mars 2025

Vad är ett skuldebrev? En enkel förklaring av låneavtal

21 mars 2025

Vad är ett skuldebrev? En enkel förklaring av låneavtal

En borgenär (långivaren) kan låna ut pengar baserat på antingen ett muntligt löfte om återbetalning eller ett skriftligt skuldebrev (revers). Även om muntliga löften är lika bindande som skriftliga avtal, är ett skriftligt skuldebrev bättre eftersom det gör det enklare att bevisa vad som avtalats.

Formkrav på skuldebrev

Det finns vissa krav för att ett dokument ska betraktas som ett skuldebrev:

  • Det ska vara ett skriftligt dokument. Däremot finns det inga krav på att dokumentet ska vara bevittnat.
  • Det ska vara ett fristående dokument som har skrivits med avsikt att användas som bevis för att det finns en skuld mellan låntagaren och långivaren.
  • Utfästelsen ska vara ensidig. Ett skuldebrev innebär att gäldenären (låntagaren) lovar betala en summa, oberoende av motpartens agerande, medan ett vanligt avtal bygger på ett utbyte av prestationer mellan parterna.
  • Betalningslöfte ska vara i pengar. Ett skriftligt löfte att leverera varor är alltså inget skuldebrev.

Om något av villkoren inte uppfylls kan man ändå titta på de regler som gäller för enkla skuldebrev.

Enkelt skuldebrev

Det finns två typer av skuldebrev med olika följder:

  • Enkelt skuldebrev
  • Löpande skuldebrev

Ett enkelt skuldebrev är skrivet till en specifik person. Det står alltså tydligt vem som ska få pengarna.

Det är inte meningen att ett enkelt skuldebrev ska ges vidare till någon annan. Om någon ändå tar över det, får den personen bara rätt till själva skulden – inte något extra.

Betalningen hänger inte på själva papperet, utan på den ursprungliga skulden. Den som får ett enkelt skuldebrev senare kan aldrig få bättre rätt till pengarna än den första personen som hade det.

När till exempel en ägare lånar pengar till sitt eget aktiebolag används oftast ett enkelt skuldebrev.

Löpande skuldebrev

Det finns två typer av löpande skuldebrev:

  • Orderskuldebrev
  • Innehavarskuldebrev

Utformningen av skuldebrevet avgör vilken typ det är.

Orderskuldebrev

“Betalningsmottagaren på ett orderskuldebrev är en namngiven person följt av ‘eller order’. Det betyder att skuldebrevet är ett värdepapper som enkelt kan säljas. När borgenären överlåter det skriver han sitt eget och köparens namn. Det är vad ‘order’ innebär.

Den som tar över skuldebrevet måste visa en obruten kedja av överlåtelser från den första borgenären till sig själv för att bevisa att han eller hon har rätt till betalningen.”

Innehavarskuldebrev

Ett innehavarskuldebrev är skrivet till “innehavaren”, vilket betyder att den som har skuldebrevet i handen kan kräva betalning.

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Vad är ett skuldebrev? En enkel förklaring av låneavtal Läs mer »

Framtidsfullmakt: Regler och tips för fullmaktshavarens roll

20 mars 2025

Framtidsfullmakt: Regler och tips för fullmaktshavarens roll

En framtidsfullmakt är som andra fullmakter och handlar om tre parter: Den som ger fullmakten (fullmaktsgivaren) låter någon annan (fullmaktshavaren) ta hand om saker för fullmaktsgivarens räkning. Fullmaktshavaren kan då ingå avtal eller andra rättsliga handlingar med en tredje person i fullmaktsgivarens namn och för hans eller hennes skull.

Förtroendefullt förhållande

För att en fullmakt ska fungera behövs förtroende mellan den som ger fullmakten (fullmaktsgivaren) och den som får den (fullmaktshavaren). När det gäller framtidsfullmakter blir detta förtroende extra viktigt. En framtidsfullmakt börjar användas först när fullmaktsgivaren inte längre kan fatta egna beslut.

Till skillnad från vanliga fullmakter kan fullmaktsgivaren då inte själv kontrollera vad fullmaktshavaren gör. Därför måste fullmaktsgivaren redan från början tänka noga på om han eller hon verkligen litar på den personen.

Fullmaktsgivaren behöver vara säker på att fullmaktshavaren i framtiden, när han eller hon inte längre kan bestämma själv, kommer att ta hand om hans eller hennes intressen på bästa sätt.

Valet av person

Fullmaktshavaren är den person som fullmaktsgivaren själv väljer för att han eller hon litar på just den personen. Det är en av de stora skillnaderna mellan en framtidsfullmakt och att få hjälp av en god man eller förvaltare. Genom att noga välja rätt fullmaktshavare kan fullmaktsgivaren känna sig trygg med att hans eller hennes ärenden sköts av någon som passar för uppdraget.

Därför är det viktigt att fullmaktsgivaren får tid och möjlighet att tänka igenom valet ordentligt. Fullmaktsgivaren måste kunna lita på fullmaktshavaren, oavsett om det är någon nära, som en vän eller släkting, eller någon som väljs för att han eller hon har särskilda kunskaper som behövs.

En eller flera fullmaktshavare

Det kan vara bra, eller till och med nödvändigt, att fullmaktsgivaren utser fler än en fullmaktshavare. Frågan om flera fullmaktshavare är viktig och något som en rådgivare måste ta upp med fullmaktsgivaren när fullmakten skrivs. Det handlar om två olika frågor.

Den första frågan är om fullmaktsgivaren vill ha flera fullmaktshavare som arbetar samtidigt när fullmakten används. Det kan vara smart om fullmakten täcker olika områden, till exempel om en person är bäst på att hantera personliga frågor och en annan är bättre på ekonomiska frågor. Då kan fullmaktsgivaren dela upp ansvaret mellan dem.

Det går också att låta flera fullmaktshavare dela på samma ansvar inom ett område. Det kan passa om fullmaktsgivaren till exempel vill att flera av hans eller hennes barn ska ta hand om samma uppgifter som fullmaktshavare.
 
Den andra frågan handlar om det ska finnas en eller flera fullmaktshavare som tar över efter varandra. Oftast är svaret ja. Det är nästan alltid bra, eller till och med nödvändigt, att utse ersättare i turordning, så kallade subsidiära fullmaktshavare.
 
Eftersom en framtidsfullmakt är personlig och bara kan ges till en fysisk person, och eftersom man inte vet exakt när den börjar användas, måste fullmaktsgivaren tänka på att den första fullmaktshavaren kanske inte kan eller vill ta på sig uppdraget när det blir aktuellt.
 
Därför är det klokt att i framtidsfullmakten skriva in en reservplan med en eller flera ersättare.
© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Framtidsfullmakt: Regler och tips för fullmaktshavarens roll Läs mer »

Guide till skuldebrev: Så fungerar ett juridiskt bindande lånebevis

20 mars 2025

Guide till skuldebrev: Så fungerar ett juridiskt bindande lånebevis

En person som är skyldig att betala pengar kallas för gäldenär (låntagaren) Den som har rätt att få betalt kallas borgenär (långivaren). Det är vanligt att en gäldenär undertecknar ett skriftligt dokument där det framkommer att gäldenären är betalningsskyldig. Dokumentet brukar kallas för skuldebrev, revers, kontrakt eller kreditavtal. Dokumentet ger borgenären ett bevismedel om att skulden existerar och om att gäldenären är återbetalningsskyldig.  

Enkla och löpande skuldebrev

Skuldebrevslagen skiljer mellan löpande och enkla skuldebrev. I enkla skuldebrev anges en viss namngiven borgenär som har rätt att få betalt av gäldenären. Ett löpande skuldebrev ger i stället den som har dokumentet i sin hand rätt att få betalt (innehavarskuldebrev). 

En specialform av löpande skuldebrev kallas för orderskuldebrev och innebär att den som innehar brevet och kan visa en kedja av överlåtelser till sig har rätt att få betalt. Framgår det inte till vem ett skuldebrev är ställt är det ett löpande innehavarskuldebrev. 

Exempel på löpande skuldebrev

Till innehavaren betalar undertecknad fyra månader efter uppsägningen ett belopp om hundratusen (100 000) kronor jämte 5 % årlig ränta från denna dag tills betalning sker. 

Stockholm den 20 mars 2025 

Anders Larsson 

Exempel på enkelt skuldebrev

Till Elin Svensson, Jakobsbergsgatan 31, 111 57, Stockholm, betalar jag senast den 20 maj 2025 en summa av hundratusen (100 000) kronor jämte 5 % årlig ränta denna dag tills betalning sker. 

Stockholm den 20 mars 2025 

Sverker Johansson

Det förekommer att en borgenär överlåter sin fordran till en annan borgenär

Exempel

Anders har rätt att få 100 000 kr av Tobias. Skulden förfaller först om två år och Anders behöver pengarna nu. Därför överlåter Anders sin fordran på Tobias till Sven och får 90 000 kr av Sven med en gång. 

Sven vill inte ge Anders hela skuldens belopp eftersom han tar en risk att Tobias inte kommer att kunna betala tillbaka skulden om två år.  

Skuldebrevslagen handlar i första hand om Svens relationer till Anders och Tobias. Vilka rättigheter och skyldigheter har Sven, Anders och Tobias? 

Olika regler gäller för löpande och enkla skuldebrev. Ett löpande skuldebrev är avsett att enkelt kunna överlåtas av den ursprungliga borgenären till en ny borgenär (ny innehavare, förvärvare). Rättsreglerna har utformats med tanke på att en förvärvare av skuldebrevet ska kunna lita på att det ger rätt till betalning. Reglerna skyddar i hög grad den borgenär som förvärvat ett löpande skuldebrev av en borgenär. 

Ett enkelt skuldebrev är inte knutet till innehavet av dokumentet. Dokumentet är i stort sett endast ett bevismedel om att det föreligger en skuld.

Löpande skuldebrev

En godtroende förvärvare av löpande skuldebrev är skyddad mot många invändningar som gäldenären kan rikta mot den ursprungliga borgenären. Detta är en av de viktigaste egenskaperna hos ett löpande skuldebrev.

Exempel

Sofia köper en båt av Emma och ställer ut ett löpande skuldebrev till Sofia. Men Sofia får aldrig båten. Trots det måste Sofia betala skulden till Maria som köpt skuldebrevet av Emma utan att känna till att Sofia inte fått båten (Maria är i god tro). 

Sofia kan inte invända att hon inte fått båten, alltså det som skulle ha varit motprestationen för skulden. Sofia får i stället vända sig mot Emma och kräva av henne att få båten eller annan kompensation. 

Den som innehar ett löpande skuldebrev i original förmodas ha rätt till betalning och gäldenären kan betala till innehavaren utan att behöva riskera att betala ytterligare en gång till någon annan som påstår sig vara fordringshavare.

Exempel

Sofia köper en båt av Emma och ställer ut ett löpande skuldebrev till Emma på 100 000 kr. Maria stjäl skuldebrevet från Emma. Hon visar upp skuldebrevet för Sofia och kräver att få 100 000 kr. Sofia känner inte till att skuldebrevet blivit stulet och betalar 100 000 kr till Maria.   

När Emma senare förklarar för Sofia att skuldebrevet blivit stulet behöver Sofia inte betala pengar till Emma. Emma får i stället vända sig mot Maria och kräva ersättning av henne.

Det är viktigt att gäldenären tar tillbaka det löpande skuldebrevet eller antecknar på det att skulden är betald. Om så inte sker finns risk att gäldenären måste betala en gång till, till en ny innehavare av dokumentet. 

Exempel

Sofia köper en båt av Emma och ställer ut ett löpande skuldebrev till Emma på 100 000 kr. När Emma kräver betalt, överför Sofia 100 000 kr till Emma.

Därefter överlåter Emma skuldebrevet till Maria som inte känner till att Sofia har betalat skulden.

Sofia måste betala 100 000 kr till Maria, trots att hon redan har betalat skulden till Emma. Sofia får vända sig mot Emma och kräva ersättning av henne. 

Enkla skuldebrev

Reglerna om enkla skuldebrev gäller för fordringar i allmänhet. Reglerna har alltså betydelse även utanför skuldebrevslagens direkta tillämpningsområde, det vill säga skuldebrevslagens regler om enkla fordringar gäller även för fordringar som inte kommit till uttryck i ett skuldebrev. 

Enligt reglerna om enkla skuldebrev kan en ny borgenär inte få bättre rätt än sin företrädare.  

Exempel

Sofia köper en båt av Emma för 100 000 kr med tillträde den 1 juni att betalas senast 1 juli. De skriver ett kontrakt där det bland annat står att Sofia ska betala 100 000 kr den 1 juli. Sofia får aldrig båten.

Emma överlåter kontraktet till Maria som tror att Emma har levererat båten till Sofia. Maria ger Emma 90 000 kr för rätten att kräva Sofia på 100 000 kr.

Sofia behöver inte betala 100 000 kr till Maria trots att hon är i god tro. Sofia kan invända att hon inte fått båten. Maria får i stället vända sig mot Emma och kräva ersättning av henne. 

Efter överlåtelsen av det enkla skuldebrevet ska gäldenären betala sin skuld till skuldebrevets nya innehavare och inte till den ursprungliga borgenären. 

Exempel

Sofia köper en båt av Emma för 100 000 kr med tillträde den 1 juni att betalas senast 1 juli. De skriver ett köpekontrakt. Sofia får båten den 1 juni som avtalat.

Emma överlåter därefter kontraktet till Maria som kräver betalning av Sofia den 1 juli. Sofia måste betala till Maria och behöver inte betala till Emma. 

Betalningen till överlåtaren kan dock räknas gäldenären till godo om gäldenären varken visste eller hade anledning att misstänka att den föregående borgenären inte längre hade rätt till betalning. Det är därför i den nya innehavarens intresse att snabbt underrätta gäldenären om överlåtelsen, så att gäldenären inte i god tro betalar till den ursprungliga borgenären. 

Exempel

Sofia köper en båt av Emma för 100 000 kr med tillträde den 1 juni att betalas senast den 1 juli. De skriver ett köpekontrakt. Sofia får båten av Emma den 1 juli som avtalat.

Emma överlåter därefter kontraktet till Maria. Sofia känner inte till att Emma har överlåtit kontraktet till Maria och sätter in 100 000 kr på Emmas bankkonto den sista juni. Maria har inte rätt att få betalt av Sofia när hon kräver betalning av henne den 1 juli.

Maria får i stället rikta anspråk på ersättning mot Emma. Om Maria eller Emma hade underrättat Sofia om att Maria övertagit fordringsrätten, så skulle Sofia kunna bli skyldig att betala till Maria trots att hon efter underrättelsen betalat till Emma. 

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Guide till skuldebrev: Så fungerar ett juridiskt bindande lånebevis Läs mer »

Från samägande till försäljning: Vad du behöver veta

Från samägande till försäljning: Vad du behöver veta

Den som äger en andel i en samägd egendom kan sälja sin andel om inte förbehåll om annat har gjorts vid gåva eller testamente. Enligt samäganderättslagen har en andelsägare som har kommit i konflikt med övriga delägare två möjligheter att ta hjälp av. Den ena möjligheten innebär rätten att åstadkomma en förvaltning av egendomen av en god man under viss tid. Det andra alternativet är att få samägandet upplöst genom försäljning av egendomen. 

Delägares rätt till försäljning av egendomen

Rätten att få den samägda egendomen såld är det enklaste sättet att bli av med egendomen när det uppstått konflikter mellan delägarna om förvaltningen av egendomen. När man säger att varje delägare har rätt att få egendomen såld innebär det att delägarna har rätt till att egendomen ska bjudas ut till försäljning. Huruvida egendomen faktiskt blir såld beror givetvis på om det finns någon köpare.  

Det finns dock vissa undantag till att få egendomen såld. 

Avtal om att delägare inte har rätt att begära försäljning av egendomen

Delägare kan avstå från sin rättighet att få egendomen såld genom avtal med andra delägare (gäller inte jordbruksfastigheter). Vad som sägs i samäganderättslagen angående avtal om att delägare inte har rätt att kräva försäljning av egendomen avser i huvudsak ett avtal mellan samtliga delägare. 

När det finns avtal om förbud mot att kräva försäljning som ingås endast mellan vissa delägare är även sådana avtal giltiga med den begränsande verkan det kan få. 

Förbud att begära försäljning av egendom genom gåva och testamente

Förbud för delägare i samägd egendom att begära försäljning av egendomen i dess helhet kan också uppstå i samband med gåva eller testamente av andel i egendom eller av hela egendomen till flera personer som blir samägare.  

Om det vid gåvan eller testamentet anges att mottagande delägare inte får begära försäljning av hela egendomen får egendomen inte säljas. Genom mottagandet av gåvan eller testamentet kan man säga att mottagaren får acceptera villkoren. 

Delägare som inte själva är begränsade av villkor genom gåva eller testamente kan naturligtvis fortfarande begära att få till stånd en försäljning av egendomen, även om en annan delägare omfattas av ett förbud som baseras på villkor i gåva eller testamente. 

Synnerliga skäl till att skjuta upp försäljningen

Omständigheter som utgör skäl för anstånd är huvudsakligen sådana som kan hänföras till personliga förhållanden hos den eller dem som har besittningen till egendomen. Exempelvis den eller de som bor på en fastighet eller i en bostadsrättslägenhet som är föremål för samäganderätten.  

Som exempel kan nämnas sjukdom eller sociala missförhållanden som skulle förvärras vid en försäljning för närvarande eller att en försäljning skulle inverka på barn i deras nuvarande situation.  

En annan situation som kan tänkas innebära skäl för anstånd är att försäljningen vid tiden för ansökningen på grund av förhållandena på marknaden kan beräknas ge ett mycket dåligt pris. 

Ett annat exempel kan vara åldern på en delägare som är bosatt på en samägd fastighet i kombination med att det dröjer en viss tid innan delägaren kan få ett boende på annat ställe eller att en delägare driver verksamhet på den samägda fastigheten och det beräknas ta viss tid innan verksamheten kan flyttas till ett annat ställe. 

Klyvning av fastighet, delning av lös egendom

När det gäller samägd fastighet finns ytterligare ett undantag från principen att andelsägare har rätt till försäljning av egendomen i dess helhet, nämligen om gemenskapen i stället kan upplösas genom att fastigheten blir föremål för delning genom klyvning.  

När det gäller lös egendom är inte delning av egendomen i de flesta fall möjlig av praktiska eller tekniska skäl. Men det finns vissa typer av egendom där en delning i och för sig är möjlig. 

Som exempel på egendomstyper som kan tänkas bli föremål för delning mellan delägarna kan nämnas ett större antal aktier, en samling antika matbestick av silver, ett antal antika stolar eller en samling målningar av kända konstnärer.  

En förutsättning för att samäganderätt till lös egendom, oavsett vilken typ av egendom det handlar om, ska upplösas genom delning av egendomen mellan delägarna är att dessa är överens om att egendomen ska delas. De måste dessutom vara överens om hur delningen ska ske. Om en delägare ansöker om att egendomen i dess helhet ska säljas har domstolen inte möjlighet att besluta att egendomen i stället sak delas.  

Samtycke från make eller sambo

En make får inte utan andra makens samtycke sälja fast egendom eller annan egendom som utgör makarnas gemensamma bostad. En make kan dock sälja egendom som är enskild egendom. En make får inte heller utan den andra makens samtycke sälja fast egendom om den utgör giftorättsgods. 

Samtycke behövs dock inte om maken inte kan lämna giltigt samtycke eller om dennes samtycke inte kan lämnas inom rimlig tid. Sådant samtycke behövs inte heller sedan bodelning har skett med anledning av äktenskapsskillnad. Om samtycke saknas när ett sådant krävs får domstol tillåta försäljning på ansökan av den som vill sälja egendomen. 

Dessa bestämmelser gäller i huvudsak även för sambor. 

Samtycke krävs även när en delägare i samägd egendom avseende gemensam bostad med mera som är gift eller sambo begär att hela egendomen ska säljas. 

Försäljning

Om delägarna inte kan komma överens om hur de ska sälja egendomen kan en delägare begära att samäganderätten upplöses. Försäljningen ska ske på offentlig auktion. Auktionen sågs förr i tiden som en garanti för att kunna sälja egendomen till det bästa möjliga pris och var i praktiken det enda möjliga försäljningssättet.  

Numera skulle det vara tänkbart att i stället sälja egendomen genom att lägga ut försäljningen på exempelvis blocket eller tradera eller annat eftersökande av spekulanter, vilket troligtvis skulle kunna ge bättre resultat. 

Eftersom 6 § i samäganderättslagen är dispositiv kan delägare på förhand genom ett samäganderättsavtal komma överens om att försäljning ska ske på annat sätt än auktion. 

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Från samägande till försäljning: Vad du behöver veta Läs mer »

Vad är samäganderätt? En enkel guide till delat ägande

Vad är samäganderätt? En enkel guide till delat ägande

Samäganderätt innebär att två eller flera personer (även bolag eller andra juridiska personer) gemensamt äger ett visst objekt. När personer tillsammans exempelvis äger en båt eller en sommarstuga har de samäganderätt som regleras i samäganderättslagen. Varje delägare har en ideell andel (en lott) i egendomen som delägaren kan bestämma över.

Exempel

Malin och Hampus har köpt en båt tillsammans. De äger hälften var av båten. Malin kan inte sälja hela båten till Erik. Malin kan sälja sin hälftenandel i båten till Erik. I så fall blir Hampus och Erik tillsammans ägare till båten.

Enligt samäganderättslagen måste delägarna vara ense om varje åtgärd som rör egendomen.

Exempel

Elin och Martin äger en båt tillsammans. Elin äger 75 % och Martin 25 %. Båtens motor har gått sönder och Elin vill reparera den till en kostnad av 30 000 kr.

Martin vägrar gå med på reparationen. Eftersom Elin och Martin inte kan enas blir det ingen motorreparation.

Varaktig oenighet

Två delägare kan inte överrösta en tredje delägare (med undantag för akuta nödvändiga situationer). Om det uppstår oenighet mellan delägarna kan en domstol på begäran av någon av delägarna utse en god man som tar hand om egendomen.

En delägare som inte vill vara kvar i delägarskapet kan kräva att egendomen säljs på offentlig auktion.

Exempel

Eftersom Elin och Martin inte kan komma överens om hur de ska göra med den trasiga båtmotorn i exemplet ovan, begär Elin att domstolen utser en god man och att båten ska säljas. 

Den gode mannen säljer båten på offentlig auktion för 300 000 kr. Den gode mannen begär arvode för sitt arbete på 50 000 kr.

Elin och Martin får dela på resterande 250 000 kr varav Elin får 75 % och Martin 25 %.

Samäganderättsavtal

Den som äger andel i samägd egendom har rätt att fritt överlåta sina andel till vem som helst. Personer som äger egendom kan dock skriva ett avtal som helt eller delvis ersätter reglerna i samäganderättslagen.

Exempel

När Elin och Martin köpte båten tillsammans kom de överens om att Elin skulle ha rätt att köpa Martins 25-procentiga andel för samma pris som Martin betalat om Elin begär det.

Eftersom Elin och Martin inte kan enas om hur de ska hantera den trasiga motorn, kan Elin välja att köpa ut Martin från samägandet genom att betala honom det belopp han ursprungligen betalade för sin del, förutsatt att Elin är beredd att göra det.

Enkelt bolag

Samäganderättslagen är inriktad på att delägarna inte har något annat intresse än att äga och använda egendomen tillsammans. Skulle de ha kommit överens om att driva verksamhet och exempelvis hyra ut egendomen förvandlas samägandet till ett enkelt bolag enligt handelsbolagslagen.

Gåva eller testamente

En delägare som har fått sin andel i den samägda egendomen genom gåva eller testamente kan på grund av villkor som uppställts av gåvogivaren eller testatorn vara förhindrad att överlåta eller i vart fall fritt överlåta sin andel.

Ett sådant villkor ska respekteras vilket innebär att överlåtelse i strid med villkoret i princip är ogiltig. Godtrosförvärv kan dock ske enligt vad som i allmänhet gäller om förvärv av andel i aktuell samägd egendom.

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Vad är samäganderätt? En enkel guide till delat ägande Läs mer »

Vad är ett avtal egentligen? Definition och exempel

17 mars 2025

Vad är ett avtal egentligen? Definition och exempel

Huvudegeln är att alla människor kan ingå och bli bundna av avtal. Det finns dock speciella regler för bland annat underåriga, alltså personer under 18 år.

Hur ett avtal uppstår

Bindande avtal uppstår som huvudregel när en part har lämnat ett anbud (offert, erbjudande) som mottagaren accepterat.

Exempel

Andreas erbjuds köpa Matildas Tesla för 250 000 kr. Andreas tycker att bilen verkar bra och priset rätt. Han svarar därför ja på Matildas erbjudande.

Matilda och Andreas har därmed ingått ett avtal med varandra. Varken Andreas eller Matilda kan därmed ändra avtalsvillkoren utan den andres samtycke.

Bindande avtal kan uppstå på andra sätt om parterna kommer överens om detta. Avtalsparterna kan exempelvis komma överens om att ingen av dem ska vara bunden av ett avtal förrän skriftligt kontrakt skrivits och undertecknats av båda parter.

Exempel

Om Andreas och Matilda i ovanstående exempel kommer överens om att avtal ska uppstå när de skrivit ett skriftligt kontrakt, kan Andreas eller Matilda dra sig ur affären eller kräva andra avtalsvillkor fram till dess att båda undertecknat avtalet.

Avtal är bindande

Huvudregeln är att det är fritt för var och en att ingå avtal och att avtal är bindande. Avtalet måste följas och ensidiga ändringar eller uppsägningar är inte giltiga. Den som inte håller ett avtal kan bli ansvarig, exempelvis ersättningsskyldig gentemot motparten.

Muntliga och skriftliga avtal

Avtal kan vara muntliga eller skriftliga. En fördel med skriftliga avtal är att det är mycket lättare att bevisa vad parterna kommit överens om i fall man är oense. Detta gäller särskilt då det har gått lång tid sedan avtalet träffades. Det kan dessutom vara svårt att komma ihåg alla detaljer som diskuterades i samband med avtalsslutandet. Då är det bra att ha ett skriftligt avtal att falla tillbaka på.

I vissa fall måste avtalet vara skriftligt för att det överhuvudtaget ska vara giltigt. Detta formkrav gäller exempelvis vid överlåtelse av fast egendom och testamente. Bevittning krävs sällan rent juridiskt men det kan vara bra ur bevissynpunkt.

Avtalsinnehåll

Vad avtalet ska innehålla bestämmer säljaren och köparen. Yrkesmässiga säljare har normalt vissa villkor som de alltid använder sig av vid sin försäljning. Det kan vara svårt att få säljaren att frångå dessa. Annars är avtalsinnehållet en förhandlingsfråga mellan köpare och säljare.

Har inte parterna kommit överens om alla detaljer finns det lagar som fyller ut avtalet.

När det gäller försäljning till konsumenter kan inte säljaren ha vilka villkor som helst. Avtalsvillkoren får nämligen inte vara till nackdel för konsumenten jämfört med konsumentköplagen eller någon annan tvingande konsumentskyddande lag. 

Det är viktigt att avtalet innehåller alla villkor som ska gälla. En av parerna kan inte ensidigt ändra villkoren eller lägga till villkor efter att avtalet har ingåtts. Det förekommer ofta att företag i efterhand tar ut faktureringsavgifter eller påminnelseavgifter utan att man kommit överens om detta med kunden. Detta är alltså inte tillåtet.

Exempel

Sven har köpt en matta. Säljaren levererar mattan hem till Sven och skickar en faktura. Enligt fakturan kräver säljaren en faktureringsavgift på 50 kr, trots att Sven och säljaren inte kommit överens om detta. 

Sven behöver inte betala faktureringsavgiften, utan bara det pris som han och säljaren har avtalat om. Han bör kontakta säljaren och tala om detta.

Standardavtal

Ett standardavtal är ett avtal som innehåller ett flertal i förväg bestämda avtalsvillkor som en eller flera parter vill ska gälla för en avtalstyp. Ett standardavtal kan komma till på initiativ av en enskild person eller en eller flera branschorganisationer. Ibland kallas standardvillkor för allmänna villkor.

Standardavtalen är utformade av kunniga jurister och används under en längre tid. Därför är standardavtalen ofta genomarbetade och heltäckande.  Detta är en orsak till varför säljare använder sig av standardavtal.

Som köpare gäller det att läsa standardavtalen noga eftersom avtalen ofta innehåller väsentliga avtalsvillkor.

Ogiltiga avtal

Vissa omständigheter när avtalet slöts kan innebära att det skulle vara möjligt eller orimligt betungande för en avtalspart att uppfylla sin del av avtalet. För sådana situationer finns det regler som innebär att avtalet inte längre ska gälla. Avtalet är ogiltigt. Dessa regler kallas ogiltighetsregler.

De vanligaste ogiltighetsreglerna handlar om

  • Tvång
  • Svek
  • Ocker
  • Misstag och felskrivning
  • Förvanskat meddelande
  • Tro och heder
  • Skenavtal

Exempel 1

Lovisa tvingar Felix att ingå ett avtal om husförsäljning med henne, annars kommer hon att göra Felix och hans familj illa. Felix ingår avtalet med Lovisa under dessa förutsättningar.

Eftersom Felix tvingats ingå avtalet är det ogiltigt och han behöver inte sälja huset till henne.

Exempel 2

Anna vill köpa en dator av Anders. Anna fråga Anders om det går att använda internet på datorn. Anders säger att det inte är några problem trots att han vet att datorns kapacitet inte räcker till för detta.

Mot bakgrund av Anders uppgifter köper Anna datorn och upptäcker senare att internet inte kan användas på datorn. Anders har alltså medvetet lurat Anna att köpa datorn och avtalet är därför ogiltigt.

Orimliga avtalsvillkor

Förutom ovan nämnda ogiltighetsgrunder finns ytterligare en ogiltighetsgrund. Det är när avtalet eller ett avtalsvillkor med hänsyn till omständigheter när avtalet slöts eller senare inträffade omständigheter är orimligt eller betungande att uppfylla för den ena avtalsparten. 

Avtalet kan då ogiltigförklaras eller jämkas, det vill säga domstolen kan besluta att avtalet ska förändras. Detta framgår av den så kallade generealklausulen i 36 § avtalslagen.

Vid bedömningen av om ett villkor är orimligt tas en stor hänsyn till vilka avtalsparterna är. Generalklausulen ska nämligen skydda en svagare part, exempelvis en konsument (privaperson) gentemot näringsidkare.

Avtalsvillkor som är till nackdel för en konsument jämfört med konsumentköplagen eller någon annan tvingande konsumentskyddande lag är också ogiltiga, det vill säga inte bindande för konsumenten. I stället för avtalsvillkoret träder då konsumentlagens bestämmelser in.

Uppsägning av avtal

Ett avtal är bindande och kan som huvudregel inte sägas upp ensidigt av någon av parterna. Givetvis kan parterna gemensamt komma överens om att avtalet ska sägas upp.

I avtal som löper under en längre tid kan det finnas uppsägningsklausuler. Dessa innehåller regler om under vilka omständigheter man kan säga upp avtalet och vilken uppsägningstid som gäller. Man kan ha rätt att allltid säga upp avtalet eller bara i vissa fall. Vid köp av resor är det exempelvis vanligt att resan bara får avbeställas vid uppvisande av sjukintyg från läkare.

Vissa avtal kan vara utformade så att de förlängs med en period om inte avtalet sägs upp en viss tid innan det går ut. Då är det viktigt att förstå att avtalet måste sägas upp i tid för att det inte ska förlängas. Missar man uppsägningsdag måste man vänta till dess att nästa avtalstid går ut.

Uppsägningstid

Det är vanligast att en uppsägning förenas med en uppsägningstid. Uppsägningstiden varierar från ett par veckor till ett par månader. Under uppsägningstiden består parternas rättigheter och skyldigheter.

Negativa säljmetoder

För att man ska vara bunden av ett avtal måste man acceptera avtalet. Man kan inte bli bunden på grund av ens passivitet.

Ibland händer det att företag skickar varor som man inte har beställt eller anbud (fakturor) om sådana på sådant sätt att man inte förstår att man inte måste betala. I dessa fall ska man inte behöva tacka nej eller skicka tillbaka varan för att slippa betala.

Negativ avtalsbindning är tillåtet när det gäller förnyelser av bokprenumerationer. Bokklubbarna kan skicka bokpaket regelbundet om man inte tackar nej för varje utskick och kräva betalt för dessa.

Det krävs dock att man har ingått ett abonnemangsavtal där det tydligt framgår att klubben tillämpar dessa säljrutiner.

Om man utsätts för negativa säljmetoder bör man skriva till företaget som kräver en på betalning och förklara varför man inte är skyldig att betala fakturan. Ta en kopia på brevet. 

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Vad är ett avtal egentligen? Definition och exempel Läs mer »

Så delas sambors egendom – Allt du behöver veta

16 mars 2025

Så delas sambors egendom - Allt du behöver veta

Under samboförhållandet äger varje sambo det han eller hon hade innan samboförhållandet inleddes. Den sambo som köper (betalar), byter till sig eller får något under förhållandet blir ensam ägare till det som köps. Motsvarande gäller för skulder. Om samboförhållandet upphör ska dock samborna dela på all egendom som är samboegendom oavsett vem som äger den egendomen.

Samtycke i vissa fall

Normalt får den som ägare till en sak bestämma helt fritt om hur saken ska användas och om den ska säljas eller inte. En sambo får dock inte utan den andra sambons samtycke sälja, hyra ut eller upplåta parets gemensamma bostad eller sådant bohag som ska ingå i bodelningen om paret skulle separera. 

Samäganderätt

Då ett sambopar delar på kostnaden för ett inköp blir de samägare till det köpta. En sambo får däremot inte någon automatisk samäganderätt till saker som den andra köper. Om samborna inte kan avgöra vem som har köpt en sak när de ska bodela, kan de anses ha samäganderätt till saken.

Dold samäganderätt

Sambor kan ha dold samäganderätt till en fastighet som den andra ensam har lagfart på. För detta krävs bland annat att fastigheten köptes för att paret skulle använda den tillsammans.

Dold samäganderätt är något annat än vanlig samäganderätt. Den dolda samäganderätten är endast en rätt för maken att få bli betraktad som samägare till fastigheten.

Dold samäganderätt är svagare än både vanlig äganderätt och samäganderätt eftersom den inte gäller mot den öppna ägarens fordringsägare. Innan den dolda ägaren har blivit insatt som ägare till egendomen kan den öppna ägarens borgenärer begära utmätning i egendomen.

Samboegendom

Vid en bodelning ska samborna dela på all samboegendom. Med samboegendom menas gemensam bostad och gemensamt bohag som paret skaffat för gemensam användning. Sambolagen gäller alltså inte all egendom som tillhör samborna.

Gemensam bostad

Definitionen av sambors gemensamma bostad bygger på bestämmelsen om makarnas gemensamma hem i äktenskapsbalken och motsvarande regler för registrerade partner.

Vad som är gemensam bostad för samborna har stor betydelse eftersom den gemensamma bostaden ingår i en bodelning mellan samborna. En sambo har dessutom rätt att under vissa omständigheter överta den gemensamma bostaden även om den inte skulle ingå i bodelningen.

Olika bostäder

Bostäder av olika slag kan anses vara gemensam bostad i sambolagens mening. Hit hör

  • Villor
  • Bostadsrättslägenheter
  • Hyreslägenheter

Endast byggnad

En obebyggd tomt kan inte betraktas som en gemensam bostad för samborna. Det krävs att det finns en byggnad på tomten och att den används som permanentbostad för paret. Byggnanden kan ligga på en ägd tomt eller på en tomt som innehas med tomträtt eller arrenderas.

Inte fritidsbostad

Enligt en specialbestämmelse i sambolagen ska reglerna om den gemensamma bostaden inte praktiseras på byggnader som huvudsakligen används för fritidsändamål.

Sommarstugor och andelslägenheter i fjällen räknas därför inte som gemensam bostad. Det medför bland annat att de inte ingår i bodelningen mellan samborna.

Anmälan om gemensam bostad

Samborna kan enligt sambolagen anmäla att en fastighet som någon av dem har lagfart på utnyttjas som gemensam bostad. Detta gäller även tomträtter. Anmälan ska vara skriftlig och undertecknad av båda samborna. Den lämnas in till inskrivningsmyndigheten som för in uppgiften i fastighetesregistrets inskrivningsdel.

En sådan anmälan gäller vid en senare bodelning mellan paret som bevis för att fastigehten ska räknas som deras gemensamma bostad. Däremot är registreringen endast en av flera faktorer som beaktas när en  borgenär kräver betalt för en fordran mot den sambo som äger fastigheten.

Finns det en amälan om gemensam bostad kan en ny ägare av fastigheten bara få lagfart om den andre sambon samtyckt.

Rätt att överta

Vid bodelningen efter att paret har separerat har den sambo som har störst behöv av den gemensamma bostaden rätt att få den på sin lott. Det gäller även om det är den andra sambon som äger bostaden.

Även när bostaden inte ingår i bodelningen (exempelvis för att den ena sambon har ärvt den) kan sambon ha rätt att överta den. Detta gäller dock endast ägarlägenheter eller bostadsrätter med hyres- eller bostadsrätt.

Renovering av sambons villa

När en sambo renoverar en villa som tillhör den andra sambon är det viktigt att känna till reglerna om byggnadstillbehör. Byggnadstillbehör är fast inredning och annat som fästs på byggnaden, exempelvis markiser och vattenledningar. 

Byggnadstillbehör hör alltid till fastigheten. Renoveringar på en fastighet innebär ofta investeringar i byggnadstillbehör. Det kan därför komma som en överraskning att sambon vid en bodelning inte kan ta med sig saker som han eller hon köpt och monterat fast på byggnaden.

Även om det kan vara relativt enkelt att ta loss saken blir egendomen byggnadstillbehör och tillhör därför fastighetsägaren.

Gemensamt bohag

Sambors gemensamma bohag omfattas av sambolagens bestämmelser. Med gemensamt bohag menas bohag som har skaffats för att användas av samborna tillsammans i det gemensamma hemmet. Möbler, hushållsmaskiner och annat som normalt finns i ett hem är därför bohag.

Sakerna behöver inte vara nödvändiga för hemmets skötsel för att vara gemensamt bohag. Konst som har köpts för att finnas i hemmet kan därför räknas som gemensamt bohag.

Samborna kan ha bohag som faller utanför sambolagens definition. Sådant bohag brukar kallas övrigt bohag.

Bohag för fritiden

Enligt en specialregel omfattar sambolagens regler inte bohag som huvudsakligen används för fritidsändamål. Det innebär att möbler med mera som köps gemensamt för att stå året runt i en fritidsbostad inte räknas som gemensamt bohag.

Hushållsmaskiner med mera som normalt finns i gemensamma hemmet är däremot gemensamt bohag även om de skulle användas i sommarstugan under semestern. Detta beror på att bohaget sannolikt huvudsakligen används i hemmet.

Företaget ingår inte

Ett företag är inte bohag och kan därför aldrig dras in i en bodelning när sambor separerar. Detta gäller oberoende av i vilken företagsform bolaget bedrivs.

Förtaget kan vara en juridisk person (exempelvis aktiebolag) eller en fysisk person (enskild näringsverksamhet). Om samborna har bolaget tillsammans äger de sina respektive andelar av bolaget efter separationen.

Bilar ingår inte

En bil är inte bohag. Den ingår alltså inte i en bodelning enligt sambolagen även om den har köpts av en sambo för att användas gemensamt.

Gemensam användning

För att bostaden och bohaget ska ingå i bodelningen krävs att dessa har förvärvats för gemensam användning. För att avgöra om bostaden och bohaget skaffats för gemensam användning och därför ska ingå i en bodelning måste man ta hänsyn till vid vilken tidpunkt en sambo blev ägare till egendomen.

Tidpunkten för köpet

Tidpunkten för köpet är inte ensamt avgörande för om bostaden eller bohaget ska ingå i bodelningen. Däremot har tidpunkten stor betydelse för om syftet med ett köp är att bostaden och bohag ska användas privat (för enskild användning) eller för gemensam användning.

Det finns fyra viktiga punkter som har betydelse för om ett köp av gemensam bostad elller bohag ska anses vara för gemensam användning.

Det är om köpet gjordes

  • Långt innan paret flyttade ihop
  • Strax innan paret flyttade ihop
  • Under sambotiden
  • Efter att samboförhålladet upplösts

Köpt långt innan

Saker som en av samborna har skaffat långt innan de flytade ihop ska normalt inte ingå i en bodelning. I dessa fall har ju egendomen knappast köpts för att den skulle komma till användning gemensamt med den blivande sambon.

Det har inte någon avgörande betydelse om paret hade ett förhållande när bostaden eller bohaget köptes. Om det inte var aktuellt att flytta ihop vid tiden för köpet räknas bostaden eller bohaget inte som köpt för gemensam användning.

Köp i nära anslutning till hopflyttningen

Sådant som har skaffats i nära anslutning till att samborna flyttade ihop kan ingå i bodelningen. Det gäller om paret hade ett förhållande men ännu inte hunnit flytta ihop. I dessa fall kan egendomen anses vara skaffat för gemensam användning om paret hade långt framskridna planer på att flytta ihop och inköpet var ett led i förberedelserna för det gemensamma boendet.

Samma sak gäller bostäder som köps innan paret flyttar ihop. Om botaden är köpt med tanke på att paret ska flytta ihop är den köpt för gemensam användning och ska därför ingå i en kommande bodelning. Det gäller även om paret bodde isär vid tiden för köpet.

Köp under sambotiden

Bostad och bohag som köps under sambotiden ska normalt användas gemensamt och kan därför ingå i bodelningen. Detta gäller naturligtvis inte bohag som inte kan anses vara gemensamt, exempevis för att det uteslutande används för den ena sambons personliga bruk.

Surrogat

Om en sambo ägde den bostad eller det bohag som paret använt tillsammans långt innan de flyttade ihop kan tillgången inte anses skaffad för gemensam användning.

I de fall ägarsambon säljer bostaden under tiden förhållandet varar för att köpa en ny bostad åt paret anses dock den nya bostaden vara köpt för gemensam användning.

Exempel

Emma flyttar in hos Jimmy i hans bostadsrätt. Jimmys lägenhet blir parets gemensamma permanentbostad. Bostaden tillhörde Jimmy långt innan han träffade Emma och kan därför inte vara köpt för att vara parets gemensamma bostad. Den ingår därför inte vid en eventuell bodelningen mellan parterna.

När Emma och Jimmy ska ha barn bestämmer de sig för att flytta till en större bostad. Jimmy säljer därför bostadsrätten för att köpa en större bostadsrätt i samma hus. Den nya bostadsrätten ingår vid en kommande bodelning mellan Emma och Jimmy eftersom den skaffats under sambotiden.

Köp efter separationen

Sådant som någon av samborna har köpt efter att förhållandet har upplösts antas inte ha köpts för gemensam användning.

Gåva eller arv

Sådant som har tillfallit en sambo genom en gåva under sambotiden kan anses skaffat för gemensam använding. Däremot är det mer tveksamt om egendom som ena sambon har fått genom arv eller testamente kan anses skaffats för gemensam användning.

Det räcker inte med att givaren eller testator hade tänkt att egendomen skulle användas gemensamt för att den ska anses vara införskaffad av mottagaren för gemensam användning.

Sannolikt bör dock det som ärvs kunna vara skaffat för gemensam användning om den arvsberättigade sambon väljer ut egendom ur kvarlåtenskapen för att samborna behöver den gemensamt.

Exempel

David och Erika är sambor. Under sambotiden avled Erikas mamma som var änka. Paret gjorde upp om att Erika skulle försöka få dubbelsängen när syskonen skulle göra upp om vem som skulle ha vad efter föräldrarna. Detta var egentligen det enda paret hade behov av bland kvarlåtenskapen.

Vid arvsskiftet såg Erika till att få sängen på sin lott. När de andra syskonen valt vad de ville ha fick Erika dessutom en gammal byrå.

Sängen kan anses vara skaffad för gemensam anvädning eftersom Erika valt att få den med tanke på parets behov. Byrån fick Erika för att ingen annan ville ha den. Det är därför möjligt att byrån inte ska anses ha skaffats för gemensam användning. 

Både sängen och byrån är bohag, men det blir endast sängen som kommer att ingå i en bodelning mellan David och Erika.

Föreskrift om enskild egendom

Egendom som den ena sambon har fått genom arv, testamente eller gåva med förbehåll om att den ska vara enskild egendom, ska inte ingå i en bodelning mellan paret. I normalfallet ingår arvet eller gåvan ändå inte för att det inte är bostad eller bohag skaffat för gemensam användning.

Samtycke

Normalt får den som är ägare till en sak helt fritt bestämma om hur saken ska användas och om den ska säljas eller inte. Det finns dock ett undantag från huvudregeln, nämligen bestämmelserna om kravet på samtycke från den andra sambon i vissa fall.

Reglerna om samtycke innebär att en sambo som äger egendom måste ha den andra sambons samtycke för att få

  • Sälja, ge bort, byta bort, låta inteckna, hyra ut eller på något annat sätt upplåta en fastighet som samboegendom
  • Sälja, ge bort, byta bort, pantsätta, hyra ut eller på något annat sätt upplåta en gemensam bostad som inte är fastighet, exempevis en bostadsrätt eller hyrerätt, som är samboegendom eller som den andra sambon kan få rätt att överta
  • Sälja, ge bort, byta bort eller pantsätta bohag som är samboegendom

Vissa bostäder

Enligt sambolagen gäller samtyckeskravet bostäder som ska ingå i en bodelning. Bestämmelsen gäller dock också beslut om vissa bostäder som inte ingår i bodelningen. Det är när den andra sambon kan få rätt att överta bostaden trots att den inte har skaffats för gemensam användning.

Domstolen kan ge sitt samtycke

Om det inte går att få ett samtycke frår den andra sambon kan ägarsambon vända sig till domstol för att få tillstånd att göra sig av med egendomen eller pantsätta den. Det kan vara för att sambon är allvarligt sjuk. Tingsrätten kan avgöra om den andra sambon har godtagbara skäl för att vägra ge sitt samtycke.

Återgång om inte samtycke inhämtats

En sambo som upptäcker att den andra sambon har sålt eller hyrt ut sin egendom utan hans eller hennes samtycke kan vända sig till domstol. Domstolen kan då förklara att parternas prestationer ska återgå.

En sambo som vill att en försäljning med mera ska återgå har tre månader på sig att gå till domstol. Vid pantsättning eller försäljning med mera av lös egendom räknas tiden från det att sambon fick reda på att saken överlämnats till köparen.

När det gäller fast egendom räknas tiden från det sambon fick reda på att hennes sambo och köparen skrivit ett köpekontrakt.

Gäller inte godtrosförvärv av lös egendom

När en sambo utan den andra sambons samtycke har sålt egendom som hör till sambornas gemensamma bohag kan den andra sambon kräva att köpet ska återgå om den sålda egendomen omfattas av kravet på samtycke.

Den andra sambon kan dock inte kräva att köpet ska återgå om köparen gjort ett godtrosförvärv. Det innebär att  avtalet om försäljning är giltigt och bindande om köparen varken insåg eller borde ha insett att säljarens familjestatus innebar ett hinder mot affären.

För att det ska vara ett godtrosförvärv krävs dessutom att objektet ska ha kommit i köparens besittning och att ägarsambon inte längre kan förfoga över tillgången.

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Så delas sambors egendom – Allt du behöver veta Läs mer »

Vad är ett äktenskapsförord? Allt du behöver veta

Vad är ett äktenskapsförord? Allt du behöver veta

Äktenskapsförord används för att omvandla makars tillgångar till giftorättsgods eller enskild egendom, eller för att upphäva tidigare bestämmelser om egendom. Äktenskapsförordet ändrar däremot inte på vem som äger den egendom som omfattas av äktenskapsförordet.

Skulder

Äktenskapsförord kan inte användas för att avtala om hur skulder ska fördelas mellan makarna. 

Men om en skuld är kopplad till en viss sak som är enskild egendom ska skulden vid en senare bodelning först räknas av från den ägande makens enskilda egendom. Så på ett vis är äktenskapsförordet också ett sätt för makarna att fördela skulder mellan sig.

Även före äktenskapet

Ett äktenskapsförord kan skrivas innan parterna ingår äktenskap. Äktenskapsförordet gäller då från och med den dag det lämnas in till Skatteverket för registrering men blir tillämpligt först då äktenskapet ingåtts.

Varför skriva äktenskapsförord?

De flesta makar har inte äktenskapsförord och de som funderar på att skriva ett sådant bör först noga göra klart för sig vad de vill uppnå med äktenskapsförordet innan de beslutar sig för att skriva ett. Många vill uppnå följande med sina äktenskapsförord:

  • En av de blivande makarna har en förmögenhet och vill undanröja misstanke om att den andra gifter sig för pengarna.
  • Makarna vill förhindra att någon utomstående, antingen ena makens fordringsägare eller ett särkullbarn, att komma åt en av makarnas tillgångar i samband med ett dödsfall.
  • En av makarna vill av praktiska eller sentimentala skäl säkerställa att inte bli av med viss egendom. Det kan också vara en föräldrer till någon av makarna som har detta önskemål.

Formella krav

Ett äktenskapsförord måste uppfylla vissa formella krav för att vara giltigt. Det måste bland annat vara skriftligt och registreras hos Skatteverket. Däremot finns inget krav på att äktenskapsförordet ska vara bevittnat för att gälla.

Undertecknat av båda

Båda makarna måste underteckna äktenskapsförordet. Om endast den ena maken har undertecknat äktenskapsförordet är det inte bindande för någon av makarna.

Detsamma gäller om det finns någon annan formell brist i äktenskapsförordet. Makarnas namn, personnummer och hemvist bör framgå av äktenskapsförordet. 

Registreringstidpunkt

Ett äktenskapsförord gäller från den dag det lämnas in till Skatteverket. Äktenskapsförordet ska därmed gälla vid en bodelning mellan makarna. Därför måste det lämnas in senast vid den kritiska tidpunkten för bodelning. Vilken dag som är kritisk tidpunkt styrs av vilken slags bodelning som ska göras mellan makarna. Det är:

  • Dagen för dödsfallet (vid bodelning med anledning av ena makens död)
  • Den dag skilsmässoansökan lämnades in (då makarna bodelar efter en skilsmässa)

Äktenskapsförord som upprättas före giftermålet och lämnas in inom en månad från giftermålet gäller dock redan från äktenskapets ingående. Äktenskapsförordet gäller till dess det ändras eller upphävs genom ett nytt äktenskapsförord.

Äktenskapsförordets innehåll

I princip kan makarna fritt bestämma vad äktenskapsförordet ska omfatta. Makarna får själva välja om båda två eller endast en av dem ska ha enskild egendom. En bestämmelse att egendom ska vara enskild kan gälla:

  • All egendom som en make äger
  • Viss bestämd egendom
  • Den egendom som en make ärvt eller ägt före äktenskap

Det finns dock vissa begränsningar i rätten att fritt bestämma innehållet i ett äktenskapsförord. Makarna kan exepelvis inte skriva att egendom som tillhör den ena maken ska vara den andres enskilda egendom. I så fall måste de först göra en bodelning eller en gåva.

Villkorslöst och utan tidsbegränsning

Makarna får inte ställa upp villkor för i vilka situationer äktenskapsförordet ska vara giltigt. Därför kan man inte skriva att äktenskapsförordet endast gäller vid skilsmässa eller om makarna får gemensamma barn i äktenskapet.

Det går inte heller att lägga in omförhandlingsklausuler eller tidsbegränsningar för hur länge äktenskapsförordet ska gälla. Det finns dock inget som hindrar att en make ställer krav, exempelvis på kontant betalning, för att han eller hon ska gå med på att skriva under äktenskapsförordet.

Jämkning av äktenskapsförord

Om bodelningsresultatet blir orimligt mot en make på grund av ett äktenskapsförord kan maken kräva att äktenskapsförordet jämkas. En jämkning av äktenskapsförordet innebär att egendom som är en makens enskilda enligt äktenskapsförordet ska behandlas som giftorättsgods i bodelningen. Det innebär att värdet av egendomen ska tas med i bodelningen.

En jämkning får aldrig gå längre än att orimliga resultatet upphör. Det innebär att domstolen inte jämkar bort hela äktenskapsförordet om det räcker med att enskild egendom upp till ett visst värde ska behandals som giftorättsgods i bodelningen.

Krav för jämkning

Det räcker inte med att ena maken förlorar på att äktenskapsförordet gäller. För att äktenskapsförordet ska kunna jämkas krävs att det är orimligt med hänsyn till

  • Bestämmelsernas innehåll
  • Omständigheterna vid äktenskapsförordets tillkomst
  • Senare inträffade förhållanden
  • Omständigheterna i övrigt

Dessa grunder ska vägas samman i en helhetsbedömning av om bodelningen leder till ett orimligt resultat.

En orsak till jämkning kan vara att den ena maken övertalar den andra att skriva under ett orättvist äktenskapsförord genom någon form av illojal förhandlingsteknik.

En annan omständighet som kan leda till jämkning är att det gått lång tid från det att äktenskapsförordet skrevs till att det tillämpas. 

Det kan ha hänt en hel del saker under tiden, exempelvis att ena maken gjort ett aktieklipp, fått ett stort arv eller vunnit miljoner på lotto.

Exempel

Jennifer och Fredrik skriver ett äktenskapsförord där makarnas samtliga tillgångar är deras respektive enskilda egendom. Äktenskapsförordet skrevs 2010 och makarna tar ut skilsmässa 2025.

Fredrik vinner 2 miljoner kronor på lotto 2020.

Fredriks miljonvinst är inte något som makarna kunde förutse när äktenskapsförordet skrevs. Enbart det faktum att Fredrik har mer pengar vid skilsmässan än man kunnat ana utgör dock inte ett skäl för jämkning. Jennifer har ju fortfarande lika mycket eller litet pengar efter skilsmässan.

Om man bygger ut exemplet så att Jennifer råkar ut för en trafikolycka 2019 och blir förtidspensionär kan det finnas grund för jämkning av äktenskapsförordet.

“Senare inträffade omständigheter” talar då för en jämkning. Funktionshindret försvårar Jennifers möjligheter att försörja sig i framtiden. Om makarna när de skrev äktenskapsförordet utgick från förutsättningen att de båda hade lika goda försörjningsmöjligheter kan Jennifers olycka innebära att en grundläggande förutsättning för att skriva äktenskapsförord har brustit. 

Efter skadan har Jennifer inte längre lika goda möjligheter som Fredrik att klara sin försörjning. 

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Vad är ett äktenskapsförord? Allt du behöver veta Läs mer »

Gåvobrev förklarat: Så fungerar det vid gåvor i Sverige

16 mars 2025

Gåvobrev förklarat: Så fungerar det vid gåvor i Sverige

En gåva är en frivillig överföring av tillgångar, alltså ett frivilligt berikande av någon annan person under gåvogivarens livstid. För att en transaktion (överföring) ska räknas som gåva ska följande villkor vara uppfyllda:

  • En förmögenhetsöverföring ska ha gjorts vilket ska ha lett till att gåvomottagaren har blivit rikare och gåvogivaren har blivit fattigare
  • Transaktionen ska ha gjorts frivilligt
  • Det ska finnas en gåvoavsikt

Gåva eller inte

I de flesta fall är det enkelt att avgöra om en viss egendom har lämnats som gåva eller om den har övertagits genom ett köp. I vissa fall kan gränsen mellan köp och gåva vara svår att dra, exempelvis vid transaktioner mellan närstående.

Det är viktigt att klargöra om det rör sig om en gåva eller inte eftersom det får både juridiska och skattemässiga konsekvenser.

Gåva eller köp

Kan vara gåva trots motprestation

I de flesta fall är det en gåva om egendom överlåts utan någon ersättning (betalning). Gåvans värde bestäms då normalt till egendomens marknadsvärde. Ibland kan mottagaren göra en motprestation, exempelvis i form av att han eller hon tar över ett lån eller skriver ett skuldebrev.

En transaktion kan trots detta bedömas som en gåva om ersättningen understiger egendomens marknadsvärde. Men det kan också handla om ett köp. Det beror på om det finns någon gåvoavsikt.

Ofrivilligt under- eller överpris är ingen gåva

En överlåtelse som kallas köp kan ändå ses som en gåva om köpesumman är högre eller lägre än varans marknadsvärde. Det krävs dock att det “felaktiga” priset har satts för att köparen vill göra säljaren eller köparen rikare. 

En underprisförsäljning är därför inte en gåva om säljaren helt enkelt gör en dålig affär. Motsvarande gäller när man som köpare gör en dålig affär och betalar ett överpris. 

Exempel

Anton är på grund av sitt spelberoende i kraftigt behov av pengar och säljer därför sin bil till rena vrakpriset. Överlåtelsen är ingen gåva trots att bilen såldes under marknadsvärdet.

Anton ville ju få ut så mycket som möjligt för bilen (men hade bråttom) och han sålde inte bilen billigt för att köparens förmögenhet skulle öka.

Om köparen och säljaren är släkt kan man som huvudregel utgå från att underprisförsäljningen är en gåva och inte en dålig affär.

Skuldebrev

Ibland används skuldebrev i samband med gåvor. Skälet till detta kan vara att givaren inte vill ge bort hela egendomens marknadsvärde till gåvomottagaren samtidigt som gåvomottagaren inte har möjlighet att betala direkt i samband med gåvan.

Gåvogivaren kanske bara vill att gåvomottagaren ska bli ägare till egendomen, exempelvis en fastighet, och samtidigt möjligen föra över ett större eller mindre värde i form av en gåva.

Pengarna kan gåvogivaren behöva för att skaffa någon utbytesegendom, exempelvis en annan bostad eller för att kunna skipa rättvisa mellan syskon genom att ge de andra barnen motsvarande värden.

Lös egendom

Delningsprincipen

För lös egendom såsom aktier, bostadsrätter, bilar och all annan egendom utom fastigheter, gäller delningsprincipen. Det innebär att en överlåtelse kan betraktas delvis som gåva och delvis som försäljning (så kallat blandat fång).

Skillnaden mellan priset och marknadsvärdet räknas som gåva och resterande del som köp.

Exempel

En mor säljer en bostadsrätt till sin dotter för 60 000 kr. Bostadsrätten värderas till 200 000 kr (bostadsrättens andel av föreningens förmögenhet, det så kallade förmögenhetsvärdet). Därmed är gåvodelen 200 000 – 60 000 kr = 140 000 kr.

60 000/200 000 = 3/10 har alltså sålts och 140 000/200 000 = 7/10 har givits i gåva.

Gåva av fast egendom

Huvudsaklighetsprincipen

För fast egendom gäller huvudsaklighetsprincipen. Det innebär att en transaktion bedöms som antingen en gåva (benefikt fång) eller ett köp (oneröst fång), oavsett om överföringen benämns som köp eller gåva.

Vad överföringen kallas har alltså ingen betydelse. Det kan därmed aldrig bli ett blandat fång vid gåva av en fastighet.

Gåva eller köp

Bedömningen görs utifrån taxeringsvärdet för överlåtelseåret, det vill säga om gåvan eller köpet görs under 2025 så är det taxeringsvärdet för 2025 man utgår ifrån.

Är betalningen lägre än taxeringsvärdet räknas överlåtelsen som gåva. Gåvans värde blir då taxeringsvärdet minus betalningen. Framför allt gäller detta vid transaktioner med närstående (det vill säga i de fall det finns en klar benefik avsikt bakom transaktionen).

Exempel

En fastighet överlåts i slutet av 2024 från föräldrarna till deras son. Fastigheten har ett marknadsvärde på 3 miljoner kronor och har för 2024 ett taxeringsvärde på 2,2 miljoner kronor. Ett skuldebrev skrivs på 1 800 000 kr som betalning för fastigheten.

Eftersom betalningen för fastigheten är lägre än taxeringsvärdet för överlåtelseåret räknas överlåtelsen som en gåva ur skattesynpunkt.

Vid försäljning till utomstående finns det normalt inte någon gåvoavsikt och då anses ett pris under taxeringsvärdet vara marknadsmässigt. I ett sådant fall räknas överlåtelsen inte som gåva trots underpriset.

Stämpelskatt

sStämpelskatt för lagfart tas inte ut om överlåtelsen klassas som gåva. Men här gäller ytterligare en regel, man jämför nämligen betalningen med taxeringsvärdet året innan lagfarten beviljas. 

Är betalningen lägre än 85 % av detta taxeringsvärde, klassas överlåtelsen enligt lagfartsreglerna som gåva och därmed blir det ingen stämpelskatt utan endast en expeditionsavgift.

Exempel

Lagfarten beviljas i mars 2025. För att avgöra om sonen ska betala stämpelskatt jämförs betalningen med taxeringsvärdet för 2024 (året före det år då lagfarten beviljas). Betalningen är endast 1 800 000 / 2 200 000 = 81 % av taxeringsvärdet.

Därmed blir det ingen stämpelskatt på överlåtelsen.

Är betalningen 85 % eller mer av taxeringsvärdet blir det stämpelskatt (1,5 % för människor och 4,25 % för juridiska personer). Stämpelskatten beräknas på det högsta av köpesumman och taxeringsvärdet.

När blir gåvotagaren ägare?

Fullbordad gåva, överlämnande och gåvoförklaring

Uttrycket fullbordad gåva är viktigt när det gäller själva ägandefrågan. När gåvan är fullbordad är den också skyddad gentemot gåvogivarens borgenärer.

Huvudregeln är att en gåva är fullbordad när:

  • Den överlämnas till gåvomottagaren (traderas)
  • Gåvogivaren gör klart att egendomen ges i gåva (gåvoförklaring)

Med överlämnanande (tradition) menas att gåvomottagaren tar hand om egendomen och att gåvogivaren efter överlämnandet inte längre har någon kontroll över gåvan. Gåvan har alltså kommit i gåvomottagarens besittning.

När det gäller gåva av pengar anses den fullbordad när pengarna sätts in på gåvomottagarens bankkonto, ett bankkonto som gåvogivaren inte uttryckligen kan behålla rätten att använda det själv.

Fastigheter, tomträtter och bostadsrätter

Det går inte att överlämna fastigheter, tomträtter och bostadsrätter på samma sätt som annan egendom. En gåva av sådan egendom kan därför inte fullbordas genom ett överlämnande. 

Därför finns inte något krav på besittningsövergång för att en sådan gåva ska bli bindande. Sådana gåvor fullbordas istället genom att gåvobrevet undertecknas av gåvogivaren och gåvomottagaren (eller av någon behörig representant, exempelvis en god man eller förmyndare).

Löften om gåvor (gåvoutfästelser)

Löften om gåvor är normat inte bindande utan man har rätt att ändra sig och inte ge gåvan. Men när gåvoutfästelsen gäller lös egendom och har gjorts i ett skriftligt undertecknat gåvobrev som har överlämnats till gåvomottagaren måste gåvan infrias.

Även ett muntligt löfte som lämnats i något officielt sammanhang kan bli bindande (exempelvis vid ett sammanträde eller när man håller tal på ett bröllop eller någon annan fest). Det gäller dock inte bostadsrätter (trots att bostadsrätter räknas som lös egendom) då det krävs en skriftlig handling för att en gåva av en bostadsrätt ska vara giltig.

Ett löfte om att ge bort en fastighet eller en tomträtt gäller aldrig, inte ens om löftet har gjorts i skriftlig form.

Giltighet mot gåvogivarens borgenärer

Observera att även om gåvoutfästelsen blir bindande för gåvogivaren gentemot gåvomottagaren, så skyddar gåvoutfästelsen inte egendomen från gåvogivarens borgenärer. För det krävs att gåvan fullbordas.

Villkor (föreskrifter) vid gåva

Det är ganska vanligt att gåvogivaren vill att något eller några villkor ska gälla för en gåva, exempelvis för att försäkra sig om att egendomen stannar inom familjen eller att gåvogivaren själv ska kunna använda egendomen även efter gåvotillfället. Här är några vanliga villkor:

  • Gåvan ska vara gåvomottagarens enskilda egendom, det vill säga egendomen ska inte ingå i en bodelning vid skilsmässa eller dödsfall. Ett vanligt tillägg är att avkastningen av egendomen och egendom som träder i egendomens ställe (surrogat) ska vara enskild egendom. För att egendomen ska kunna omvandlas till giftorättsgods måste gåvogivaren uttryckligen skriva detta i gåvobrevet (eller ändra sig senare genom ett skriftligt tillägg). Observera att villkoret om enskild egendom måste ställas senast i samband med att gåvan överlämnas. Det går alltså inte att lägga till detta villkor efter detta.
  • Gåvan får inte överlämnas eller pantsättas, antingen under en viss tid eller för alltid. Det är också vanligt att egendomen bara får överlåtas med gåvogivarens samtycke (gåvogivaren behåller alltså en viss kontroll över egendomen).
  • Gåvan får inte utmätas. Skulle gåvomottagaren hamna på obestånd kommer fordringsägarna inte åt egendomen, inte ens genom ett betalningsföreäggande med åtföljande utmätningsförsök.
  • Gåvan ska inte vara förskott på arv. Huvudregeln är att en gåva till bröstarvinge (barn, barnbarn osv.) räknas som förskott på arv och därmed avräknas från ett framtida arv. För att inte denna regel ska gälla måste givaren uttryckligen ta med ett villkor om detta. Vid gåvor till andra än bröstarvingen är det däremot tvärtom, det vill säga för att gåvan ska räknas som förskott på måste gåvogivaren skriva det i gåvobrevet.
  • Förbehåll om nyttjanderätt  till en fastighet. Den som ger bort en fastighet kan vilja bo kvar där livet ut, eller åtminstone en viss tid.
  • Övertagande av lån. Fastigheter och bostadsrätter är oftast pantsatta och det är därför vanligt att gåvomottagaren som motprestation för gåvan övertar lån som hör till egendomen.
  • Skuldebrev. Gåvogivaren kan villkora att gåvomottagaren ska utfärda ett skuldebrev (revers) som motprestation för gåvan.
  • Särskild förvaltning av gåvan. Gåvogivaren kan utse en särskild förvaltare vid gåva till ett omyndigt barn. Detta innebär normalt att förmyndarens och överförmyndarens medbestämmande över gåvans förvaltning tas bort.
© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Gåvobrev förklarat: Så fungerar det vid gåvor i Sverige Läs mer »

Vad är ett samboavtal? Allt du behöver veta 2025

15 mars 2025

Vad är ett samboavtal? Allt du behöver veta 2025

Ett samboavtal innebär att samborna avtalar bort bodelningsreglerna i sambolagen. Avtalet går ut på att man vid separation och dödsfall inte ska göra någon bodelning av det gemensamma bohaget och bostaden.

All egendom undantas

Ett samboavtal kan innebära att all egendom undantas från bodelningen. Effekten blir helt enkelt att den sambo som äger respektive tillgång behåller sina saker vid en bodelning. Saker som ägs med samäganderätt delas.

Exempel

Moa och Martin är sambor. De skriver ett samboavtal som innebär att reglerna om bodelning i sambolagen inte ska gälla mellan dem. 

Moa köper en villa där paret bosätter sig. Några år senare flyttar dock Martin därifrån. 

På grund av Moas och Martins samboavtal ska de inte bodela det gemensamma bohaget och bostaden. Moa får därför behålla sin villa utan att behöva lösa ut Martin.

Bara viss egendom

Samborna kan också avtala om att bara viss egendom ska undantas från bodelningen. Avtalet kan innebära att en viss specifik tillgång, exempelvis en soffa, en tavla eller att bostaden ska undantas från bodelningen.

Vid en bodelning ska samborna dela på all samboegendom utom den egendom som är undantagen från bodelning enligt samboavtalet.

Exempel

Wilma och Jakob är sambor. Wilma som är konstintresserad köper en dyr tavla och Jakob en dyr soffa. 

Vid en bodelning ska tavlan och soffan normalt ingå eftersom de är avsedda för det gemensamma hemmet. Wilma och Jakob kommer dock överens i ett samboavtal att tavlan och soffan inte ska ingå i en bodelning.

Detta innebär att samborna ska dela på den gemensamma bostaden och det gemensamma bohaget förutom tavlan och soffan.

Formkrav

Ett samboavtal ska vara skriftligt. Avtalet ska undertecknas av båda samborna men det behöver inte vara bevittnat. Är någon av samborna underårig eller om avtalet avser egendom som till någon del omfattas av förvaltarskap enligt föräldrabalken krävs förmyndarens eller förvaltarens skriftliga medgivande. 

Det är bra om samboavtalet dateras. Skulle samborna skriva ett nytt samboavtal gäller det senast skrivna. Samboavtalet bör finnas i två exemplar så att samborna kan få var sitt exemplar. 

Upphävande och ändringar

Samborna kan upphäva eller ändra ett samboavtal. Detta gör de genom att skriva ett nytt avtal. Samborna måste vara överens om detta. Ingen av samborna kan ensidigt upphäva eller ändra samboavtalet. 

Ogiltiga föreskrifter

Det är samborna som bestämmer vad samboavtalet ska innebära. Ett samboavtal kan dock inte innehålla vilka bestämmelser som helst. Det är inte möjligt att genom ett samboavtal:

  • Avtala att äktenskapsbalken ska gälla fullt ut
  • Upphäva tvingande bestämmelser i sambolagen, exempelvis övertaganderegeln för bostäder
  • Dra in annan än samboegendom i bodelningen

Dra in ytterligare egendom?

Om samborna drar in ytterligare egendom i bodelningen kan det ses som en gåva. Om sambon övertar skulder i samband med övertagande av egendomen som inte får räknas in i bodelningen eller lämnar någon form av medel eller pengar som motprestation, räknas överlåtelsen som köp.

Exempel

Alex och Hanna som är sambor skriver ett samboavtal. Enligt avtalet ska Alex andel i familjeföretaget ingå i en eventuell kommande bodelning.

Detta är dock inte tillåtet att avtala om eftersom Alex andel i företaget inte är gemensam bostad eller bohag. Avtalet går alltså ut på att dra in tillgångar i bodelningen i stället för att hålla bostad eller bohag utanför bodelningen.

Det är därför möjligt att avtalet kan komma att ses som en gåva från Alex till Hanna.

Orimliga avtal

Jämkning eller ogiltighet

Om en sambo anser att en klausul i ett samboavtal är orimlig kan han eller hon kräva att det jämkas. Om det inte går att jämka villkoren kan domstolen bestämma att villkoret inte ska gälla överhuvudtaget.

Då gäller resten av avtalet förutom just det bortjämkade villkoret. Är villkoret så viktigt att avtalet förlorar sitt värde om det jämkas eller inte finns med kan hela avtalet förklaras ogiltigt eller jämkas.

En jämkning av samboavtalet innebär att egendom som är undantagen från bodelningen enligt samboavtalet ska behandlas som samboegendom i bodelningen.

Grunder för orimlighet

Ett avtalsvillkor kan vara orimligt för att det är en viss typ av villkor på grund av förhållandena i det enskilda fallet. Vid bedömningen av om ett villkor är orimligt tar domstolen hänsyn till både förhållandena vid avtalets tillkomst och sådant som inträffat senare.

Ett bodelningsavtal skulle kunna vara orimligt om den ena sambon övertalar den andra att skriva under ett orättvist samboavtal genom någon form av förhandlingsteknik. Det kan exempevis vara att ena sambon lockar den andra att skriva under samboavtalet med löftet att han eller hon inte kommer att kräva vårdnaden om barnen vid en separation.

En annan omständighet som kan leda till jämkning är att det gått så lång tid från det att samboavtalet skrevs till att det ska tillämpas. Det kan ha hänt en hel del saker under tiden, exempevis att ena sambon gjort ett aktieklipp, fått ett stort arv eller vunnit miljoner på lotto.

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Vad är ett samboavtal? Allt du behöver veta 2025 Läs mer »