Boutredningsman

En dödsbodelägare säger nej – när behövs skiftesman eller boutredningsman?

6 april 2026 | Av Robin Forslöv | 5 min läsning

En dödsbodelägare säger nej – när behövs skiftesman eller boutredningsman?

Många upptäcker först när en dödsbodelägare sätter stopp hur snabbt ett dödsbo kan gå från praktisk hantering till låst konflikt.

Det verkliga problemet är sällan bara oenigheten i sig, utan att hela dödsboet riskerar att stå still när ingen längre kan driva processen framåt på ett tryggt och korrekt sätt.

Nej – en dödsbodelägare kan inte stoppa ett dödsbo för alltid. Gäller tvisten hur arvet ska delas kan tingsrätten utse en skiftesman. Gäller tvisten hela förvaltningen – till exempel bank, försäljning eller skulder – kan tingsrätten utse en boutredningsman. Ansökningsavgiften är 900 kr.

När samarbetet i dödsboet havererar

Det börjar ofta med något som låter litet.

“Jag tänker inte skriva under.”
“Vi säljer inte huset.”
“Jag vill se alla kontoutdrag först.”
“Ni får lösa det utan mig.”

Plötsligt står allt still.

Enligt huvudregeln ska dödsbodelägarna gemensamt förvalta dödsboet och företräda boet utåt. Det betyder att en konflikt snabbt kan skapa ett verkligt stopp. Samtidigt säger lagen också att åtgärder som inte tål att uppskjutas får vidtas även om en delägares samtycke inte kan hämtas in.

Det viktiga är därför inte bara att någon säger nej.
Det viktiga är vad personen säger nej till.

Är det nej till själva arvskiftet?
Eller nej till förvaltningen av hela dödsboet?

Det är där skillnaden mellan skiftesman och boutredningsman blir avgörande.

Vad du får av den här guiden

I den här guiden får du veta:

  • när skiftesman brukar vara rätt väg
  • när boutredningsman brukar vara rätt väg
  • vad skillnaden är i mandat, tempo och praktisk effekt
  • hur ansökan går till
  • vilka misstag som ofta gör tvisten längre och dyrare än den behöver bli

Skiftesman eller boutredningsman – den avgörande skillnaden

Skiftesman

En skiftesman blir aktuell när dödsboet i stort sett är utrett, men delägarna inte kommer överens om hur arvet ska delas. Tingsrätten kan då utse en skiftesman efter ansökan från en dödsbodelägare. Skiftesmannen ska först försöka få till en överenskommelse. Om det inte går ska skiftesmannen göra ett tvångsskifte och bestämma hur arvet ska fördelas.

Boutredningsman

En boutredningsman blir aktuell när låsningen gäller mer än bara delningen. Då handlar det ofta om att boet inte fungerar i praktiken: ingen kommer överens om bankkontakter, försäljning, skulder, handlingar, nycklar eller vilka åtgärder som ska tas först. Tingsrätten kan då utse en boutredningsman som tar över de flesta av dödsbodelägarnas gemensamma uppgifter och företräder dödsboet mot tredje man.

Tumregeln som oftast träffar rätt

Skiftesman = problemet är delningen.
Boutredningsman = problemet är hela hanteringen.

Det här är den enklaste och mest praktiska skiljelinjen.

Viktigt att veta

Om det redan finns en boutredningsman är den personen också skiftesman utan särskilt beslut från tingsrätten. Finns det redan en testamentsexekutor blir den personen automatiskt skiftesman. I sådana lägen ansöker många om fel sak helt i onödan.

Snabbguide: vilket spår passar din situation?

SituationSkiftesmanBoutredningsman
Huvudproblemet är vem som ska få vadJaSällan förstahandsval
Bouppteckningen är klar och boet är i stort sett utrettJaIbland, men ofta onödigt
Ingen kommer överens om bank, försäljning, skulder eller underlagSällan tillräckligtJa
Någon blockerar hela den praktiska hanteringenNej, oftast för smaltJa
Målet är att få själva arvskiftet genomförtJaIbland senare
Målet är att få kontroll över boets löpande hanteringNejJa

Det många missar i praktiken

Många tror att en skiftesman “löser allt”. Det gör en skiftesman inte.

Om en delägare vägrar lämna ut nycklar, blockerar bankkontakt, motsätter sig värdering eller försvårar försäljning av bostad, då är problemet ofta inte arvsskiftet ännu. Problemet är att boet inte längre fungerar som dödsbo.

I ett sådant läge hjälper det sällan att tänka:
“Vi behöver bara få till sista underskriften.”

Nej. Ni behöver först få ordning på förvaltningen.

Det här är ett vanligt missförstånd i verkliga ärenden. På ytan ser konflikten ofta ut som ett skifteproblem. Men när man skalar bort irritationen handlar det ofta om vem som faktiskt kan driva boet framåt.

Praktiskt scenario

I praktiken ser vi ofta dödsbon där tre saker blandas ihop:

  • någon vill sälja en bostad
  • någon annan vill vänta
  • ingen litar på den andres underlag

Då fastnar allt. Inte för att juridiken saknar lösning, utan för att fel verktyg väljs för tidigt.

Anonymiserat klientmönster

I låsta familjedödsbon är det vanligt att konflikten börjar med en sakfråga men snabbt glider över i ren kontrollkamp: vem har handlingarna, vem pratar med banken, vem får tillträde till bostaden, vem “bestämmer”. När konflikten nått dit är det ofta för sent att tro att en extra påminnelse eller ett nytt utkast ska lösa allt.

HD:s viktiga signal om boutredningsmannens roll

Högsta domstolen slog den 27 oktober 2023 fast att det inte i sig är grund för entledigande att en boutredningsman under pågående boutredning tar ställning i en tvistig fråga som har betydelse för kommande arvskifte. Domstolen betonade att boutredningsmannen har ett betydande utrymme att självständigt bestämma om utredningen och förvaltningen så länge agerandet ligger inom uppdragets syften.

Det här är viktigt.

En boutredningsman ska alltså inte vara en passiv brevlåda. Rollen finns för att dödsboet ska kunna drivas framåt.

Så gör du rätt – steg för steg

1. Identifiera vad låsningen faktiskt gäller

Börja inte med frågan:
“Vem är problemet?”

Börja med frågan:
“Vad är det som inte längre fungerar?”

Är det fördelningen av arvet?
Eller är det hela hanteringen av dödsboet?

Det avgör nästan alltid vilket spår som är rätt.

2. Säkerställ underlagen

Sveriges Domstolar anger att ansökan om både skiftesman och boutredningsman bland annat ska innehålla uppgifter om sökanden, den avlidne och samtliga dödsbodelägare. Normalt ska du också bifoga dödsfallsintyg med släktutredning, registrerad bouppteckning med bilagor om det finns, och bestyrkt kopia av testamente om det finns.

3. Skicka till rätt tingsrätt

Ansökan ska skickas till tingsrätten för den ort där den avlidne var folkbokförd den 1 november året före dödsfallet. Om den avlidne bodde utomlands ska ansökan skickas till Stockholms tingsrätt. Det betyder att reglerna är desamma oavsett om du själv sitter i Stockholm, Göteborg, Malmö eller någon annan ort – det är den avlidnes folkbokföring som styr.

4. Betala avgiften

Ansökningsavgiften är 900 kronor för skiftesman och 900 kronor för boutredningsman.

5. Formulera rätt yrkande

Begär inte bara “hjälp med dödsboet”.

Begär rätt sak:

  • att tingsrätten utser skiftesman, eller
  • att dödsboet avträds till förvaltning av boutredningsman.
6. Tänk på fastigheten separat

En boutredningsman får som huvudregel inte sälja fast egendom eller tomträtt utan delägarnas samtycke. Om samtycke inte kan fås kan boutredningsmannen ansöka om rättens tillstånd till åtgärden.

Snabbtest

Svara ja eller nej:

  • Har minst en dödsbodelägare slutat samarbeta?
  • Är bouppteckningen klar men arvskiftet står still?
  • Går det inte att hantera bank, bostad eller skulder?
  • Har konflikten gått från sakfråga till prestige?
  • Är det oklart vem som faktiskt får agera för dödsboet?

Om du svarar ja på två eller fler är det ofta dags att sluta hoppas på spontan samsyn och i stället välja rätt juridiskt verktyg.

Rätt spår tidigt sparar ofta månader av onödig väntan.

Vanliga och dyra misstag

1. Att tro att en dödsbodelägare har vetorätt för alltid

Nej. En delägare kan skapa ett praktiskt stopp, men inte ett juridiskt permanent stopp. Lagen ger möjlighet att gå vidare genom tingsrätten.

2. Att välja skiftesman när boet egentligen inte fungerar alls

Om boet fortfarande är rörigt, blockerat eller oförvaltat är skiftesman ofta för smalt som första steg.

3. Att vänta för länge

Ju längre boet står still, desto större blir ofta kostnaderna, misstänksamheten och risken för att fler frågor hinner bli infekterade.

4. Att missa att det redan finns testamentsexekutor eller boutredningsman

Då behövs ibland ingen ny ansökan om skiftesman alls.

5. Att tro att boutredningsmannen kan sälja fastigheten fritt

Som huvudregel krävs delägarnas samtycke eller rättens tillstånd.

FAQ

Kan en dödsbodelägare stoppa en husförsäljning?

Ja, ofta initialt. Men om dödsboet står under boutredningsman kan denne ansöka om rättens tillstånd att sälja fastigheten även när samtycke inte kan erhållas.

Vem kan ansöka om boutredningsman?

Bland annat dödsbodelägare, testamentsexekutor, vissa borgenärer, legatarie och någon vars rätt är beroende av utredningen.

Vem kan ansöka om skiftesman?

En dödsbodelägare kan ansöka om skiftesman när delägarna inte är överens om hur arvet ska delas.

Finns det en särskild blankett?

Nej. Sveriges Domstolar anger att ansökan görs som ett eget dokument enligt deras instruktioner.

Vad kostar det?

Ansökningsavgiften är 900 kronor för båda förfarandena. Därutöver tillkommer normalt arvode för skiftesman eller boutredningsman. Skiftesmannen har rätt till arvode och kostnadsersättning, och boutredningsmannen har rätt till skälig ersättning ur dödsboet. Om dödsboet inte räcker kan den som ansökt om boutredningsman få stå för det som återstår.

Är boutredningsman och skiftesman samma sak?

Nej. Men en boutredningsman är utan särskilt beslut från tingsrätten också skiftesman.

Vad gör en skiftesman rent konkret?

Skiftesmannen värderar och fördelar arvet, försöker få till stånd en överenskommelse och kan annars genomföra ett tvångsskifte.

Vad gör en boutredningsman rent konkret?

Boutredningsmannen tar över förvaltningen, företräder dödsboet mot tredje man, hanterar skulder, kan föra talan i tvister och ska förbereda boet för skifte.

Avslutning

När en dödsbodelägare säger nej är den verkliga frågan sällan vem som är mest omständig.

Den verkliga frågan är:

Är det arvsskiftet som har låst sig – eller hela dödsboet?

Är det delningen, tänk skiftesman.
Är det hela hanteringen, tänk boutredningsman.

Det valet avgör ofta om processen tar några månader eller blir en seg konflikt som drar ut på tiden långt mer än nödvändigt.

CTA

Behöver du hjälp att bedöma vilket spår som faktiskt passar ditt dödsbo?

Justiflex hjälper till att snabbt bedöma om situationen talar för skiftesman, boutredningsman eller ett annat första steg – utan onödig friktion och med tydlig juridisk riktning.

✔ Juristgranskat
✔ Tydlig rekommendation
✔ Säker hantering

Disclaimer

Den här artikeln är allmän information och inte personlig juridisk rådgivning. Bedömningen kan ändras beroende på testamente, bouppteckning, skulder, tillgångar och hur låsningen faktiskt ser ut i det enskilda dödsboet.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

En dödsbodelägare säger nej – när behövs skiftesman eller boutredningsman? Läs mer »

Boutredningsman och skiftesman vid låst dödsbo

14 mars 2026 | Av Robin Forslöv | 5 min läsning

Boutredningsman och skiftesman vid låst dödsbo

När ett dödsbo låser sig uppstår ofta frågor om vem som får fatta beslut, hur boets tillgångar ska hanteras och vad man kan göra när dödsbodelägarna inte kommer överens om förvaltning eller arvskifte.

För att bryta ett låst dödsbo räcker det sällan att vänta på att konflikten ska lösa sig själv – ofta behövs en juridiskt genomtänkt väg framåt genom boutredningsman, skiftesman eller båda i rätt ordning.

Om ett dödsbo har låst sig kan tingsrätten utse en boutredningsman för att ta över utredning och förvaltning av boet eller en skiftesman för att genomföra själva arvskiftet när dödsbodelägarna inte kan enas. En boutredningsman ska vidta de åtgärder som behövs för boets utredning och företräder dödsboet mot tredje man. En skiftesman ska värdera, fördela och vid behov genomföra ett tvångsskifte. Reglerna finns främst i 19 kap. och 23 kap. ärvdabalken.

När dödsboet blir en gisslan

Det börjar ofta med något som låter litet. En delägare svarar inte. Någon annan lämnar inte ut uppgifter. En fastighet står kvar osåld. Banken vill ha besked. Bouppteckningen kanske är klar, men arvskiftet kommer ändå ingen vart.

I praktiken är ett låst dödsbo sällan bara ett “kommunikationsproblem”. Det är ofta ett dödläge i tre lager samtidigt: förvaltning, fördelning och förtroende. Och när det drar ut på tiden uppstår nästan alltid följdkostnader, fortsatt konflikt och större risk för felsteg.

Det viktigaste är därför inte bara att “göra något”, utan att välja rätt verktyg i rätt ordning. Är problemet att boet inte går att hantera? Då är boutredningsman ofta rätt väg. Är problemet att boet i huvudsak är utrett men att ingen går med på delningen? Då är skiftesman ofta rätt väg.

CTA

Har dödsboet låst sig? Justiflex hjälper dig att bedöma om du bör gå vidare med boutredningsman, skiftesman eller båda i rätt ordning.

Det här får du av guiden

I den här guiden får du veta:

  • vad en boutredningsman gör
  • vad en skiftesman gör
  • när du bör välja vilken lösning
  • vad ansökan kostar
  • vilka misstag som brukar bli dyrast
  • hur du går vidare steg för steg

Innehåll

  1. Skillnaden mellan boutredningsman och skiftesman
  2. När är ett dödsbo juridiskt låst?
  3. Justiflex beslutsmodell: förvaltning först, fördelning sen
  4. Snabbtest: vilket verktyg passar din situation?
  5. Vad kostar det?
  6. Vanliga och dyra misstag
  7. Så gör du rätt – steg för steg
  8. FAQ

Expertperspektiv från Justiflex

I låsta dödsbon är problemet ofta inte att juridiken saknas. Problemet är att familjen fortsätter agera som om frivillig samsyn fortfarande finns kvar, trots att den redan är borta.

Ett vanligt verkligt mönster är att man försöker tvinga fram ett arvskifte när själva förvaltningen fortfarande är kaotisk. Ett annat är att man väntar för länge i hopp om att någon ska “lugna ned sig” eller “skriva under senare”. Det är ofta där både pengar och relationer förloras.

Det är därför den här frågan inte bara handlar om juridik. Den handlar om sekvens. Först måste rätt funktion komma in. Sedan kan boet avslutas.

1. Skillnaden mellan boutredningsman och skiftesman

Vad är en boutredningsman?

En boutredningsman är en person som utses för att ta över förvaltningen av dödsboet. Enligt 19 kap. 1 § ärvdabalken ska rätten, när en dödsbodelägare begär det, förordna att egendomen avträds till boutredningsman. Lagen anger också att motsvarande beslut i vissa fall kan meddelas på begäran av exempelvis legatarie eller borgenär, beroende på situationen. Sveriges Domstolar uttrycker detta som att tingsrätten “som huvudregel” ska utse en boutredningsman efter att övriga fått yttra sig.

Boutredningsmannen ska vidta alla åtgärder som är nödvändiga för boets utredning och företräder dödsboet gentemot tredje man. Sveriges Domstolar anger också att den första uppgiften är att förbereda boet för skifte.

I praktiken används boutredningsman när boet inte längre går att hantera gemensamt. Det kan till exempel vara när ingen litar på den andre, när underlag inte lämnas ut, när skulder måste hanteras eller när någon behöver ta kontroll över den praktiska driften.

Som huvudregel får boutredningsmannen inte sälja fast egendom utan dödsbodelägarnas samtycke eller rättens tillstånd. Det följer av 19 kap. 13 § ärvdabalken.

Vad är en skiftesman?

En skiftesman är en person som kommer in när boet ska delas, alltså när arvskiftet ska genomföras. Enligt 23 kap. 5 § ärvdabalken ska rätten på en delägares begäran utse någon att vara skiftesman. Sveriges Domstolar beskriver att skiftesmannen ska värdera och fördela arvet, upprätta arvskifteshandling och i första hand försöka få till stånd en överenskommelse. Om det inte går ska skiftesmannen göra ett tvångsskifte.

Skiftesmannen är alltså inte främst till för att reda ut boets löpande förvaltning. Skiftesmannen är till för att avsluta låsningen i fördelningen.

Den korta skillnaden

Boutredningsman = tar över utredning och förvaltning.
Skiftesman = tar över fördelningen av arvet.

Viktig juridisk nyans

Sveriges Domstolar anger att om dödsbodelägarna begär det kan boutredningsmannen också skifta boet, och att en boutredningsman är skiftesman utan särskilt beslut från tingsrätten. Samma sida anger också att testamentsexekutor automatiskt blir skiftesman. På ansökningssidan för skiftesman står dessutom att om det finns en testamentsexekutor behöver du inte ansöka om skiftesman, och att boutredningsmannen kan vara skiftesman om dödsbodelägarna önskar det.

2. När är ett dödsbo juridiskt låst?

Ett dödsbo är i praktiken låst när delägarna inte längre kan fatta de beslut som behövs för att boet ska utredas, förvaltas eller skiftas vidare.

Det kan till exempel vara när:

  • en delägare blockerar hela processen
  • uppgifter om tillgångar eller skulder inte lämnas ut
  • ingen enas om hur en fastighet ska hanteras
  • arvskiftet vägras trots att boet i övrigt är färdigt
  • testamente, skulder eller andra grundfrågor gör att processen står still

Enligt 23 kap. 2 § får arvskifte inte ske mot någon delägares bestridande innan bouppteckning har förrättats och kända skulder betalats eller säkrats. Om boet står under förvaltning av boutredningsman eller testamentsexekutor får skifte inte ske innan denne anmält att utredningen slutförts. Det betyder att det ofta är juridiskt fel att försöka pressa fram ett arvskifte för tidigt.

3. Justiflex beslutsmodell: förvaltning först, fördelning sen

Proprietary-tabell: välj rätt väg snabbare
Situation i dödsboet Vad är egentligen problemet? Rätt första verktyg Justiflex tumregel
Ingen lämnar ut uppgifter, skulder hanteras inte, banken kräver besked Förvaltningen har havererat Boutredningsman Få ordning först
Någon misstänks hålla inne egendom eller blockera insyn Kontroll och utredning saknas Boutredningsman Säkra boet innan ni delar
Bouppteckningen är klar men ingen går med på hur huset eller pengarna ska delas Fördelningen är låst Skiftesman Dela när grunden är klar
Alla fakta finns men en delägare vägrar bara skriva under Slutligt arvskifte blockerats Skiftesman Avsluta låsningen formellt
Fastighet måste säljas men delägarna är oense Förvaltning + särskild åtgärd Ofta boutredningsman först Hantera styrning innan skifte

Tabellen ovan är kärnan i vår praktiska modell: förvaltning först, fördelning sen. Det är där många annars gör fel.

Välj boutredningsman först när:

  • boet inte går att förvalta
  • någon blockerar insyn eller underlag
  • skulder, banker eller myndigheter inte kan hanteras
  • tillgångar riskerar att minska i värde
  • processen står helt still

Välj skiftesman först när:

  • bouppteckningen är klar
  • tillgångar och skulder i huvudsak är utredda
  • tvisten främst gäller vem som ska få vad
  • någon vägrar skriva under arvskiftet
  • låsningen sitter i fördelningen, inte i förvaltningen

4. Snabbtest: behöver du boutredningsman eller skiftesman?

Fråga 1

Vägrar någon delägare att lämna ut uppgifter, skriva under nödvändiga handlingar eller medverka i den löpande hanteringen?

Ja → Du ligger ofta närmare boutredningsman.
Nej → Gå vidare.

Fråga 2

Är bouppteckningen registrerad och tillgångarna i huvudsak kända, men ni bråkar om hur arvet ska delas?

Ja → Du ligger ofta närmare skiftesman.
Nej → Gå vidare.

Fråga 3

Finns det risk att pengar, dokument eller egendom försvinner eller hanteras fel?

Ja → Det talar starkt för att boet behöver styras upp snabbt, ofta genom boutredningsman.
Nej → Gå vidare.

Fråga 4

Är kärnfrågan vem som ska få huset, pengarna eller en viss tillgång?

Ja → Det talar oftare för skiftesman.
Nej → Problemet är sannolikt bredare än bara arvskiftet.

CTA-modul

Osäker på testresultatet? Justiflex kan gå igenom din situation och hjälpa dig att välja rätt väg innan du ansöker.

5. Vad kostar det?

Sveriges Domstolar anger att det kostar 900 kronor att ansöka om boutredningsman och 900 kronor att ansöka om skiftesman hos tingsrätten. Sveriges Domstolar anger också att boutredningsmannen har rätt till skälig ersättning ur dödsboets tillgångar och att den eller de som ansökt får betala det som återstår om tillgångarna inte täcker kostnaderna. För skiftesman anges att skiftesmannen har rätt till arvode och ersättning för sina kostnader.

För skiftesman finns ingen särskild blankett. Ansökan ska i stället innehålla vissa uppgifter, bland annat de sökandes uppgifter, uppgifter om den avlidne och samtliga dödsbodelägare. Du kan också föreslå en person som kan utses till skiftesman, och då bör den personen också skriva att hen åtar sig uppdraget. Om du inte har något förslag ska du ange att du vill att tingsrätten utser en lämplig person.

Det viktiga i praktiken är att komma ihåg att passivitet också kostar. Ett låst dödsbo med fastighet, lån, avgifter och konflikt blir ofta dyrare än själva ansökan.

6. Vanliga och dyra misstag

Misstag 1: “Vi väntar lite till”

Detta är det vanligaste misstaget. Under tiden fortsätter kostnaderna, konflikten växer och möjligheten till frivillig lösning brukar minska.

Misstag 2: Man tror att skiftesman löser allt

Skiftesman är starkt när boet ska delas. Men om själva boet inte går att hantera är det ofta fel att börja där. Sveriges Domstolar skiljer tydligt mellan boutredning och arvskifte.

Misstag 3: Man ansöker om skiftesman innan grunden är klar

23 kap. 2 § ärvdabalken sätter tydliga ramar för när skifte får ske. Är bouppteckning eller skuldhantering inte klar kan fokus på skifte komma för tidigt.

Misstag 4: Man tror att tingsrätten “bara väljer någon slumpmässigt”

Det är en dålig formulering och bör undvikas. Det som Sveriges Domstolar faktiskt säger är att du kan föreslå en person, och om du inte gör det ska du skriva att du vill att tingsrätten utser en lämplig person. För boutredningsman anger Sveriges Domstolar att tingsrätten vanligtvis utser en advokat eller annan jurist om det saknas förslag.

Misstag 5: Man missar kopplingen mellan funktionerna

Det är viktigt att förstå att boutredningsman och skiftesman inte alltid är helt separata spår. Sveriges Domstolar anger att boutredningsmannen är skiftesman utan särskilt beslut från tingsrätten, och att testamentsexekutor automatiskt blir skiftesman.

7. Så gör du rätt – steg för steg

Steg 1: Identifiera exakt var låsningen sitter

Fråga: Är problemet förvaltning, fördelning eller båda?

Steg 2: Samla handlingarna

Ta fram:

  • dödsfallsintyg med släktutredning
  • registrerad bouppteckning om sådan finns
  • bestyrkt kopia av testamente om sådant finns
  • uppgifter om samtliga dödsbodelägare
  • uppgifter om större tillgångar och skulder

Detta ligger nära de bilagor och uppgifter som Sveriges Domstolar anger för ansökan om skiftesman.

Steg 3: Dokumentera vad som blockerar processen

Spara mejl, sms och andra underlag som visar varför frivillig lösning inte fungerar.

Steg 4: Välj rätt ansökan
  • Kan boet inte hanteras? Gå mot boutredningsman.
  • Är boet utrett men inte delbart? Gå mot skiftesman.
Steg 5: Föreslå person om du vill

Vid ansökan om skiftesman kan du lämna förslag på vem som ska utses. Vid boutredningsman anger Sveriges Domstolar att tingsrätten som huvudregel ska utse enligt dödsbodelägarnas förslag om de har ett sådant.

Steg 6: Skicka in ansökan korrekt från början

För skiftesman finns ingen särskild blankett. Ansökan kan göras med de uppgifter som Domstolsverket kräver.

CTA

Vill du undvika omtag? Justiflex kan hjälpa dig att strukturera underlag och formulera rätt ansökan från början.

8. Konsekvenser om inget görs

När ett låst dödsbo får stå still händer sällan ingenting. Det händer nästan alltid något — bara åt fel håll.

Pengar
  • löpande kostnader fortsätter
  • fastighet kan tappa värde eller kräva fortsatt drift
  • försenad försäljning kan bli dyr
  • arvoden och tvistkostnader riskerar att öka
Relationer
  • konflikter cementeras
  • misstankar blir starkare
  • varje nytt steg uppfattas som ett personligt angrepp
Framtida tvist
  • svårare att nå frivilliga lösningar
  • större risk för fortsatt process
  • större risk att låsningen lever vidare även efter vissa delmoment

FAQ

Vad är skillnaden mellan boutredningsman och skiftesman?

Boutredningsmannen ansvarar för utredning och förvaltning av dödsboet. Skiftesmannen ansvarar för värdering, fördelning och vid behov tvångsskifte.

Kan en enda dödsbodelägare ansöka?

Ja. En dödsbodelägare kan begära boutredningsman enligt 19 kap. 1 § och skiftesman enligt 23 kap. 5 § ärvdabalken.

Kan boutredningsman och skiftesman finnas i samma ärende?

Ja. Sveriges Domstolar anger att boutredningsmannen är skiftesman utan särskilt beslut från tingsrätten, och att testamentsexekutor automatiskt blir skiftesman.

Kan delägarna själva utse boutredningsman?

Nej. Det är tingsrätten som utser boutredningsman. Men om dödsbodelägarna har ett förslag ska tingsrätten som huvudregel utse enligt det förslaget.

Vad kostar det att ansöka?

Det kostar 900 kronor att ansöka om boutredningsman och 900 kronor att ansöka om skiftesman hos tingsrätten.

Finns det en särskild blankett för skiftesman?

Nej. Sveriges Domstolar anger att det inte finns någon särskild blankett för att ansöka om skiftesman.

Kan boutredningsmannen sälja fastigheten mot min vilja?

Som huvudregel krävs delägarnas samtycke eller rättens tillstånd enligt 19 kap. 13 § ärvdabalken.

När får arvskifte genomföras?

Inte innan bouppteckning förrättats och kända skulder betalats eller säkrats, om någon delägare motsätter sig skiftet. Om boet står under boutredningsman eller testamentsexekutor får skifte inte ske innan utredningen anmälts slutförd.

Är testamentsexekutor också skiftesman?

Ja. Sveriges Domstolar anger att testamentsexekutor automatiskt blir skiftesman. Om det finns en testamentsexekutor behöver du därför inte ansöka om skiftesman.

Vad händer om dödsboet saknar pengar för arvode?

För boutredningsman anger Sveriges Domstolar att om dödsboets tillgångar inte täcker kostnaderna ska den eller de som ansökt betala det som återstår.

Är detta personlig juridisk rådgivning?

Nej. Artikeln är generell information. Vad som är rätt väg beror på omständigheterna i just ditt dödsbo.

Slutsats

Ett låst dödsbo löser sig sällan av sig självt. När frivillig samverkan inte längre fungerar behöver du välja rätt juridiskt verktyg.

Behöver någon ta över hanteringen av boet är boutredningsman ofta rätt väg. Behöver någon ta över fördelningen av arvet är skiftesman ofta rätt väg. Och i vissa ärenden hänger de ihop.

Det avgörande är inte bara vad du gör — utan i vilken ordning du gör det.

Slut-CTA

Har ett dödsbo låst sig?
Justiflex hjälper dig att bedöma om du bör gå vidare med boutredningsman, skiftesman eller annan åtgärd.

Få en tydlig juridisk plan för nästa steg
✔ Juristgranskat
✔ Digital och trygg hantering
✔ Tydlig väg framåt utan onödig konflikt

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Boutredningsman och skiftesman vid låst dödsbo Läs mer »