mars 2025

Ge gåva till din make. Så gör du det rätt 

12 mars 2025

Ge gåva till din make. Så gör du det rätt

I princip gäller samma gåvoregler för makar som för alla andra. Det är alltså inte en gåva om en make endast överlämnar egendom till den andre maken utan att förklara att det verkligen rör sig om en gåva. 

Det är dock svårt för makar att fullborda gåvan eftersom givarmaken ju normalt fortfarande har kontroll över egendomen om makarna bor tillsammans. Givaren har ju då möjlighet att använda gåvan även efter gåvotillfället.  

Detta är normalt inte något problem mellan makar, de vet ju vad de har gett varandra. Problemet är att det är svårt att skydda egendomen mot givarmakens borgenärer (fordringsägare) vid en eventuell utmätning. 

Måste registreras

Makar som vill att en gåva mellan dem ska gälla mot givarens borgenärer måste registrera gåvan. Kravet på registrering har endast betydelse för makarnas förhållande till borgenärerna. Mellan makarna är en fullbordad gåva bindande även om den inte har registrerats. 

Registreringen görs genom att man vänder sig till Skatteverket med ett gåvobrev där det framgår vad som har lämnats i gåva, vem som är givare, vem som är mottagare och när gåvan har lämnats. Registreringen gäller endast om gåvan verkligen har fullbordats innan registreringen. 

Presenter

Vanliga presenter som makar ger till varandra gäller mot borgenärerna utan att gåvan behöver registreras. Det kan vara födelsedagspresenter och liknande. Presenten får dock inte vara orimligt värdefull. 

Registrering även för fast egendom

Regeln om att gåvor mellan makar måste registreras för att gälla mot borgenärerna gäller även gåvor av fast egendom. Det innebär att en make som vill ge fast egendom till sin maka måste se till att både registrera gåvan och att lämna in en lagfartsansökan. 

Registreras inte gåvan kan inte gåvotagaren få lagfart på fastigheten. Om lagfart söks först meddelas en vilande lagfart i avvaktan på att gåvan registreras i äktenskapsregistret. Med en vilande lagfart menas att det finns ett formellt hinder för att lagfartsansökan ska beviljas. När det hinder avhjälps beviljas lagfart. 

En make som vill ge bort fast egendom till sin maka måste alltså se till att både registrera gåvan och att en lagfartsansökan lämnas in.  

Ersättningsskyldighet vid gåva

Det finns särskilda regler som skyddar borgenärerna från att tillgångar ges bort på ett illojalt sätt. Borgenärerna kan kräva att den make som fått överta tillgångar genom gåva ska betala den andre makens skulder. 

Därför fungerar gåva endast som ett skydd mot borgenärerna om den genomförs innan ägarmaken blivit skuldsatt. 

Återvinning vid konkurs

Om givarmaken går i konkurs kan gåvan återvinnas, alltså gå åter. Gåvor inom sex månader före konkursansökan kan alltid återvinnas. Gåvor som skett tidigare men inom ett år (tre år när det gäller till närstående) före konkursansökan, återvinns också om det inte kan visas att givarmaken efter gåvan hade kvar utmätningsbar egendom som uppenbart motsvarar hans skulder. När återvinningsfristen passerat kan inte gåvan återvinnas. 

Gåvor till make från utomstående

Huvudregeln är att varje make/maka själv bestämmer vilka avtal han eller hon vill ingå och hur han eller hon vill använda sina tillgångar. Det finns dock ett undantag från denna huvudregeln, nämligen bestämmelserna om kravet på samtycke från den andra maken.  

Reglerna om samtycke innebär att en make/maka som äger egendom i vissa fall måste ha den andra makens samtycke för att få 

  • Sälja, ge bort, byta bort, låta inteckna, hyra ut eller på något annat sätt upplåta en fastighet 
  • Sälja, ge bort, byta bort, pantsätta, hyra ut eller på något annat sätt upplåta den gemensamma bostaden som inte är fastighet, exempelvis en bostadsrätt eller hyresrätt 
  • Sälja, ge bort, byta bort eller pantsätta makarnas gemensamma bohag. 

När det gäller lös egendom som inte är bohag behövs inget samtycke. 

Fram till bodelning

Kravet på samtycke gäller inte bara under äktenskapet utan även efter att en dom på äktenskapsskillnad vunnit laga kraft. Det är först när man genom bodelning och lottläggning har bestämt vilken egendom varje make ska ha som kravet på samtycke faller bort. 

Enskild egendom

Kravet på samtycke gäller varken fast egendom eller lös egendom som är ena makens enskilda på grund av en föreskrift i ett testamente eller i ett gåvobrev. Däremot krävs i ovan nämnda fall den andra makens samtycke om egendomen är enskild på grund av äktenskapsförord. 

Samtycke vid gemensam bostad

Då en make/maka ger bort fast egendom som är makarnas gemensamma bostad måste han eller hon ha makens samtycke till det. Samtycket måste vara skriftligt. Det räcker med att maken skriver sitt namn på köpekontraktet. Då framgår det ju att maken samtyckt och vilka villkor som gäller för både gåvan och samtycket. 

Vad är gemensam bostad?

Gemensam bostad kan vara en bostadsrätt, villa- eller radhusfastighet. För att en byggnad ska räknas som gemensam bostad ska den vara avsedd att användas för makarnas gemensamma hem och huvudsakligen innehas för detta ändamål. Det innebär att en villa som makarna har köpt som bostad omfattas av reglerna om gemensam bostad även om paret ännu inte har flyttat in. 

Normalt är det enkelt att avgöra vad som räknas som gemensam bostad. Det avgörande kriteriet är i de flesta fall att båda makarna är folkbokförda på bostadens adress. Om makarna bor på en jordbruksfastighet eller om bostaden även används som kontor för ena makens näringsverksamhet betraktas fastigheten eller lägenheten som gemensam bostad så länge företagsdelen inte blir dominerande.  

Fast egendom som inte är gemensam bostad

Om gåvan gäller fast egendom som inte är makarnas gemensamma bostad krävs samtycke endast om fastigheten är giftorättsgods. Det innebär att en make inte behöver den andra makens samtycke för att ge bort en tomt eller fritidshus som är hans enskilda egendom. Det innebär också att en make aldrig behöver den andra makens samtycke om han ska ge bort en fritidsbostadsrätt.  

Normalt har makar endast en gemensam bostad. 

Domstol får godkänna

Om det inte går att få ett samtycke från den andra maken kan ägarmaken vända sig till domstol för att få tillstånd att göra sig av med egendomen. Det kan vara för att ägarmaken är allvarligt sjuk. Under äktenskapet ska begäran om tillstånd lämnas in till inskrivningsmyndigheten. Om makarna har lämnat in skilsmässoansökan ska begäran lämnas till den domstol som handlägger skilsmässan.  

Godtagbara skäl för vägrat tillstånd

Tingsrätten ska avgöra om den andra maken har godtagbara skäl att vägra sitt samtycke. Det är endast maken som vill ge bort en tillgång som har rätt att begära att tingsrätten ska ge sitt tillstånd. 

Samtycke vid gemensamt bohag

Då en make ska ge bort parets bohag krävs den andra makens samtycke. Bohag är möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre som är avsett för det gemensamma hemmet. Till gemensamt bohag räknas inte sådant bohag som används uteslutande för den ena makens bruk och inte heller egendom som används huvudsakligen för fritidsändamål. 

Makens samtycke krävs också för beslut som gäller barnens saker. Samtycket behöver inte vara skriftligt.  

Normalt fattar makarnas beslut om gåva gemensamt. Eftersom den andra maken då inte kommer att protestera mot överlåtelsen kommer det inte att uppstå några problem. Det är alltså i de flesta fall inte nödvändigt att utfärda fullmakter när en make ska ge bort lös egendom där maken måste samtycka. 

Om makarna ligger i skilsmässa, eller om en skilsmässa är nära förstående, är det dock bäst att upprätta en skriftlig fullmakt. På så vis kan den andra maken inte få försäljningen ogiltigförklarad i efterhand. 

Återgång

En make som upptäcker att den andre maken har givit bort egendom utan hennes samtycke kan vända sig till domstol. Domstolen kan då förklara att gåvan ska återgå. Detta gäller både bostad och bohag. 

En make som vill att gåvan ska återgå har tre månader på sig att gå till domstol. Vid gåva av lös egendom räknas tiden från det att maken fick reda på att saken överlämnats till gåvotagaren. När det gäller fast egendom räknas tiden från det att maken fick reda på att hennes make och gåvotagaren upprättat gåvobrevet. 

Om giltigt samtycke inte kan fås

Reglerna om samtycke gäller inte om maken saknar rättslig handlingsförmåga. Det innebär att en make får ge bort sin egendom även utan den andra makens samtycke om denne är så svårt sjuk att han inte kan fatta egna beslut. Det spelar ingen roll om maken i ett sådant läge har fått en god man eller förvaltare utsedd. Det är endast maken själv som kan lämna samtycke. Ägarmaken får därför i en sådan situation ge bort sin egendom mot den gode mannens eller förvaltarens vilja. 

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Ge gåva till din make. Så gör du det rätt  Läs mer »

Äktenskapsförord: Så skyddar du din egendom vid skilsmässa 

Äktenskapsförord: Så skyddar du din egendom vid skilsmässa

Äktenskap är ett avtal mellan makarna. Genom äktenskapsförord bestämmer makarna att viss eller all egendom ska vara enskild. Vill makarna inte längre att det ska vara så skriver de ett nytt äktenskapsförord där de bestämmer att allt eller viss egendom i stället ska vara giftorättsgods. Äktenskapsförord ska vara skriftligt och undertecknas av båda makarna. För att gälla ska det ges in till Skatteverket för registrering. Egendom kan bli enskild på flera olika sätt. Antingen genom att makarna avtalar om det eller att någon utomstående har bestämt det. 

Giftorätt

Var och en av makarna fortsätter äga det som den maken ägde innan han eller hon gifte sig. Och det som var och en köper för sina pengar under tiden som gifta blir den maken ägare till. Samma sak gäller för arv eller gåvor som någon av makarna får från någon annan än den andre maken. 

Makar blir alltså inte samägare i varandras egendom. Men var och en av dem får något som kallas giftorätt i all den andres egendom, utom i sådan egendom som är enskild egendom eller så kallad egendom av särskilt slag eller personlig egendom.  

Giftorätten är i princip en rätt till hälftendelning av makarnas sammanlagda giftorättsgods efter avdrag för skulder. Hälftendelningen kallas för bodelning och kan göras i tre olika situationer; när ena maken dör, vid skilsmässa eller under äktenskapet. Enskild egendom och egendom av särskilt slag eller personlig egendom ingår i princip inte i bodelningen. 

Enskild egendom kan bli enskild på olika sätt. Antingen genom att makarna avtalar om det eller att någon utomstående har bestämt det.  

Enskild egendom genom äktenskapsförord

Det vanligaste sättet för makar att skydda sin egendom är att skriva ett äktenskapsförord där man kommer överens om sina egendomsförhållanden. Har makarna ingenting bestämt, och det inte handlar om egendom som make fått/ärvt med villkor om enskild egendom, är ju egendomen i ett äktenskap giftorättsgods.  

Makar som skriver sitt första äktenskapsförord kommer överens om att vissa tillgångar eller allt de äger, och kommer att äga, ska vara enskild egendom. Ångrar de sig senare och vill att egendom i stället ska vara giftorättsgods skriver de ett nytt äktenskapsförord om det. Det går alltså inte att bara riva ett äktenskapsförord för att dess verkan ska upphöra. 

Enskild egendom på grund av gåva

Egendom som make får i gåva från någon annan än den andre maken och där givaren har bestämt att gåvan ska vara enskild egendom, blir också egendom. Givaren är en så kallad “tredje man” och villkoret ett “tredjemansvillkor”. Tredje man är en utomstående part som inte är del i avtalet (bodelningen), men ändå påverkar avtalet. 

I det här fallet avgör givaren att det som han eller hon ger bort inte ska ingå när det blir bodelning mellan makarna. Generellt är det för övrigt definitivt att rekommendera att den förälder eller mor/farförälder som tänker ge sitt barn eller barnbarn en lite större gåva skriver gåvobrev om det och skriver in en klausul att gåvan ska vara mottagarens enskilda egendom. Samma sak gäller för testamenten. 

Enskild egendom på grund av testamente

En arvlåtare/testator kan i ett testamente bestämma att det som någon ärver eller får på grund av testamente ska vara mottagarens enskilda egendom.

Enskild egendom på grund av förmånstagarförordnande i försäkring

Den som äger en livförsäkring kan utse någon till förmånstagare. Förmånstagaren blir då den som kommer att få utbetalningarna från försäkringen. Ägaren till försäkringen kan då också bestämma att försäkringsutbetalningarna ska vara mottagarens enskilda egendom. 

Det som ersätter enskild egendom blir också enskild egendom

Om  man exempelvis har fått en bil som enskild egendom och senare säljer bilen och köper en motorcykel för pengarna är motorcykeln också enskild egendom. Och säljer man sedan motorcykeln och köper en båt är också den enskild egendom. 

Att det som kommer i stället för egendomen också blir enskild egendom gäller utan att det står något särskilt om det i äktenskapsförordet, gåvobrevet, testamenten eller förmånstagarförordnande. Det går i och för sig för givaren/testatorn/försäkringsägaren att särskilt bestämma att ersättningsegendomen inte ska vara enskild, men i praktiken lär det knappast förekomma.  

Tänk på att hålla isär enskild egendom och giftorättsgods

Den som är mån om att bevara karaktären enskild egendom på arvet eller gåvan och som givits med villkor att den ska vara enskild egendom måste vidta mått och steg för att kunna bevisa det. Det är därför viktigt att bevara kvitton, kontoutdrag och avtal för alla transaktioner man gör med sin enskilda egendom så att man kan “följa” pengarna.  

Om man exempelvis har fått en bil i arv och köpt en båt är det viktigt att behålla avtalet från försäljningen av bilen och ett konto som visar vilket konto pengarna gick in på. Och det bör vara ett konto där “vanliga” transaktioner inte görs, så att pengarna som är enskild egendom går in på exempelvis lönekontot. 

Det är alltså viktigt att ha ett separat konto för transaktionerna med den enskilda egendomen. Använder man ett konto där pengar som är giftorättsgods flyter in eller kanske ett konto som  används tillsammans med sin make finns risk för att karaktären enskild egendom går förlorad.  

Om man exempelvis använder pengarna för att reparera familjens villa, som är giftorättsgods och ägs av båda makarna, är risken stor att egendomen genom sammanblandningen förlorar sin karaktär av enskild egendom. 

Om en make använder pengar som är giftorättsgods till att renovera villan som är enskild egendom fortsätter villan normalt att vara enskild egendom. Och om maken tar av sin enskilda egendom för att renovera badrummet i villan som är giftorättsgods och som ägs av båda makarna, får hon räkna med att karaktären enskild egendom går förlorad. 

När en make använder pengar som är enskild egendom som kontantinsats vid köp av exempelvis en villa och lånar resten kan dock villan bli enskild egendom. Det gäller så länge proportionerna mellan kontantinsatsen och lånen är normal. 

I ett rättsfall från Högsta domstolen var priset på ett hus 140 000 kr och kontantinsatsen, som var enskild egendom 20 000 kr. Trots denna ganska blygsamma kontantinsats ansåg Högsta domstolen att huset var enskild egendom.  

En fastighet kan också bli delvis enskild egendom och delvis giftorättsgods. Så var fallet i ett annat avgörande från Högsta domstolen. Där köpte makarna fastigheten med hälften vardera. Priset var 250 000 kr och makarna lade 50 000 kr kontant. Hustruns 25 000 kr var enskild egendom. Senare såldes fastigheten och makarna använde pengarna från försäljningen till att köpa en ny fastighet med samma fördelning. Hustruns hälft av denna andra fastighet kom HD fram till var hennes enskilda egendom.

Avkastning av enskild egendom blir giftorättsgods om man inte bestämmer annat

Avkastning av enskild egendom blir giftorättsgods om det inte särskilt bestäms att avkastningen ska vara enskild egendom. Avkastning är exempelvis hyra som maken får in från en fastighet som är enskild egendom, ränta på bankmedel som är enskild egendom eller utdelning på aktier.  

Man brukar därför skriva in i gåvobrev, testamente eller äktenskapsförord att även avkastningen ska vara enskild egendom. 

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Äktenskapsförord: Så skyddar du din egendom vid skilsmässa  Läs mer »

Hur fungerar gåvobrev till barn? Regler och exempel 

12 mars 2025

Hur fungerar gåvobrev till barn? Regler och exempel

Eftersom barn under 18 år är omyndiga kan de normalt inte själva ta emot gåvor. Ett barn kan dock ta emot gåvor som ges utan villkor och förbehåll. Detta beror på att gåvan då enbart är till fördel för barnet. Barnet måste dessutom förstå innebörden av gåvan. Annars ska föräldrarna, det vill säga förmyndarna, företräda barnet vid mottagandet av gåvan. Detta innebär att föräldrarna tar emot gåvan för barnets räkning. 

Exempel

Erik som är sju år gammal får en leksaksbil av sin farbror. Eftersom gåvan enbart är till fördel för Erik och då han rimligtvis måste förstå innebörden av gåvan, kan han själv ta emot den.  

Om Erik i stället hade fått en aktiepost värd 100 000 kr är den gåvan också till fördel för Erik men han kan däremot inte förstå innebörden av gåvan. För att Erik ska kunna ta emot gåvan krävs därför att han företräds av sina föräldrar. Föräldrarna får då bestämma om gåvan ska tas emot eller inte.

Överförmyndarens samtycke

I vissa fall krävs överförmyndarens samtycke när förädrar ska ta emot en gåva för ett barns räkning. Det gäller om barnet får en fastighet, tomträtt eller bostadsrätt eller om gåvan innebär att barnet tar på sig skuld, exempelvis om givaren har som villkor att ett lån tas över eller att ett skuldbebrev utfärdas. 

Föräldrarna kan sedan inte sälja eller inteckna barnets fastighet, tomträtt eller bostadsrätt utan överförmyndarens samtycke. 

Gåva från föräldrar

Föräldrar som vill ge en gåva till sitt omyndiga barn måste ansöka hos överförmyndaren om förordnande av en god man som ska ta emot gåvan för barnets räkning. Detta beror på att föräldrarna inte samtidigt kan vara både givare och mottagare (i egenskap av förmyndare företräder de ju normalt sina barn). 

När barnet själv kan ta emot en gåva på grund av att gåvan ges utan villkor och barnet förstår innebörden av gåvan, krävs ingen god man. Föräldrarna är då givare och barnet mottagare, vilket innebär att det inte uppstår någon jävssituation för föräldrarna. Det behövs alltså ingen god man när barnet får normala presenter så som julklappar, födelsedagspresenter eller liknande. 

Föräldrar vill ofta föra över pengar till sina barn varje år, det vill säga även när barnen är omyndiga. Men att behöva få en god man förordnad vill säkert de flesta slippa. Om föräldrarna ger pengar  som gåva till barnet behövs ingen god man, så länge pengarna sätts in på barnets eget bankkonto och föräldrarna inte bestämmer att de själva får använda konto för sina egna behov. 

Särskild förvaltare

Föräldrarnas kontroll kan kopplas bort genom ett villkor i gåvobrevet om att gåvan ska stå under särskild förvaltning av någon annan. Det kan exempelvis vara ett villkor om förvaltning av en fastighet till dess att barnet är myndigt eller till dess att barnet fyllt exempelvis 21 år.

“Till dess att Martin fyllt 21 år ska denna gåva av pengar förvaltas av advokat Anders Andersson.” 

Gåvor av fastigheter, tomträtt och bostadsrätt samt gåvor som innebär skuldövertaganden kräver dock överförmyndarens samtycke. Men efter att överförmyndaren givit sitt samtycke tar den särskilda förvaltaren över förvaltningen av egendomen. 

Överförmyndarspärr

Den som ger en gåva till ett barn kan begränsa föräldrarnas kontroll genom att sätta in pengar på ett konto med överförmyndarspärr. Då kan föräldrarna inte ta ut pengar från konot utan överförmyndarens samtycke. 

Lisa får 30 000 kr av sin mormor. Lisas mormor vill att Lisa ska ha pengarna till sin utbildning och att Lisas föräldrar inte ska kunna bestämma över pengarna. Därför sätter Lisas mormor in pengarna på ett spärrat konto. 

Redovisning av värdefulla tillgångar

När värdet av ett barns tillgångar genom gåva, arv, värdestegring eller på annat sätt överstiger åtta prisbasbelopp (470 400 kr år 2025) ska man lämna en förteckning över den omyndiges egendom till överförmyndaren. Överförmyndaren har då en strängare kontroll över förvaltningen av barnets egendom. 

Man ska varje år lämna en redovising över förvaltningen av egendomen, en så kallad årsräkning. Årsräkningen ska visa egendomens värde vid början och slutet av den aktuella tidsperioden samt inkomster och utgifter av egendomen. Årsräkningen ska lämnas senast sista februari. 

Enskild egendom

Ett vanligt villkor i gåvobrevet är att gåvan ska vara enskild egendom. Det betyder att om gåvotagaren är gift, registrerad partner eller sambo så ingår inte egendomen i en bodelning. 

Gåvotagaren behöver inte vara gift, registrerad partner eller sambo vid gåvotillfället för att villkoret ska gälla. Om barnet exempelvis gifter sig blir egendomen automatiskt enskild egendom om det finns ett sådant villkor förknippat med egendomen i gåvobrevet. 

Vill man att även utbytesegendom (surrogat) för enskild egendom och avkastning från enskild egendom ska vara enskild egendom ska man skriva det i gåvobrevet. 

“Fastigheten ska vara min sons enskilda egenom. Detsamma gäller egendom som träder i dess ställe samt avkastning av egendomen”. 

Anna har fått en bil i gåva av sin morfar. I gåvobrevet fanns det ett villkor om att gåvan och även utbytesegendom ska vara enskild egendom. Anna säljer efter några år bilen och köper en motorcykel för pengarna. Motorcykeln, som är utbytesegendom för bilen, blir därmed också enskild egendom. 

Förskott på arv

En gåva från föräldrar till barn räknas som förskott på arv. Detta innebär att det barn som har fått gåvan ska få mindre när arvet efter föräldern fördelas. Föräldern kan dock i gåvobrevet uttryckligen förklara att gåvan inte ska ses som förskott på arv. Då ska arvet fördelas som om ingen gåva har givits. 

Ofödd gåvotagare

Endast den som är född eller avlad vid gåvotillfället kan vara gåvotagare. 

Barnet ger en gåva

Om barnet är omyndigt kan det inte bestämma över sin egendom. Detta innebär att barnet inte kan ge bort sin egendom i gåva.  

Det är barnets föräldrar som normat företräder barnet vid avtal med mera. När det gäller gåva av barnets egendom finns dock en begränsning. Föräldrar får inte ge bort barnets egendom om det inte handlar om personliga presenter som är rimliga med hänsyn till barnets ekonomiska situation. 

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Hur fungerar gåvobrev till barn? Regler och exempel  Läs mer »

Samboavtal i Sverige 2025: Skydda din ekonomi vid separation 

Samboavtal i Sverige 2025: Skydda din ekonomi vid separation

Ungefär en tredjedel av alla par i Sverige är sambor och enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) finns undersökningar som visar att omkring hälften av alla sambopar kommer att separera. Sambor som inte vill göra någon hälftendelning av egendom när de separerar väljer att skriva ett samboavtal. I samboavtalet kommer samborna överens om att sambolagens bodelningsregler inte ska gälla för deras permanentbostad eller bohag. Samborna kan också välja att exempelvis bodelningsreglerna inte ska gälla för bostaden, men användas för bohaget eller tvärtom. 

Vad kan hända om du inte skriver något samboavtal?

När sambor ska genomföra bodelning av sin samboegendom får de göra avräkning för skulder. Precis som vid bodelning mellan makar får man först beräkna värdet på var och ens samboegendom.  

Sedan får vardera sambon räkna av sådana skulder som hänger samman med samboegendomen och som fanns när samboförhållandet tog slut. Det är alltså i första hand sådana skulder som hänger ihop med samboegendom, som exempelvis ett bolån på den gemensamma permanentbostaden som får räknas av.  

Exempel 1

Lisa köpte en bostadsrätt för 2 000 000 kr när hon flyttade ihop med Erik. Lisa finansierade köpet med 400 000 kr i kontantinsats och 1 600 000 kr i lån. Några år senare flyttar Lisa och Erik isär. Då är bostadsrätten värd 2 400 000 kr.

Från vinsten (2 400 000 – 2 000 000 kr = 400 000 kr). Vinstskatten är oftast 22 % av den beskattningsbara vinsten. 400 000 x 0.22 = 88 000 kr. Lånet på 1 600 000 kr plus den latenta skatteskulden på 88 000 kr får Lisa dra av vid bodelningen. 

Till fördelning i samboegendom bidrar Lisa med 716 000 kr (2 400 000 – 1 684 000 kr). Erik äger inte någon samboegendom.

Lisa får i bodelningen ge Erik 358 000 kr.  

Exempel 2

Hanna och Anders köper en bostadsrätt tillsammans och blir ägare till hälften var. Bostadsrätten ska bli deras gemensamma permanentbostad. Bostadsrätten kostar 2 000 000 kr.

Hanna betalar sin del kontant. Anders lägger 100 000 kr kontant och tar ett lån på 900 000 kr. Senare separerar Hanna och Andersrätt. Bostadsrätten är fortfarande värd 2 000 000 kr. 

 Så här blir bodelningen:  

 Anders 

Halva bostadsrätten 1 000 000 kr    

Lån                              –  900 000 kr    

___________________________________________

Hanna

Halva bostadsrätten 1 000 000 kr

Lån                                               0 kr

___________________________________________

Till fördelning      

Anders        100 000 kr          

Hanna      1 000 000 kr 

___________________________________________

Anders och Hanna ska ha 550 000 kr vardera.

Hanna får ge 450 000 kr till Anders. 

Här borde Anders och Hanna ha skrivit ett samboavtal före lägenhetsköpet där de avtalade bort sambolagens bodelningsregler för bostaden. Då hade de varit vanliga samägare till lägenheten och efter försäljningen hade Hanna fått behålla sin miljon och Anders sina 100 000 kr. 

Exempel 3

Maja och Martin är sambor och bor i en bostadsrättslägenhet som de köpt tillsammans. Bostadsrätten är värd 3 000 000 kr och de har tagit ett gemensamt lån på 2 000 000 kr.

Martin har också tagit ett vanligt banklån på 200 000 kr för att köpa en motorcykel. Han amorterar inte på lånet. När han och Maja separerar är motorcykeln bara värd 100 000 kr. Martin har inga andra tillgångar.  

Värdet på Majas respektive Martins samboegendom är 1 500 000 kr (halva bostadsrätten var). Från värdet får var och en räkna av halva lånet, 1 000 000 kr. Då har de 500 000 kr var. Men Martin får dessutom räkna av 100 000 kr av sitt motorcykellån, eftersom det bara är halva lånet (100 000 kr) som täcks av motorcykeln.

Martins netto är då 400 000 kr mot Majas netto på 500 000 kr.

Följden blir att Maja får lämna 50 000 kr till Martin. 

När det är fråga om lån som inte har något samband med samboegendom så ska sambon i första hand täcka sådana skulder med andra tillgångar än sådant som är samboegendom. Men om det skulle vara så att dessa tillgångar inte räcker till så får sambon räkna av skulden mot sin samboegendom. Det kan bli en obehaglig överraskning för den andra sambon vid en separation. 

När sambor har olika mycket pengar att stoppa in i bostaden

Äga hälften var – samborna skriver skuldebrev mellan sig

En lösning när den ena sambon har mer att lägga in i bostaden är att samborna skriver ett skuldebrev (revers) mellan sig. Säg att samborna köper en bostad och ska äga hälften var. Den ena sambon har 1 500 000 kr att lägga kontant och den andre har inte något alls. Då blir den sambo som saknar kontantinsats skyldig den andre sambon 750 000 kr. Det här är nog det vanligaste sättet att reglera att samborna blir samägare till en bostad men med olika förutsättningar. Även här krävs ett samboavtal där  bodelningsreglerna i sambolagen avtalas bort. 

Finanisiering med både kontanter och lån

I exemplet med Hanna och Anders köpte samborna bostaden med hälften var, men det vara bara Anders som tog ett lån på sin del. Hanna betalade sin del kontant. För att undvika orättvis bodelning får samborna se till att båda samborna tar bolån om inte kontant betalning av hela bostaden kan göras. En annan lösning är att samborna skriver ett samboavtal som innebär att bostaden inte ska ingå i bodelningen.  

Äga olika andelar i förhållande till vars och ens insats

När den ena sambon går in med ett större kontantbelopp finns också lösningen att den sambon blir ägare till en större del av bostaden. Det bör då kombineras med att man står för lånen på samma sätt. Och som i de övriga exemplen krävs ett samboavtal. 

Äganderättsfrågan har bland annat betydelse för vem av samborna som har bättre rätt till fastigheten vid en bodelning och för vem som ska få del av fastigheten om samborna har avtalat att fastigheten ska hållas utanför bodelningen. 

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Samboavtal i Sverige 2025: Skydda din ekonomi vid separation  Läs mer »