Fullmakt

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

MENY

DIN SITUATION

OM OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

MENY

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

Allt om vanlig fullmakt – Så fungerar det och varför du behöver det Läs mer »

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Vad är en fullmakt? En enkel guide för alla

Lämna en kommentar / Fullmakt / Justiflex

22 april 2025

Vad är en fullmakt? En enkel guide för alla

På Justiflex förstår vi att juridiska termer som “fullmakt” kan kännas krångliga och avlägsna. Men fullmakt är ett kraftfullt verktyg som kan göra livet enklare – oavsett om det gäller att hantera affärer, egendom eller personliga ärenden. I det här blogginlägget förklarar vi vad en fullmakt är på ett sätt som är lätt att förstå, varför den är viktig och hur vi kan hjälpa dig att skapa en fullmakt som passar just dina behov. Vårt mål är att göra juridiken tillgänglig och hjälpa dig fatta trygga beslut. Läs vidare för att lära dig allt du behöver veta om fullmakter – och hur du kan kontakta oss för professionell hjälp!

Vad är en fullmakt?

En fullmakt är ett juridiskt dokument som ger en person (fullmäktigen) rätt att agera för en annan persons (huvudmannens) räkning. Det innebär att fullmäktigen kan fatta beslut, ingå avtal eller utföra handlingar som binder huvudmannen, precis som om huvudmannen själv hade gjort det. Fullmäktigen står dock utanför det juridiska ansvaret – det är huvudmannen som påverkas av handlingarna.

Tänk dig att du inte kan vara på plats för att sälja din bil. Genom en fullmakt kan du ge en vän eller en jurist rätt att sköta försäljningen åt dig. När affären är klar är det du som får pengarna och blir juridiskt bunden av avtalet, inte den som agerade för dig. Enkelt, eller hur?

Varför behöver du en fullmakt?

Fullmakter används i många situationer, både i vardagen och i mer komplexa juridiska sammanhang. Här är några vanliga anledningar till varför du kan behöva en fullmakt:

Tidsbesparing: Om du inte har tid att hantera vissa ärenden, som att gå till banken eller skriva under kontrakt, kan en fullmäktig göra det åt dig.
Geografiskt avstånd: Om du befinner dig på annan ort eller utomlands kan en fullmakt säkerställa att dina ärenden hanteras smidigt.
Sjukdom eller funktionsnedsättning: En fullmakt kan ge någon du litar på rätt att fatta beslut om du inte kan göra det själv.
Affärsverksamhet: Företag använder ofta fullmakter för att låta anställda eller agenter ingå avtal eller hantera transaktioner.
Framtidsplanering: En framtidsfullmakt kan säkerställa att någon tar hand om dina intressen om du i framtiden inte kan fatta beslut själv.

Utan en fullmakt riskerar du att viktiga ärenden blir liggande eller att du måste göra allt själv, vilket kan vara både tidskrävande och stressigt. Med en korrekt utformad fullmakt får du trygghet och flexibilitet.

Olika typer av fullmakter

Det finns flera typer av fullmakter, och vilken du behöver beror på vad du vill uppnå. Här är de vanligaste:

1. Skriftlig fullmakt

En skriftlig fullmakt är ett dokument där du tydligt anger vad fullmäktigen får göra. Den används ofta för specifika uppgifter, som att sälja en fastighet eller hämta ett paket. Denna typ av fullmakt är särskilt viktig i kommersiella sammanhang, där tredje part (t.ex. en bank eller köpare) behöver bevis på fullmäktigens behörighet.

2. Ställningsfullmakt

En ställningsfullmakt uppstår när någon har en position som enligt lag eller sedvänja ger dem rätt att agera för någon annans räkning. Till exempel har en butiksexpedit ofta rätt att ingå köpeavtal för sin arbetsgivares räkning utan att behöva visa upp ett skriftligt dokument.

3. Uppdragsfullmakt

En uppdragsfullmakt är kopplad till ett specifikt uppdrag. Om du ger någon i uppdrag att köpa en bil åt dig, får de också en fullmakt att ingå köpeavtalet. Denna fullmakt är begränsad till uppdragets omfattning.

4. Kombinationsfullmakt

En kombinationsfullmakt uppstår när flera omständigheter tillsammans skapar ett intryck av att någon har rätt att agera för en annan. Till exempel kan en anställd som presenteras som ansvarig på ett företags hemsida uppfattas ha fullmakt, även utan ett formellt dokument.

5. Framtidsfullmakt

En framtidsfullmakt är en särskild typ av fullmakt som träder i kraft om du i framtiden inte kan fatta egna beslut, till exempel på grund av sjukdom. Den är ett viktigt verktyg för att planera för framtiden och säkerställa att dina önskemål respekteras.

Hur fungerar en fullmakt rent juridiskt?

Fullmaktsläran bygger på några grundläggande principer som säkerställer att systemet är rättvist och tydligt:

Representationsprincipen: Fullmäktigen agerar för huvudmannens räkning, och det är huvudmannen som blir bunden av handlingarna. Fullmäktigen själv har inget juridiskt ansvar gentemot tredje part.
Öppenhetsprincipen: Fullmäktigen måste tydligt visa att de agerar för någon annans räkning. Detta skyddar tredje part, som då vet vem de egentligen gör affärer med.
Separationsprincipen: Fullmaktens yttre sida (vad tredje part ser) är skild från dess inre sida (avtalet mellan huvudman och fullmäktig). Detta innebär att en fullmakt kan vara giltig även om det finns interna begränsningar, så länge tredje part inte känner till dem.

Dessa principer gör fullmakten till ett flexibelt men säkert verktyg. Men det är viktigt att fullmakten är korrekt utformad för att undvika missförstånd eller tvister.

Vad händer om någon agerar utan fullmakt?

Om någon utger sig för att ha fullmakt men saknar behörighet, kan det få konsekvenser. Enligt 25 § avtalslagen kan den som agerar utan fullmakt bli skyldig att ersätta tredje part för eventuella förluster. Detta kallas för ansvar för falsus procurator. Det är därför viktigt att både fullmäktigen och huvudmannen är tydliga med fullmaktens omfattning.

För att undvika problem rekommenderar vi på Justiflex att alltid ha en skriftlig fullmakt och att noga ange vad fullmäktigen får och inte får göra. Vi kan hjälpa dig att skapa ett avtal som är juridiskt korrekt och anpassat efter dina behov.

Så skapar du en fullmakt – steg för steg

Att skapa en fullmakt behöver inte vara svårt, särskilt inte med professionell hjälp. Här är stegen:

Bestäm syftet: Vad ska fullmäktigen göra? Var så specifik som möjligt, till exempel “sälja min bil” eller “hantera mina bankärenden”.
Välj fullmäktig: Välj en person du litar på och som har kapacitet att utföra uppdraget.
Skriv fullmakten: Ange tydligt vem som är huvudman, vem som är fullmäktig, vad fullmakten omfattar och hur länge den gäller. Använd gärna vår digitala tjänst eller ta hjälp av en jurist.
Underteckna: Fullmakten måste undertecknas av huvudmannen. I vissa fall kan den behöva bevittnas eller registreras.
Ge fullmakten till fullmäktigen: Se till att fullmäktigen har tillgång till dokumentet och förstår sitt uppdrag.

På Justiflex kan du enkelt skriva olika typer av fullmakter och få personlig rådgivning för att säkerställa att din fullmakt är juridiskt bindande och anpassad efter dina önskemål.

Vanliga misstag att undvika

Här är några vanliga misstag som kan leda till problem med fullmakter:

Otydliga instruktioner: Om fullmakten är vag kan fullmäktigen agera på ett sätt som inte var avsett.
Ingen tidsbegränsning: Utan en tydlig giltighetstid kan fullmakten användas längre än du önskar.
Dålig kommunikation: Se till att fullmäktigen förstår sitt uppdrag och att tredje part vet att de agerar för din räkning.
Att inte ta hjälp: Juridiska dokument kan vara komplexa. Att skapa en fullmakt utan professionell vägledning kan leda till misstag.

Vi på Justiflex kan hjälpa dig att undvika dessa fallgropar och skapa en fullmakt som ger dig trygghet.

Kontakta oss för hjälp med din fullmakt

På Justiflex är vi experter på att göra juridiken enkel och tillgänglig. Oavsett om du behöver en fullmakt för en specifik affär, en framtidsfullmakt för långsiktig planering eller rådgivning om dina rättigheter, är vi här för att hjälpa dig. Vi erbjuder:

Gratis konsultation: Boka ett möte för att diskutera dina behov utan kostnad.
Anpassade fullmakter: Vi skapar juridiskt korrekta dokument som passar just dig.
Personlig service: Våra jurister guidar dig genom hela processen med tydlighet och engagemang.

Låt oss hjälpa dig att ta kontroll över dina juridiska ärenden med en fullmakt som ger trygghet och flexibilitet!

FÖLJ OSS

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

MENY

DIN SITUATION

OM OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

MENY

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

Vad är en fullmakt? En enkel guide för alla Läs mer »

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Fullmakt för nybörjare: Läs och förstå på 3 minuter

Lämna en kommentar / Fullmakt / Justiflex

22 mars 2025

Fullmakt för nybörjare: Läs och förstå på 3 minuter

En fullmakt betyder att någon får rätt att göra vissa saker (rättshandlingar) för en annan persons räkning. Den som ger fullmakten kallas fullmaktsgivare eller huvudman, och den som använder fullmakten kallas fullmaktshavare eller fullmäktig.

Muntlig eller skriftlig

En fullmakt behöver oftast inte vara skriftlig, men det är bättre att ha den på papper.

En muntlig fullmakt ges genom att man berättar för fullmaktshavaren, motparten eller någon annan att fullmaktshavaren har rätt att sköta vissa saker för huvudmannen.

En skriftlig fullmakt ges genom att man lämnar över ett dokument som huvudmannen har skrivit under, där det står vad fullmaktshavaren får göra.

Begränsad (enkel) eller obegränsad (generalfullmakt)

En fullmakt kan handla om nästan vad som helst. Den kan vara begränsad och bara gälla en specifik sak, till exempel att ta ut 2 000 kronor från huvudmannens bankkonto. Sådan kallas enkel fullmakt.

Om fullmakten täcker allt som huvudmannen själv kan göra är den obegränsad. En obegränsad fullmakt kallas generalfullmakt.

Behörighet och befogenhet

Två viktiga ord när det gäller fullmakter är behörighet och befogenhet. Behörighet är vad fullmaktshavaren får göra enligt själva fullmakten, alltså vad som står skrivet i den. Befogenhet är vad fullmaktshavaren faktiskt får göra utifrån huvudmannens instruktioner.

Det är viktigt att tänka på att de som möter fullmaktshavaren vanligtvis bara ser behörigheten, inte befogenheten. Därför måste fullmakten skrivas noggrant, och man bör lita på den person man ger fullmakten till.

Tidsbegränsad

Fullmaktens giltighetstid kan begränsas i avtalet genom att man sätter ett slutdatum.

Om fullmakten inte ska ha någon tidsgräns kan man skriva att den gäller tillsvidare, eller så skriver man inget alls om giltighetstid.

Återkallelse av fullmakt

Fullmaktsgivaren kan alltid själv ta tillbaka fullmakten, även om den har ett slutdatum.

Först berättar man för fullmaktshavaren att fullmakten är slut. Fullmakten räknas som upphävd när fullmaktshavaren fått det muntliga beskedet. För säkerhets skull kan fullmaktsgivaren också skicka ett skriftligt meddelande om att fullmakten inte gäller längre.

Skriftliga fullmakter tas tillbaka genom att fullmaktsgivaren tar dokumentet eller förstör det. Fullmaktshavaren måste lämna tillbaka en skriftlig fullmakt om fullmaktsgivaren ber om det.

Om fullmakten har getts genom att fullmaktsgivaren berättat för en annan part, som en bank eller leverantör, att någon har rätt att agera för honom, ska samma part meddelas när fullmakten tas tillbaka. Om fullmakten annonserats i en tidning ska återkallelsen också göras i samma tidning.

Huvudmannens död, konkurs m.m

En fullmakt slutar inte gälla automatiskt när fullmaktsgivaren dör, utan först när det är klart vem som tar hand om dödsboet. Det tar tid för de efterlevande att sätta sig in i den dödes affärer. Men om fullmakten handlar om att köpa något för fullmaktsgivarens eget bruk, slutar den gälla direkt vid dödsfallet.

Om fullmaktsgivaren går i konkurs eller blir omyndigförklarad blir fullmakten begränsad. Fullmaktshavaren kan aldrig få mer rättigheter än vad fullmaktsgivaren själv har. Vid konkurs får fullmaktsgivaren inte längre bestämma över sina tillgångar, och då kan han eller hon inte ge en fullmakt till någon annan för att komma runt det.

FÖLJ OSS

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

MENY

DIN SITUATION

OM OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

MENY

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

Fullmakt för nybörjare: Läs och förstå på 3 minuter Läs mer »

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Förstå fullmakt: Definition, typer och praktiska exempel

1 kommentar / Fullmakt / Justiflex

12 mars 2025

Förstå fullmakt: Definition, typer och praktiska exempel

En fullmakt innebär att någon ges en behörighet att genomföra vissa åtgärder (rättshandlingar) för någon annans räkning. Den som lämnar en fullmakt brukar kallas fullmaktsgivare (eller huvudman) och den som får fullmakten brukar kallas fullmaktshavare (eller fullmäktig).

Olika typer av fullmakter

Det finns flera typer av fullmakter. Här är några exempel

Muntlig eller skriftlig fullmakt
Ställningsfullmakt
Toleransfullmakt

En vanlig muntlig eller skriftlig fullmakt ger någon behörighet att företräda någon annan i en eller flera ärenden. Behörigheten följer av fullmaktens innehåll.

Ställningsfullmakt

En ställningsfullmakt uppkommer när någon kan förväntas ha rätt att företräda någon annan på grund av sin ställning. Det är normalt personer med vissa anställningar som har ställningsfullmakt att fatta beslut. Behörigheten följer då av vad personer med den anställningen brukar ha rätt att besluta om. Butiksanställda har exempelvis rätt att sälja de saker som finns i butiken, och inköpschefen på ett företag kan förväntas ha rätt att köpa in saker till företaget.

Det behövs ingen särskild fullmakt för att den anställde ska ha rätt att företräda arbetsgivaren, utan behörigheten följer av anställningen. Det finns dock vissa gränsfall. Man kan inte säga att expediter generellt har rätt att ge rabatter. Inköpschefens rätt att köpa in saker till företaget kan också vara begränsad.

Om uppgörelsen går utöver vad som följer av ställningsfullmakten, är huvudmannen (arbetsgivaren) inte bunden av den. Därför bör man vända sig till någon högre upp om man är tveksam till om ställningsfullmakten täcker vad man kommit överens om.

Toleransfullmakt

En toleransfullmakt uppkommer när huvudmannen har godtagit att någon har företrätt honom eller henne utan att ha någon fullmakt. Då kan huvudmannen bli bunden av senare uppgörelser av samma slag. Men det krävs att motparten tror att den han har haft att göra med är behörig eftersom han eller hon känner till de tidigare uppgörelserna.

Exempel

Anders har som butiksanställd inte ställningsfullmakt, alltså behörighet att göra några inköp. Trots detta har han gjort regelbundna inköp från en leverantör.

Martin som äger butiken har betalat inköpen utan att protestera. Genom Martins beteende har Anders fått en toleransfullmakt att göra inköp för butikens räkning.

Skriftlig eller muntlig

Det finns i de flesta fall inga krav på att en fullmakt ska vara skriftlig även om det är att rekommendera.

Fullmakten kan lämnas muntligen genom att huvudmannen talar om för fullmaktshavaren eller motparten eller någon utomstående att fullmaktshavaren får företräda huvudmannen i vissa eller alla angelägenheter.

En skriftlig fullmakt lämnas genom att huvudmannen överlämnar ett skriftligt och av honom eller henne undertecknat dokument som innehåller en formulering om vad fullmaktshavaren får göra.

Skriftlig fullmakt vid fastighetsöverlåtelser

En fullmakt att sälja eller köpa fast egendom ska vara skriftlig. Den ska dessutom klart ange att den kan användas vid fastighetsöverlåtelse.

Begränsad eller obegränsad (generalfullmakt)

En fullmakt kan avse i princip vad som helst. Den kan vara begränsad (inskränkt) och avse en enda åtgärd. Exempelvis att hämta ut ett paket eller ta ut 500 kr pengar från huvudmannens bankkonto.

Fullmakten kan också avse alla åtgärder som huvudmannen själv får göra. Den är då obegränsad. En obegränsad fullmakt brukar kallas generalfullmakt.

Exempel på begränsad fullmakt:

Härmed ger jag Anders Andersson, Döbelnsgatan 38 D, 113 52 Stockholm, rätt att under tiden 1 april 2025 till och med 25 april 2025 i mitt namn och för min räkning kvittera alla försändelser som kan komma till mig.

Stockholm den 13 mars 2025.

Erik Eriksson, Birger Jarlsgatan 100, 114 20 Stockholm

Exempel på generalfullmakt

Härmed ger jag Anders Andersson, Döbelnsgatan 38 D, 113 52 Stockholm, att under tiden 1 april 2025 till och med 25 april 2025 i mitt namn och för min räkning företräda mig i alla angelägenheter som angår mig och bevaka min rätt.

Stockholm den 13 mars 2025.

Erik Eriksson, Birger Jarlsgatan 100, 114 20 Stockholm

Behörighet och befogenhet

Två centrala begrepp när det gäller fullmakter är behörighet och befogenhet.

Behörigheten för en fullmakt följer av själva fullmakten, det vill säga vad som står i denna.
Befogenheten är vad fullmaktshavaren verkligen får göra enligt de instruktioner som lämnats av fullmaktsgivaren.

Man kan därför säga att befogenheten är lika med eller mindre än behörigheten. Även om fullmaktshavaren är behörig att genomföra en viss åtgärd är det inte säkert att han eller hon har befogenhet att genomföra den, om fullmaktsgivaren gett honom eller henne särskilda instruktioner som inskräker vad han fullmaktshavaren får göra.

Det är mycket viktigt att komma ihåg att de som träffar fullmaktshavaren kan se vilken behörighet han eller hon har. De kan däremot inte se vilken befogenhet fullmaktshavaren har gentemot fullmaktsgivaren. Därför är det viktigt att man formulerar fullmakter noggrant, och att man känner att man kan lita på den person som man tänker ge en fullmakt till.

Om fullmaktsgivaren är tveksam bör han eller hon lämna en inskränkt fullmakt så att behörigheten inte blir så stor. Detta kan vara lämpligt för att se hur allt fungerar.

Exempel

Maria får av Erik en skriftlig fullmakt att köpa en bil för Eriks räkning. I fullmakten står det bara att Maria för Eriks räkning får köpa en bil. Erik säger till Maria att bilen inte får kosta mer än 100 000 kr.

Maria har därför behörighet att köpa vilken bil som helst till vilket pris som helst eftersom någon beloppsbegränsning inte skrivits in i fullmakten. Hon har dock bara befogenhet att köpa en bil för 100 000 kr.

Fullmaktsgivarens bundenhet

Vad händer då om Maria i exemplet ovan köper en bil för 125 000 kr, alltså överskrider sin befogenhet? Blir Erik bunden av detta köp?

Ja, det blir han om säljaren var i god tro, det vill säga säljaren trodde att Maria hade rätt att köpa bilen för Eriks räkning för 125 000 kr. I normalfallet kan ju säljaren utgå från att fullmakten är korrekt. Om säljaren är osäker bör han eller hon kontrollera med Erik om fullmakten är korrekt och giltig.

Skulle bilsäljaren vid en sådan kontroll få reda på att det finns begränsningar i Marias behörighet, det vill säga att hon bara har befogenhet att köpa en bil för 100 000 kr, men ändå säljer en bil för 1250 000 kr, är Erik inte bunden av köpet, eftersom säljaren var i ond tro.

Hade Erik i fullmakten skrivit att Maria var behörig att köpa en bil för högst 100 00 kr, hade Erik inte blivit bunden av köpet. Maria hade i detta fall överskridit sin behörighet.

Om fullmaktsgivaren lämnar fullmakten muntligen till fullmaktshavaren blir fullmaktsgivaren inte bunden av något avtal som fullmaktshavaren ingått om denne överskridit sin befogenhet, oavsett om avtalsparten var i god tro eller inte.

Det anses att en utomstående avtalspart får stå risken om han eller hon förlitar sig till enbart en muntlig fullmakt och de uppgifter som fullmaktshavaren lämnar vid avtalstillfället.

Tredje man (avtalsparten) bör i dessa fall därför kontrollera fullmaktshavarens behörighet och befogenhet med fullmaktsgivaren.

Om en fullmaktshavare eller någon annan gör upp något i fullmaktsgivarens namn utan att vara behörig att gära det, är fullmaktsgivaren som huvudregel inte bunden av uppgörelsen. Fullmaktsgivaren kan däremot uttryckligen godkänna uppgörelen i efterhand. Detta kallas ratihabation, eller att fullmaktsgivaren ratihaberar uppgörelsen.

Känner fullmaktsgivaren till att någon gjort något för hans eller hennes räkning utan behörighet måste han eller hon förklara för motparten att personen i fråga gick utanför sin behörighet och att fullmaktsgivaren därför inte godkänner uppgörelsen. Annars kan fullmaktsgivaren bli bunden av uppgörelsen genom att hans tystnad ses som ett slags godkännande av uppgörelsen.

Vid dödsfall

Vid fullmakthavarens dödsfall upphör genast fullmakten att gälla.

När fullmaktsgivaren avlider fortsätter fullmakten att gälla, såvida inte något annat har angivits i fullmakten. Dödsboet blir då huvudman. Detta gäller om fullmakten avser någonting generellt, exempelvis att betala fullmaktsgivarens räkningar.

Avser fullmakten någonting mera specifikt och som har betydelse för fullmaktsgivaren enbart så länge denne är i livet, exempelvis inköp av mat, upphör fullmakten att gälla.

FÖLJ OSS

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

MENY

DIN SITUATION

OM OSS

MENY

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

Förstå fullmakt: Definition, typer och praktiska exempel Läs mer »

Vad har fullmaktshavare behörighet att göra?

Lämna en kommentar / Fullmakt / Justiflex

1 juni 2024

Vad har fullmaktshavare behörighet att göra? Fullmaktens omfattning

I det dagliga livet är det ganska vanligt att en person som vill bli part i ett avtal låter någon annan sköta förhandlingarna och vidta de åtgärder som leder fram till avtalet. Det kan exempelvis bero på att den som vill bli part i avtalet inte har tid att själv sluta det eller bero på att den som vill bli part i avtalet är sjuk och inte har fysiska möjligheter att genomföra förhandlingarna. Det kan också vara så att den som vill bli part i avtalet vet att han eller hon inte är en skicklig förhandlare eller att han eller hon saknar nödvändig kunskap.

Osjälvständiga och självständiga fullmakter

Osjälvständiga fullmakter

När det är fråga om osjälvständiga fullmakter har tredje man inget att ta fasta på annat än fullmaktshavarens eget påstående om sin behörighet att rättshandla för fullmaktsgivarens räkning (tredje man har inte kommunicerat med fullmaktsgivaren).

Tredje man måste således lita på fullmaktshavarens uppgifter. Om fullmaktshavaren i ett sådant fall felaktigt påstår sig ha fullmakt, blir fullmaktsgivaren inte bunden av fullmaktshavarens rättshandlingar. Tredje man får i stället kräva ersättning av fullmaktshavaren.

Självständiga fullmakter

När det är fråga om en självständig fullmakt har fullmaktsgivaren själv utåt kommunicerat att fullmaktshavaren får företräda fullmaktsgivaren. Det kan ske genom samtal eller genom ett skriftligt meddelande direkt till potentiella tredje män. Det kan också ske genom en skriftlig fullmakt som är avsedd att visas upp vid avtalsförhandlingar.

Ett exempel är att fullmaktsgivaren anställer eller anlitar någon så att det utåt framgår att fullmaktsgivaren står bakom som avtalspart. Syftet med självständiga fullmakter är att fullmaktshavaren ska kunna avtala med bindande verkan utan att tredje man ska behöva kontrollera behörigheten genom att ta kontakt med fullmaktsgivaren.

Det räcker med att tredje man tar del av meddelandet eller fullmaktsdokumentet från fullmaktsgivaren och därigenom får befogad anledning att utgå från att fullmakt föreligger. Exempel på självständig fullmakt:

Fullmaktsgivaren ber fullmaktshavaren rättshandla för hans eller hennes räkning och ger fullmaktshavaren ett dokument där det framgår att fullmaktshavaren har fullmakt som man tänker sig att fullmaktshavaren ska visa för tredje man (16 § avtalslagen).
Fullmaktsgivaren vänder sig direkt till tredje man och meddelar (muntligen eller skriftligen) att fullmaktshavaren har fullmakt (13 § avtalslagen).
Fullmaktsgivaren anställer fullmaktshavaren och ber honom eller henne att rättshandla för fullmaktsgivarens räkning inom ramen för anställningen (det behöver inte vara en formell anställning, utan kan vara fråga om ett anställningsliknande uppdragsförhållande) så kallad ställningsfullmakt, 10 § andra stycket och 15 § avtalslagen).

Fullmaktens omfattning

Behörighetens omfattning, det vill säga vilka rättshandlingar fullmaktshavaren (fullmäktigen) kan göra med bindande verkan för fullmaktsgivaren (huvudmannen), bestäms av vad fullmaktsgivaren har gett fullmaktshavaren i uppdrag att göra. Uppdraget kan vara brett, till exempel att fullmaktshavaren ska köpa en fastighet för fullmaktsgivarens räkning. Inte sällan vill dock fullmaktsgivaren begränsa fullmaktshavarens behörighet.

När det är fråga om en självständig fullmakt kan fullmaktsgivaren berätta för tredje man om begränsningen genom att exempelvis skriva i fullmaktsdokumentet att fullmaktshavaren har fullmakt att sluta avtal om att köpa en viss fastighet för fullmaktsgivarens räkning. Då kan inte fullmaktshavaren binda fullmaktsgivaren vid köp av en annan fastighet.

Det är ganska vanligt att fullmaktsgivaren inte vill upplysa tredje man om att fullmaktshavarens behörighet är begränsad.

Exempel

Fullmaktsgivaren ger fullmaktshavaren i uppdrag att köpa en fastighet men anger inte i fullmaktsdokumentet att maxpriset är 750 000 kronor eftersom det skulle försvåra för fullmaktsgivaren att förhandla fram ett lägre pris. Fullmaktsdokumentet ger då intryck av att ge fullmaktshavaren rätt att köpa fastigheten till vilket pris som helst.

Fullmaktsgivaren kan bli bunden trots att fullmaktshavaren handlat i strid mot hans eller hennes instruktioner. Begränsade instruktioner i samband med självständiga fullmakter blir endast verksamma i förhållande till tredje man om tredje man är i ond tro och känner till begränsningarna (11 § första stycket avtalslagen). Godtroende tredje man skyddas alltså.

Exempel

Fullmaktsgivaren ger fullmaktshavaren i uppdrag att köpa en viss begagnad bil men anger inte i fullmaktsdokumentet att han instruerat fullmaktshavaren att köpa en bil för max 200 000 kr eftersom det skulle försvåra för fullmaktsgivaren att förhandla fram ett lägre pris. Fullmaktsdokumentet ger intryck av att fullmaktshavaren har rätt att köpa bilen till vilket pris som helst.

Enligt olika tabeller som finns tillgängliga på internet är en begagnad bil av samma typ, årsmodell och körda mil värd mellan 180 000 kr – 220 000 kr. Om fullmaktshavaren sluter avtal om ett pris på 220 000 kr, är säljaren (tredje man) inte i ond tro och fullmaktsgivaren blir bunden av att köpa bilen för 220 000 kr.

Om fullmaktshavaren sluter ett avtal om ett pris på 300 000 kr är säljaren antagligen i ond tro eftersom säljaren borde ana att fullmaktsgivaren inte skulle vilja köpa bilen för ett så högt pris, och fullmaktsgivaren är inte bunden av att köpa bilen.

Säljaren kan inte ens kräva att fullmaktsgivaren ska köpa bilen till ett så billigt pris som 150 000 kr.

Behörighet och befogenhet

I fullmaktsrätten används begreppen behörighet respektive befogenhet. Behörigheten är vad fullmaktshavaren kan avtala med förpliktande verkan för fullmaktsgivaren (exempelvis att köpa en bil).

Befogenheten är vad fullmaktshavaren med hänsyn till fullmaktsgivarens instruktioner får avtala (exempelvis befogenheten att enligt fullmaktsgivarens interna instruktioner inte köpa en bil för mer än 200 000 kr).

Om fullmaktshavaren handlar i strid mot instruktionerna från fullmaktsgivaren och fullmaktsgivaren blir bunden av avtalet med tredje man, kan fullmaktshavaren enligt uppdragsavtalet och reglerna om sysslomän bli skyldig att ersätta fullmaktsgivaren. I förhållandet mellan fullmaktsgivaren och tredje man gäller avtalet full ut (även om fullmaktshavaren till exempel inte har råd att ersätta fullmaktsgivaren).

Vid osjälvständiga fullmakter, det vill säga i de situationer då tredje man inte kan lita på något annat än fullmaktshavarens egna uppgifter, blir fullmaktsgivaren inte bunden av mer än vad som framgår av det interna uppdraget som fullmaktsgivaren ger till fullmaktshavaren. Man brukar säga att “behörigheten och befogenheten sammanfaller” vid osjälvständiga fullmakter.

Exempel

Fullmaktsgivaren ger fullmaktshavaren i uppdrag att köpa en viss tavla för max 100 000 kr. Fullmaktsgivaren skriver inget i fullmaktsdokumentet. Fullmaktshavaren kontaktar säljaren av tavlan och förklarar att han eller hon har fullmakt från fullmaktsgivaren att köpa tavlan.

Fullmaktshavaren och säljaren kommer överens om ett pris för 120 000 kr. Eftersom säljaren endast kan lita på fullmaktshavarens uppgifter och fullmaktshavaren har handlat i strid mot fullmaktsgivarens instruktioner, blir fullmaktsgivaren inte bunden av tavelköpet.

Tredje man får rikta eventuella skadeståndsanspråk mot fullmaktshavaren med stöd av 25 § avtalslagen.

Fullmaktshavarens skadeståndsansvar mot tredje man

Det föreligger inget avtalsförhållande mellan fullmaktshavaren och tredje man. Deras relation är alltså utomkontraktuell. Fullmaktshavaren har ett ansvar i förhållande till tredje man för att de uppgifter han eller hon ger om sin behörighet är korrekta. Om fullmaktshavarens uppgifter är felaktiga blir han eller hon enligt 25 § avtalslagen skyldig att ersätta tredje man. Fullmaktshavaren blir som det kallas för på latin, en falsus procurator.

En förutsättning för att fullmaktshavaren ska bli ansvarig i förhållande till tredje man är att tredje man är i god tro, det vill säga med fog förlitat sig på fullmaktshavarens uppgifter om sin behörighet. Detta innebär i praktiken att fullmaktshavaren endast ibland blir skadeståndsskyldig. Det är främst vid uppdragsfullmakt som fullmaktshavaren riskerar att bli skadeståndsskyldig mot tredje man.

När det föreligger en osjälvständig fullmakt – och tredje man endast tar fasta på fullmaktshavarens egna uppgifter – kan tredje man inte göra någon självständig bedömning om fullmaktshavarens behörighet utan måste förlita sig på vad fullmaktshavaren själv påstår. Om tredje man litar på fullmaktshavaren är han eller hon ofta i god tro och har rätt till ersättning av fullmaktshavaren.

Om det i stället är fråga om en självständig fullmakt måste tredje man göra en egen bedömning av fullmaktshavarens behörighet mot bakgrund av de uppgifter som kommer från fullmaktsgivaren. Om tredje man då gör en felaktig bedömning är han eller hon normalt sett inte i befogad god tro. I de fall tredje man har uttryckt oro om den självständiga fullmaktens omfång och fullmaktshavaren lämnar en felaktig uppgift om att han eller hon har behörighet, kan fullmaktshavaren antagligen bli skadeståndsskyldig.

Tredje man ska genom skadeståndet försättas i samma ekonomiska läge som om avtal hade kommit till stånd med fullmaktsgivaren enligt den uppgivna fullmakten. Arbetstagare är dock generellt sett fria från ansvar för skada som de orsakat genom försummelse i tjänsten (3 kap. 1 § och 4 kap. 1 § skadeståndslagen). Ansvaret ligger i stället på arbetsgivaren (principalansvar).

Fullmaktshavarens ansvar mot fullmaktsgivaren

Fullmaktshavaren kan bli skadeståndsskyldig i förhållande till fullmaktsgivaren om fullmaktshavaren handlar i strid mot fullmaktsgivarens instruktioner. Fullmaktshavarens ansvar mot fullmaktsgivaren regleras dock inte i avtalslagen utan följer av allmänna principer om uppdragsavtal (18 kap. Handelsbalken) eller av regler om anställningsavtal i arbetsrätten.

Förenklat kan man säga att fullmaktshavaren måste agera i enlighet med villkoren i uppdragsavtalet och lojalt i förhållande till fullmaktsgivaren. Om fullmaktshavaren inte lojalt tillvaratar fullmaktsgivarens intressen, blir han eller hon skyldig att ersätta fullmaktsgivaren för den skada som illojaliteten medfört.

FÖLJ OSS

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

MENY

DIN SITUATION

OM OSS

MENY

KONTAKTA OSS

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS