ges snarast, men utan exakt tidsgrÀns, och kan ske via exempelvis brev eller telefon. Genom detta fÄr de meddelade rÀtt att begÀra redovisning av fullmaktshavarens arbete.

Domstolsprövning

Normalt bedömer fullmaktshavaren nÀr framtidsfullmakten börjar gÀlla, men om fullmakten sÀger att domstol ska avgöra det, eller om fullmaktshavaren begÀr det, prövas det dÀr istÀllet. Domstolsprövning kan bli aktuellt pÄ tvÄ sÀtt.

Först: fullmaktsgivaren har skrivit i fullmakten vid upprĂ€ttandet att domstol mĂ„ste godkĂ€nna ikrafttrĂ€dandet – dĂ„ Ă€r det ett krav. Det kan vara för att undvika brĂ„k bland anhöriga eller för att fĂ„ tydliga bevis pĂ„ att allt stĂ€mmer. Bara fullmaktsgivaren kan sĂ€tta det villkoret.

Andra sÀttet: fullmaktshavaren vÀljer att lÄta domstol avgöra, Àven utan krav i fullmakten, till exempel vid osÀkerhet om beslutsoförmÄga eller diskussioner med anhöriga.

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

MÄndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

VÄra digitala tjÀnster kan anvÀndas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Framtidsfullmakt: SÄ fungerar ikrafttrÀdandet steg för steg LÀs mer »

Testamente för nybörjare: LÀs och förstÄ pÄ 5 minuter

22 mars 2025

Testamente för nybörjare: LÀs och förstÄ pÄ 5 minuter

Om du inte skriver ett testamente som sÀger vem som ska fÄ dina saker nÀr du dör, finns det lagar som bestÀmmer vem som Àrver, det kallas arvsordningen. Enkelt sagt: vill du att dina tillhörigheter ska gÄ till nÄgon annan Àn vad lagen sÀger, mÄste du skriva ett testamente. Dina barn och barnbarn, alltsÄ bröstarvingar, kan aldrig bli helt utan arv. De har alltid rÀtt till sin laglott.

Vem behöver skriva testamente?

Även om du vill att dina saker ska Ă€rvas precis som lagen sĂ€ger, mĂ„ste du skriva ett testamente om du vill lĂ€gga till sĂ€rskilda villkor för arvet. MĂ„nga förĂ€ldrar med bara gemensamma barn Ă€r nöjda med hur lagen delar upp arvet.

ÄndĂ„ Ă€r det smart för Ă€ven dessa förĂ€ldrar att skriva ett testamente dĂ€r det stĂ„r att barnens arv ska bli deras enskilda egendom. Med det villkoret slipper barnen dela arvet med en ex-partner om de skiljer sig lĂ€ngre fram.

I Sverige skiljer sig ungefÀr hÀlften av alla som gifter sig, sÄ ett testamente med villkor om enskild egendom Àr ett bra sÀtt att skydda sina barn.

Familjesituation

Behovet av ett testamente varierar beroende pÄ hur familjen ser ut. För den som lever ensam utan partner eller barn kan det vara extra viktigt att skriva ett testamente. Kanske vill personen ge arvet till ett syskon eller ett syskonbarn som stÄr nÀra, istÀllet för att det delas mellan alla syskon eller syskonbarn. Eller sÄ Àr det en vÀn som kÀnns nÀrmast.

Sambor Àr en annan grupp som behöver testamente om de vill skydda varandra. Sambor Àrver inte varandra enligt lag, sÄ om en barnlös sambo dör gÄr arvet till slÀkten, oftast förÀldrar, syskon eller syskonbarn.

Makar med sÀrkullbarn, alltsÄ barn som bara en av makarna Àr förÀlder till, behöver ocksÄ testamente för att skydda varandra. Makar med bara gemensamma barn Àrver varandra före barnen, men sÀrkullbarn har rÀtt att fÄ sitt arv direkt nÀr deras förÀlder dör.

Hur skriver man ett testamente?

För att ett testamente ska gÀlla mÄste det vara skrivet pÄ ett sÀrskilt sÀtt. Lagen har strikta regler för hur det ska göras. Anledningen Àr enkel: nÀr testamentet ska anvÀndas finns inte testatorn, alltsÄ den som skrivit det, kvar för att förklara vad hon eller han ville med sina saker.

  1. Testamentet ska vara skriftligt.
  2. Det ska finnas tvÄ vittnen som med sina namnteckningar bevittnar testators underskrift. 
  3. Vittnena ska vara nÀrvarande samtidigt.
  4. Vittnena mÄste kÀnna till att det Àr ett testamente som de bevittnar. Men de behöver inte kÀnna till testamentets innehÄll.

I nödsituationer gÀller inte samma strikta krav för hur ett testamente ska skrivas.

Skriftligt

Ett testamente kan vara maskinskrivet, handskrivet eller gjort pĂ„ ett tryckt formulĂ€r, och det behöver inte vara skrivet av testatorn sjĂ€lv. Om testamentet har fler Ă€n en sida mĂ„ste sidorna hĂ„lla ihop. Om det rĂ€cker med tvĂ„ sidor kan man skriva pĂ„ bĂ„da sidor av ett papper. Är texten lĂ€ngre Ă€n sĂ„ Ă€r det bra att anvĂ€nda ett dubbelark, som ger plats för upp till fyra sidor.

Underskriften

Testatorn ska skriva under testamentet med sin namnteckning. Men ibland kan testatorn inte skriva sitt namn, till exempel pÄ grund av Älder eller sjukdom som gör att handen skakar för mycket.

En lösning kan vara att testatorn skriver under ”med handen pĂ„ pennan”. Det betyder att nĂ„gon annan fysiskt skriver testatorns namn, medan testatorn hĂ„ller i pennan tillsammans med den personen.

Högsta domstolen har till och med godkÀnt ett fall dÀr testatorn inte kunde hÄlla i pennan alls och istÀllet bad ett av vittnena skriva hans namn.

Vittnena

Alla kan inte vara vittnen till ett testamente. Det enklaste Àr att vÀlja myndiga personer som inte Àr slÀkt med testatorn och som inte har nÄgot att göra med testamentet. De fÄr alltsÄ inte sjÀlva fÄ nÄgot genom testamentet eller vara slÀkt med testatorn eller nÄgon som fÄr Àrva.

Lagen sÀger att vittnen mÄste vara minst 15 Är och inte ha en psykisk störning som gör att de inte förstÄr vad det innebÀr att vara vittne. De fÄr inte vara gifta med testatorn eller vara slÀkt i rakt upp- eller nedstigande led, alltsÄ inte barn, barnbarn, förÀldrar eller far- och morförÀldrar.

Vittnen fÄr inte heller vara syskon till testatorn. Styv- eller svÀrförÀldrar och styv- eller svÀrbarn kan inte heller vara vittnen.

Den som fÄr nÄgot i testamentet (testamentstagare) fÄr inte vara vittne, och inte heller nÄgon som Àr slÀkt med testamentstagaren pÄ de sÀtt som nÀmnts ovan.

Bevittning

För att ett testamente ska vara giltigt enligt lagen mÄste de tvÄ vittnena skriva under och vara med samtidigt nÀr testatorn gör det. I andra situationer dÀr vittnen anvÀnds handlar det ofta om att stÀrka bevisvÀrdet för en underskrift. Men vid testamente Àr vittnena sÄ kallade solennitetsvittnen, vilket betyder att de Àr ett krav för att testamentet ska gÀlla.

För att man senare ska kunna veta vilka vittnena Àr, bör de skriva sina fullstÀndiga namn, personnummer, adress och datum för bevittningen. Det Àr ocksÄ bra att i vittnesmeningen lÀgga till extra information. Om testamentet ifrÄgasÀtts i framtiden kan sÄdan information vara viktig för att bevisa att allt gÄtt rÀtt till.

Om testamentet har en vittnesmening som sÀger att testatorn och bÄda vittnena var dÀr samtidigt, och att testatorn i vittnenas nÀrvaro sa att det Àr hans eller hennes sista vilja och testamente, blir det svÄrt för nÄgon att sÀga att testamentet inte Àr giltigt.

Datering och underskrift

Testamentet ska avslutas med din underskrift. AnvÀnd en blÀckpenna med hÄllbar skrift och skriv datumet. Om du har skrivit flera testamenten Àr det det senaste som gÀller. Om det senaste verkar vara ett tillÀgg, gÀller fortfarande det tidigare testamentet, förutom de delar som Àndrats i tillÀgget.

Om testatorns psykiska hÀlsa gick upp och ner över tid Àr datumet viktigt. Det hjÀlper till att senare avgöra om testatorn var tillrÀckligt klar i huvudet just nÀr testamentet skrevs för att det ska vara giltigt.

Var ska testamentet förvaras?

Det Ă€r viktigt att originaltestamentet inte hamnar hos fel person eller förstörs efter din död. Förvara det pĂ„ ett sĂ€kert stĂ€lle dĂ€r du vet att en pĂ„litlig person kommer att hitta det. Även om du skriver testamentet sjĂ€lv kan du anlita en advokat, jurist eller redovisningskonsult för att förvara det Ă„t dig.

BerÀtta för dina anhöriga var testamentet finns sÄ att det inte glöms bort nÀr arvet ska delas upp.

Du bör inte ha det enda exemplaret av testamentet hemma, eftersom du inte kan styra vem som hittar det efter din död. Ett bra alternativ Àr att förvara det i ett bankfack. Enligt bankens regler mÄste en bankanstÀlld vara med nÀr facket öppnas efter din död. BerÀtta för dina anhöriga att du har ett bankfack och pÄ vilket bankkontor det finns.

Ha ordning pÄ kopiorna

Du kan ha en eller flera kopior av testamentet hemma eller pÄ företaget. Se bara till att hÄlla ordning pÄ kopiorna och byta ut alla varje gÄng du Àndrar originaltestamentet. Det blir jobbigt för de efterlevande om de hittar gamla kopior som visar hur din vilja Àndrats över tid.

Om du skriver testamentet pÄ datorn bör du radera filerna efter att du skrivit ut tillrÀckligt mÄnga exemplar, av samma anledning.

Orginalet gÀller

Kom ihÄg att det bara Àr det underskrivna och bevittnade originaltestamentet som Àr giltigt. Kopior har ingen juridisk betydelse. Om du vill kan du göra flera likadana original med din egen underskrift och bevittning. Det kan vara smart om du Àr rÀdd att testamentet ska komma bort, inte hittas eller förstöras. Alla original ska ha samma datum.

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

MÄndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

VÄra digitala tjÀnster kan anvÀndas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Testamente för nybörjare: LÀs och förstÄ pÄ 5 minuter LÀs mer »

Fullmakt för nybörjare: LÀs och förstÄ pÄ 3 minuter

22 mars 2025

Fullmakt för nybörjare: LÀs och förstÄ pÄ 3 minuter

En fullmakt betyder att nÄgon fÄr rÀtt att göra vissa saker (rÀttshandlingar) för en annan persons rÀkning. Den som ger fullmakten kallas fullmaktsgivare eller huvudman, och den som anvÀnder fullmakten kallas fullmaktshavare eller fullmÀktig.

Muntlig eller skriftlig

En fullmakt behöver oftast inte vara skriftlig, men det Àr bÀttre att ha den pÄ papper.

En muntlig fullmakt ges genom att man berÀttar för fullmaktshavaren, motparten eller nÄgon annan att fullmaktshavaren har rÀtt att sköta vissa saker för huvudmannen.

En skriftlig fullmakt ges genom att man lÀmnar över ett dokument som huvudmannen har skrivit under, dÀr det stÄr vad fullmaktshavaren fÄr göra.

BegrÀnsad (enkel) eller obegrÀnsad (generalfullmakt)

En fullmakt kan handla om nÀstan vad som helst. Den kan vara begrÀnsad och bara gÀlla en specifik sak, till exempel att ta ut 2 000 kronor frÄn huvudmannens bankkonto. SÄdan kallas enkel fullmakt.

Om fullmakten tÀcker allt som huvudmannen sjÀlv kan göra Àr den obegrÀnsad. En obegrÀnsad fullmakt kallas generalfullmakt.

Behörighet och befogenhet

TvÄ viktiga ord nÀr det gÀller fullmakter Àr behörighet och befogenhet. Behörighet Àr vad fullmaktshavaren fÄr göra enligt sjÀlva fullmakten, alltsÄ vad som stÄr skrivet i den. Befogenhet Àr vad fullmaktshavaren faktiskt fÄr göra utifrÄn huvudmannens instruktioner.

Det Àr viktigt att tÀnka pÄ att de som möter fullmaktshavaren vanligtvis bara ser behörigheten, inte befogenheten. DÀrför mÄste fullmakten skrivas noggrant, och man bör lita pÄ den person man ger fullmakten till.

TidsbegrÀnsad

Fullmaktens giltighetstid kan begrÀnsas i avtalet genom att man sÀtter ett slutdatum.

Om fullmakten inte ska ha nÄgon tidsgrÀns kan man skriva att den gÀller tillsvidare, eller sÄ skriver man inget alls om giltighetstid.

Återkallelse av fullmakt

Fullmaktsgivaren kan alltid sjÀlv ta tillbaka fullmakten, Àven om den har ett slutdatum.

Först berÀttar man för fullmaktshavaren att fullmakten Àr slut. Fullmakten rÀknas som upphÀvd nÀr fullmaktshavaren fÄtt det muntliga beskedet. För sÀkerhets skull kan fullmaktsgivaren ocksÄ skicka ett skriftligt meddelande om att fullmakten inte gÀller lÀngre.

Skriftliga fullmakter tas tillbaka genom att fullmaktsgivaren tar dokumentet eller förstör det. Fullmaktshavaren mÄste lÀmna tillbaka en skriftlig fullmakt om fullmaktsgivaren ber om det.

Om fullmakten har getts genom att fullmaktsgivaren berÀttat för en annan part, som en bank eller leverantör, att nÄgon har rÀtt att agera för honom, ska samma part meddelas nÀr fullmakten tas tillbaka. Om fullmakten annonserats i en tidning ska Äterkallelsen ocksÄ göras i samma tidning.

Huvudmannens död, konkurs m.m

En fullmakt slutar inte gÀlla automatiskt nÀr fullmaktsgivaren dör, utan först nÀr det Àr klart vem som tar hand om dödsboet. Det tar tid för de efterlevande att sÀtta sig in i den dödes affÀrer. Men om fullmakten handlar om att köpa nÄgot för fullmaktsgivarens eget bruk, slutar den gÀlla direkt vid dödsfallet.

Om fullmaktsgivaren gÄr i konkurs eller blir omyndigförklarad blir fullmakten begrÀnsad. Fullmaktshavaren kan aldrig fÄ mer rÀttigheter Àn vad fullmaktsgivaren sjÀlv har. Vid konkurs fÄr fullmaktsgivaren inte lÀngre bestÀmma över sina tillgÄngar, och dÄ kan han eller hon inte ge en fullmakt till nÄgon annan för att komma runt det.

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

MÄndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

VÄra digitala tjÀnster kan anvÀndas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Fullmakt för nybörjare: LÀs och förstÄ pÄ 3 minuter LÀs mer »

Samboavtal för nybörjare: LÀs och förstÄ pÄ 3 minuter

22 mars 2025

Samboavtal för nybörjare: LÀs och förstÄ pÄ 3 minuter

TvÄ personer som bor tillsammans stadigvarande i ett parförhÄllande och delar hushÄll kallas sambor. Problemet med sambolagen Àr att mÄnga inte förstÄr vad reglerna egentligen betyder. Vissa betalar till exempel för sin sambos bostad eller stÄr för andra kostnader och tror att de fÄr rÀtt till en del av bostadens vÀrde om förhÄllandet tar slut. Men om sambon Àgde bostaden innan de blev sambor blir den inte samboegendom, och dÄ fÄr de ingen rÀtt till den. Andra tror att samboskap Àr som att vara gift och att de automatiskt Àrver varandra, som makar gör. NÀr den ena sambon dör inser den kvarvarande att det inte fungerar sÄ, och nÄgon arvsrÀtt finns inte.

Bodelning

NÀr ett samboförhÄllande tar slut ska samborna göra en bodelning om nÄgon av dem vill det. Ett samboförhÄllande slutar till exempel om en av samborna dör eller om de flyttar isÀr.

Vid bodelningen delar samborna pÄ samboegendomen. Samboegendom Àr den bostad och de saker (bohag) som de skaffat tillsammans för att anvÀnda gemensamt, oavsett vem som betalat för det. All annan egendom som samborna Àger ingÄr inte i bodelningen.

Samboavtal

Med ett samboavtal kan samborna bestÀmma att bodelningsreglerna inte ska gÀlla. Anledningen till att sambor skriver ett samboavtal kan vara att de Àr ekonomiskt oberoende och vill att var och en behÄller sina egna saker om förhÄllandet tar slut. En eller bÄda kan ocksÄ vilja skydda viss egendom av praktiska eller ekonomiska skÀl och inte riskera att förlora den i en bodelning.

InnehÄll

Ett samboavtal kan göra sÄ att all egendom hÄlls utanför bodelningen. Samborna kan ocksÄ bestÀmma att bara vissa saker ska undantas. Till exempel kan de avtala att en specifik sak, som en soffa, eller saker som köpts pÄ ett sÀrskilt sÀtt inte ska delas.

DÀremot kan ett samboavtal inte sÀga att Àktenskapsbalkens regler ska anvÀndas vid bodelningen eller att annan egendom Àn samboegendom ska ingÄ i den.

Samborna kan skriva avtalet innan de börjar leva tillsammans eller medan de redan Àr sambor.

Formkrav

Ett samboavtal mÄste vara skriftligt och skrivas under av bÄda samborna. Det behöver inte ha vittnen, men det kan vara smart för att ha bevis om nÄgot tvistas senare.

Det Àr bra att sÀtta datum pÄ samboavtalet. Om samborna skriver ett nytt avtal Àr det det senaste som gÀller.

Samboavtalet bör göras i tvÄ kopior, sÄ att bÄda samborna fÄr var sin.

Det gÄr inte att registrera ett samboavtal.

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

MÄndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

VÄra digitala tjÀnster kan anvÀndas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Samboavtal för nybörjare: LÀs och förstÄ pÄ 3 minuter LÀs mer »

Äktenskapsförord för nybörjare: LĂ€s och förstĂ„ pĂ„ 3 minuter

Äktenskapsförord för nybörjare: LĂ€s och förstĂ„ pĂ„ 3 minuter

NĂ€r tvĂ„ personer gifter sig tĂ€nker de oftast pĂ„ bröllopet – ceremonin, festen, klĂ€derna och förhoppningsvis kĂ€rleken. Men att gifta sig betyder ocksĂ„ att man gĂ„r med pĂ„ att följa de regler som lagen satt upp. DĂ€rför Ă€r det viktigt att tĂ€nka efter innan man sĂ€ger ja, sĂ„ att man verkligen vet vad man tackar ja till. Om ett par vill gifta sig men hĂ„lla kĂ€rleken skild frĂ„n ekonomin kan de skriva ett Ă€ktenskapsförord.

GiftorÀtt

I ett Àktenskap Àger varje make sina egna saker och ansvarar för sina egna skulder. Men nÀr det blir bodelning, till exempel vid skilsmÀssa eller dödsfall, slÄr man i princip ihop bÄda makarnas tillgÄngar, tar bort deras skulder och delar det som Àr kvar.

Det kallas giftorÀtt. Samma regler gÀller för registrerade partner.

Enskild egendom

För att ta bort giftorÀtten kan makarna skriva ett Àktenskapsförord. Med ett Àktenskapsförord kan de bestÀmma att allt eller vissa saker som en eller bÄda Àger ska vara enskild egendom.

Vid en bodelning fÄr varje make behÄlla sin enskilda egendom. Enskild egendom kan ocksÄ skapas genom ett testamente eller ett gÄvobrev.

Åter till giftorĂ€tt

Om makarna vill att enskild egendom frÄn ett Àktenskapsförord ska bli giftorÀttsgods, mÄste de skriva ett nytt Àktenskapsförord. Om den enskilda egendomen kommer frÄn ett testamente kan den bara Àndras till giftorÀttsgods om den som skrev testamentet (testatorn) har sagt att det Àr okej i testamentet. Annars gÄr det inte.

Samma sak gÀller för gÄvor. Givaren kan i ett separat dokument ge gÄvotagaren rÀtt att Àndra gÄvan till giftorÀttsgods. Det dokumentet ska dÄ lÀggas till som en bilaga till det nya Àktenskapsförordet.

Avkastning

Avkastning Àr inkomster som en make fÄr frÄn sin egendom, till exempel rÀnta frÄn pengar, utdelning frÄn aktier eller hyra frÄn en fastighet.

Om makarna inte skriver nÄgot annat i ett Àktenskapsförord rÀknas avkastningen frÄn enskild egendom inte som giftorÀttsgods.

Vill man att avkastningen frÄn enskild egendom ocksÄ ska vara enskild mÄste det stÄ tydligt i Àktenskapsförordet.

DÀremot kan man inte bestÀmma att avkastningen frÄn giftorÀttsgods ska bli enskild egendom.

Surrogat

NÀr en make byter sin enskilda egendom mot nÄgot annat, till exempel sÀljer en fastighet och köper en ny, kallas den nya tillgÄngen för surrogat. Surrogatet rÀknas ocksÄ som enskild egendom, om inte makarna bestÀmmer nÄgot annat i Àktenskapsförordet.

Registrering

För att ett Àktenskapsförord ska gÀlla mÄste det registrerar hos Skatteverket. SÄ hÀr gör du:

  1. Skriv Ă€ktenskapsförord (anvĂ€nd vĂ„r digitala tjĂ€nst förslagsvis) – det ska vara pĂ„ papper, daterat och signerat av bĂ„da som gifter sig eller Ă€r gifta.
  2. Skicka orginalet till Skatteverket, Äktenskapsregistret, 871 87 HĂ€rnösand.
  3. Betala 275 kronor – antingen via Swish (pĂ„ ”Mina sidor” hos Skatteverket efter att de fĂ„tt det) eller bankgiro (227-5782, skriv ditt personnummer).

NÀr det Àr registrerat fÄr du tillbaka orginalet, och det börjar gÀlla frÄn dagen Skatteverket fÄr det (eller vigseldagen om det skrivs innan bröloppet och skickas in inom en mÄnad). 

Utan registrering Àr Àktenskapsförordet inte giltigt!

UpphÀvning av tidigare Àktenskapsförord

För att ta bort reglerna i ett Àktenskapsförord skriver du ett nytt Àktenskapsförord och registrerar det hos Skatteverket. I det nya dokumentet bör du tydligt skriva att det ersÀtter det gamla Àktenskapsförordet.

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

MÄndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

VÄra digitala tjÀnster kan anvÀndas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. GodkÀnd för F-Skatt.

Äktenskapsförord för nybörjare: LĂ€s och förstĂ„ pĂ„ 3 minuter LĂ€s mer »