Samäganderättsavtal

Försäljning av samägd egendom: Enkel guide för dig som delägare

Försäljning av samägd egendom: Enkel guide för dig som delägare

Att äga egendom tillsammans med andra kan vara praktiskt, men vad händer när ni inte kommer överens? Kanske vill du sälja hela egendomen, men de andra delägarna säger nej? Eller kanske vill du skydda din andel utan att förlora den? Samäganderättslagen och 1989 års lag om jordbruksfastigheter ger dig rättigheter – och vi på Justiflex är här för att guida dig. I den här artikeln förklarar vi hur försäljning av samägd egendom fungerar, vad du kan göra om det blir konflikter och hur vi kan hjälpa dig. Vårt mål är att göra juridiken enkel och hjälpa dig fatta trygga beslut.

Vad är samägd egendom?

Samägd egendom är något du äger tillsammans med andra, till exempel en fastighet, bostadsrätt, bil eller aktier. Varje delägare har en andel, och enligt Samäganderättslagen kan ni gemensamt bestämma att sälja hela egendomen. Men vad händer om ni inte är överens? Lagen ger varje delägare rätt att begära att egendomen säljs på offentlig auktion för att lösa upp samägandet (6 § Samäganderättslagen). Detta gäller även jordbruksfastigheter med minst tre delägare (13 § 1989 års lag), om inget annat avtalats.

Exempel: Anna, Björn och Clara

Anna, Björn och Clara äger en stuga tillsammans, var och en med en tredjedel. Anna vill sälja stugan eftersom hon behöver pengarna, men Björn och Clara vill behålla den. Anna kan enligt lagen ansöka hos tingsrätten om att stugan ska säljas på auktion. Om försäljningen godkänns, delas köpeskillingen mellan dem efter avdrag för kostnader. Men det finns undantag och möjligheter att stoppa eller skjuta upp försäljningen – mer om det nedan!

Dina alternativ vid konflikter om samägd egendom

Om ni som delägare inte kan enas om hur egendomen ska hanteras, har du två huvudsakliga alternativ enligt Samäganderättslagen:
 
  • Ansöka om en god man: En god man kan förvalta egendomen tillfälligt (3 §). Detta löser inte konflikten långsiktigt, men kan ge tid att hitta en lösning.
  • Begära försäljning: Du kan ansöka om att hela egendomen säljs på offentlig auktion (6 §). Detta är en kraftfull rättighet – du behöver inte ange något skäl, och andra delägare kan inte stoppa det bara för att de tycker samägandet fungerar bra.
För jordbruksfastigheter gäller liknande regler (13 § 1989 års lag), men delägare kan avtala bort rätten till försäljning, till skillnad från vanlig samägd egendom.

Vad händer vid försäljning?

  • Ansökan: Du lämnar in en ansökan till tingsrätten där egendomen finns.
  • God man utses: Tingsrätten utser en god man som ansvarar för auktionen, förberedelser och fördelning av pengarna (8 §).
  • Auktion: Egendomen bjuds ut offentligt, och högsta bud vinner, om det inte finns ett lägsta pris (9 §).
  • Köpeskillingen: Efter försäljningen fördelas pengarna mellan delägarna enligt deras andelar, minus kostnader som gode mannens arvode (15 §).

Undantag och skydd mot försäljning

  • Avtal om förbud: Delägare kan ha avtalat att ingen får begära försäljning (6 § Samäganderättslagen). För jordbruksfastigheter är sådana avtal ogiltiga enligt 1989 års lag, eftersom lagen är tvingande (1 §).
  • Gåva eller testamente: Om egendomen fåtts genom gåva eller testamente med villkor om att den inte får säljas, gäller det villkoret. Men om andelen säljs vidare, binds inte den nya ägaren av villkoret (NJA 2017 s. 289).
  • Synnerliga skäl för anstånd: En delägare kan begära att försäljningen skjuts upp om det finns starka skäl, t.ex. sjukdom, barns situation eller dålig marknad (6 §). Exempel: I NJA 1979 s. 562 ville en mamma skjuta upp försäljning av en bostad eftersom hennes barn riskerade psykiska problem vid en flytt. HD sa nej, eftersom skälen inte var tillräckligt starka och tillfälliga.
  • Klyvning av fastighet: Om det är en fastighet kan en delägare begära klyvning istället för försäljning (7 §). Klyvning delar upp fastigheten i separata delar, så varje delägare får sin egen lott (11 kap. FBL). Detta fungerar inte för lös egendom, som aktier eller bilar, eftersom delning ofta är opraktisk.

Tillbaka till Anna, Björn och Clara

Om Clara visar att en försäljning nu skulle ge ett väldigt lågt pris på grund av en svag marknad, kan hon begära anstånd. Alternativt, om stugan är en fastighet, kan Björn ansöka om klyvning för att få en egen del istället för att förlora hela stugan. Vi på Justiflex kan hjälpa dig bedöma om sådana undantag gäller i ditt fall.

Särskilda fall: Utmätning och konkurs

Om en delägares andel utmätts (t.ex. för skulder), kan hela egendomen säljas exekutivt enligt 8 kap. 8 § Utsökningsbalken. Detta ger ofta ett lägre pris än en vanlig försäljning, så det är viktigt att agera snabbt. I konkurs kan konkursförvaltaren begära försäljning, men gode mannen får inte sälja så länge andelen är i konkursen utan förvaltarens medgivande (10 § Samäganderättslagen).

Exempel: Utmätning

Björns andel i stugan utmätts för en skuld. Hans borgenärer begär att hela stugan säljs. Clara och Anna kan försöka stoppa detta genom att visa synnerliga skäl, som att en försäljning skulle skada deras barns boendesituation. Våra jurister kan hjälpa dig argumentera för sådana skäl.

Praktiska detaljer vid försäljning

När en försäljning godkänns, sker den oftast via offentlig auktion. Här är vad som händer:
 
  • Förberedelser: Gode mannen ordnar visning, kungör auktionen (t.ex. i tidningar) och sätter försäljningsvillkor (11 §). För fastigheter anges inteckningar och panträtter.
  • Lägsta pris: Tingsrätten kan sätta ett lägsta pris för att skydda mot underpris, särskilt om en omyndig äger en andel (9 §). Exempel: I NJA 2012 s. 757 sattes lägsta priset till cirka 75 % av marknadsvärdet för en fastighet.
  • Kostnader: Gode mannens arvode och andra kostnader (t.ex. lokalhyra) delas mellan delägarna efter deras andelar (15 §). Alla delägare har också ett solidariskt ansvar gentemot gode mannen (NJA 2011 s. 300).
  • Efter försäljning: Gode mannen fördelar köpeskillingen och redovisar till delägarna. Om du inte är nöjd med redovisningen, kan du klandra den inom ett år (18 kap. HB).

Hur kan Justiflex hjälpa dig?

Att hantera samägd egendom kan vara krångligt, särskilt vid konflikter, utmätning eller arv. På Justiflex gör vi processen enkel och trygg. Vi erbjuder:
 
  • Rådgivning: Vi förklarar dina rättigheter och alternativ, t.ex. försäljning, klyvning eller anstånd.
  • Ansökningar: Vi hjälper dig ansöka om försäljning eller god man hos tingsrätten.
  • Avtal: Vi upprättar avtal om förbud mot försäljning eller andra överenskommelser.
Kontakta oss idag för en kostnadsfri första konsultation!  Vi finns här för att skydda dina intressen och lösa dina juridiska frågor.
© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Försäljning av samägd egendom: Enkel guide för dig som delägare Läs mer »

Vad innebär samäganderätt? Så fungerar andelar när ni äger tillsammans

Vad innebär samäganderätt? Så fungerar andelar när ni äger tillsammans

Att dela ägande av en stuga, bostadsrätt eller kanske en båt kan vara både praktiskt och roligt. Men vad händer om ni inte är överens om vem som äger hur mycket? Kanske har du ärvt en fastighet med syskon, eller köpt en bil tillsammans med en vän, utan att tydligt bestämma era andelar. Hur avgörs då vem som äger vad? Samäganderättslagen ger svar, och på Justiflex hjälper vi dig att förstå reglerna och lösa eventuella problem. Låt oss guida dig genom hur andelar fungerar när ni är flera ägare – och hur vi kan göra processen trygg och enkel.

Vad är samäganderätt och varför är andelar viktiga?

Samäganderätt betyder att två eller fler personer äger något tillsammans, som en fastighet, en bil eller aktier. Ni äger inte varsin specifik del av egendomen, utan var och en har en andel i hela. Till exempel, om du och en vän äger en båt tillsammans, kanske du har 50 % och vännen 50 %, eller en annan fördelning. Andelarna avgör hur mycket inflytande du har, vem som betalar vad för kostnader och hur vinsten delas om egendomen säljs.
 
Men vad händer om det inte är tydligt hur stora era andelar är? Kanske har ni inte skrivit något avtal, eller så ärvde ni en stuga utan att testamentet specificerade fördelningen. Det är här samäganderättslagen kommer in, och vi på Justiflex kan hjälpa dig reda ut vad som gäller. Oavsett om det är en enkel fråga eller en tvist, ser vi till att du får klarhet.

När är andelarna tydliga?

Ibland är det glasklart hur stora andelarna är. Om du och dina två syskon ärver en fastighet och testamentet säger att ni får en tredjedel var, är det den fördelningen som gäller. Samma sak om du och en partner köper en bostadsrätt och skriver i köpeavtalet att du betalar 60 % och partnern 40 % – då äger ni enligt de andelarna.
 
Problemen uppstår när det inte finns något skrivet. Kanske köpte du och en vän en bil tillsammans, men ni pratade aldrig om vem som äger hur mycket. Eller så fick du och dina kusiner en stuga i gåva, men givaren sa inget om fördelningen. Utan tydliga avtal eller instruktioner kan det bli osäkert – och det är där många konflikter börjar.

Principen om lika stora andelar – vad betyder det?

Om ingen har sagt något om hur andelarna ska delas, säger samäganderättslagen att de ska vara lika stora. Det kallas principen om lika stora andelar, och den är en grundregel för att göra ägandet rättvist. Tänk dig att du och två syskon ärver en stuga utan att testamentet nämner andelar. Lagen förutsätter då att ni äger en tredjedel var. Samma sak om du och en vän köper en båt utan att ange något annat – ni äger 50/50.
 
Denna regel gäller för de flesta typer av egendom, som fastigheter, bilar eller till och med bankkonton som ägs tillsammans. Till exempel, om ett par köper en bostadsrätt utan att specificera andelar, antas de äga hälften var. Det är en praktisk utgångspunkt, men ibland stämmer det inte med vad ni egentligen menade.

När gäller inte lika andelar?

Ibland finns det skäl att frångå principen om lika andelar. Men för att göra det måste det finnas bevis – eller i alla fall sannolika skäl – för att ni avsåg en annan fördelning. Här är några situationer där det kan hända:
 
  • Olika ekonomiska bidrag: Om du och en vän köper en fastighet och du betalade 75 % av priset medan vännen betalade 25 %, kan det vara underförstått att ni äger i proportion till era insatser. Men det måste vara tydligt att ni menade så – annars gäller lika andelar.
  • Avtal eller överenskommelse: Om ni muntligt eller skriftligt kom överens om en annan fördelning vid köpet, gäller det. Till exempel, om ni skrev att en av er äger 70 % av en bil, är det den fördelningen som räknas.
  • Gåva eller testamente: Om någon ger eller testamenterar egendom och antyder att andelarna ska vara olika, kan det påverka fördelningen. Men det är ofta svårt att bevisa om givaren inte längre finns.
Att bevisa en annan fördelning kan vara knepigt, särskilt om det inte finns skriftliga bevis. Domstolar kräver inte alltid starka bevis, men det måste vara troligt att ni avsåg något annat än lika andelar.

Vad händer om en ägare betalar mer senare?

En vanlig fråga är vad som händer om en av er lägger ner extra pengar på egendomen efter att ni köpt den. Säg att du och en släkting äger en stuga, och du betalar för en renovering eller amorterar på ett gemensamt lån. Blir din andel större då? Svaret är nej – inte automatiskt.
 
Andelarna ändras bara om ni tydligt kom överens om att extrainsatserna ska påverka ägandet. Annars förblir andelarna desamma, men du kan ha rätt att få kompensation för dina kostnader.
 
Detta är en källa till många missförstånd. Utan ett avtal kan det bli konflikter om vem som äger vad. Vi på Justiflex kan hjälpa dig att skriva avtal som förebygger såna problem eller reda ut vad som gäller om det redan är otydligt.

Varför är det viktigt att veta sina andelar?

Att förstå era andelar är avgörande för flera saker:
 
  • Användning: Den som har en större andel kan ha rätt att använda egendomen mer, som att få fler veckor i stugan.
  • Kostnader: Större andelar innebär ofta större ansvar för kostnader, som reparationer eller skatter.
  • Försäljning: Om egendomen säljs delas vinsten efter andelarna.
  • Tvister: Tydliga andelar minskar risken för konflikter, särskilt om någon vill sälja eller om ägandet ändras, t.ex. vid arv eller separation.
Utan klarhet kan det bli dyra och känsliga tvister.

Hur kan vi på Justiflex hjälpa dig?

Om du äger något tillsammans med andra och är osäker på andelarna, är du inte ensam. På Justiflex är vi experter på samäganderätt och kan stötta dig på flera sätt:
 
  • Rådgivning: Vi går igenom din situation och förklarar vad lagen säger om era andelar.
  • Avtal: Vi skriver tydliga samäganderättsavtal som säkerställer att alla vet vad som gäller – perfekt för att förebygga konflikter.
  • Planering: Vi ger råd om hur du skyddar dina intressen, t.ex. vid arv, separation eller försäljning.
Vårt mål är att göra samäganderätt enkelt och tryggt. Vi vet att gemensamt ägande kan vara känsligt, och vi arbetar med respekt för alla inblandade.

Ta första steget mot trygghet

Att dela ägande ska vara en möjlighet, inte en källa till oro. Oavsett om du vill förstå dina andelar, skriva ett avtal eller lösa en konflikt, är vi här för dig. Kontakta oss idag för ett första samtal – vi lyssnar på din situation och ger dig en tydlig plan framåt. Skicka ett mejl till info@justiflex.se. Låt oss hjälpa dig att göra gemensamt ägande till en styrka!
© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Vad innebär samäganderätt? Så fungerar andelar när ni äger tillsammans Läs mer »

Från samägande till försäljning: Vad du behöver veta

Från samägande till försäljning: Vad du behöver veta

Den som äger en andel i en samägd egendom kan sälja sin andel om inte förbehåll om annat har gjorts vid gåva eller testamente. Enligt samäganderättslagen har en andelsägare som har kommit i konflikt med övriga delägare två möjligheter att ta hjälp av. Den ena möjligheten innebär rätten att åstadkomma en förvaltning av egendomen av en god man under viss tid. Det andra alternativet är att få samägandet upplöst genom försäljning av egendomen. 

Delägares rätt till försäljning av egendomen

Rätten att få den samägda egendomen såld är det enklaste sättet att bli av med egendomen när det uppstått konflikter mellan delägarna om förvaltningen av egendomen. När man säger att varje delägare har rätt att få egendomen såld innebär det att delägarna har rätt till att egendomen ska bjudas ut till försäljning. Huruvida egendomen faktiskt blir såld beror givetvis på om det finns någon köpare.  

Det finns dock vissa undantag till att få egendomen såld. 

Avtal om att delägare inte har rätt att begära försäljning av egendomen

Delägare kan avstå från sin rättighet att få egendomen såld genom avtal med andra delägare (gäller inte jordbruksfastigheter). Vad som sägs i samäganderättslagen angående avtal om att delägare inte har rätt att kräva försäljning av egendomen avser i huvudsak ett avtal mellan samtliga delägare. 

När det finns avtal om förbud mot att kräva försäljning som ingås endast mellan vissa delägare är även sådana avtal giltiga med den begränsande verkan det kan få. 

Förbud att begära försäljning av egendom genom gåva och testamente

Förbud för delägare i samägd egendom att begära försäljning av egendomen i dess helhet kan också uppstå i samband med gåva eller testamente av andel i egendom eller av hela egendomen till flera personer som blir samägare.  

Om det vid gåvan eller testamentet anges att mottagande delägare inte får begära försäljning av hela egendomen får egendomen inte säljas. Genom mottagandet av gåvan eller testamentet kan man säga att mottagaren får acceptera villkoren. 

Delägare som inte själva är begränsade av villkor genom gåva eller testamente kan naturligtvis fortfarande begära att få till stånd en försäljning av egendomen, även om en annan delägare omfattas av ett förbud som baseras på villkor i gåva eller testamente. 

Synnerliga skäl till att skjuta upp försäljningen

Omständigheter som utgör skäl för anstånd är huvudsakligen sådana som kan hänföras till personliga förhållanden hos den eller dem som har besittningen till egendomen. Exempelvis den eller de som bor på en fastighet eller i en bostadsrättslägenhet som är föremål för samäganderätten.  

Som exempel kan nämnas sjukdom eller sociala missförhållanden som skulle förvärras vid en försäljning för närvarande eller att en försäljning skulle inverka på barn i deras nuvarande situation.  

En annan situation som kan tänkas innebära skäl för anstånd är att försäljningen vid tiden för ansökningen på grund av förhållandena på marknaden kan beräknas ge ett mycket dåligt pris. 

Ett annat exempel kan vara åldern på en delägare som är bosatt på en samägd fastighet i kombination med att det dröjer en viss tid innan delägaren kan få ett boende på annat ställe eller att en delägare driver verksamhet på den samägda fastigheten och det beräknas ta viss tid innan verksamheten kan flyttas till ett annat ställe. 

Klyvning av fastighet, delning av lös egendom

När det gäller samägd fastighet finns ytterligare ett undantag från principen att andelsägare har rätt till försäljning av egendomen i dess helhet, nämligen om gemenskapen i stället kan upplösas genom att fastigheten blir föremål för delning genom klyvning.  

När det gäller lös egendom är inte delning av egendomen i de flesta fall möjlig av praktiska eller tekniska skäl. Men det finns vissa typer av egendom där en delning i och för sig är möjlig. 

Som exempel på egendomstyper som kan tänkas bli föremål för delning mellan delägarna kan nämnas ett större antal aktier, en samling antika matbestick av silver, ett antal antika stolar eller en samling målningar av kända konstnärer.  

En förutsättning för att samäganderätt till lös egendom, oavsett vilken typ av egendom det handlar om, ska upplösas genom delning av egendomen mellan delägarna är att dessa är överens om att egendomen ska delas. De måste dessutom vara överens om hur delningen ska ske. Om en delägare ansöker om att egendomen i dess helhet ska säljas har domstolen inte möjlighet att besluta att egendomen i stället sak delas.  

Samtycke från make eller sambo

En make får inte utan andra makens samtycke sälja fast egendom eller annan egendom som utgör makarnas gemensamma bostad. En make kan dock sälja egendom som är enskild egendom. En make får inte heller utan den andra makens samtycke sälja fast egendom om den utgör giftorättsgods. 

Samtycke behövs dock inte om maken inte kan lämna giltigt samtycke eller om dennes samtycke inte kan lämnas inom rimlig tid. Sådant samtycke behövs inte heller sedan bodelning har skett med anledning av äktenskapsskillnad. Om samtycke saknas när ett sådant krävs får domstol tillåta försäljning på ansökan av den som vill sälja egendomen. 

Dessa bestämmelser gäller i huvudsak även för sambor. 

Samtycke krävs även när en delägare i samägd egendom avseende gemensam bostad med mera som är gift eller sambo begär att hela egendomen ska säljas. 

Försäljning

Om delägarna inte kan komma överens om hur de ska sälja egendomen kan en delägare begära att samäganderätten upplöses. Försäljningen ska ske på offentlig auktion. Auktionen sågs förr i tiden som en garanti för att kunna sälja egendomen till det bästa möjliga pris och var i praktiken det enda möjliga försäljningssättet.  

Numera skulle det vara tänkbart att i stället sälja egendomen genom att lägga ut försäljningen på exempelvis blocket eller tradera eller annat eftersökande av spekulanter, vilket troligtvis skulle kunna ge bättre resultat. 

Eftersom 6 § i samäganderättslagen är dispositiv kan delägare på förhand genom ett samäganderättsavtal komma överens om att försäljning ska ske på annat sätt än auktion. 

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Från samägande till försäljning: Vad du behöver veta Läs mer »

Vad är samäganderätt? En enkel guide till delat ägande

Vad är samäganderätt? En enkel guide till delat ägande

Samäganderätt innebär att två eller flera personer (även bolag eller andra juridiska personer) gemensamt äger ett visst objekt. När personer tillsammans exempelvis äger en båt eller en sommarstuga har de samäganderätt som regleras i samäganderättslagen. Varje delägare har en ideell andel (en lott) i egendomen som delägaren kan bestämma över.

Exempel

Malin och Hampus har köpt en båt tillsammans. De äger hälften var av båten. Malin kan inte sälja hela båten till Erik. Malin kan sälja sin hälftenandel i båten till Erik. I så fall blir Hampus och Erik tillsammans ägare till båten.

Enligt samäganderättslagen måste delägarna vara ense om varje åtgärd som rör egendomen.

Exempel

Elin och Martin äger en båt tillsammans. Elin äger 75 % och Martin 25 %. Båtens motor har gått sönder och Elin vill reparera den till en kostnad av 30 000 kr.

Martin vägrar gå med på reparationen. Eftersom Elin och Martin inte kan enas blir det ingen motorreparation.

Varaktig oenighet

Två delägare kan inte överrösta en tredje delägare (med undantag för akuta nödvändiga situationer). Om det uppstår oenighet mellan delägarna kan en domstol på begäran av någon av delägarna utse en god man som tar hand om egendomen.

En delägare som inte vill vara kvar i delägarskapet kan kräva att egendomen säljs på offentlig auktion.

Exempel

Eftersom Elin och Martin inte kan komma överens om hur de ska göra med den trasiga båtmotorn i exemplet ovan, begär Elin att domstolen utser en god man och att båten ska säljas. 

Den gode mannen säljer båten på offentlig auktion för 300 000 kr. Den gode mannen begär arvode för sitt arbete på 50 000 kr.

Elin och Martin får dela på resterande 250 000 kr varav Elin får 75 % och Martin 25 %.

Samäganderättsavtal

Den som äger andel i samägd egendom har rätt att fritt överlåta sina andel till vem som helst. Personer som äger egendom kan dock skriva ett avtal som helt eller delvis ersätter reglerna i samäganderättslagen.

Exempel

När Elin och Martin köpte båten tillsammans kom de överens om att Elin skulle ha rätt att köpa Martins 25-procentiga andel för samma pris som Martin betalat om Elin begär det.

Eftersom Elin och Martin inte kan enas om hur de ska hantera den trasiga motorn, kan Elin välja att köpa ut Martin från samägandet genom att betala honom det belopp han ursprungligen betalade för sin del, förutsatt att Elin är beredd att göra det.

Enkelt bolag

Samäganderättslagen är inriktad på att delägarna inte har något annat intresse än att äga och använda egendomen tillsammans. Skulle de ha kommit överens om att driva verksamhet och exempelvis hyra ut egendomen förvandlas samägandet till ett enkelt bolag enligt handelsbolagslagen.

Gåva eller testamente

En delägare som har fått sin andel i den samägda egendomen genom gåva eller testamente kan på grund av villkor som uppställts av gåvogivaren eller testatorn vara förhindrad att överlåta eller i vart fall fritt överlåta sin andel.

Ett sådant villkor ska respekteras vilket innebär att överlåtelse i strid med villkoret i princip är ogiltig. Godtrosförvärv kan dock ske enligt vad som i allmänhet gäller om förvärv av andel i aktuell samägd egendom.

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Telefon:

Info@justiflex.se

Måndag - fredag 10.00 - 18.00

Lördag 12.00 - 16.00

Våra digitala tjänster kan användas 24/7

FÖLJ OSS

© 2025 Justiflex AB. Godkänd för F-Skatt.

Vad är samäganderätt? En enkel guide till delat ägande Läs mer »